Om pappan vill ha gemensam vårdnad

2021-08-25 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Om en kvinna blir gravid med en man, men inte talar om det för honom och därför får ensam vårdad, hur stora är hans chanser att få delad vårdnad om han ett halvår efter barnet är fött får reda på att det är hans via DNA test och han vill ha delad vårdnad?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur stor chansen är att som fastställd pappa få gemensam vårdnad till ett barn som varit under ensam vårdnad av mamman sedan födseln. Tyvärr är frågan inte så enkel att det går att svara med hur stor eller liten chans pappan har för att nå framgång med en begäran om gemensam vårdnad. Varje fall bedöms var för sig och således beror det på de specifika omständigheterna i det enskilda fallet. I det följande går jag dock igenom vilka faktorer en domstol lägger vikt vid när den beslutar i ärenden om gemensam eller ensam vårdnad. Reglerna om vårdnad finner du i föräldrabalken (hädanefter förkortat FB). Barnets bästa står i centrumFörst och främst ska sägas att det i familjerättsliga frågor som rör barn finns en utgångspunkt om att barnets bästa ska stå i centrum. Det innebär att det i tvister om vårdnad inte brukar talas om föräldrarnas rätt till barnet, utan snarare barnets rätt till sina föräldrar. När en domstol bedömer om man ska bevilja gemensam eller ensam vårdnad utgår den således ifrån vad som är bäst för barnet och fäster då särskilt avseende vid:- risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa,- barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, och- föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet. (6 kap. 2 a och 5 § FB)Att som förälder vilja ha ensam vårdnad av ett barn kan alltså ses som ett tecken på att den föräldern inte sätter barnets bästa i första hand. Motsätter man sig gemensam vårdnad kan det nämligen ses som ett motstånd mot att barnets behov av att ha en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Med det sagt så finns det självklart andra anledningar till att man som förälder motsätter sig gemensam vårdnad utan att det betyder att man inte prioriterar barnets bästa. Trakasserier, övergrepp eller våld i nära relation är exempel på sådana saker som i de flesta fallen innebär att en domstol anser att det bästa för barnet är att den föräldern inte får del i vårdnaden. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man förtala företag och får man spela in samtal?

2021-07-25 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Gäller förtal endast gentemot personer eller gäller det även mot instanser? Att man kan få skadestånd för att man ger exempelvis en skola ett dåligt rykte om man går ut i media med felaktigheter dem gjort? Hur ser reglerna ut gällande att samla bevis? Får man spela in samtal exempelvis, om man själv är en av parterna?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du dels undrar över om man kan förtala annat än personer och dels om det är lagligt att spela in samtal som man själv deltar i. Det korta svaret på frågorna är att det inte går att förtala annat än personer och det finns inte heller något förbud mot att spela in samtal som man själv deltar i. Med det sagt finns det ändå vissa saker som är bra att ha koll på och jag går därför i det följande igenom reglerna lite mer detaljerat. Reglerna om förtal och olovlig avlyssning återfinns i brottsbalken (hädanefter förkortat BrB).Förtal kan bara begås mot personerEnligt lagtexten ska den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömas för förtal. För detta brott kan man dömas till böter och, om brottet är grovt, till fängelse i upp till två år. (5 kap. 1 och 2 § BrB)Förtalsreglerna tar sikte på att brottet begås mot en levande person och kan således inte tillämpas i det fall någon skulle begå motsvarande agerande mot ett företag. Med andra ord är det som skulle vara brottsligt om det sades om en levande person, inte brottsligt om det sägs om ett företag.Något som man bör ha i åtanke är dock att det finns ett rättsfall (NJA 1950 s. 250) där det ansågs så pass svårt att skilja ett företag från en person att ett nedsättande uttalande om företaget ändå ledde till att det sågs som ärekränkning av person. I det fallet rörde det sig dock om en person vars namn stod i företagsnamnet.Vill du läsa mer om förtal har jag skrivit mer om det här.Det är lagligt att spela in samtal så länge du själv deltar i detDet är fullt tillåtet att spela in samtal förutsatt att man själv deltar i det. För att du ska kunna straffas för att ha spelat in ett samtal krävs det att du har gjort det olovligen. Agerandet att spela in någon blir dock lovlig så fort det finns ett samtycke från någon som kan anses ha rätt att förfoga över meddelandet. Den som deltar i ett samtal är ett exempel på en sådan person som har rätt att förfoga över meddelandet – vilket alltså innebär att den som spelar in ett samtal som denne själv deltar i, inte kan straffas för inspelandet. (4 kap. 9 a § BrB)Så länge man själv deltar aktivt i samtalet spelar det alltså ingen roll om den man pratar med är medveten om inspelningen eller inte. Vill du läsa mer om olovlig avlyssning har jag skrivit mer om det här.Jag hoppas att du fick hjälp med dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Who gets custody of newborn when not married?

2021-07-16 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej,Me and my boyfriend are not married, but we live together. We have one 5-year old kid together and we both have custody (gemensam vårdnad) with him.Now we are getting a second baby in September 2021. Who gets the custody (vårdnad) of the second baby ? Tack för hjälpen!
Fredrik Nygren |Hej!Thank you for your question and for turning to us at Lawline!As I understand your question, you are wondering who gets the custody of a newborn. The conditions as you describe them are as such that you (the newborn's mother) are not married to the newborn's father, however, you and the father are partners (sambos) – meaning that you live together. The short answer to your question is that you, as the mother, gets sole custody (ensam vårdnad) of the newborn. In the following, I walk you through the rules concerning your question, a couple different scenarios and what you can do if you want joint custody (gemensam vårdnad) of the newborn.The rules regarding custody of children can be found in the Parental Code (föräldrabalken, hereinafter referred to as FB).If you are not married, the mother gets sole custody of newbornThe main rule regarding who gets custody of a newborn is based on the parents being married to each other. In that case, the parents will automatically get joint custody of the child. Though, this only applies if the parents have different legal genders. (6 kap. 3 § FB)However, the same paragraph then states that if the parents are not married, the mother (meaning the parent who gave birth) will get sole custody of the newborn. (6 kap. 3 § FB)If you want joint custody of the newborn, you can simply report that to "socialnämnden" when the paternity or parenthood is being established. As parents, you can also report joint custody later, but then directly to the Swedish Tax Agency (Skatteverket). You can read more about custody and other related topics at Skatteverkets website here. I hope you got the help you needed!Best regards,

Får man ha berusade personer i bilen då man övningskör?

2021-06-29 i Trafikbrott
FRÅGA |Får man ha berusade personer i baksätet när man övningskör med en godkänd handledare i passagerarsätet.?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det är tillåtet att ha berusade personer i bilen när man övningskör, eller med andra ord, om det finns någon lag som förbjuder det. Förutsättningarna som du beskriver i din fråga förstår jag som att det åtminstone sitter en nykter godkänd handledare i passagerarsätet. Det korta svaret på din fråga är att det inte finns något förbud mot att ha onyktra passagerare i bilen. De regler som finns att följa när det gäller just övningskörning återfinns i körkortslagens fjärde kapitel. Kapitlet innehåller bestämmelser om krav för att få övningsköra, om handledares uppsikt under övningskörningen och om introduktions- och riskutbildningen. I lagen finns det inget förbud mot att ha fler personer i bilen än handledaren och det finns inte heller några regler om att de eventuella passagerarna (förutom handledaren) måste vara nyktra. Man bör dock ställa sig frågan om hur lämpligt det är att ha med andra passagerare i bilen när man övningskör (nyktra eller onyktra) då de kan vara ett störningsmoment för föraren. Man utsätter då både sig själv och resterande i bilen samt andra medtrafikanter för en påtaglig risk. Detta är något som är speciellt viktigt att ha i åtanke vid övningskörning eftersom föraren då typiskt sett har liten om än någon erfarenhet av framförandet av fordon på väg. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Utsatt för brott, vad ska jag göra nu?

2021-07-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Om man lagt handpenning på ett fordon o sedan upptäcker att fordonet redan är sålt Lurade på 15 000kr o det finns swisch som bevis hur stor är chansen att det blir ett ärende
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur stor chansen är att polis eller åklagare ska engagera sig och driva en brottsutredning i ditt ärende om du gör en anmälan om att du har blivit utsatt för bedrägeri. Det är dock tyvärr väldigt svårt att säga någonting om hur stor en sådan chans är. Med beaktande av att det kanske inte är ett så allvarligt brott att utredningen kommer ledas av åklagare utan istället av polis (vilka redan har en hög arbetsbelastning) så finns det en risk att ärendet blir nedlagt om inte bevisen är väldigt tydliga och konkreta. Även om jag alltså inte kan svara på exakt hur stor chansen är att det blir ett ärende av ditt beskrivna scenario så kommer jag i det följande kort redogöra för några alternativa tillvägagångssätt.Göra en polisanmälan Brottet som du har blivit utsatt för är bedrägeri vilket i lagtextens mening innebär att någon (bedragaren) utför en vilseledande handling som förmår en annan person (dig) att göra något som resulterar i vinst för den som vilseleder och förlust för den som blir vilseledd. (9 kap. 1 § brottsbalken)I ditt beskrivna scenario har bedragaren gjort en vinst i form av den av dig erlagda handpenningen och det är till följd av att hon/han utfört den vilseledande handlingen att sälja något till dig. Den erlagda handpenning som innebär bedragarens vinst är även det som innebär en förlust för dig och således blir den nämnda regeln om bedrägeri aktuell. Det finns några alternativ för hur du kan gå tillväga i detta fall. Självklart är det första att försöka ta kontakt med personen som du har betalat handpenningen till och försöka få tillbaka pengarna därigenom. Fungerar inte det kan du göra en polisanmälan och hoppas på att polis/åklagare engagerar sig i ärendet. Polisanmälan kan du göra här. Väcka ett enskilt åtal Om du har valt att göra en polisanmälan och det således är du som är målsägande (den som blivit utsatt och angivit brottet) och åklagare därefter väljer att lägga ned utredningen, kan du välja att väcka vad som kallas för ett enskilt åtal. (20 kap. 8 § första stycket rättegångsbalken).Jag har tidigare skrivit mer om enskilt åtal här.Påbörja en privat rättsprocessSom ett alternativ till en polisanmälan och enskilt åtal finns alltid möjligheten för dig att inleda en privat rättsprocess. Genom att lämna in en stämningsansökan till domstol (tingsrätten på den ort där den som har bedragit dig bor) med kravet att hon/han ska betala tillbaka den av dig erlagda handpenningen. I stämningsansökan beskriver du händelseförloppet såsom du har uppfattat det och bifogar även de bevisuppgifter du har (t.ex. skärmdumpar på den av dig nämnda swish-betalningen samt eventuella konversationer du har haft med motparten).Stämningsansökan hittar du här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Beskattning av pension vid flytt utomlands

2021-07-20 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej, En fråga om beskattning av svensk pension. Ja har allmän pension, premiepension och tjänstepension från privat tjänst från Sverige. Min man har allmän pension, premiepension och tjänstepension från offentlig tjänst från Sverige. Vi har flyttat ut från Sverige tillbaka Tyskland och är tysk medborgare. Hur fungerar det med beskattningen, betalar vi skatt på pensionen i Tyskland eller Sverige? Tack för svaret!
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur det kommer bli med beskattningen av din och din mans pension då ni flyttat från Sverige till Tyskland. Frågan är således om ni kommer betala skatt på pensionen i Sverige eller i Tyskland. Förutsättningarna för din fråga förstår jag som att du får pension i form av allmän pension (där premiepension ingår) och tjänstepension, detsamma gäller för din man men hans pension kommer från offentlig tjänst. Vidare är ni dessutom tyska medborgare. Det korta svaret på din fråga är att åtminstone din pension förmodligen kommer att beskattas i Tyskland. Din mans pension är det svårare för mig att säga någonting säkert om då det beror på omständigheter som jag inte har tillgång till utifrån det du skrev i din fråga. I det följande kommer jag emellertid att gå igenom de mest relevanta reglerna på ett sätt så att du/ni förhoppningsvis själva kan komma till en slutsats.De regler om beskattning som är relevanta för din fråga är ett relativt omfattande och snårigt regelkomplex som bl.a. består av inkomstskattelagen (hädanefter förkortat IL), lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tyskland. Därutöver gäller även själva dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Tyskland (hädanefter förkortat "avtalet"). För att göra det hela så enkelt som möjligt att förstå går jag i det följande inte igenom alla dessa lagar och dess hänvisningar mellan varandra, istället förklarar jag enbart de mest relevanta delarna för din fråga. Skatteavtal för att undvika att samma inkomst beskattas i två länderFör att ett land ska få beskatta en inkomst krävs det att landet har beskattningsrätt enligt sin interna skatterätt. Den svenska interna skatterätten säger att Sverige behåller beskattningsrätten över personer som flyttar härifrån. Detta gäller under de fem första åren från det att personen flyttat, förutsatt att denne inte bevisar att den inte längre har någon väsentlig anknytning till Sverige. För att sådan väsentlig anknytning inte längre ska anses finnas krävs i stort sett att man "klipper alla band" till Sverige. (3 kap. 7 § IL)Då ni har flyttat till Tyskland och även är medborgare där, kommer även Tyskland vilja beskatta eran inkomst (pension). För att undvika att det uppstår någon dubbelbeskattning av inkomsten, det vill säga att både Sverige och Tyskland beskattar den, har länder upprättat ett så kallat skatteavtal. Det innebär att länderna i förväg har kommit överens om vilket av dem som ska få beskatta vilken typ inkomst när en person har anknytning till båda länderna. Du kan läsa mer om skatteavtal på skatteverkets hemsida här.Bestämmande av hemviststatVid avgörandet av vilket land som enligt skatteavtalet ska få beskatta personen i fråga använder man begreppet hemviststat. Hemviststaten är den stat där du har en bostad som stadigvarande står till ditt förfogande; om du har en sådan bostad i båda staterna, anses du ha hemvist i den stat med vilken dina personliga och ekonomiska förbindelser är starkast. Det innebär att om ni har en bostad i Tyskland och ingen bostad i Sverige, så kommer eran hemviststat att vara Tyskland. Har ni emellertid en bostad i båda länderna anses hemviststaten vara den stat där ni har erat centrum för era levnadsintressen. (4 art. 2 p. a avtalet)Om det emellertid inte kan avgöras i vilken stat ni har erat centrum för era levnadsintressen eller om ni inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till erat förfogande, anses ni ha hemvist i den stat där ni stadigvarande vistas. Med andra ord bestäms hemviststaten då av var ni spenderar mest tid. (4 art. 2 p. b avtalet)Om det inte heller går att bestämma i vilket land ni stadigvarande vistas i, eller om ni inte vistas stadigvarande i något av länderna, anses ni ha hemvist i den stat där ni är medborgare. I din fråga skrev du att ni var tyska medborgare, så om det inte går att bestämma eran hemviststat utifrån de punkter jag gått igenom kommer ni att anses ha eran hemviststat i Tyskland – förutsatt att ni inte har dubbelt medborgarskap och även är medborgare i Sverige. (4 art. 2 p. c avtalet)Skulle så vara fallet, det vill säga att ni är medborgare i båda länderna och att det inte går att bestämma eran hemviststat utifrån någon av punkterna ovan, så får respektive lands skattemyndighet komma till en ömsesidig överenskommelse där de tillsammans bestämmer i vilket land ni ska beskattas. (4 art. 2 p. d avtalet)Eftersom jag inte har tillgång till all relevant information angående erat förhållande kan jag tyvärr inte med 100 % tillförlitlighet säga något om vilket land som är er hemviststat, men jag skulle tro att det förmodligen är Tyskland. Vanlig pension beskattas enbart i hemviststaten När det är bestämt vilket land som är hemviststat går det utifrån avtalet även att avgöra vilket land som pensionen kommer att beskattas i. Pension, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär, beskattas nämligen endast i denna stat. Det innebär att pensionen du får från Sverige kommer att beskattas i hemviststaten – det vill säga troligtvis i Tyskland. (18 art. 1 p. avtalet)Beskattning av pension från offentlig tjänst Angående din mans pension och beskattningen av den gäller däremot att den endast beskattas av den stat som betalar ut den – det vill säga Sverige. (19 art. 2 p. första meningen avtalet)Från denna regel finns dock ett undantag enligt vilket pension endast beskattas i den andra avtalsslutande staten (det vill säga Tyskland) om personen i fråga (det vill säga din man) har hemvist i denna stat och är medborgare där och inte är medborgare i den förstnämnda staten. Det innebär att om din man har sin hemvist i Tyskland, har ett tyskt medborgarskap och inte har ett svenskt medborgarskap, så kommer han att likt dig endast beskattas i Tyskland. (19 art. 2 p. andra meningen avtalet)Det jag nu har gått igenom om pension från offentlig tjänst gäller emellertid inte på pension som betalas ut på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av staten eller en av dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter. I sådana fall tillämpas de vanliga reglerna, det vill säga de som gäller för dig, vilket var det jag gick igenom under rubriken "vanlig pension beskattas enbart i hemviststaten". (19 art. 3 p. avtalet)Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är det värt att överklaga och vad innebär villkorlig dom?

2021-07-08 i Domstol
FRÅGA |HejBlev dömd till villkorlig dom samt dagsböter 250kr/50 dagar för "stöld" En av nämndemännen ogillade åtaletHar tio dagar på mig att överklaga i hovrätten.Hur stor chans har jag att bli frikänd eller fälld???Villkorlig dom är som jag förstod två år "prov tid". Vad händer då efter dem två åren?Vänligen
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du dels undrar över hur stor chans det är att du blir frikänd eller fälld om du överklagar tingsrättens dom till hovrätten, dels vad villkorlig dom innebär. Är det värt att överklaga?Huruvida du bör överklaga tingsrättens dom kan jag tyvärr inte svara på då det beror på många omständigheter som jag inte känner till. Du bör själv fundera på om du tycker att det är värt att gå igenom en domstolsprocess till och vilka möjligheter du tror dig ha att bli frikänd. Tycker du dig ha stark bevisning som talar för att du borde bli frikänd och att bevisningen som fick dig fälld samt tingsrättens argument är bristande så kan det vara värt att överklaga. Det är alltså i princip omöjligt att säga hur stor chans du har att bli frikänd. Däremot kan jag informera om att så länge inte åklagaren i brottsmålet också överklagar domen så kommer du inte kunna dömas till ett hårdare straff än påföljden du fick i tingsrätten. Om du överklagar utan att åklagaren också överklagar kommer du alltså endast kunna få lindrigare eller samma påföljd som tidigare. Du kan läsa mer om att överklaga till hovrätten här.Vad innebär villkorlig dom?Villkorlig dom döms man för istället för fängelse och som du själv beskrev det är det på sätt och vis en prövotid. Det innebär att om du begår något nytt brott under de två åren så kan prövotiden förlängas eller omvandlas till någon annan påföljd (exempelvis fängelse). Under prövotiden ska du alltså vara skötsam samt efter förmåga försöka att försörja dig. (27 kap. 3 och 4 § brottsbalken)En villkorlig dom bör således inte ha så stor påverkan på hur man lever en normal vardag och så länge man sköter sig är det alltså ingen större skillnad på livet under den villkorliga domen och efter.Du kan läsa mer om villkorlig dom på kriminalvårdens hemsida här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad händer med enskild egendom när make dör?

2021-06-28 i Enskild egendom
FRÅGA |Hur håller vi reda på enskild egendom (pengar) vi fått dels som gåva dels via arv? Vi är gifta och har inga barn. Vad händer när vi går bort?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över vad som händer med en makes enskilda egendom då denne går bort. Vidare förstår jag de specifika förutsättningarna som att ni varken har några gemensamma barn eller särkullbarn och jag utgår även ifrån att det ni inte har upprättat några testamenten rörande de aktuella enskilda egendomarna. Det korta svaret på din fråga är att er enskilda egendom kommer att tillfalla den efterlevande maken i det fall någon av er skulle gå bort. En makes enskilda egendom kan således ärvas av den andra maken då äktenskapet upphör genom att någon dör. Om äktenskapet däremot upphör genom en skilsmässa kan den enskilda egendomen inte tillfalla den andra partnern. I det följande redogör jag mer grundligt för de rättsliga utgångspunkterna till varför det är på detta sätt. Reglerna om äktenskap och arv finner du i äktenskapsbalken (hädanefter förkortad ÄktB) samt i ärvdabalken (hädanefter förkortad ÄB).Vid dödsfall ärver den efterlevande maken den bortgångnes enskilda egendomFörst och främst är det viktigt att förstå vad som utgör enskild egendom och vad som är så kallat giftorättsgods. Det senare uppstår genom exempelvis ett äktenskapsförord, instruktioner i ett gåvobrev eller genom att det i ett testamente är angett att ärvd egendom skall vara just enskild. Utmärkande för enskild egendom är att det inte ingår i en eventuell bodelning. (7 kap. 2 § ÄktB)Giftorättsgods är på sätt och vis motsatsen till enskild egendom då det utgörs av allting som inte har gjorts till enskild egendom. Därför ska alltså giftorättsgods (till skillnad från enskild egendom) ingå i en eventuell bodelning. (7 kap. 1 § ÄktB och 10 kap. 1 § ÄktB)Då någon av makarna i ett äktenskap dör, börjar man med att upprätta en bodelning mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo. (9 kap. 1 § ÄktB och 23 kap. 1 § andra stycket ÄB)Som jag redan har konstaterat ovan kommer enskild egendom undantas från denna bodelning. I bodelningen är det nämligen makarnas giftorättsgods som läggs samman och sedan delas lika mellan den efterlevande maken och dödsboet. (11 kap. 3 § ÄktB)Därefter kommer sådan enskild egendom som är hänförlig till respektive make att läggas till på dennes bodelningshalva. På så sätt har makarna delat lika på giftorättsgodset medan de behåller sin enskilda egendom var för sig. Den totala slutposten som nu återstår på den avlidna makens sida utgör dennes kvarlåtenskap och ska fördelas enligt ärvdabalkens regler. Som du har beskrivit scenariot i din fråga är ni gifta utan några gemensamma barn eller särkullbarn. Det innebär att den avlidne makens kvarlåtenskap (det vill säga dennes bodelningshalva från giftorättsgodset samt dennes enskilda egendom) kommer att tillfalla den efterlevande maken. (3 kap. 1 § ÄB)Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,