Straff för trimmad moped

2021-12-07 i Trafikbrott
FRÅGA |Kan man få straff för att köra en moped som är trimmad, trots att man inte körde för fort? Gäller det även om man köpt en begagnad moped som redan var trimmad, eller om man inte visste om att den var trimmad? Samt vad kan man få för straff då?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över dels om man kan få straff för att köra en trimmad moped även om man inte kör för fort, om svaret är ja så undrar du även om detsamma gäller om mopeden var trimmad när man köpte den eller om man inte visste att den var trimmad. Därutöver förstår jag det även som att du undrar över vilket straff man kan få om man kör med en trimmad moped. Böter för olovlig körning Kör man en trimmad moped döms man i regel för vad som kallas olovlig körning. Det gäller oavsett om man har kört för snabbt eller ej, det avgörande är helt enkelt att mopeden har en kapacitet att köra snabbare än vad den får. I Sverige har vi även något som kallas föraransvar, det innebär att det är föraren av ett fordon som ansvarar för att reglerna efterlevs. Som huvudregel spelar det således ingen roll om mopeden var trimmad redan när man köpte den eller om man inte skulle veta om att mopeden var trimmad.För olovlig körning döms man till böter. Det vanligaste är antingen en bot om 1,500 kr eller 30 dagsböter. (3 § trafikbrottslagen)Återkallat körkortOm man kör en trimmad moped och således gör sig skyldig till olovlig körning finns det även en risk att man får sitt körkort återkallat. (5 kap. 3 § körkortslagen)SpärrtidOm man får körkortet återkallat innebär det att det även finns en risk för att man åläggs en så kallad spärrtid. Det innebär att det bestäms en tid inom vilken man inte kan få ett nytt körkort utfärdat till sig. En sådan spärrtid är som lägst en månad och högst tre år. (3 kap. 9 § körkortslagen)FörverkandeSlutligen kommer polisen med stor sannolikhet förverka de delar på mopeden som utgör själva trimningen så att fordonet inte längre ska gå att använda på ett olovligt sätt. (7 § trafikbrottslagen)Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad menas med presumtion?

2021-11-21 i Påföljder
FRÅGA |Presumtion mot och för fängelse. Vad menas med detta? Vad är presumtion och vad innebär det i detta syftet?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över dels vad som menas med presumtion och dels vad presumtion mot och för fängelse innebär. Presumtion är ett slags antagandeMed presumtion menas att man som utgångspunkt antar något. För att göra begreppet enklare att förstå kan det belysas med ett exempel från lagstiftningen:Om en kvinna som är gift föder ett barn så presumerar man att hennes man är far till barnet. Med andra antas det att den person som kvinnan är gift med också är far till det barn hon bär. (1 kap. 1 § föräldrabalken)Presumtioner behöver alltså ingen bevisning utan man utgår helt enkelt ifrån att det föreligger ett samband mellan två stycken omständigheter. Däremot kan man ofta bryta presumtioner genom att bevisa motsatsen. Till exempel genom att göra ett faderskapstest och komma fram till att den gravida kvinnans man i verkliga fallet inte är far till barnet.Presumtion mot och för fängelsePresumtion mot fängelse innebär helt enkelt att det vid val av påföljd för ett begånget brott föreligger en utgångspunkt om att brottet inte ska leda till fängelse. En sådan presumtion syn i 30 kap. 4 § brottsbalken.Denna utgångspunkt kan dock brytas om det till exempel är ett väldigt allvarligt brott. I sådana fall kan situationen bli den omvända, det vill säga att det istället föreligger en presumtion för fängelse.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Förmånsrätt vid konkurs

2021-11-21 i Konkurs
FRÅGA |Jag har lånat ut 30000 kr till min dåvarande mågs enskilda firma. Detta skedde 2016. Han påstår att det är bokfört som lån el skuld. Nu går han i konkurs. Har jag någon chans att återfå dessa pengar?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om du har någon chans att återfå de pengar som du har lånat till din svärsons enskilda firma som nu har gått i konkurs. Det korta svaret är att du i förhållande till andra eventuella borgenärer (det vill säga andra som lånat pengar till din svärsons enskilda firma, exempelvis banker) har en relativt liten chans att återfå dina pengar ur konkursen. I det följande redogör jag för varför så är fallet och vad du kan göra nu.Reglerna som är relevanta för din fråga återfinns i konkurslagen (hädanefter förkortad KL) och förmånsrättslagen (hädanefter förkortad FRL).Förmånsrätt vid konkursNär någon går i konkurs och konkursförvaltaren ska dela ut pengar till de som hade lånat pengar till näringsidkaren finns det speciella regler som bestämmer vilka som i första hand ska få sina fodringar betalda och vilka som kommer längre ned på prioriteringslistan.Först och främst ska konkurskostnaderna betalas. Det är sådana kostnader såsom lön till själva konkursförvaltaren och andra utgifter som själva konkursförfarandet innebär. (14 kap. 1 och 2 § KL)I andra hand ska så kallade massafodringar betalas. Det är fordringar som kan ha uppstått efter att gäldenären (det vill säga den skuldsatta) har gått i konkurs, och alltså gäller mot själva konkursboet. (11 kap. 1 § KL)Därefter ska fodringar som har särskild förmånsrätt betalas. Det är fordringar som avser viss specifik egendom. Som exempel på särskild förmånsrätt kan nämnas företagshypotek och panträtt i fast egendom (5 och 6 § FRL).Efter den särskilda förmånsrätten ska fodringar som har allmän förmånsrätt betalas. Som exempel på fodringar med allmän förmånsrätt kan nämnas arbetstagare som inte fått sin lön (12 § FRL).Om det efter alla dessa steg finns kvar pengar i konkursboet så kommer resterande fordringar att betalas så långt det räcker. Dessa kallas för oprioriterade fordringar och kommer alltså sist i prioriteringsordningen för vilka skulder som ska betalas. (18 § FRL)I ditt fallSom jag förstår beskrivningen i din fråga tillhör tyvärr dina utlånade pengar den sista kategorin, det vill säga oprioriterade fordringar. Oftast räcker inte pengarna i konkursboet till för att betala dessa fordringar, eftersom näringsidkaren annars inte hade behövt gå i konkurs.Men det finns fortfarande hopp för dig. Eftersom din svärson har bedrivit en enskild näringsverksamhet innebär det att han kan ställas personligt ansvarig för eventuella skulder. Det innebär att du, efter att konkursen har avslutats, kan fortsätta kräva den enskilde näringsidkaren på betalning och att din svärson således kan få sina privata tillgångar utmätta av Kronofogdemyndigheten.Skulder inom familjen kan dock vara ett känsligt ämne för vissa och jag rekommenderar dig därför att ta kontakt med din svärson i första hand. Du kan även ta kontakt med konkursförvaltaren och fråga om hur dina utsikter i konkursen ser ut. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga! Med vänliga hälsningar,

Vad bör vara med i ett avtal?

2021-11-03 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har fått ett godkännande av ägaren till min granntomt att ta ner tre träd på hans tomt. Han bor inte i huset och besöker det väldigt sällan. Medgivandet har han gett mig via ett skriftligt meddelande på Messenger och jag tänker att jag ska upprätta ett avtal som ger mig rätt att ta ner träden för att vara på den säkra sidan. Vad bör jag tänka på att avtalet ska innehålla?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över vad som bör vara med i ett avtal mellan dig och din granne då han ger dig ett godkännande om att ta ned tre stycken träd på hans fastighet. I det följande går jag först igenom lite allmänna saker att tänka på om avtal och sedan går jag igenom 10 saker som kan vara bra att ha med i ett avtal. Allmänt om avtalFörst och främst behöver ett avtal inte vara skriftligt för att det ska vara giltigt. Muntliga avtal är exempelvis precis lika giltiga som skriftliga sådana. Det finns nämligen inga egentliga formkrav på hur ett avtal ska se ut. Att din granne via meddelanden ger dig ett godkännande att ta ned hans träd är således lika giltigt som ett avtal som ni upprättat skriftligt sådant. För att undvika oklarheter är skriftliga avtal dock att rekommendera. För det fall att en eventuell tvist skulle uppkomma mellan parterna efter det att avtalet ingåtts, gör ett skriftligt avtal det mycket enklare att bevisa vad man det är man faktiskt har avtalat om. En annan sak att tänka på vid ingående av avtal är att minderåriga, d.v.s. personer som ännu inte fyllt 18 år, som huvudregeln inte kan ingå avtal med bindande verkan. Det gäller således att ha koll på att den du ingår ett avtal med är 18 år eller äldre.Vad som bör vara med i avtalet1. RubrikDet första man möts av när man kollar på ett avtal är dess rubrik. Rubriken har egentligen ingen jättestor betydelse då det främst är innehållet i avtalet som är viktigt, men om en tvist skulle uppkomma och en domstol måste ta sig an att tolka avtalet så är avtalets rubrik en bra vägledningen om vilket syfte avtalet har. Exempel på rubriker i ditt fall skulle kunna vara "Avtal om att ta ned träd" eller "Tillåtelse att ned träd". 2. InledningEfter rubriken kan det vara bra att ha med en kort inledning till avtalet där ni vidare beskriver dess syfte. Återigen är detta en del som är bra att ha med just ifall en tvist skulle uppstå och någon måste ta sig an att tolka erat avtal. Här bör ni skriva vad ni avser med avtalet, att det faktiskt är fråga om en tillåtelse för dig att med din grannes godkännande ta ned tre träd på hans tomt. Ju mer information desto bättre! Det skadar aldrig att skriva med en liten bakgrund till avtalet, d.v.s. att du kanske har stört dig på träden och att ni således har haft kontakt med varandra på Messenger tidigare osv.3. Avtalets parterEfter inledningen till avtalet är det på sin plats att ange vilka parterna i avtalet är, detta kan verka som en självklarhet för er som ingår avtalet, men återigen är det viktigt att ha med för att undvika eventuella tvister. Så mycket information som möjligt är återkommande en bra utgångspunkt när man skriver avtal, person- och kontaktuppgifter till samtliga parter i avtalet är därför bra att ha med. I ditt fall verkar ni enbart vara två parter så det räcker med era respektive uppgifter. 4. Avtalets föremålSom jag var inne på tidigare är det viktigt att få med vad avtalet faktiskt avser. I ditt fall handlar det om att ta ned tre stycken träd på din grannes tomt, men ju exaktare du kan vara i din beskrivning desto bättre. Vilka exakta träd är det exempelvis som ska få tas ned. Genom att vara väldigt tydlig och konkret i beskrivningen av föremålet för avtalet minskar risken för missförstånd och alternativa tolkningar.5. Pris och betalningEfter att föremålet för avtalet är angett är det viktigt att även ange priset för föremålet. Kanske ska du betala honom en slant för att du får ta ned träden, kanske ska han betala dig, eller kanske ska ingen betalning krävas över huvud taget.6. Villkor för avtaletI övrigt kan det även vara bra att ha med vilka villkor som gäller för avtalet. Gäller avtalet kanske bara för en specifik tid, d.v.s. att om du inte tar ned träden innan nästa sommar så ska avtalet inte vara giltigt längre.7. DröjsmålEfter att avtalets föremål, dess pris och villkoren för avtalet är angett är det också bra att komma överens om och skriva ned vad som händer om någon inte presterar sin del av avtalet i tid. För det fallet att ni har kommit överens om betalning kanske betalningsskyldigheten ändå ska infalla, eller inte alls. 8. Fel i avtalets föremålUtöver vad som händer vid eventuella dröjsmål kan det även vara bra att komma överens och skriva ned vad som händer om någon part inte är nöjd med resultatet. Kanske tar du ned ett träd för mycket, eller ett för lite, eller bara tar ned vissa delar av ett träd så att resultatet blir att det ser fult ut. Vad ska hända i sådana fall? Kanske ska du exempelvis vara skyldig att rätta till det i så fall.9. Force Majeure-klausulMot slutet av avtalet är det även bra att föra in en del om vad som händer vid exceptionella förhållanden (s.k. Force Majeure-situationer) där det händer något oförutsägbart som ligger utanför eran kontroll. I dessa sammanhang brukar man prata om exempelvis naturkatastrofer, större olyckor eller krig, som gör det omöjligt för parterna att kunna prestera i enlighet med avtalet. Vid sådana situationer, ska någon, eller kanske båda parterna, vara friskrivna från att fullfölja sina åtaganden enligt avtalet?10. Underteckning Slutligen kommer den troligtvis viktigaste delen av avtalet, nämligen undertecknandet som gör avtalet bindande för parterna. Gör ett utrymme för underteckning och därtill kan det även vara bra med namnförtydligande. Återigen är det bra med så mycket information som möjligt och det skadar därför inte att även ange ort och datum för när undertecknandet av avtalet äger rum. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Smitning från trafikolycka

2021-12-07 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej! Blev för 2,5 år sedan anmäld för smitning från trafikolycka. Blev kontaktad av polis men har inte hört något sen dess. Nu undrar jag hur lång preskriptionstiden är? När "brottet" skedde så hade jag dessutom prövotid kvar. Kan jag bli av med mitt körkort nu? Med tanke på att min prövotid gick ut för 2 år sedan?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över dels hur lång preskriptionstiden är för smitning från trafikolycka och dels huruvida du fortfarande kan bli av med körkortet till följd av incidenten. Det korta svaret är att brottet är preskriberat men att du fortfarande kan bli av med körkortet – även om det är osannolikt. I det följande går jag lite mer i detalj igenom vad som gäller. Preskriptionstiden för smitning från trafikolycka är 2 årSå fort ett brott har begåtts börjar dess preskriptionstid löpa. Preskriptionstiden kan beskrivas som den tid en åklagare har på sig att väcka åtal för ett brott för att det ska vara möjligt för målet att gå till domstol och för att gärningsmannen eventuellt ska dömas. Olika typer av brott har olika lång preskriptionstid. Generellt sätt kan sägas att ju grövre ett brott är, desto längre tid har man på sig att åtala den misstänkta personen.För brott som inte kan leda till fängelse i mer än ett år gäller en preskriptionstid om två år. (35 kap. 1 § 1 p. brottsbalken)För att ditt handlande ska vara preskriberat krävs alltså att brottet inte skulle kunna leda till en strängare påföljd än fängelse i ett år. För smitning från trafikolycka kan man som mest dömas till just ett års fängelse, och det är om brottet är att anse som grovt. (5 § lagen om straff för vissa trafikbrott)Med andra ord kan du för ditt handlande inte dömas till ett strängare straff än ett års fängelse. Det innebär att preskriptionstiden för brottet var två år och således är det vid det här laget preskriberat. Körkortet kan bli återkallat även om brottet är preskriberatAtt återkalla körkortet är emellertid en sak som åligger Transportstyrelsen snarare än Polis- eller Åklagarmyndigheten och i körkortslagen (KörkL) finns ingen preskriptionstid för hur lång tid Transportstyrelsen har på sig för att återkalla ditt körkort. Transportstyrelsen ska återkalla ditt körkort om du som körkortshavare har gjort dig skyldig till smitning från trafikolycka – förutsatt att det inte är en obetydlig överträdelse. (5 kap. 3 § p. 2 KörkL)Om det anses som tillräckligt ska du som körkortshavare emellertid åläggas en varning istället för att få körkortet återkallat. (5 kap. 9 § KörkL)Sammanfattningsvis är det alltså möjligt för Transportstyrelsen att i efterhand återkalla ditt körkort och således finns en risk för att det inträffar trots att preskriptionstiden för själva brottet löpt ut. När det har gått så lång tid som det nu verkar ha gått skulle jag dock tro att ärendet är nedlagt och att du inte behöver oroa dig längre.Vill du läsa mer om preskriptionstid har jag skrivit om det här.Vill du läsa mer om körkortsåterkallelse har jag skrivit om det här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Skatt vid försäljning av bostadsrätt

2021-11-21 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Jag köpte min bostadsrätt år 1967 för 12 000 kr. Nu får jag 1.7 milj. för försäljning av bostaden! Samtidigt har jag köpt en ny bostadsrätt i Karlskoga för 80 000 kr! Hur räknas min vinst? Under åren har jag skaffat en inglasad balkong ,och tapetserat om lägenheten och kaklat badrummet! Skatt på vinsten?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur man beräknar din vinst vid försäljning av din bostadsrätt samt vilken skatt som åläggs denna vinst. Utifrån omständigheterna i din fråga förstår jag det som att du köpte bostadsrätten för 12 000 kr år 1967. Nu säljer du den för 1.7 miljoner kr. Under åren innan försäljningen har du fixat en inglasad balkong, tapetserat om samt kaklat badrummet. I det följande går jag först igenom hur man beräknar vinsten och sedan hur man räknar ut vad som ska skattas. Reglerna som är relevanta för din fråga återfinns i inkomstskattelagen (hädanefter förkortad IL)Beräkning av kapitalvinstenInkomster som du har på grund av innehav av i tillgångar hör till vad som kallas för inkomstslaget kapital. Det innebär således att bostadsrättsförsäljningen kommer att behandlas som en kapitalinkomst. (41 kap. 1 § IL)Huvudregeln vid beräkningen av vinsten är att man beräknar skillnaden mellan försäljningsvärdet för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för försäljningen, och omkostnadsbeloppet. Med andra består din vinst av försäljningsvärdet minus dina utgifter för försäljningen minus omkostnadsbeloppet. (44 kap. 13 § IL)FörsäljningsvärdetFör att kunna beräkna din vinst måste vi alltså först konstatera försäljningsvärdet. Enligt vad du angav i din fråga uppgick till försäljningsvärdet till 1.7 miljoner kronor. Utgifterna för försäljningen Därefter måste vi bestämma vilka utgifter du har haft i och med försäljningen. Det skulle kunna vara saker såsom mäklararvode, homestyling och liknande utgifter som du haft i samband med försäljningen.OmkostnadsbeloppetSlutligen måste vi även beräkna det så kallade omkostnadsbeloppet. Omkostnadsbeloppet består av anskaffningsvärdet adderat med utgifter som du har haft för förbättring, reparationer och underhåll av bostaden. Som du har beskrivit det i din fråga har du installerat en inglasad balkong, tapetserat om samt kaklat badrummet. Samtliga av dessa utgifter hör till sådana förbättringsutgifter om de har gjorts inom fem år från försäljningsdagen och att de sammanlagt har uppgått till minst 5 000 kr. (46 kap. 5–12 § IL)När det kommer till anskaffningsvärdet (som du skriver är 12 000 kr) gäller lite specialregler. Först och främst ska bostadsrätter som har förvärvats före år 1974 anses vara förvärvade den 1 januari 1974. (46 kap. 14 § 1 st. IL)Som anskaffningsvärde ska anses 150 procent av bostadsrättens andel av privatbostadsföretagets behållna förmögenhet den 1 januari 1974. Förmögenheten ska beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet på företagets fastighet för år 1974 och med hänsyn till företagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast före ingången av år 1974. Om det inte finns något taxeringsvärde fastställt för år 1974, beräknas det istället med ledning av det taxeringsvärde som fastställts närmast därefter. (46 kap. 14 § 2 st. IL)För att räkna ut din vinst krävs det som du märker en del uppgifter som jag inte har tillgång till. Dels behöver man veta om du har utfört renoveringarna de senaste fem åren samt vad de kostade. Därutöver behövs en del information från ditt privatbostadsföretag. Det kan du rimligen få tag på enkelt genom att ta kontakt med någon i styrelsen. Beräkning av skattSom sagt saknas uppgifter för att jag ska kunna beräkna din vinst. Det innebär att jag inte heller kan beräkna din skatt. Däremot anger jag i det följande hur skatten beräknas.Innan man bestämmer vad den slutliga skatten blir är det viktigt att komma ihåg att det inte är hela vinsten som ska tas upp för beskattning. Där enbart tjugotvå trettiondelar (22/30) av vinsten som ska tas upp för beskattning. (46 kap. 18 § IL)Det innebär att om vi låtsats att din vinst uppgick till 100 000 kr, beräknas det belopp som ska tas upp för beskattning på följande vis:100 000 x (22/30) = 73 333,333… kr.Vinstbeloppen som i exemplet ska tas upp för beskattning är alltså 73 333,333…kr. Skattesatsen som åläggs denna vinst är sedan 30%. (65 kap. 7 § IL)Som en avslutande rekommendation kan jag även tillägga att mycket information finns att hitta på Skatteverkets hemsida som du hittar här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Medborgarskapets betydelse för beskattnings- och arvsfrågor

2021-11-20 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Jag äger skog i Finland men har bott i Sverige sedan 1982. Tänkte ansöka om svenskt medborgarskap och undrar om det förändrar beskattningen. Jag tänker behålla mitt finska medborgarskap. Jag är pensionär och får en del av pensionen till konto i Sverige och en annan del till konto i Finland (€-konto). Jag betalar skatt på all pension i Sverige men deklarerar skogsrörelsen i Finland. Påverkas arvsreglerna? Jag är gift med en svensk och har en bror i Finland.
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du dels undrar över om ett svenskt medborgarskap förändrar din beskattningssituation, och dels om ett svenskt medborgarskap påverkar arvsreglerna. Till frågan hör att du har varit bosatt i Sverige i snart 40 år men har kvar (och avser att behålla) ditt finska medborgarskap. Vidare har du en skogsrörelse i Finland som du deklarerar för där. Därutöver är du pensionär och betalar skatt på all pension i Sverige. Slutligen har du ett äktenskap med en svensk men har kvar en bror i Finland. Det korta svaret på din fråga är att varken din beskattnings- eller arvssituation kommer att förändras. Detta beror på att frågor om beskattning och arv i första hand avgörs utifrån var du har din hemvist snarare än var du har medborgarskap. I det följande redogör jag mer utförligt för de rättsliga grunderna som mitt svar vilar på. Jag avslutar även med en kort sammanfattning av utredningen inklusive en hänvisning till vart du kan vända dig för vidare hjälp om det skulle behövas.Tillämpliga reglerReglerna som är relevanta för din fråga är relativt omfattande och snåriga. För den skatterättsliga delen av din fråga består de bland annat av inkomstskattelagen (hädanefter förkortat IL), lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna och själva dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna (hädanefter förkortat avtalet). För den arvrättsliga delen av din fråga berörs lagen om arv i internationella situationer, den så kallade arvsförordningen (hädanefter förkortad ArvF) och den så kallade nordiska arvskonventionen (hädanefter förkortad NAK). För att göra det hela så enkelt som möjligt att förstå går jag i det följande inte igenom alla dessa reglerkomplex i dess fullständighet och dess hänvisningar mellan varandra. Istället håller jag mig till att förklara de delar som är mest relevanta för din fråga.UtredningI den följande utredningen har jag delat upp svaret utifrån de två olika områdena som din fråga berör, det vill säga dels beskattningsfrågan och dels arvsfrågan.Medborgarskapet i förhållande till beskattningsfråganFör att ett land ska få beskatta en inkomst krävs det att landet har beskattningsrätt enligt sina interna skatterättsliga regler. I Sverige är man obegränsat skatteskyldig här om man: 1) är bosatt i Sverige, 2) stadigvarande vistas i Sverige, eller 3) tidigare har varit bosatt i Sverige och fortfarande har en väsentlig anknytning till hit. (3 kap. 3 § IL)Eftersom du enligt beskrivningen i din fråga är bosatt i Sverige anses du alltså som obegränsat skatteskyldig här. Det innebär helt enkelt att Sverige har rätt att beskatta dina inkomster. Det innebär däremot inte att du inte även är skatteskyldig i Finland enligt finsk rätt.För att undvika att det uppstår någon dubbelbeskattning av dina inkomster, det vill säga att både Sverige och Finland beskattar den, har länderna upprättat ett så kallat skatteavtal. Ett skatteavtal är ett avtal mellan länderna där de i förväg har kommit överens om vilket av dem som ska få beskatta vilken typ inkomst hos personer som har anknytning till båda länderna.Vid avgörandet av vilket land som enligt skatteavtalet ska få beskatta dig använder man begreppet hemviststat. Av vad du har angivit i din fråga så är du åtminstone bosatt i Sverige, men du bedriver även skogsrörelse i Finland vilken du deklarerar för där. Det innebär att det inte är uppenbart vilket land man ska se som din hemviststat. För att avgöra den frågan har man i avtalet sagt att en person ska anses ha hemvist endast i den stat där personen har en bostad som stadigvarande står till dennes förfogande. I första hand kommer din hemvist alltså bestämmas av i vilket land du har en bostad. (art. 4 p. 2a avtalet)Utifrån din fråga framgår att du åtminstone har en bostad i Sverige vilket alltså skulle göra Sverige till din hemviststat. Men om det skulle vara så att du även har en bostad i Finland så går det inte att avgöra frågan på grundval av var du har en bostad. I det fallet kommer hemviststaten anses vara den stat som du har starkast personliga förbindelser till. (art. 4 p. 2a avtalet)Om du enbart har bostad i Sverige är alltså frågan avgjord redan där och Sverige kommer anses som din hemviststat. Om du däremot har bostad i både Sverige och Finland måste man undersöka vilken stat du har starkast anknytning till. Som du har förklarat i din fråga har du bott i Sverige de senaste 40 åren och du har dessutom gift dig med en person i Sverige. Det tyder på att Sverige skulle anses vara din hemviststat även i det fallet. Något som dock talar emot att du skulle ha starkast anknytning till Sverige att du har skogsrörelse och familj i Finland. Om det på grund av det inte skulle gå att bestämma din hemviststat enligt vad jag redogjort för precis ovan, ska man enligt avtalet gå vidare och undersöka i vilket stat du stadigvarande vistas. Med andra ord bestäms hemviststaten då av var du spenderar mest tid – vilket jag enligt beskrivningen i din fråga tolkar som är Sverige. (art. 4 p. 2 b avtalet)Allt detta innebär alltså att frågan om i vilket land du är medborgare aldrig behöver aktualiseras. Om du således väljer att bli svensk medborgare kommer inte det få någon påverkan på hur din beskattningssituation ser ut.Medborgarskapet i förhållande till arvsfråganVad gäller frågan om ett svenskt medborgarskap kommer påverka arvsreglerna i din situation gäller i princip samma sak som för beskattningen. Som huvudregel gäller att ditt arv vid din bortgång kommer att fördelas enligt arvsreglerna i det land där du har din hemvist. (art. 2 st. 1 NAK jfr art. 21.1 ArvF)Det finns dock två undantag från denna regel. Det ena undantaget är om du har givit uttryck i exempelvis ett testamente att du vill att ditt arv ska fördelas enligt reglerna i en annan stat som du är medborgare i. (art. 3 NAK jfr art. 22 ArvF)Det andra undantaget är om det av alla omständigheter framgår att du vid din bortgång uppenbart hade en närmare anknytning till en annan stat än din hemviststat. Detta är ett ganska högt ställt krav och det ska mycket till för att något annat lands regler än hemviststatens ska tillämpas. (art. 2 st. 2 NAK jfr art. 21.2 ArvF)Med det sagt är det alltså, likt beskattningsfrågan, vilket land som du har hemvist i som blir avgörande för frågan om vilket lands arvsregler som kommer att tillämpas. Vid denna bedömning kommer man när det gäller arvsfrågan att göra en helhetsbedömning av omständigheterna kring ditt liv under de år som föregick din bortgång. Utifrån det du har angivit i din fråga talar omständigheterna för att Sverige kommer ses som din hemviststat med liknande resonemang som vid beskattningsfrågan. (Skäl 23 ArvF)Allt detta innebär alltså att frågan om i vilket land du är medborgare inte kommer ha någon avgörande betydelse för vilket lands arvsregler som kommer att tillämpas. Istället kollar man på var du hade din hemvist vid din bortgång och eftersom det redan är Sverige så kommer inte ett svenskt medborgarskap att påverka arvsreglerna.Sammanfattning och rådSammanfattningsvis kommer varken din beskattnings- eller arvssituation påverkas av ett svenskt medborgarskap. Anledningen till det är att frågor om beskattning och arv i första hand avgörs utifrån var man anser att du har din hemvist snarare än var du har medborgarskap. Om du har fler funderingar på området är du välkommen att höra av dig till mig på min mailadress angiven nedan. Annars rekommenderar jag dig att även ta en titt på Skatteverkets hemsida här och eventuellt även ta kontakt med dem.Avslutande ordJag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. För det fallet att du i efterhand kommer på några följdfrågor eller kanske upplever att jag har missförstått någonting i din fråga, är du varmt välkommen att höra av dig till mig på fredrik.nygren@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Finns lydelsen ”tro och heder” i flera lagar?

2021-10-27 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Återfinns lydelsen ''tro och heder'' i andra lagar än avtalslagen och köplagen?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över lydelsen "tro och heder" finns i andra lagar än avtalslagen och köplagen. Svaret på din fråga är ja, lydelsen "tro och heder" finns fler lagar.Exempel på lagar där lydelsen "tro och heder förekommer":44 och 45 § kommissionslagen 17 § 2 st. konsumenttjänstlagen 24 § konsumentköplagen Och som du själv nämnde:20 § 2 st., 33 §, 35 § och 39 § 2 st. köplagen33 § avtalslagenJag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,