Preskriptionstid på fordringar

2021-09-17 i Preskription
FRÅGA |En person äger en butik som säljer motorcyklar. Personen upptäcker en dag att hen har en bortglömd fordran gentemot en näringsidkare som för snart fyra år sedan köpte en Harley-Davidson på avbetalning. Kunden skötte sina månadsbetalningar under det första året men därefter har den inte betalat en krona. Inte heller har kunden hört av sig. När butiksägaren kontaktar kunden och säger att det är hög tid att betala, invänder köparen att "Dig har jag inte hört ett ljud från på fyra år, så nu är skulden preskriberad!" Vad gäller? Har butiksägaren rätt att få betalt eller inte?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om en näringsidkare behöver betala en fordran trots att det var fyra år sedan han senast hörde något från fordringsägaren. Det korta svaret på frågan är att han kommer vara tvungen att betala fordringen förutsatt att de inte har avtalat om en kortare preskriptionstid. I det följande redogör jag mer ingående för vad som gäller rörande fordringars preskriptionstid. Reglerna om fordringars preskriptionstid finns i preskriptionslagen (hädanefter förkortad PreskL).Fordringar näringsidkare emellan har en preskriptionstid om 10 årI ditt beskrivna scenario är fordringen ställd från en näringsidkare till en annan, vilket innebär att huvudregeln om preskriptionstid blir tillämplig. Enligt huvudregeln blir en fordran preskriberad 10 år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. (2 § 1 st. PreskL)Preskriptionen kan avbrytas på tre olika sätt genom att:1. gäldenären utfäster betalning, erlägger ränta eller amortering eller erkänner fordringen på annat sätt gentemot borgenären,2. gäldenären får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären eller3. borgenären väcker talan mot gäldenären eller annars åberopar fordringen gentemot gäldenären vid domstol, hos Kronofogdemyndigheten eller i skiljeförfarande, konkursförfarande eller förhandling om offentligt ackord.(5 § PreskL) Om preskriptionen har avbrutits kommer en ny preskriptionstid att börja gälla. (6 och 7 §§ PreskL)Med andra ord är preskriptionstiden mellan näringsidkare 10 år. För varje gång preskriptionen har blivit avbruten på något av de sätt som ovan nämndes i punkt 1 och 2 förnyas preskriptionstiden och gäller alltså återigen i 10 år. Har preskriptionen blivit avbruten på ett sådant sätt som nämndes i punkt 3 kommer däremot preskriptionstiden bara förnyas en gång. Man kan alltså inte förnya preskriptionstiden mer än en gång genom att väcka talan mot borgenären. (7 § 3 st. PreskL)Förövrigt kan även nämnas att det inte är möjligt att genom avtal bestämma att en fordran inte ska preskriberas eller att det ska vara möjligt att avbryta preskriptionen på något annat än de här ovan redan angivna sätten. (12 § PreskL)Det är dock fullt möjligt att avtala om en längre, eller kortare, preskriptionstid än 10 år. Sådana avtal kan emellertid jämkas enligt 36 § avtalslagen om de framstår som oskäliga.För ditt beskrivna scenario innebär allt detta alltså att gäldenären kommer vara tvungen att betala fordringen som fordringsägaren påminner honom om. Detta förutsatt att de inte har avtalat om en kortare preskriptionstid om exempelvis 2 år. I sådant fall bör man dock uppmärksamma att avtalet kan komma att jämkas.Fordringar mellan näringsidkare och konsument preskriberas efter 3 årPreskriptionstiden är 3 år för fordran mot en konsument, om fordringen avser en vara, tjänst eller annan nyttighet som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit konsumenten för huvudsakligen enskilt bruk. (2 § 2 st. PreskL)I övrigt gäller samma sak angående preskriptionsavbrott som vid fordringar näringsidkare emellan. En skillnad är däremot att det inte är möjligt att avtala om längre preskriptionstid när det rör fordringar ställda till konsument. (12 § PreskL)Om kunden i ditt beskrivna scenario hade varit en konsument istället för en näringsidkare hade alltså en preskriptionstid om 3 år gällt istället för 10 år. För det alternativa scenariot är det alltså inte helt klart huruvida kunden skulle vara tvungen att betala fordringen eller inte eftersom det inte är helt tydligt utifrån omständigheterna om gränsen på 3 år har passerats eller ej. Att vara uppmärksam på är att preskriptionstiden är förnyad enligt 5 § p. 1 PreskL, som nämnts ovan, i och med de betalningar som kunden ålägger.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man överklaga en godkänd bot?

2021-09-11 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej jag fick böter på 2500:- för inte "Stannat vid stoppplikt" jag var med en kompis i bilen och kollade höger och vänster innan jag svängde. Det fanns inga bilar på vägen.Sen kom en polisbil på andra sidan vägen som svängde och körde efter och stoppade oss. Han säger att vi inte stannad fast att vi sa att vi gjorde. Han gav mig en bot och nu rädd att transportstyrelsen ska ta mitt körkort. Han hade redan bestämt liksom att han ska ge böter och inte brydde sig. Kan man överklaga om man godkänt en bot? Jag ville inte neka för jag ogillar tingsrätt osv vill inte ha med sånt att göra.
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det är möjligt att överklaga en bot som du fick av en polis och som du redan har godkänt. Det korta svaret på din fråga är att det är möjligt att överklaga redan godkända böter, men bara om vissa specifika förutsättningar är uppfyllda. I det följande går jag igenom vad som krävs för att du ska kunna överklaga en bot som du redan har godkänt. Reglerna om polismans rätt att dela ut böter (eller föreläggande av ordningsbot som det heter) återfinns i rättegångsbalken, hädanefter förkortat RB.Föreläggande av ordningsbotOrdningsbot är detsamma som vad man i mer dagligt tal brukar kalla för böter. När du bryter mot något såsom en trafikregel är det möjligt att polisen utfärdar ett förläggande av ordningsbot, vilket är ett förenklat sätt att fastställa ett straff istället för att ta det till domstol och helt enkelt innebär att du blir tilldelad böter. (48 kap. 1–2 § RB)När du har blivit tilldelad en bot kan du välja mellan att godkänna eller inte godkänna den. Genom att skriva under boten erkänner du till brottet och det betraktas då som att det vore en dom som har vunnit laga kraft, vilket innebär att det är ett beslut som inte längre kan överklagas på vanligt sätt. (48 kap. 3 och 9 § RB)När kan du överklaga en redan godkänd botSom sagt går det alltså inte att överklaga en redan godkänd bot genom de vanliga sätten man överklagar genom. Istället måste överklagan göras genom vad som kallas för extraordinära rättsmedel, vilket kan beskrivas som några speciella sätt man kan överklaga på om vissa specifika förutsättningar föreligger.För att på detta sätt få en ordningsbot undanröjd krävs att någon av följande förutsättningar föreligger:1) Om godkännandet inte kan anses som en giltig viljeförklaring. Det vill säga om du exempelvis intill din underteckning på boten har skrivit en förklaring om att du inte anser att du har begått ett brott.2) Om det vid ärendets behandling har förekommit sådant fel, att föreläggandet bör anses ogiltigt. Denna punkt tar främst sikte på sådana formella fel som att polismannen inte hade någon rätt att utdela böter för den typen av brott som begåtts.3) Om föreläggandet av annan anledning inte överensstämmer med lag. Denne punkt tar, till skillnad från punkt 2, sikte på sådana materiella fel som att polismannen skulle ha tolkat lagen felaktigt och egentligen inte fick tilldela dig en ordningsbot eftersom du inte bröt mot någon lag.(59 kap. 6 § RB)Vad gäller i ditt scenarioFör att du ska kunna överklaga boten krävs alltså att minst en av de tre punkterna ovan är uppfyllda. Huruvida någon är det kan jag tyvärr inte svara på utan det vet nog bäst själv. Angående vad som gäller vid stopplikt kan jag tillägga att det lagen säger är att du ska stanna vid stopplinjen (om stopplinje saknas ska du stanna i höjd med stoppskylten) och att du inte får åka ut på den korsande körbanan innan du försäkrat dig om att det kan ske på ett säkert sätt. Med andra ord måste du stanna bilen så att den står helt stilla och se dig om innan du får fortsätta. (3 kap. 19 och 5 § trafikförordningen)Om du går i tankarna att överklaga kan det vara bra att även fundera på om det är värt att överklaga, vilket jag har skrivit mer om här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får butikspersonal visitera folk?

2021-08-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej det.är vanligare nu för tiden att personal i butiker typ Willys eller ICA m fl visiterar folk att de vill titta i ens påsar eller ryggsäck för o kontrollera om man stulit.saker i butiken?Även vakter i butiken kan visitera.Min fråga är det tillåtet rent lagligt o visitera folk som besöker butiker.Det.måste ju finnas misstanke om brott mm.Det.är.ju kränkande o bli utsatt av detta.Kan ni förklara? Vad säger lagstiftningen? Mvh
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om butikspersonal har rätt att visitera folk. Det korta svaret på frågan är att butikspersonal inte har någon rätt att visitera folk, innebärande att de alltså inte har någon befogenhet att gå igenom någons påsar eller ryggsäck. I det följande går jag lite mer grundligt igenom vad som gäller. Butikspersonal har ingen rätt att visitera folkAtt kroppsvisitera någon är ett straffprocessuellt tvångsmedel som polisman får använda sig av om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts där påföljden kan bli fängelse. Exempel på för din fråga relevanta brott där fängelse kan bli påföljden och visitation således kan komma att användas är ringa stöld (tidigare snatteri) och stöld. Visitation får då endast göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet för att kunna söka efter föremål som kan tas i beslag. (28 kap. 11 § rättegångsbalken)Butikspersonal eller väktare har med andra ord ingen laglig rätt att visitera någon, alldeles oavsett om de misstänker att denne har stulit något. De får alltså inte tvinga någon till att exempelvis öppna sin väska. Däremot finns det ingenting som stoppar butikspersonal/väktare (eller någon annan civil person heller för den delen) från att be om att få kolla i någons ryggsäck/väska eller liknande. Har personal bett dig att visa innehållet i en väska och du väljer att visa dem det, har det hela skett med samtycke och är då fullt lagligt. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste man ändra testamente när någon dött?

2021-08-26 i Testamente
FRÅGA |Hej! min far och hans sambo skrev för många år sedan ett testamente mellan dem, d v s på ett och samma papper gav de varandra rätten till det de ägde, i fall ngn skulle falla ifrån. I samma testamente förordades jag som arvinge. Nu undrar pappas sambo, som blev ensam för några månader sedan, om hon behöver skriva nytt testamente även om hon fortfarande vill att jag ska ärva henne. Jag kan tycka det är bra att hon skriver nytt så det inte finns några oklarheter, men kanske det inte behövs? Det gamla testamentet kanske är giltigt, även om den ena partnern har gått bort? Det finns inga bröstarvingar eller dylikt, ej heller levande släktingar i sidled till min styvmor. Vad skulle ni rekommendera att hon gör? mvh
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om man måste ändra ett testamente när de förutsättningar som står i testamentet inte längre är desamma på grund av att en av parterna som skrev testamentet har gått bort. Som du själv antyder är det korta svaret på frågan att hon bör skriva ett nytt testamente just för att eliminera så många oklarheter som möjligt, men samtidigt är det inte säkert att hon måste göra det. För det fall att din styvmor skulle gå bort utan att ha ändrat testamentet kommer man tolka det nuvarande testamentet på det sätt som bäst överensstämmer med den vilja hon givit uttryck för i testamentet. När man tolkar ett testamente ska man nämligen alltid välja den tolkning som är mest förenlig med testatorns (det vill säga din styvmors) vilja. (11 kap. 1 § ärvdabalken)Utifrån den information du lämnat i ditt beskrivna scenario innebär det att du troligtvis fortfarande kommer ses som arvsberättigad vid din styvmors eventuella frånfälle. Arv är emellertid ett känsligt område för många då de flesta vill känna sig säkra på att det som finns kvar efter att man har gått bort verkligen kommer till rätt person. För att vara på den säkra sidan är det bästa därför alltid att upprätta ett nytt testamente för att undvika eventuella otydligheter. Min rekommendation är således att hon upprättar ett nytt testamente och i samband med det förstör det gamla. Om det är så att hon/ni vill ha hjälp med upprättande av testamente har vi sådana tjänster här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan min sambo adoptera mitt barn?

2021-09-11 i Adoption
FRÅGA |Kan min sambo abortera mina barn o måste man ha pappas godkände för att det ska gå igenom
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om din sambo kan adoptera dina barn och i så fall om det krävs att barnens andra förälder godkänner det. Har jag tolkat din fråga fel är du välkommen att skicka in en ny. Det korta svaret på din fråga är att det är fullt möjligt för din sambo att adoptera dina barn men att det som huvudregel kräver den andra förälderns godkännande förutsatt att denne är vårdnadshavare. I det följande går jag mer utförligt igenom vad som gäller. Reglerna adoption återfinns i föräldrabalken (hädanefter förkortad FB)Vad krävs för adoption En sambo (eller make för den delen) får med sin partners samtycke adoptera dennes barn. (4 kap. 6 § st. 2 FB)Utöver partners samtycke krävs som huvudregel dessutom samtycke från den förälder som är vårdnadshavare. Det innebär att om dina barns pappa även är vårdnadshavare, så krävs hans samtycke för att din sambo ska kunna adoptera dina barn. (4 kap. 8 § FB)Från denna huvudregel finns emellertid undantag som innebär att något samtycke från barnets vårdnadshavare inte behövs för adoption om någon av följande punkter är uppfyllda:1. Föräldern är varaktigt förhindrad att samtycka till följd av en psykisk sjukdom eller något annat liknande förhållande.2. Föräldern vistas på okänd ort.3. Det finns synnerliga skäl. Denna tredje punkt tar främst sikte på situationer som rör internationell adoption där det kan hända att personer inte vill delta i ett adoptionsförfarande på grund av en risk för att de drabbas av sociala konsekvenser om adoptionen blir känd.(4 kap. 8 § st. 2 FB)Har barnet fyllt 12 år krävs även samtycke från barnet självt för att din partner ska få genomföra en adoption. (4 kap. 7 § FB)Utöver dessa krav ska även nämnas att man vid fråga om adoption alltid utgår ifrån vad som är barnets bäst och att adoption ska framstå som lämpligt för barnet. Såväl barnets egna behov som lämpligheten hos personen som adopterar barnet tas i beaktning och barnet ska även få tillfälle att framföra sina egna åsikter om adoptionen. (4 kap. 1–3 § FB)Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Räknas blåmärken som misshandel?

2021-09-10 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Räknas blämärken som misshandel ?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det faktum att en handling har lett till att någon har fått blåmärken, gör att det räknas som misshandel. Eller med andra ord, vart gränsen för misshandel går. Svaret beror lite på omständigheterna i det enskilda fallet, men om någon har fått blåmärken till följd av vad en annan person har utsatt denne för är det typiskt sett att betrakta som misshandel.Bestämmelsen om vad misshandel är ser ut på följande sätt:Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd döms för misshandel. (3 kap. 5 § brottsbalken)Vad som är att räkna som misshandelOm någon har fått blåmärken är det sannolikt närmast till hands att koppla det till vad man i lagtexten kallar för kroppskada. Värt att notera är att begreppet kroppskada inte enbart tar sikte på det som man kanske först kommer att tänka på såsom svullnader, sår och benbrott, utan även en sådan sak som att raka av någon håret kan innefattas av begreppet kroppskada. Det förhållandet att offret inte har upplevt någon smärta betyder inte att en kroppskada inte har uppstått. Misshandel blir med andra ord aktuellt även om handlingen inte inneburit tillfogande av smärta. På samma sätt räcker det med att offret har upplevt smärt utan att ha åsamkats någon kroppskada för att misshandel ska bli aktuellt. Med smärta menas ett fysiskt lidande som inte är allt för obetydligt. Att man har tillfogats smärta är dock naturligtvis svårt att bevisa, tillskillnad från kroppskada. Om någon har gjort så att du har fått blåmärken talar det för att du har blivit tillfogad såväl kroppsskada som smärta och således aktualiserar det brottet misshandel. Vad som typiskt sett inte räknas som misshandel För att ha något att jämföra med är några saker som typiskt sett inte innefattar ett tillfogande av kroppskada eller smärta exempelvis att hälla vatten över någon, knuffa någon i ett dike eller att spela upp ett störande ljud. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur gamla brott kan man anmäla?

2021-08-27 i Påföljder
FRÅGA |Jag och en vän blev utnyttjade som barn av en äldre släkting under flera år. Har försökt att förtränga det som pågick under flera år. Kan vi göra en anmälan fastän det var för över 30 år sedan? Vi har hittat brevväxling där det framkommer mycket fakta om vad som hände och vad vi förträngt. Om det inte kan väckas ngt åtal, kommer anmälan ändå finnas kvar i polisregistret?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du dels undrar över om någon kan bli dömd för något som den gjorde för över 30 år sedan, och dels (om den första frågan besvaras nekande) om en polisanmälan för ett sådant brott ändå kommer finnas kvar i polisens register. Tyvärr kan jag inte ge något konkret svar på om det du och din vän blev utsatta för kan leda till åtal eller inte då det beror på vilket sätt ni blev utnyttjade på och hur gamla ni var vid den tidpunkten. I det följande går jag därför mer generellt igenom vad som gäller för preskriptionstid och förhoppningsvis ger det dig lite klarhet i om du kan nå framgång med ett åtal eller inte. Inledningsvis kan jag dock kort svara på din andra fundering om huruvida polisanmälningar sparas. Alla anmälningar som kommer inte till polisen sparas i deras anmälningssystem. Däremot kan man inte vända sig till polisen och fråga om huruvida en person har blivit polisanmäld eller inte. Preskriptionstid för olika typer av brottSå fort ett brott har begåtts börjar dess preskriptionstid löpa. Preskriptionstiden kan beskrivas som den tid en åklagare har på sig att väcka åtal för ett brott för att det ska vara möjligt för målet att gå till domstol och för att gärningsmannen eventuellt ska dömas. Olika typer av brott har dock olika lång preskriptionstid. Generellt sätt kan sägas att ju grövre ett brott är, desto längre tid har man på sig att åtala den misstänkta personen. Reglerna om preskriptionstid finns i brottsbalken (hädanefter förkortat BrB).1. För brott som inte kan leda till fängelse i mer än ett år gäller en preskriptionstid om två år. Exempel på sådana brott är olaga hot och ofredande. 2. För brott som kan leda till ett längre fängelsestraff än ett år men inte mer än två år gäller en preskriptionstid om fem år. Exempel på sådana brott är misshandel av normalgraden och olaga tvång. 3. För brott som kan leda till ett längre fängelsestraff än två år men inte mer än åtta år gäller en preskriptionstid om tio år. Exempel på sådana brott är grovt olaga hot, grov misshandel och grovt olaga tvång.4. För brott vars svåraste straff är fängelse på viss tid över åtta år gäller en preskriptionstid om 15 år. Exempel på ett sådant brott är synnerligen grov misshandel. 5. För brott som kan leda till fängelse på livstid gäller en preskriptionstid om 25 år. Exempel på ett sådant brott är grov mordbrand. (35 kap. 1 § BrB)Brott som aldrig preskriberasDet finns dock vissa brott som aldrig preskriberas och som det med andra ord alltså inte finns någon tidsbegränsning för åtal av. Exempel på sådana brott är våldtäkt eller grov våldtäkt, förutsatt att brottet begåtts mot en person som inte fyllt arton år. Våldtäkt mot barn eller grov våldtäkt mot barn är också exempel på brott som inte preskriberas. (35 kap. 2 § 1 st. BrB)Viktigt att notera är dock att det nu sagda om brott som inte har någon preskriptionstid endast gäller om gärningsmannen är minst 21 år fyllda. Om en gärningsman vid tidpunkten för ett brott är yngre än 21 år gäller preskriptionstiderna såsom jag beskrev dem under rubriken "Preskriptionstid för olika typer av brott" här ovan. (35 kap. 2 § 2 st. BrB)Avslutningsvis vill jag tillägga att det är fullt möjligt att anmäla brott även om preskriptionstiden har löpt ut, det kommer dock inte kunna leda till att någon blir dömd för det anmälda brottet. Vill du göra en polisanmälan kan du läsa mer om hur du bör gå tillväga på polisens hemsida här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Skriva fel namn på ett avtal

2021-08-26 i Avtal
FRÅGA |Hej!Jag tog i samband med giftermål min makas efternamn vilket som jag förstår och fick förklarat av Skatteverket trädde i kraft då vi gifte oss eftersom jag ansökt om efternamnsbyte (till min makas) redan vid hindersprövning. Jag undrar om det är lagligt för mig att underteckna ett avtal/dokument med mitt gamla efternamn dvs. det jag hette innan giftermålet (efter att vi gift oss och tagit över min makas efternamn vid giftermålet)? För jag menar att lagligt så har jag ju i samband med giftermålet ändrat till min makas efternamn och det bör väl vara det som är det giltiga då när man skriver på ett avtal/dokument?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du dels undrar över när ditt nya namn börjar gälla efter det att du tagit din makas efternamn vid giftermål, och dels huruvida det är lagligt eller ej att efter namnbytet underteckna avtal eller andra dokument med ditt gamla namn. Det korta svaret är att ditt nya efternamn börjar gälla så snart hindersprövningen och vigselintyget kommer in till Skatteverket, vilket inte brukar ta mer än ett par dagar efter vigseln. Efter det bör du underteckna avtal med ditt nya efternamn, men skulle du råka skriva ditt gamla efternamn är det ingenting som är olagligt så länge du inte försöker förfalska en urkund genom att uppge en annan persons namn. I det följande går jag lite mer grundligt igenom vad som gäller om du skriver fel namnteckning på ett avtal efter det att du har bytt efternamn. Att råka skriva fel namn är ingen större faraEn av de viktigaste principerna när man tolkar avtal inom svensk rätt är att se till vilken avsikt parterna hade med det aktuella avtalet. Om du skulle råka underteckna med ditt gamla namn på ett avtal behöver det således inte få några större konsekvenser. Förutsatt att du och motparten är överens om vem som ska prestera vad enligt avtalet kommer ett felskrivet namn i praktiken inte vara märkbart för någon av er så länge ni följer era åtaganden i enlighet med det undertecknade avtalet. Skulle en eventuell tvist uppstå mellan er kan ett felskrivet namn leda till vissa svårigheter med bevisningen, men så länge det går att avgöra vilka parterna av avtalet är och vad ni avsåg med avtalet så kommer det inte få några större konsekvenser. Om du vet med dig att du efter giftermålet har skrivet ditt gamla namn på ett avtal i pappersform kan du enkelt korrigera det genom att exempelvis stryka över din gamla namnteckning och skriva dit din nya, eller genom att sätta ett av namnen inom parantes och på så sätt förtydliga vilket som är ditt gamla namn. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,