Köplagen eller konsumentköplagen? (enskild firma)

2021-01-05 i Köplagen
FRÅGA |Hej!Om jag som är över 18 år driver min enskilda firma, som går bra. Jag beställer en produkt till min verksamhet genom att ringa upp en näringsidkare, aktiebolag, som sålt denna produkten tidigare till mig för 2 månader sedan. Vi blir överens, muntligt via telefonsamtalet att jag hämtar produkten inom 2 veckor.Har näringsidkaren, säljaren, rätt att höja priset med det dubbla i förhållande till tidigare köp av samma produkt när jag ska hämta produkten - vi pratade inget om pris när jag gjorde den muntliga beställningen.Vilket lagrum gäller i detta fallet: Köplagen eller KonsumentKöplagen eller är det någon annan lag som är aktuell?
Viktoria S |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om jag har förstått dina funderingar rätt så undrar du vilken lagstiftning som ska tillämpas samt vad som gäller rörande det förändrade priset.Relevant lagstiftning I konsumentköplagens definieras en konsument som "en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet" och en näringsidkare som "en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten" (1 § KKL). Du skriver i din fråga att du beställer produkter till din verksamhet. Således är du inte att betrakta som konsument i detta fall. Begreppet näringsidkare ska vidare tolkas ganska extensivt - i propositionen till konsumentköplagen står följande: "Termen näringsidkare skall, i överensstämmelse med vad som är fallet enligt annan konsumentlagstiftning, fattas i vidsträckt mening. Den omfattar varje fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av ekonomisk natur och av sådan karaktär att den kan betecknas som yrkesmässig. Det krävs inte att verksamheten drivs i vinstsyfte." (Ytterligare stöd för en sådan syn på begreppet återfinns i NJA 2018 s. 866 för den intresserade). Sammanfattningsvis är ni båda att betrakta som näringsidkare och således är köplagen tillämplig. PrishöjningenKöplagen är dock inte tillämplig om annat följer av avtalet, praxis er emellan eller sedvänja (3 § KöpL). Eftersom jag inte har kännedom om samtliga omständigheter (såsom till exempel vad exakt som avtalats er emellan, typ av bransch samt typ av produkt) blir det tyvärr svårt att ge ett bra svar på din fråga. Till exempel kan priset på vissa typer av varor kan vara mer känsligt för yttre omständigheter och kan därav vara föremål för plötsliga förändringar. Om jag har förstått dig rätt har du en gång tidigare handlat med detta företag. Det är då tveksamt om det kan anses att någon praxis er emellan hunnit upprättas. SammanfattningKöplagen blir tillämplig då du inte är att betrakta som en konsument i konsumentköplagens mening. Lagen är dock dispositiv och mycket lämnas således åt parternas avtal och praxis. Då jag inte har tillräcklig kännedom om omständigheterna i din situation är det svårt att med säkerhet kunna uttala mig om vad som ska anses gälla er emellan. Jag råder dig dock att i framtiden inför ett köp avtala om pris för att kunna hänvisa tillbaka till avtalet vid komplikationer av detta slag. Hör gärna av dig vid ytterligare funderingar! Vänligen,

Uppsägning - vad gäller?

2020-12-28 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej. Jag blev uppsagd efter 15 år, på "stående fot" praktiskt taget. Chefen gav mig tre veckors lön, som jag vägrade o fick tre månader. Arbetsgivaren vägrar att ge mig kopia på uppsägningen och arbetsgivarintyg. Tyvärr blev jag så ställd och chockad så jag skrev på nåt papper men vet inte vad. Jag är "månadens arbetare", så det känns väldigt personligt. Har inte fått någon varning, det här kom som en blixt från klar himmel. Kommer ingenstans och företaget vägrar att prata med mig. Vad ska jag göra?
Viktoria S |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Jag kommer inledningsvis gå igenom relevant lagstiftning och vad som gäller vid uppsägning från arbetsgivarens sida, för att sedan diskutera vilka åtgärder som kan vidtas i din situation. Lagen om anställningsskydd (LAS) I detta fall blir Lagen om anställningsskydd (LAS) relevant. Lagen har till syfte att erbjuda skydd för arbetstagaren och inskränker arbetsgivarens möjligheter att säga upp eller avskeda. Denna lag är tvingande och avsteg kan endast göras genom kollektivavtal. Allmänna regler kring uppsägning En uppsägning ska vara sakligt grundad (7 § LAS). En uppsägning kan bero på två olika faktorer: arbetsbrist eller personliga skäl. Detta återkommer jag till senare. Nedan har jag sammanfattat de bestämmelser som är allmängiltiga. För att en uppsägning ska anses vara sakligt grundad ska arbetsgivaren först ha uppfyllt sin omplaceringsskyldighet. Denna skyldighet innebär att arbetsgivare i första hand ska försöka lösa situationen genom att omplacera arbetstagaren internt. En uppsägning ska vara skriftlig (8 § LAS). Uppsägningsbeskedet ska också ange vad arbetstagaren ska iaktta om denne vill ogiltigförklara uppsägningen eller yrka skadestånd. Uppsägningsbeskedet ska lämnas eller skickas till arbetstagaren (10 § LAS). I det fall att arbetstagaren begär att få kännedom om grunden för uppsägningen ska den informationen tillställas arbetstagaren skriftligen (9 § LAS). Uppsägningstiden beror på hur länge man varit anställd (11 § LAS). Eftersom du varit anställd i 15 år bör uppsägningstiden vara 6 månader. Huruvida den sakliga grunden är knuten till arbetsbrist eller personliga skäl är relevant då dessa anknyter till olika regler i lagstiftningen. Jag kommer nedan att redogöra för båda. Arbetsbrist Vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren kunna uppge skäl till uppsägningen. Om arbetsbrist föreligger och en arbetsgivare tvingas säga upp anställda ska detta ske i enlighet med turordningsreglerna i 22 § LAS. Denna turordning ger arbetstagare med längre anställningstid förtur till att få behålla sin anställning. Personliga skäl Vid uppsägning på grund av personliga skäl gäller tvåmånadersregeln (7 § 4 st LAS). Uppsägningen får inte grundas på omständigheter som arbetsgivaren känt till längre tillbaka än två månader. Vidare ska arbetstagaren underrättas om uppsägningen minst två veckor i förväg (30 § LAS).Sammanfattning och åtgärder Du har rätt till ett skriftligt uppsägningsbesked och om du begärt att få kännedom om grunden för uppsägning ska även detta tillställas dig skriftligen. Vidare har korrekt uppsägningstid inte tillämpats, då du sannolikt har rätt till 6 månader. Oavsett om arbetsbrist eller personliga skäl grundat uppsägningen har arbetsgivaren - med bakgrund i de omständigheterna som du angett i din fråga - inte gått tillväga på ett korrekt sätt. Eftersom LAS är tvingande kan arbetsgivaren inte avtala bort dina rättigheter och således bör det dokument du skrivit på inte vara av någon större relevans.Min rekommendation är att du i första hand vänder dig till ditt fackförbund. Fackförbundet kan företräda och stödja dig i en tvist med din arbetsgivare och man kan även få juridiskt rådgivning. Vidare kan fackförbundet agera medlare mellan arbetstagaren och arbetsgivaren och på den vägen uppnå en lösning som båda parter är tillfreds med. I det fall att du inte är medlem i ett fackförbund kan det vara bra att ta kontakt med en jurist och diskutera hur du ska gå vidare med detta - till exempel skulle ogiltigförklarande av uppsägningen eller skadestånd kunna bli relevant. Vi på Lawline har egna jurister som man enkelt kan ta kontakt med på vår hemsida! Jag önskar dig stort lycka till och hör gärna av dig vid ytterligare funderingar. Vänligen,

Narkotikabrott, drograttfylla och urkundsförvanskning

2020-12-18 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Jag är misstänkt för ringa narkotikabrott och drograttfylla efter att mitt blodprov visade väldigt låga värden av ett narkotikaklassat preparat. Polisutredaren undrade om jag hade preparatet utskrivet på recept vilket jag svarade ja på. Sedan ville utredaren se ett läkemedelsförteckning som bevisar att jag hade tagit medicinen enligt recept. Tyvärr gjorde jag det dumma valet att redigera min läkemedelsförteckning på uttagna mediciner då jag egentligen inte har den medicinen på recept. Två frågor; har utredaren rätten att få viss information som är aktuell för utredningen från min journal utan mitt samtycke? Och om det fastställs att jag inte har den medicinen på recept, vad kan jag förvänta mig för straff? Pratar vi urkundsförvanskning eller urkundsförfalskning i detta fall?Tack på förhand!
Viktoria S |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag har uppfattat din fråga rätt så undrar du: 1. Om utredaren kan få tillgång till din journal utan ditt samtycke2. Om redigeringen utgör urkundsförvanskning eller urkundsförfalskning 3. Vilket straff du kan förvänta dig1. Journalen Uppgifter i en patientjournal omfattas normalt av sekretess, vilket innebär att polis och åklagare under en förundersökning i regel inte får tillgång till journalen utan samtycke från den som skyddas av sekretessen. Dock finns det undantag, till exempel får uppgifter lämnas ut i fall som rör brott där det lindrigaste föreskrivna straffet är 1 år (10:23 OSL). För drograttfylla är straffet böter eller fängelse i högst 6 månader (4 § trafikbrottslagen). Således kan polis och åklagare inte på den grunden få tillgång till din patientjournal.Bestämmelsen om drograttfylla gäller inte om narkotikan intagits i enlighet med behörig läkares ordination, vilket du har hävdat inför polisen. För att detta undantag ska bli tillämpligt är det sannolikt att du självmant måste visa upp din journal eller likartade uppgifter för att styrka ditt påstående, vilket ju blir problematiskt eftersom du inte har ett sådant läkemedel på recept. Svaret på din fråga är alltså att polisen och åklagaren inte har rätt till uppgifterna i din journal, men för att du ska kunna styrka ditt påstående om att du har ett narkotikaklassat läkemedel på recept kan det bli aktuellt att själv visa upp relevanta uppgifter. 2. Redigeringen av läkemedelsförteckningen För urkundsförvanskning döms den som ändrar en äkta urkund (BrB 14:1-2). Dokument relaterade till medicin, såsom recept, anses i praxis utgöra en urkund och en ändring i ett sådant kan således utgöra urkundsförvanskning. Straffskalan sträcker sig från böter till 6 månaders fängelse. 3. Förväntad påföljd Gällande vilken påföljd du kan förvänta dig är det svårt att bedöma utan att ha kännedom om samtliga omständigheter. Att ha i åtanke är också att domstolen gör en individuell prövning i varje fall. Eftersom du är misstänkt för flera brott kommer domstolen konstruera en gemensam straffskala, baserad på straffskalorna för de olika brotten. Om fängelse kan följa på ett av brotten kan det användas som straff för den samlade brottsligheten (26:2 BrB). I regel sträcker sig en sådan skala från minimistraffet för det grövsta brottet till ett maximistraff som inte får överstiga summan av de högsta straffen för samtliga brott.Straffskalorna Ringa narkotikabrott (2 § narkotikastrafflagen): böter eller fängelse i 6 månader Drograttfylleri (4 § trafikbrottslagen): böter eller fängelse i 6 månader Urkundsförvanskning (14:2 brottsbalken): böter eller fängelse i 6 månader Straffskalan i detta fall sträcker sig alltså från böter till 18 månaders fängelse. Med tanke på omständigheterna finns det skäl att anta att endast böter kan uteslutas. Förutsatt att du inte begått likartade brott tidigare kan ett fängelsestraff omvandlas till exempelvis villkorlig frigivning i kombination med böter. Vidare kommer du bli av med körkortet (5:3 körkortslagen) under något års tid.Hoppas att detta bringat i vart fall någorlunda klarhet i dina funderingar och återkom gärna om fler frågor uppkommer! Vänligen,

Praxis och dess betydelse

2020-11-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag är påväg att kanske stämma tidigare husägare på grund av dolt fel i badrummet vid husförsäljning. Jag fann denna väldigt liknande situation och rättegång. https://lagen.nu/dom/nja/2019s807Det finns 3 instanser som bekant (tingsrätt, hovrätt och HD) men det finns 4 domslut. 2 av HD i slutet som säger 2 olika slutsatser, kan det stämma? Kan ni hjälpa mig förstå så att jag vet om det är värt att gå vidare i min stämning. Hur mycket kan man luta sig mot en tidigare dom?
Viktoria S |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill reda ut vilket domslut i NJA 2019 s 807 som gäller samt vilken betydelse rättspraxis har för domstolens bedömning. Domslutet i NJA 2019 s 807 Jag har läst igenom fallet och förstår att det kan framstå som något otydligt vilket domslut som gäller. Utöver de tre instansernas domskäl och domslut brukar även ett förslag till en HD-dom bifogas (ett så kallat "betänkande"). Betänkandet brukar återfinnas innan HD:s dom. I detta fall står det att "Föredraganden, justitiesekreteraren Anna Eberstål, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom" varpå förslaget presenteras. I betänkandet föreslås att hovrättens dom ska fastställas.HD har istället meddelat att tingsrättens dom ska fastställas. Svaret på din fråga är således att det är tingsrättens dom som fastställts. Betydelsen av rättspraxis När en domstol har tillämpat en rättsregel på ett konkret fall kan detta få viss prejudicerande effekt, vilket innebär att domstolar därefter kommer att döma likartade fall på samma sätt. Det är dock inte som i USA och inom common law-traditionen, där den högsta domstolens avgörande blir den viktigaste rättskällan. I svensk rätt står istället lagstiftningen i centrum och avgöranden från HD ska fungera som vägledning för andra domstolar. Genom att läsa relevant praxis kan man bilda sig en uppfattning om ungefär hur en domstol kommer döma i en fråga, men i varje fall görs såklart en individuell bedömning.Hur mycket du i ditt specifika fall kan förlita dig på en tidigare dom kan jag inte med säkerhet uttala mig om. Om du behöver mer kvalificerad rådgivning kan jag varmt rekommendera att ta kontakt med Lawlines jurister, vilket man enkelt kan göra via vår hemsida.Hoppas att du fått svar på din fråga och återkom gärna vid ytterligare funderingar!Vänligen,

Vem får bilen när sambos separerar?

2020-12-28 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag har kollat igenom de tidigare svar gällande ungefär samma sak som min fråga gäller, men inte hittat riktigt det jag söker. Jag och min sambo skall separera och i det stora hela är vi överens om vem som vill ha vad och vi har bra koll på vad sambolagen säger, men när det kommer till en av våra bilar så förstår ingen av oss riktigt vad som gäller. Vi köpte en gemensam bil för några år sedan, på kredit hos en bilhandlare. Vi är överens om att jag ska behålla denna bil eftersom han har en egen. Jag står som ägare på både bilen och "lånet" men sambon har förstås betalat hälften av avgiften varje månad (jag betalade dock handpenningen vid inköpet, men hälften av den har han sedan, successivt, betalat tillbaka till mig). Vi har ungefär 30tkr kvar på lånet och har hittills betalt ungefär 50tkr. Ska jag betala tillbaka alla pengar han lagt ut eller ska vi kolla upp vad bilen är värd idag och så betalar jag honom hälften av det värdet - och skall resterande del av krediten räknas in här? Ex: bilen värderas till 50tkr, säger vi, ska jag då köpa ut honom för 25tkr eller blir det 25tkr minus de 15tkr av "hans del" som är kvar av lånet? Hjälp oss!
Viktoria S |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!SambolagenSamboegendom utgörs av bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Definition av begreppet "bohag" finns i 6 §. Där definieras gemensamma bohag som "möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet." Således kan vi konstatera att en bil inte ingår i samboegendomen och således inte omfattas av sambolagens regler.Samägande Du står alltså som ägare på bilen och det är även du som står på lånet, men ni har gemensamt betalat av lånet och delat på handpenningen. Detta innebär att dold samäganderätt föreligger (han äger alltså också en andel av bilen även om det är du som står som ägare) och således blir samäganderättslagen tillämplig.Enligt 1 § samäganderättslagen ska "Lotterna vare för lika räknad, där ej annat förhållande kan visas" - annorlunda uttryckt presumeras ni äga hälften var om det inte går att visa att ni betalat olika mycket. I ert fall uppfattar jag det som att ni betalat hälften var hittills och såldes äger lika delar av bilen. Förslag på lösning I det fall att ni inte hade kunnat enas om vem som skulle få egendomen hade bilen sålts, varpå ni skulle fått hälften var av pengarna. Således anser jag att den lösning som är mest i linje med lagstiftningen är att du köper "hans andel" i bilen - alltså betalar honom hans andel av bilens värde på liknande sätt som du själv beskrivit i din fråga och sedan framöver betalar av lånet själv. Hoppas att ni fått svar på er fråga och återkom gärna vid ytterligare funderingar! Vänligen,

Trafikförseelser under prövotid

2020-12-26 i Trafikbrott
FRÅGA |Jag har kört 40km/h på 30-väg. Och 56km/h på 40-väg. Böter fick jag och en anmälan till transsportstyrelsen. Jag har mitt körkort på prövotid och båda fortkörningarna skedde med mindre än 1 års mellanrum. Hur stor är sannolikheten att transsportstyrelsen tar mitt körkort?
Viktoria S |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det rör sig alltså om två fall av överskridande av hastighetsbegränsning: 40 km/h vid 30-begränsning och 56 km/h vid 40-begränsning. Dessa har ägt rum inom ett år under din prövotid. Prövotid Prövotiden löper under 2 år och om man under denna tidsperiod gör sig skyldig till en förseelse som resulterar i indraget körkort måste man sedan göra ett nytt körkortsprov (alltså både kunskapsprov och körprov). Relevant lagstiftning Relevant lagstiftning är Körkortslagen. I 5:3 körkortslagen listas grunderna för körkortsingripande och i ditt fall kan punkt 3 (om upprepade trafikförseelser) alternativt punkt 4 (om brott mot väsentliga trafikregler) bli relevant. Upprepade trafikförseelser (5:3 p. 3)Normalt åsyftas här minst tre förseelser och ofta föregås en återkallelse av en varning. Har du däremot redan fått en varning är risken för indraget körkort hög.Brott mot väsentliga trafikregler (5:3 p. 4)Denna bestämmelse behandlar brott mot väsentliga trafikregler, såsom överskridande av hastighetsbegränsning. Dock krävs att förseelsen inte är ringa. Hastighetsöverträdelser har bedömts som ringa i bland annat RÅ 1990 ref 66, där ett överskridande med 14 km/h ansågs ringa. I äldre fall har överskridanden om 30 km/h bedömts som ringa. Dina överträdelser är således sannolikt att betrakta som ringa och bestämmelsen blir därav inte tillämplig. Slutsats På dessa grunder bedömer jag risken för indraget körkort som låg (förutsatt att du inte tidigare mottagit en varning). Däremot kommer du nu sannolikt att få en varning. Hoppas att du fått svar på din fråga och återkom gärna vid ytterligare funderingar!Vänligen,

Utlåning av konto - penningtvättsbrott

2020-12-17 i Övriga brott
FRÅGA |Hej, jag har fått ett erbjudande via sociala medier från en person som lyder "söker bankkonton för att ta emot överföringar. Du får 30 000 för hjälpen, riskfritt!!! Spelar ingen roll om du har kronofogden skuld". Skulle gissa att pengarna inte är helt rena men har ingen aning om detta. Är det lagligt att anta ett sådant erbjudande?
Viktoria S |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett sådant förfarande som du beskriver kan omfattas av Lagen om straff för penningtvättsbrott. Enligt Åklagarmyndigheten är "att omvandla pengar från brott till tillgångar som kan redovisas öppet" ett penningtvättsbrott. Penningtvätt via exempelvis Swish har blivit ett vanligare fenomen och ofta är det unga personer som utnyttjas som "penningmålvakter".I detta fall kan 4 § (penningtvättsbrott) eller 6 § (penningtvättsförseelse) bli tillämpliga.För ansvar enligt 4 § förutsätts att egendomen härrör från brott eller brottslig verksamhet samt att åtgärden innebär att omsättningen av egendomen otillbörligen främjas. Härrör från brott eller brottslig verksamhet Gällande att egendomen ska härröra från brott eller brottslig verksamhet kan ansvar finnas i det fall att man tar emot en betalning som inte anses "normal i det aktuella sammanhanget" (prop 2013/14:121). Då kan man anses ha åtminstone likgiltighetsuppsåt till pengarnas härkomst (alltså: man är likgiltig inför risken/omständigheten att pengarna kan härröra från brottslighet). Vidare måste det inte kunna bevisas att pengarna faktiskt härrör från ett specifikt brott, utan det räcker med att det kan styrkas. Till exempel kan en åklagare peka på konkreta omständigheter som tyder på brottslig verksamhet av viss art, exempelvis narkotikabrottslighet eller ekobrottslighet. Även egendom som trätt i stället för det konkreta brottsutbytet omfattas.Otillbörligt främjande Ett otillbörligt främjande föreligger enligt förarbetena när egendomen av någon anledning är svåromsatt. Som exempel nämns kontanter, konst och smycken. Av relevans är också vad som kan anses normalt i ifrågavarande fall. Det är således inte omöjligt att ett förfarande som det du beskriver kan medföra ansvar, eftersom det svårligen kan betraktas som en "normal" transaktion.SammanfattningOmständigheterna kring detta erbjudande är sådana att det finns skäl att misstänka att pengarna härrör från någon typ av olaglig verksamhet och således kan ansvar för penningtvätt föreligga. Med andra ord är det inte lagligt och jag avråder starkt från att anta ett sådant erbjudande. För mer information kring detta rekommenderar jag att du besöker polisens hemsida! Hoppas att du fått svar på din fundering! Vänligen,

Internationellt arv

2020-11-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Vi undrar hur arvsskatten mellan makar ser ut i Italien.Specifikt: vad gäller ang arvskatt på en lägenhet vi äger gemensamt i Italien om en av oss går bort?Vi är gifta och skrivna i Sverige men äger en lägenhet i Italien som semesterboende. Och hur ser arvskatten ut för våra barn om vi båda går bort? (Skrivna i Sverige)
Viktoria S |Hej och tack för att ni vänder er till oss på Lawline.Hur arvsskatten i Italien ser ut kan jag tyvärr ingenting om (i det fall att ni vill veta mer om den får ni givetvis gärna skicka in en ny fråga). Däremot kommer jag besvara frågan på ett annat sätt. EU:s arvsförordning Från och med augusti 2015 har nya regler för arv i internationella situationer satts i bruk (EU:s arvsförordning). I och med detta finns möjlighet att använda svensk arvslagstiftning även för egendom som finns utomlands. I regel ska frågor som rör arv handläggas i det land där den avlidne haft sin hemvist och lagen i detta land ska också tillämpas. Ert fall Eftersom ni båda har hemvist i Sverige bör arvsfrågan således handläggas av svensk domstol och svensk lagstiftning ska tillämpas. I Sverige har vi sedan 2005 ingen arvsskatt. Om ni idag skulle bo någon annanstans än i Sverige kan ni i era testamenten begära att svensk lag ska tillämpas på arvet. Hoppas att ni fått svar på er fråga och återkom gärna om ni har fler funderingar! Vänliga hälsningar,