Vad gör jag när en person skriver kränkande uttalanden om min fru på internet?

2021-04-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, har en fråga En person som på olika sätt via olika sociala medier skriver olämpliga saker om min fru och slutar inte. Senast igår skrev han en berättelse om min fru och använde sig av kränkande retorik i sina texter. Han har så sent som idag öppnat en hemsida i min frus namn och falskeligen utger sig för att vara hon. Han har skickat bilder med budskap och skriver subtila hotelser. Han har hållit på med detta nu från och till under två år. Hur kan jag med hjälp av lagen stoppa detta beteende. Tacksam för svar
Atefa Jafary |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB). Vad är förtal?Enligt huvudregeln skall den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömas för förtal till böter (5 kap. 1 § BrB). Brottet är att anse som fullbordat när uppgiften har kommit till tredje mans kännedom. Det krävs dock inte någon bevisning om att anklagelsen har resulterat i andras missaktning. Det krävs enligt paragrafen att beskyllningen är av nedsättande beskaffenhet. Det ska vidare vara en konkret uppgift och inte bara ett värdeomdöme. Å andra sidan krävs det inte att uppgiften är kränkande enligt den allmänna uppfattningen i samhället. Det räcker alltså att informationen är ägnad att utsätta personen i fråga för ''andras missaktning''. Du har inte angett i din fråga vilken beskaffenhet dessa uppgifter har och därför kan jag bedöma huruvida dessa uppgifter utgör ett brott.Ett undantag från denna huvudregel föreligger om det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt att lämna uppgift i saken och den som lämnar uppgiften visar att informationen är sann eller att personen hade skälig grund för det (5 kap. 1 § andra stycket BrB). Det ska alltså göras en intresseavvägning i det enskilda fallet. Jag kan inte bedöma ifall denna undantagssituation föreligger eftersom jag inte har ytterligare information. Hur anmäler jag förtal?Brottet förtal är ett brott som hamnar under enskilt åtal (5 kap. 5 § BrB). Detta innebär att det är målsäganden som ska väcka åtal (47 kap. 1 § RB). Det bör också observeras att en process i domstol är tidskrävande samtidigt som du kan bli skyldig att betala rättegångskostnaderna ifall du förlorar målet. Åklagaren kan dock väcka åtal om förtal om detta anses påkallat från allmän synpunkt (5 kap. 5 § BrB). Denna omständighet kan föreligga bl.a. om förtalet tar sig särskilt grova uttryck eller får en stor spridning. Allmänt åtal bör också i princip väckas om en enskild person objektivt sett har drabbats mycket hårt av brottet (prop. 2013/14:47 s. 38). Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Förflyttas man direkt till fängelse när man fått sin dom?

2021-04-25 i Myndigheter
FRÅGA |Min bror som nu ska sitta i fängelset var häktad när han fick sin dom och bestämmelserna var så att han inte skulle få släppas fri tills han förflyttas till ett fängelse. Min fråga är då kan det vara så att han fortfarande sitter i häktet eller förflyttas man till fängelse så snabbt man fått sin dom. Jag har skickat brev till kriminalvårdens journalarkiv med hans namn och person nummer då jag inte vet vart han sitter någonstans men har fortfarande inte fått svar. Vad kan det bero på?
Atefa Jafary |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Tillämplig lag för att besvara din fråga är strafftidslagen.Huvudregeln är att ett fängelsestraff får verkställas när en dom fått laga kraft mot den dömde (2 § strafftidslagen). När domstolen bestämt att den dömde ska stanna kvar i häktet till dess domen får laga kraft verkställs domen när fängelsestraffet fått laga kraft (8 § strafftidslagen). Med andra ord kommer din bror sitta häktad tills verkställigheten av domen inleds och verkställigheten av fängelsestraffet fått laga kraft. Jag kan tyvärr inte besvara varför kriminalvården inte har besvarat ditt brev. Som beskriven ovan är din bror sannolikt kvar i häktet. Mitt råd är att du istället testar att kontakta häktet. Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Avtalets grundstenar

2021-04-25 i Avtal
FRÅGA |Hej,Jag har lånat min vän kr 100,000 och vill garantera detta lån genom att låta honom underteckna ett dokument med detta. Räcker det att skriva följande på dokumenten? Beloppet, datumet, två vittnen, mitt namn, min väns namn och plats.Mvh
Atefa Jafary |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur du ska utforma ett låneavtal för att avtalsbundenhet mellan dig och din vän ska uppkomma. Avtalets grundstenar är följande:Vem: Det ska framgå av avtalet vilka parter är det som ingår avtalet. Detta är viktigt eftersom man endast kan ställa sin avtalspart till ansvar för ett eventuellt avtalsbrott. Det ska alltså i avtalet anges att X lånar Y.Vad: här ska anges vad respektive part åtagit sig att göra. Beloppet 100 000 ska följa av avtalet precis som du har skrivit.När: i avtalet ska det stå när ska respektive part ska prestera enligt avtalet. Ni kan exempelvis skriva datumet här.Var: Det ska till sist framgå av avtalet var varje part fullgör sin prestation.Sammanfattningsvis kan avtalet utformas enligt följande: ''X lånar 100 000 kr till Y den 25 april 2021. Beloppet skickas till Y:s bankkonto alternativ ges kontant till denne. Avslutningsvis bör datum och era namnunderskrifter anges. Det är bra att ha vittnen men det är inget krav.Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Kan man ta tillbaka en gåva?

2021-04-24 i Gåva
FRÅGA |Hej!Det här är kan tyckas en märklig fråga men då åskådning är vitt skild så är svaret av stort intresse.Frågan lyder:Kan en gåva av sak, ensidigt nyckfullt godtycke, hävas av givaren flera år senare?Bakgrund:Jag fick en husvagn av mina föräldrar som mina föräldrar och jag gemensamt uppskattade till ett värde av totalt 20.000kr (tom gasolflaska inkluderad) .Då jag har en bror valde jag att, för att rättvisans skull, ge honom 10.000kr (50%). Efter en kort tid och att aldrig nyttjat husvagnen beslöt jag mig för att sälja den. Om jag skulle lyckas sälja den 20.000kr skulle min andel bli lika stor som den jag givit min bror och insåg att för detta fanns inga garantier men lyckades till sist sälja vagnen för 20.000kr. Innan jag sålde vagnen plockade jag ur gasolflaska för att använda den till min gasolgrill.Så långt allt väl men ovan information ska beaktas som bakgrund till vad som senare ska komma att ske. Efter en tid kom min far och frågade om gasolflaskan som han ville låna vilket han fick och gjorde. Då jag aldrig fick tillbaka gasolflaskan gick min sambo och frågade om flaskan. Han fick då veta att flaskan hade min far givit till min bror. Detta förvånade min sambo som menade att flaskan var min. Den uppfattningen delade inte min far som menade att flaskan var hans.Har min far rätt att hävda äganderätt till något han givit bort? Inget sas om detta och inget förbehåll av någon form fanns vid överlåtandet av husvagnen.Med vänlig hälsningSårad dotter
Atefa Jafary |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att dina föräldrar har gett dig en husvagn utan förbehåll att dess tillhörande gasolflaska skulle tillhöra dem. Efter att du har fått gåvan hävdar dock din far äganderätt till gasolflaskan. Din fråga är därmed huruvida din fars påstående är juridiskt ''korrekt''. För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av gåvolagen (Gåvol). En gåva blir juridiskt bindande när den har fullbordats. När en gåva har fullbordats kan inte givaren längre ångra sig och därmed ta tillbaka gåvan (1 § Gåvol). En gåvas fullbordan beror på vilken slags gåva det rör sig om. I ditt fall handlar det om en husvagn, vilket är att anse som ett lösöre. Ett lösöre fullbordas när det kommer i gåvotagarens besittning (2 § Gåvol). Eftersom gåvan är under din omedelbara kontroll föreligger det en giltig överlåtelse. Din far har därmed ingen rätt att ta tillbaka gasolflaskan eftersom ni inte har ingått något avtal om att han fick återta gasolflaskan. Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Vad är påföljden för grovt rattfylleri?

2021-04-26 i Påföljder
FRÅGA |Hej jag undrar om hur det ligger till med straffen för grovt rattfylleri för någon som inte är svensk medborgare men som har bott och arbetat i Sverige runt 10 år och som har 3 barn som alla är födda i Sverige. Jag har sett att han riskerar upp till två års fängelse, dagsböter men kanske även utvisning. Är utvisning en vanlig påföljd?
Atefa Jafary |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av brottsbalken (BrB). Grovt rattfylleri är ett brott där det föreligger en presumtion att påföljden ska bestämmas till fängelse (30 kap. 4 § andra stycket BrB). För att denna presumtion ska brytas och en icke frihetsberövande påföljd ska fastställas ska det föreligga särskilda skäl. Domstolen kan bland annat beakta om den tilltalade förorsakas men till följd av att hen på grund av brottet utvisas ur landet (29 kap. 5 § p. 6 BrB). Att den tilltalade utvisas ur riket får vanligtvis anses utgöra men för hen. Enligt Högsta domstolen tas dock hänsyn till utvisning när den tilltalade har nära anknytning till Sverige (NJA 1997 s. 622). Utifrån förutsättningarna i din fråga bedömer jag det som att den vederbörande har stark anknytning till Sverige vilket är ett skäl som talar emot utvinning. Särskilda föreligger vidare om den vederbörande samtycker till att villkorlig dom eller skyddstillsyn förenas med en föreskrift om samhällstjänst samt att en sådan föreskrift är lämplig med hänsyn till den tilltalades person och övriga omständigheter (30 kap. 7 § andra stycket BrB och 30 kap. 9 § andra stycket BrB). Du har inte angett i din fråga ifall personen i fråga tidigare har begått brott av samma sort. Återfall kan således tala för att påföljden istället ska bestämmas till fängelse. Vidare har du inte skrivit i din fråga om den tilltalade tänker fortsätta begå brott eller inte. Därför utgår jag utifrån att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet. Det finns därmed skäl att anta att den vederbörandes påföljd stannar vid dagsböter eller villkorlig dom som förenas med föreskrift om samhällstjänst/dagsböter (30 kap. 7 § andra stycket BrB och 30 kap. 8 § BrB). Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Vad är straffet för upprepad olovlig körning?

2021-04-25 i Trafik och körkort
FRÅGA |Jag blev stoppad av polisen utan att ha rätt att köra ett fordon alltså jag har inget körkort. Jag erkände det direkt och fick böter. Vad händer om jag blir stoppad igen. Blir det mer böter och att jag inte kan få körkort när jag fyller 18? I så fall för hur långt kommer jag inte kunna få körkort? Har hört att det kommer gå i 6 månader.
Atefa Jafary |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Straffmätning vid olovlig körningOlovlig körning blir grovt om man kör vanemässigt (3 § första stycket lagen om straff för vissa trafikbrott). När gäller påföljden för olovlig körning som sker upprepade gånger har det i praxis tagits fram en trappa avseende straffskalan. Den första olovliga körningen leder oftast till 1500 kr eller 30 dagsböter. Den andra gången man kör olovligt blir påföljden 50 dagsböter, tredje gången motsvarar 70 dagsböter och fjärde gången leder till 100 dagsböter. Efter det blir straffet fängelse, oftast 14-30 dagar. För att det ska bli fängelse den femte gången krävs dock att dessa körningar sker inom en kedja av lagföringar för grov olovlig körning inom två år (RH 2017:35). Domstolen är dock inte bunden av denna trappa, utan kan välja att hoppa över en trappa eller dylikt på grund av förhållandena i det enskilda fallet. Spärrtid för att ta körkortOm man efter att ha begått brottet olovlig körning ansöker om körkortstillstånd kommer en spärrtid meddelas. Under spärrtid får inte körkort utfärdas. Spärrtiden är lägst en månad och högst tre år (3 kap. 9 § körkortslagen). Det är transportstyrelsen som bestämmer längden på spärrtiden beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. I de rättsfall jag tittat på är spärrtid för olovlig körning vanligtvis på sex månader. Det är troligt att spärrtiden blir längre om det sker olovliga körningar upprepade gånger. Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

När bör en orosanmälan göras?

2021-04-25 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga efter separationen.Vi var gifta och betänketiden går snart ut, vi har en dotter på 5 år. Skilsmässan har varit ett faktum ett år och jag flyttade även ut ur det gemensamma hemmet för 1 år sedan. Min exman är väldigt arg, bitter och vill inte sammarbeta. Ännu mindre sen jag träffade en ny man för 6 månader sedan. Jag vill introducera den nya försiktigt för min dotter men min exman sätter sig emot och hotade med orosanmälningar för att jag kan ge henne men för livet. Även svärmor är inblandad i detta. Jag drog mig tillbaka, men hans krav är väldigt orimliga med psykolog som parsamtal för att förbereda dottern, min nya ska komma och fika hos honom m.m. Jag upplever att han endast vill förstöra. Jag undrar, har han rätt att lägga sig i, lagligt sätt? Vi har delad vårdnad och barnet bor växelvis hos oss. Hur kan jag bemöta detta? Såklart vill jag mitt barn bästa å tänker ta introduceringen väldigt långsamt för hennes skull. Hur kan jag bemöta hans hot om orosanmälningar? Finns de laga grund för det?
Atefa Jafary |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av socialtjänstlagen (SoL). Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden (14 kap. 1 c § SoL). Vad som innefattas i termen ''far illa'' beror på barnets ålder och förhållandena i övrigt. Därför går det inte generellt säga när ett barn far illa. Lagstiftaren har dock i förarbetena till denna lag uttalat att en anmälan bör göras i de situationer då den som anmäler känner till eller har grundad anledning att misstänka att ett barn i hemmet behandlas på ett sådant sätt att fara för barnets hälsa eller utveckling föreligger (prop. 1996/97:124 s. 190) . Det måste alltså finnas en befogad anledning som resulterar i att den nya mannen som du träffar utgör fara för din dotters hälsa eller utveckling. Jag kan inte utifrån förutsättningarna i din fråga utläsa att en sådan situation skulle kunna föreligga. En anmälan skall alltså göras i de lägen då det krävs att socialnämnden behöver ingripa för att skydda barnet. Ett exempel på situationer som denna skyldighet aktualiseras är följande. Justitieombudsmannen har i ett fall, där en förälder som bodde tillsammans med två minderåriga barn frihetsberövades på grund av misstankar om inblandning i upprepad allvarlig brottslighet, ansett att en anmälan till socialnämnden borde ha gjorts (JO 2010/11. 130). Jag bedömer det som att din exman inte har laga grund för det han påstår och du har därmed inte någon skyldighet att acceptera hans krav. Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Har jag rätt att ta del av allmänna handlingar?

2021-04-24 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej!Om min vän har ingått i en förundersökning men det inte väcktd åtal. Hur länge finns förundersökningen att kunna hämtas ut av vem som helst då?Kan ja tex begära ut förundersökningen nu eller om 10 år?
Atefa Jafary |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av tryckfrihetsförordningen (TF), offentlighets- och sekretesslagen (OSL) samt arkivlagen (ArkivL). Av frågan framgår dock inte huruvida den inledda förundersökningen mot din vän är pågående eller nedlagd. Därför kommer jag i mitt svar utgå utifrån de båda alternativen. Du har rätt att begära ut offentliga handlingarEtt förundersökningsprotokoll är att anse som en offentlig handling om den förvaras hos en myndighet och är upprättad eller inkommen hos en myndighet (2 kap. 4 § TF). Vem som helst har rätt att få ta del av en allmän handling (2 kap. 1 § TF). Du har rätt att begära ut din väns förundersökningsprotokoll under förutsättningen att antingen åtal har väckts eller åtal har lagts ned. Med andra ord kan du inte begära ut förundersökningsprotokollet medan förundersökning pågår eftersom handlingen omfattas av sekretess (18 kap. 1§ OSL). Skyldigheten att spara allmänna handlingarDet föreligger ingen i lag föreskriven tidsangivelse för hur länge en myndighet ska spara allmänna handlingar. Istället svarar varje myndighet för vården av sitt arkiv. Varje myndighet reglerar alltså sitt egna arkiveringshandlingsplan (4 § ArkivL). Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,