Bli fotograferad på sin egen tomt

2021-06-19 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag är en man med utländsk bakgrund, min fru brukar gå i våra trädgård med underkläder och njuta solen. Men denna vecka fick jag veta att min granne tog en bild på samma plats där min fru sitter o njuter solen från sin fönster . Nu vi känner ingen säkert i mitt hus samt min fru kan inte går o sitta på trädgård. Har min granne rätt att ta bild på min trädgård utan min tillåtelse?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det enligt lag är tillåtet att fotografera någon på dennes tomt/ i dennes trädgård. Eller med andra ord, om det finns någon lag som hindrar någon (i ditt fall en granne) från att ta bild på din fru när hon befinner sig på eran tomt. Det korta svaret på din fråga är att det inte finns någon lag som innebär att det inte är tillåtet för din granne att fotografera din fru när hon är ute på eran tomt. Det som skulle kunna aktualiseras är hemfridsbrott enligt 4 kap. 6 § brottsbalken. Det förutsätter dock att den som fotograferar har gått in på eran tomt och som jag förstår din fråga har det inte skett. Du kan läsa mer om hemfridsbrott här.Det är inte kränkande fotografering att fota in någon annans tomtDet finns en bestämmelse som kallas för kränkande fotografering. Den innebär att det inte är tillåtet att i hemlighet ta kort på någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. (4 kap. 6a § brottsbalken) Ditt beskrivna scenario kan dock inte heller röra sig om sådan kränkande fotografering som omfattas av den nämnda bestämmelsen. Förbudet tar nämligen exklusivt sikte på sådana utrymmen som är avsedda för privata förhållanden, vilket exemplifieras i lagtexten med "inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme". Vad som menas med "annat liknande utrymme" har i praxis tolkats snävt och däribland har det då varit otillåtet att fota på platser som exempelvis i en bastu, dusch eller in i en provhytt. Däremot omfattar bestämmelsen inte platser såsom en tomt/trädgård.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Köra MC med B-körkort

2021-06-09 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej.Jag har körkort för bil dvs B körkort. Nu vill jag köra motorcykel och tänker på sikt även ta körkort för A dvs tung motorcykel. Jag har haft B körkort i många år och är född före 1970För att veta om motorcykel är något för mej så har jag provat på mindre vägar och kör enligt gällande regler med försäkringar, skatt och hastighet. Min fråga är.Om jag blir stoppad av polis, vad kan hända vid sådant tillfälle?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över vad som händer om du blir stoppad av polis när du testkör MC utan att ha körkort för just det fordonsslaget. Det korta svaret är att du i en sådan situation riskerar böter, fängelse och/eller återkallat körkort. I det följande kommer jag gå igenom reglerna kring ditt beskrivna scenario. Köra MC utan körkort innebär olovlig körning Huvudregeln för att få köra MC är att du måste ha ett gällande körkort för just det fordonsslaget. Med andra ord måste du ha ett giltigt A1-, A2- eller A-körkort för att få köra MC (notera att det är olika körkort som gäller beroende på hur "tung" motorcykeln är). (2 kap. 1 § Körkortslagen)Om du kör MC trots att du inte har ett giltigt körkort för att få köra det fordonet så gör du dig skyldig till olovlig körning. Detta gäller oavsett om du har B-körkort eller inte samt om du följer andra trafikregler och har fordonet försäkrat. (3 § lagen om straff för vissa trafikbrott)BöterKonsekvensen av olovlig körning är i första hand böter. (3 § lagen om straff för vissa trafikbrott)Normalt sett kan man räkna på en bot om 1.500 kr eller 30 dagsböter. Om dagsböter blir aktuellt kommer beloppet på dagsboten bestämmas efter vad som anses vara skäligt men hänsyn till bl.a. din inkomst och din förmögenhet. (25 kap. 2 § Brottsbalken)FängelseFör de fall den olovliga körningen är att anse som grov kan det leda till att man döms till fängelse i högst sex månader. (3 § lagen om straff för vissa trafikbrott)I ditt fall skulle fängelse högst sannolikt inte bli aktuellt förutsatt att det rör sig om en förstagångsöverträdelse. För att brottet ska anses som grovt krävs vanligtvis att man har gjort sig skyldig till samma brott flera gånger förut eller om du exempelvis har vägrats körkort p.g.a. uppenbar olämplighet. Återkallat körkortSlutligen riskerar du även att få annat körkort återkallat. Det innebär att om du gör dig skyldig till olovlig körning genom att testa köra MC utan att ha något giltigt körkort för att få köra MC, så kan ditt B-körkort bli återkallat. (5 kap. 3 § körkortslagen)Undantag då det är möjligt att köra MC utan körkortSammanfattningsvis spelar det alltså ingen roll att du har ett B-körkort och att du följer andra tillämpliga regler. Om du kör MC utan något MC-körkort så är huvudregeln att du gör dig skyldig till olovlig körning, vilket kan leda till böter, fängelse och/eller återkallat körkort. Detta är emellertid bara en huvudregel, det finns nämligen vissa undantag där det är fullt möjligt att på ett lagligt sätt köra MC utan att ha ett giltigt körkort för det fordonsslaget. Det första sättet som kan nämnas är att det finns olika intresseorganisationer som anordnar evenemang där det finns trafiklärare som erbjuder prova-på-körning. Ett annat sätt är att ta hjälp av en trafikskola eller någon som redan har ett MC-körkort och övningsköra med dem. Vad som krävs för att övningsköra MC kan läsa mer om på transportstyrelsens hemsida som du hittar här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hindra att f.d. partner ärver dig genom gemensamt barn

2021-05-14 i Arvsordning
FRÅGA |Min dotters pappa och jag är separerade men vi har delad vårdnad. I händelse av min bortgång är min dotter (2 år) min bröstarvinge och ärver därför mig. Om hon skulle gå bort efter mig men innan sin pappa, innebär det att hennes pappa ärver mina pengar via våran gemensamma dotter? Om så är fallet, hur kan detta förhindras?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det är möjligt för din f.d. partner att ärva din kvarlåtenskap genom erat gemensamma barn samt, om så är fallet, hur du förhindrar det. Det korta svaret på din fråga är att det stämmer att din f.d. partner kan komma att ärva dig och att du delvis kan förhindra detta genom att upprätta ett testamente. I det följande kommer jag mer ingående redogöra för hur det ligger till och hur du går tillväga. Reglerna om arv finner du i ärvdabalken (hädanefter förkortat ÄB). Hur din f.d. partner ärver digVid händelsen att du skulle gå bort och du enbart har ett barn och inte har upprättad något testamente kommer hela din kvarlåtenskap att tilldelas din bröstarvinge (d.v.s. din dotter). (2 kap. 1 § ÄB)Om även din dotter sedan skulle gå bort ärver i första hand hennes eventuella barn hennes kvarlåtenskap (inkl. den del som kommer från dig). Om hon inte har några barn kommer hennes kvarlåtenskap (inkl. din del) istället tillfalla dotterns far. (2 kap. 1 och 2 § ÄB)Hur du förhindrar att din f.d. partner ärver digDet du kan göra för att undvika att din f.d. partner ärver dig på det ovan beskrivna sättet är att upprätta ett s.k. testamentariskt efterarvsförordnande. I det beskriver du vad du vill ska hända med din kvarlåtenskap för det fall även din dotter skulle gå bort. Här kan du alltså uppge att din f.d. partner inte ska ärva den del av din dotters kvarlåtenskap som ursprungligen utgörs av din kvarlåtenskap. Det finns dock en del av din kvarlåtenskap som din dotter ärver som du inte kan bestämma över på det angivna sättet. Denna del kallas för din dotters laglott och utgörs av hälften av din kvarlåtenskap. (7 kap. 1 § ÄB)Laglotten ärver din dotter med full äganderätt. Det innebär att du inte kan påverka vad din dotter gör med dessa pengar (inte ens genom testamente). Följden av det är att du inte kan hindra din f.d. partner från att ärva denna del av din kvarlåtenskap genom er gemensamma dotter. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Förskott på arv – köp till underpris

2021-05-13 i Förskott på arv
FRÅGA |Får man köpa sina föräldrars egendom, som va värderat till 15 miljoner, för ynka 80 000och utan att det andra syskonet fick någonting
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det är okej att köpa egendom av sina föräldrar till ett underpris utan att andra syskon behandlas på samma sätt. Det korta svaret på din fråga är att det är fullt möjligt att göra ett sådant köp. Att köpa egendom av sina föräldrar till ett underpris är således typiskt sett helt förenligt med lagen. Det finns dock en del saker att tänka på när man gör ett sådant köp; underprisköpet kan nämligen komma att betraktas som förskott på arv. I det följande kommer jag således gå igenom vad som händer rent arvsmässigt om du köper egendom till underpris av dina föräldrar.Reglerna om arv finner du i ärvdabalken (hädanefter förkortat ÄB). Arv ska fördelas lika mellan arvingarna Förutsatt att dina föräldrar inte har skrivit något testamente är utgångspunkten att deras kvarlåtenskap vid deras frånfälle ska fördelas lika mellan bröstarvingarna. Du och ditt syskon ska således som huvudregel dela lika på det era föräldrar eventuellt lämnar efter sig när de går bort. (2 kap. 1 § ÄB)Gåvor från föräldrar presumeras vara förskott på arvTill följd av att utgångspunkten är att bröstarvingarna (du och ditt syskon) ska ärva lika mycket från arvlåtarna (dina föräldrar) finns det en presumtion som innebär att det arvlåtaren i sin livstid har gett en bröstarvinge ska räknas som förskott på dennes arv. Det innebär att värdet av gåvan räknas bort från det som du senare skulle få ta i arv av dina föräldrar. (6 kap. 1 § ÄB)Värdet av det du har fått av dina föräldrar ska beräknas vid tidpunkten för gåvans mottagande, inte vid arvlåtarens död. (6 kap. 3 § ÄB)Undantag från presumtionen Det finns dock vissa undantag från den precis nämnda presumtionen: För det första gäller den inte sedvanliga gåvor. Det innebär att exempelvis vanliga födelsedagspresenter och liknande inte kommer att räknas som ett förskott på ditt arv från dina föräldrar. (6 kap. 2 § ÄB)För det andra kan presumtionen brytas om det är så att dina föräldrar faktiskt vill att gåvan ska gynna dig och det därför inte ska ses som ett förskott på din arv. Dina föräldrar kan då upprätta ett gåvobrev i vilket de uttrycker att gåvan inte ska ses som ett förskott på ditt arv.Vad som gäller i ditt fallOm dina föräldrar säljer egendomen till dig till ett sådant markant underpris som du har beskrivit i ditt scenario, kommer mellanskillnaden mellan den av dig erlagda köpeskillingen och marknadsvärdet ses som en gåva. Denna gåva kommer rent arvsrättligt sedan ses som ett förskott på ditt arv. Om marknadsvärdet för egendomen den dag som du får den således uppgår till 15 000 000 kr och du köper den för 80 000 kr, innebär det att du presumeras ha fått 14 920 000 kr i förskott på ditt arv. Detta får till följd att när du och ditt syskon senare ska dela lika på dina föräldrars kvarlåtenskap efter deras frånfälle, kommer 14 920 000 kr räknas bort från din halva. Det innebär att ditt syskon kommer få mer i arv genom att denne "tar" en del från ditt arv. Eftersom du redan har fått vad som ses som ett förskott på ditt arv strävar alltså den slutliga fördelningen efter att bli så rättvis som möjlig. Detta förutsätter dock som sagt att dina föräldrar inte har skrivit ett gåvobrev där det uttryckligen framgår att egendom inte ska ses som ett förskott på ditt arv. Finns ett sådant kommer du och ditt syskon att dela lika på era föräldrars kvarlåtenskap.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vän kört för fort med min bil inför fartkamera

2021-06-18 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej min kompis körde min bil och fastnade på en fartkamera, körde 9 km för fort. Nu har jag fått ett brev från polisen som säger att jag har kört fordonet. Jag nekade. Har nu varit med om ett telefonförhör där polisen frågade om jag åkte med och jag svarade ja. Jag argumenterade även för varför det inte kan vara jag på bilden. Då sa dom att ärendet skulle åka till åklagare och det enda jag kan komma undan med är att säga vem som körde bilen. Min fråga; kan man verkligen fälla mig när det inte är jag som körde bilen?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över dels om du som ägare till en bil som har använts av en vän till dig vid fortkörning inför en fartkamera, är skyldig att uppge vem det var som körde bilen; dels om du kan bli ansvarig för kortkörningen även om det inte var du som körde bilen. Bakgrunden till frågan är att en vän till dig körde för fort med din bil och då blev fotat av en fartkamera och att du nu har blivit kontaktat av polisen. Bara den som kör bilen kan drabbas av böterVid framförande av fordon har vi i Sverige något som kallas för föraransvar. Det innebär (till skillnad från ägaransvar) att det är föraren av fordonet som ansvarar för exempelvis eventuella fortkörningar. Således kan inte ägaren av ett fordon drabbas av en fortkörningsbot som någon annan orsakat då den framfört ägarens fordon.Du behöver inte uppge vem det var som körde din bilNär polisen får in en bild från en fortkörningskamera så kommer de att jämföra bilden på föraren av bilen med ett pass- eller körkortsfoto föreställande ägaren av bilen. I vissa fall är det tydligt att det inte är ägaren till bilen som har kört för fort, då kontrollerar polisen vanligtvis om det kan vara någon närstående till ägaren som har kört bilen (ex. make eller barn). Om det inte heller ger någon träff brukar en förfrågan skickas till ägaren av fordonet där hen ombeds uppge vem det var som körde bilen. Även om du som ägare vet vem det var som körde bilen vid det aktuella tillfället har du ingen skyldighet att lämna den uppgiften till polisen. Ur en samhällsmoralisk synvinkel kan ett sådant handlade såklart diskuteras, men det finns ingen lag som säger att du som ägare är skyldig att uppge vem som körde fordonet. I andra fall kan polisen göra bedömningen att föraren av bilen på fotot från fortkörningskameran är så pass lik dig som ägare till fordonet att de anser att det förmodligen är du som har framfört fordonet vid det aktuella tillfället. De kommer då att ta kontakt med dig där du får möjlighet att erkänna till hastighetsöverträdelsen. Om det inte är du som har framfört fordonet kan du istället neka till överträdelsen. Du kan då räkna med att bli kallad till ett kompletterande polisförhör där de får se dig i verkligheten. Om polisen väljer att gå vidare med ärendet på detta sätt bör du alltid be om att få se bilden för att du själv ska kunna avgöra hur lik personen som kör fordonet är dig. I slutändan är det domstol som avgör om fotot från fartkameran räcker som bevisning eller inte och genom att själv titta på bilden kan du göra en egen bedömning av din eventuella framgång med nekandet. Om bilden exempelvis är otydlig/suddig och skulle kunna föreställa vem som helst bör du komma med denna invändning. Om polis och åklagare ändå gör bedömningen att bilden räcker som bevisning mot dig och du ändå nekar är det som sagt domstol som tar det slutgiltiga beslutet. Sammanfattning Eftersom det inte var du som körde fordonet vid det aktuella tillfället, utan du är enbart den som står som ägare till fordonet, är det inte du som ska drabbas av fortkörningsboten. Detta följer av att vi i Sverige har något som kallas för föraransvar.Vidare har du inte någon skyldighet att uppge vem det var som faktiskt körde fordonet. Om bilden däremot är väldigt lik dig och du misstänker att du kanske kan bli fälld för fortkörningen även fast det inte var du som körde bilen, bör du kanske fundera på om det är bättre för dig att ändå uppge vem det var som faktiskt framförde fordonet. Du kan läsa mer om polisens utredningar vid hastighetsöverträdelser inför fartkameror här. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad händer om testamentstagaren är död?

2021-05-20 i Testamente
FRÅGA |Min mormor har testamenterat sitt arv till sina två döttrar, varav den ena min mamma. Min mamma har nu gått bort före mormor, och hon vill nu att mammas del av arvet ska gå till mig och mina systrar. Vi är alla biologiskt släkt. Frågan är nu - behöver hon ändra i sitt testamente? Eller kommer mammas del gå automatiskt till oss barn nu när hon inte lever? Mvh
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om din mormor, som tidigare hade testamenterat egendom till din nu bortgångne mor, behöver ändra i sitt testamente för att den testamenterade egendomen nu istället ska tillfalla dig och dina syskon (som alla är din mors avkomlingar). Det korta svaret på din fråga är att din mormor inte behöver ändra i sitt testamente. I egenskap av avkomlingar till din mor (den egentliga testamentstagaren) kommer ni träda i hennes ställning och alltså automatiskt få arvet. I det följande kommer jag redogöra för det lagliga stödet till mitt svar.Reglerna om arv finner du i ärvdabalken (hädanefter förkortat ÄB). Presumtion om att död testamentstagares avkomlingar träder i dennes ställeOm en testamentstagare hinner dö innan dennes rätt enligt testamentet har inträtt, ska testamentstagarens avkomlingar träda i dennes ställe. Det gäller dock endast om de varit berättigade till arvet om inget testamente funnits. (11 kap. 6 § ÄB)Regeln innebär att för det fall att det inte går att utläsa någon annan vilja av testamentet, kommer den testamenterade egendomen, vid testamentstagarens bortgång, istället gå till dennes barn. Det förutsätts dock att barnen som nu istället får ta del av arvet ändå annars skulle ha haft arvsrätt. Eftersom du och dina syskon är din mormors barnbarn är ni arvsberättigade henne och har alltså en sådan arvsrätt. (2 kap. 1 § ÄB)Det sagda innebär att det föreligger en presumtion om att din mormor skulle ha velat att arvet tillföll er barnbarn ifall eran mor går bort. Således behöver hon inte ändra i sitt testamente för att den testamenterade egendomen ska tillfalla sig och dina syskon. Detta är emellertid bara en presumtion, den kan alltså brytas om det i din mormors testamente framgår att hon har någon annan vilja. I så fall är det bäst att hon gör en ändring i testamentet om hon vill att egendom ska tillfalla er istället. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Häva köp när något sålts i "befintligt skick"

2021-05-14 i Köplagen
FRÅGA |Hej!Sålde en gammal båt för 6 veckor sedan. Från 1979 och motor från början av -90talet. Priset var 31000kr inkl en bromsad trailer. Köparen var här och tittade på båten och de godkände skicket och det skrevs att båten såldes i befintligt och godkänt skick.Nu hörde köparen av sig och vill häva köpet alternativt ha kompensation på 11000kr för att det visat sig att växelhuset är sprucket.Jag har haft båten i fem år och använt den varje år men de senaste åren har det endast blivit att vi använt den enstaka tillfällen.Har endast haft båten i en liten sjö så på fem minuter har man korsat sjön. Båten har hela tiden fungerat bra och jag har haft den på service hos en pensionerad båtmek. Hela tiden jag ägt båten har det funnits en lagning på växelhuset som syns tydligt. Rådvill säljare
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om köparen till en av dig (som privatperson) såld vara, kan häva köpet alternativt få kompensation för ett fel som upptäckts i efterhand. Som jag förstår din situation har det aktuella felet funnits i alla år som du har haft båten men trots detta har den fungerat felfritt p.g.a. en väl synlig lagning. Du har dessutom fått båten servad av en pensionerad båtmekaniker. I ditt beskrivna scenario är det huvudsakligen köplagen (hädanefter förkortad KöpL) som blir aktuell. Det är en dispositiv lag, vilket innebär att den kan frångås genom avtal. Det är alltså först och främst erat träffade avtal som reglerar vad som händer i en situation som den du har beskrivit. Om erat avtal emellertid inte reglerar det inträffade scenariot (d.v.s. om köparen har någon eventuell ångerrätt eller ska få kompensation för viss typ av upptäckta fel) fyller köplagen ut "luckorna" i erat avtal. Eftersom jag inte har tillgång till erat avtal kommer jag i det följande utgå från vad som gäller enligt köplagens regler. Om ni inte har kommit överens om vad som händer i den uppkomna situation är det således det följande som gäller:Köparen har generellt sett ingen rätt att häva köpet eller få kompensationOm varan skulle anses som felaktig i köplagens mening kan köparen exempelvis häva köpet (d.v.s. lämna tillbaka varan och få tillbaka pengarna) eller kräva prisavdrag (kompensation). Denna rätt för köparen gäller dock endast om felet inte beror på köparen själv. (30 § KöpL)Frågan är således vad som utgör ett fel i köplagens mening och, om fel föreligger, om det beror på dig eller på köparen själv. Utgångspunkten är som sagt vad du och köparen har avtalat om. Om du således har sagt att det inte finns någon reparation på växelhuset och att det således aldrig heller har varit något problem med det, skulle alltså fel anses föreligga. Detta följer av att du enligt avtalet i så fall har levererat fel vara till köparen. (17 § 1 st. KöpL)Som du har beskrivit ditt scenario är båten såld i "befintligt och godkänt skick". När man säljer begagnade varor sker det ofta med just sådana förbehåll. Det betyder att man helt enkelt säljer varan i det tillstånd den befinner sig i och att man således inte gör några anspråk på att varan är fabriksny. Även om du har sålt båten med en friskrivning om att den säljs i "befintligt skick", måste varan ändå:1. stämma överens med vad du som säljare har sagt om varan,2. varan får inte heller vara bristfällig på ett så betydande sätt att köparen verkligen kunde räknat med att du som säljare borde ha upplyst köparen om bristen,3. slutligen får varan inte heller vara i mycket sämre skick än vad köparen med hänsyn till exempelvis varans pris kunde förutsätta. (19 § 1 st. KöpL)Vad gäller i ditt fallUtifrån den information du lämnat i ditt beskrivna scenario har köparen alltså ingen rätt att häva köpet eller kräva prisavdrag (kompensation) så länge samtliga av de tre förutsättningarna här ovan är uppfyllda. Gällande p. 1 innebär det att du inte får ha ljugit om båtens skick. Gällande p. 2 innebär det att du som säljare har en viss upplysningsplikt gentemot din köpare. Som säljare måste du upplysa köparen om väsentliga förhållanden angående varan som du måste ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om. Även om köparen borde ha upptäckt reparationen av växelhuset vid sin granskning av båten kan det alltså föreligga en plikt för dig som säljare att upplysa köparen om det förhållandet. Det som krävs är att en sådan upplysning skulle ha haft inverkan på köpet. Knäckfrågorna i ditt fall angående p. 2 är således om reparationen av växelhuset är ett väsentligt förhållande som skulle ha påverkat köparens inställning inför köpet. Dessa frågor är svåra för mig att besvara eftersom de till stor del beror på omständigheterna kring din specifika försäljning och kontakt med säljaren. Jag kan åtminstone säga att något som talar för att det är ett väsentligt förhållande som du borde ha upplyst säljaren om är att reparationen tycks ha varit bristfällig. Frågan är dock om den var så bristfällig att du själv måste ha förstått dess väsentlighet. Den frågan tror jag att du med lite självinsikt besvarar bäst själv.Något som däremot talar mot att det är fråga om ett väsentligt förhållande som skulle ha haft inverkan på köparen är att reparationen var väl synlig och att köparen inte ställde några frågor om den. I denna bedömning tar man dock hänsyn till huruvida köparen utifrån dennes sakkunskap borde ha insett förhållandet eller ej. Gällande p. 3 innebär det att du som säljare inte får ge sken av att varan är i mycket bättre skick än vad den egentligen är genom att exempelvis sälja den till ett mycket högt pris. Även andra omständigheter än pris tas i beaktning här.Sammanfattning Sammanfattningsvis är det alltså svårt för mig att avgöra huruvida ett fel anses föreligga eller ej. Svaret beror nämligen till stor del på specifika omständigheter i just ditt enskilda fall som är svåra att göra antaganden om utifrån hur du har beskrivit scenariot. Så länge du har gjort vad som krävs av dig som säljare enligt de tre punkterna som jag har diskuterat här ovan, har köparen ingen rätt att varken häva köpet eller kräva prisavdrag. Om du däremot brister i någon av punkterna har köparen rätt till såväl hävning som prisavdrag.Avslutningsvis kan rent allmänt sägas att det är relativt svårt att häva ett köp om man har köpt något av en privatperson. För att man ska få ångra sig i det fallet krävs som sagt att det föreligger ett fel i varan enligt vad som har angetts här ovan. Om man däremot köper något från ett företag har man ett mer långtgående skydd som konsument vilket innebär en mer vidsträckt ångerrätt. Jag hoppas att mitt svar gav dig lite vägledning om vad som gäller angående din fråga!Med vänliga hälsningar,

Har köparen rätt att ångra sig?

2021-05-11 i Köplagen
FRÅGA |Hej!Jag har sålt en soffa på blocket. Då köparen som haft den i 3 dagar säger att det är dålig kvalite. De har fått kvittot så det är 10 års garanti. De tog kort att den gått sönder. Då jag zoomar in kortet de skickade att den blivit kantstött och inte i sömnen. De har själva gjort det. De vet att det inte var så när de hämtade den. Då de påpekar att det är dålig kvalite.Har de rätt att lämna tillbaka den till mig?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om köparen till en av dig (som privatperson) såld vara kan ångra sig efter köpet. Anledningen till att köparen vill ångra sig förstår jag det som är p.g.a. att varan har "gått sönder" (blivit kantstött) och att de menar att det beror på att varans dåliga kvalitet. I ditt beskrivna scenario är det huvudsakligen köplagen (KöpL) som blir aktuell. Det är en dispositiv lag, vilket innebär att den kan frångås genom avtal. Det är alltså först och främst erat träffade avtal som reglerar vad som händer i en situation som den du har beskrivit. Om erat avtal emellertid inte reglerar det inträffade scenariot (d.v.s. om köparen har någon eventuell ångerrätt) fyller köplagen ut "luckorna" i avtalet. Eftersom jag inte har tillgång till erat avtal kommer jag i det följande utgå från vad som gäller enligt köplagens regler. Om ni inte har kommit överens om vad som händer om köparen vill ångra köpet är det alltså följande som gäller:Köparen har generellt sett ingen ångerrättOm varan skulle anses som felaktig i köplagens mening kan köparen exempelvis häva köpet (d.v.s. lämna tillbaka varan och få tillbaka pengarna) eller kräva prisavdrag. Denna rätt för köparen gäller dock endast om felet inte beror på köparen själv. (30 § KöpL)Frågan är således vad som utgör ett fel i köplagens mening och, om fel föreligger, om det beror på dig eller på köparen själv. Utgångspunkten är som sagt vad du och köparen har avtalat om. Om du således har sagt att soffan är av viss kvalitet som inte blir kantstött och den sedan ändå blir det, skulle alltså fel anses föreligga. (17 § 1 st. KöpL)Om ni däremot inte har avtalat om någon specifik kvalitet i avtalet ska varan vara ägnad för det ändamål för vilket varor av samma slag i allmänhet används. Så länge det är en "riktig" soffa som du har sålt innebär detta inget problem för dig i ditt beskrivna scenario. (17 § 2 st. KöpL)När man säljer begagnade varor sker det ofta med ett förbehåll om att varan är just begagnad. Det innebär att den säljs i vad man kallar för "befintligt skick" och du gör som säljare således inget anspråk på att varan ska vara fabriksny. Vid försäljning av begagnade varor på detta sätt ska vara ändå:1. stämma överens med vad du som säljare har sagt om varan,2. varan får inte heller vara bristfällig på ett så betydande sätt att köparen verkligen kunde räknat med att du som säljare borde ha upplyst köparen om bristfälligheten,3. slutligen får varan inte vara i mycket sämre skick än vad köparen med hänsyn till exempelvis varans pris kunde förutsätta. (19 § 1 st. KöpL)Vad gäller i ditt fallUtifrån den information du lämnat i ditt beskrivna scenario har köparen alltså inga möjligheter att ångra köpet (genom att häva det eller kräva prisavdrag) så länge samtliga av de tre förutsättningarna här ovan är uppfyllda. Att soffan är kantstött har jag väldigt svårt att se ska gå att koppla till någon av de tre punkterna på ett sätt som innebär att det anses föreligga ett fel i varan. Om du däremot har sagt att det inte finns några som helst märken på soffan skulle ett fel kunna anses föreligga. Som du har beskrivit det fanns emellertid inte defekten när du sålde soffan utan den har orsakats av köparen själv under ett senare skede. Det innebär således att felet beror på köparen själv och så länge du inte har marknadsfört det som en soffa som omöjligt kan bli kantstött kan köparen i ditt beskrivna scenario alltså inte ångra köpet på den grunden.Avslutningsvis kan rent allmänt sägas att det är relativt svårt att ångra sitt köp om man har köpt något av en privatperson. För att man ska få ångra sig i det fallet krävs som sagt att det föreligger ett fel i varan. Om man däremot köper något från ett företag har man ett mer långtgående skydd som konsument vilket innebär en mer vidsträckt ångerrätt. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,