Hur mycket ärver särkullbarn – exempel

2021-04-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Min man gick bort och han har en son( vi är gift).Vi har till gång för 600000 kr(Fastighet och bilar).jag har betalat fakturar och begravning kosnad från min egna pengar 100000kr. Särkullbarn vill ha bara pengar vid arvskifte, Hur mycket kommer jag att betala till honom?Är det 250000kr eller 200000kr?mvh
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad ett särkullbarn på din avlidnes make sida ärver då ni make har gått bort. Jag förstår förutsättningarna som att de enda arvsberättigade är du och särkullbarnet samt att du och din bortgångne make hade gemensamma tillgångar uppgående till 600 000 kr (giftorättsgods) och att begravningskostnaderna uppgick till 100 000. Därutöver finns inga äktenskapsförord eller testamenten. Det korta svaret på din fråga är att särkullbarnet då kommer att ärva 250 000 kr. I det följande kommer jag redogöra mer i detalj för hur man beräknar fram särkullbarnets arvslott. Reglerna om bodelning och arv finner du i äktenskapsbalken (hädanefter ÄktB) och ärvdabalken (hädanefter ÄB). Vad ärver särkullbarn?När en make dör upplöses äktenskapet och makarnas egendom ska fördelas mellan dem genom bodelning (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgodset kommer då att delas lika mellan makarna efter det att avräkning för eventuella skulder har gjorts (11 kap. 3 § ÄktB). Begravningskostnaderna för den avlidne räknas som en skuld hos denne.I ditt beskrivna scenario innebär det alltså 600 000 kr minskat med 100 000 (skulder för begravningskostnad) ska delas lika mellan dig och din make. Således blir det 500 000 delat i två vilket resulterar i att bodelningen ger er 250 000 kr var.Huvudregeln är sedan att kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken (d.v.s. dig), men som särkullbarn till den bortgångne arvlåtaren har man dock rätt att utfå sin arvslott redan vid den första makens bortgång. (3 kap. 1 § första stycket ÄB)Det är denna rättighet din bortgångne mans son utnyttjar i ditt beskrivna fall.Den arvslott som särkullbarnet genom denna rättighet kan utkräva är din avlidne mans halva från bodelning delat på antalet arvsberättigade. (2 kap. 1 § ÄB)Som du har beskrivit scenariot har ni inga gemensamma barn, något testamente eller liknande, vilket innebär att särkullbarnet är den enda arvsberättigade som din man efterlämnade och således ärver din makes särkullbarn hela hans kvarlåtenskap. Med andra ord får du ingenting utav din makes halva från bodelningen utan hans kvarlåtenskap går oavkortat till hans särkullbarn (d.v.s. 250 000 kr).För mer information om särkullbarns arvsrätt, samt efterlevande makes rättigheter, har jag skrivit mer om det här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan säljare ångra sig när avtal har ingåtts?

2021-04-18 i Köplagen
FRÅGA |HejJag har köpt ett föremål via Blocket och betalat detta.Säljaren skulle då skicka föremålet efter det digitala avtalet som vi skrev på Swiftcourt och signerade med BankID, varan skulle skickas dagen efter.Så har säljaren ännu inte skickat föremålet två dagar efter.Han säger att han skickar tillbaka pengarna, men jag vill ha varan jag har betalat för som står i köpes kontraktet.Hur går jag tillväga? Vad har jag för rättigheter?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över vilka rättigheter du har som köpare när säljaren inte fullgör vad han har åtagit sig att göra enligt ett träffat avtal. Mer specifikt förstår jag det som att säljaren har ångrat sig och inte längre vill prestera den vara som du har betalat för, utan istället vill skicka tillbaka köpeskillingen till dig. Det korta svaret på din fråga är att säljaren inte får häva köpet på detta sätt efter det att ni har träffat ett avtal. I det följande kommer jag emellertid mer utförligt gå igenom vilka rättigheter du som köpare har i denna situation samt vad du kan göra när säljaren inte presterar i enlighet med avtalet.I ditt beskrivna scenario är det huvudsakligen köplagen (KöpL) som gör sig aktuell. Det är dock en dispositiv lag, vilket innebär att den kan frångås genom avtal. Det är alltså först och främst erat träffade avtal som reglerar vad som händer i en situation som den beskrivna. Om erat avtal emellertid inte reglerar det inträffade scenariot fyller köplagen ut "luckorna" i avtalet. Eftersom jag inte har tillgång till erat avtal kommer jag i det följande utgå från vad som gäller enligt köplagens regler.Dröjsmål med varans avlämnande Eftersom varan inte har avlämnats enligt vad ni som köpare och säljare kom överens om enligt det träffade avtalet har du som köpare rätt att kräva fullgörelse (d.v.s. att säljaren ska göra det han har åtagit sig att göra) och du har dessutom rätt att kräva skadestånd för dröjsmålet. För att du ska få dra nytta av dessa rättigheter krävs dock att dröjsmålet inte beror på dig som köpare eller något förhållande på din sida. (22 § KöpL)Som köpare har du alltså rätt att hålla fast vid erat avtal och kräva att säljaren ska prestera varan. Det finns dock ett till undantag för när säljaren inte är skyldig att fullgöra köpet. Om det föreligger ett hinder på säljarens sida som han inte kan övervinna eller om fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till köparens intresse av att säljaren fullgör köpet så är säljaren inte skyldig att fullgöra köpet trots att avtal har ingåtts. (23 § 1 st. KöpL)Så länge det inte är objektivt omöjligt för säljaren att fullfölja avtalet är han dock skyldig att prestera enligt överenskommelsen. Det ska alltså vara ett hinder som inte är knutet till säljaren som person. Ett exempel för när det är objektivt omöjligt för säljaren att fullfölja avtalet är om köpet rör en unik vara som efter avtalets ingående har blivit förstörd och inte kan ersättas. Är hindret inte objektivt omöjligt för säljaren men det krävs stora ekonomiska eller fysiska uppoffringar från hans sida, får en avvägning göras mellan säljarens uppoffringar och dina intressen som köpare att hålla fast vid avtalet.Slutligen har du som köpare som sagt även rätt till skadestånd för den skada du lider genom säljarens dröjsmål. Detta förutsätter dock att säljaren inte visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. (27 § 1 st. KöpL)Hur ska du gå tillväga nu?Utifrån den information du lämnat i ditt beskrivna scenario har säljaren alltså inga möjligheter att ångra avtalet eller köpet i enlighet med lagen – förutsatt att något kontraktsbrott inte har skett från din sida som köpare. Du har alltså ingen skyldighet att acceptera att varan inte levereras och istället få dina pengar tillbaka, utan det rör sig om ett dröjsmål vid avlämnandet av varan från säljarens sida och du som köpare har då rätt att kräva fullgörelse samt dessutom kräva skadestånd.Det du kan göra nu är att vända dig till domstol och stämma säljaren. Domstolsprocesser kan dock vara dyra, segdragna och tidskrävande. Det är såklart ömsesidigt och gäller för båda parter. Jag skulle därför råda dig att i första hand försöka ta kontakt med säljaren igen och försöka göra upp i godo med denna. Ofta kan man komma fram till någon ny överenskommelse som båda kan känna sig nöjda med utan att behöva ta det till domstol. Men för det fall att du inte skulle komma fram till någon lösning med säljaren privat finns blankett och hänvisningar om stämningsansökan till domstol här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

För- och nackdelar med långa häktningstider

2021-04-02 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag har en uppgift i privatjuridik där jag skriver om häktningstiden i Sverige så jag undrar om det finns några fördelar med att de misstänkta kan sitta så länge i häkte?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det finns några fördelar med att tillåta långa häktningstider, och i sådana fall vilka dessa fördelar är. Nedan kommer jag såldes redogöra för några av de för- och nackdelar man kan se med att tillåta just långa häktningstider. Av intresse kan förövrigt vara att reglerna om häktning framgår av rättegångsbalkens 24 kap. vilket jag även har skrivit lite om här. Som du verkar ha förstått tillåter vi i Sverige relativt långa häktningstider, det är till och med så att vi inte har någon maxgräns för hur länge man kan sitta häktad. Däremot måste en häktesförhandling ske löpande senast var fjortonde dag för att säkerställa att det fortfarande finns grund för att behålla den misstänkta personen i häktet. (24 kap. 18 § 3 st. rättegångsbalken)Fördelar med att tillåta lång häktningstidFör att förstå vilka fördelar det finns med att tillåta långa häktningstider hjälper det om man förstår syftet med häktning. Enkelt sagt kan man säga att man får häkta någon om den på sannolika skäl är misstänkt för ett brott och om det finns risk för personen (1) undandrar sig lagföring eller straff, (2) genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar utredningen, eller (3) fortsätter begå brott. Detta i väntan på att eventuellt åtal ska väckas. Till att börja med är alltså en fördel med möjlighet till långa häktningstider att man ser till att den misstänkta inte "går under jorden" eller flyr till en onåbar plats under hela den tid som krävs för att ett eventuellt åtal ska väckas. På samma sätt undviker man att den misstänkte förstör för den pågående utredningen eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Om man skulle sätta en maxgräns för häktningstiden skulle det alltså kunna leda till att den misstänkte personen kommer ut från häktet och hinner företa sådana handlingar som man just vill motverka. Att tillåta långa häktningstider ger alltså bättre förutsättningar för brottsbekämpning och lagföring. Därutöver fungerar även häktningen som ett skydd för brottsoffret och allmänheten. Nackdelar med att tillåta lång häktningstidEtt par av de nackdelar man kan se med att tillåta långa häktningstider är att det inte finns någon förutsägbarhet för den häktade, den vet alltså inte hur länge den kommer att behöva sitta häktad i väntan på att antingen bli frisläppt eller åtalad.Därutöver kan man även koppla långa häktningstider till mänskliga fri- och rättigheter. Eftersom man vid häktning ännu inte har dömts för något brott ska man inte behöva sitta häktad längre än nödvändigt. Att tillåta långa häktningstider gör möjligtvis att utredning inte sker så skyndsamt som den borde.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad ska vara med i ett avtal?

2021-03-27 i Avtal
FRÅGA |Hej. Man ska sälja cykel till en vän. Upprätta ett köpeavtal mellan mig och min vän. Fundera på vad som bör vara med i avtalet för att inte några tvister ska uppstå i framtiden. Tack
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över vad som bör vara med i ett avtal mellan två stycken privatpersoner vid köp/försäljning av lösöre – d.v.s. lös egendom som inte utgörs av pengar, värdepapper eller olika slags rättigheter. I det följande kommer jag först gå igenom lite allmänna saker att tänka på och sedan går jag igenom 10 saker som kan vara bra att ha med i ett avtal. För att vara på den säkra sidan är det dock alltid bäst att låta någon av våra jurister vara med vid utformandet av avtal, sådana tjänster har vi till fastpris här. Allmänt om avtalFörst och främst behöver ett avtal inte vara skriftligt för att det ska vara giltigt. Muntliga avtal är exempelvis precis lika giltiga som skriftliga sådana. För att undvika oklarheter är skriftliga avtal dock att rekommendera. För det fall att en eventuell tvist skulle uppkomma mellan parterna efter det att avtalet ingåtts, gör ett skriftligt avtal det mycket enklare att bevisa vad man det är man faktiskt har avtalat om. En annan sak att tänka på vid ingående av avtal är att minderåriga, d.v.s. personer som ännu inte fyllt 18 år, som huvudregeln inte kan ingå avtal med bindande verkan. Har man ingått avtal med en minderårig finns det risk för att prestationerna enligt avtalet ska gå åter. Om du således skulle sälja cykeln till någon som inte har fyllt 18 år än kan det leda till att köparen måste lämna tillbaka cykeln och att du måste lämna tillbaka den ersättning du erhöll vid försäljningen. (9 kap. 1 och 7 § föräldrabalken)En sista allmän sak om köpeavtal är att köplagen blir tillämplig. Det är en s.k. dispositiv lag vilket innebär att det går att avtala bort det som följer av lagen, men om man skulle upptäcka att avtalet inte fullständigt reglerar vilka prestationer som gäller mellan dig och köparen, kommer lagen användas för att fylla ut "luckorna" i avtalet. Vad som bör vara med i avtalet1. RubrikDet första man möts av när man kollar på ett avtal är dess rubrik. Rubriken har egentligen ingen jättestor betydelse då det främst är innehållet i avtalet som är viktigt, men om en tvist skulle uppkomma och en domstol måste ta sig an att tolka avtalet så är avtalets rubrik en bra vägledningen om vilket syfte avtalet har. Exempel på rubriker skulle kunna vara "köpeavtal" eller "upplåtelseavtal". I ditt fall skulle det första passa då det faktiskt rör sig om ett köp och inte någon uthyrning. 2. InledningEfter rubriken kan det vara bra att ha med en kort inledning till avtalet där man vidare beskriver dess syfte. Återigen är detta en del som är bra att ha med just ifall en tvist skulle uppstå och någon måste ta sig an att tolka erat avtal. Här bör man skriva vad parterna avser med avtalet, att det faktiskt är fråga om en överlåtelse där den ena parten åtar sig prestera något (i ditt fall en cykel) och den andra parten åtar sig en motprestation (att betala). Ju mer information desto bättre så det skadar aldrig att skriva med en liten bakgrund till avtalet. 3. Avtalets parterEfter inledningen till avtalet är det på sin plats att ange vilka parterna i avtalet är, detta kan verka som en självklarhet för er som ingår avtalet, men återigen är det viktigt att ha med för att undvika eventuella tvister. Så mycket informations som möjligt är återkommande en bra utgångspunkt när man skriver avtal, person- och kontaktuppgifter till samtliga parter i avtalet är därför bra att ha med. I ditt fall verkar ni enbart vara två parter så det räcker med era respektive uppgifter. 4. Avtalets föremålSom jag var inne på tidigare är det viktigt att få med vad avtalet faktiskt avser. I ditt fall handlar det om en cykel, men ju exaktare du kan vara i din beskrivning av cykeln desto bättre. Vad är det exempelvis för märke, modell, färg etc. Genom att vara väldigt tydlig och konkret i beskrivningen av föremålet för avtalet minskar risken för missförstånd och alternativa tolkningar om vad det är du faktiskt åtar dig att sälja till avtalets motpart. 5. Pris och betalningEfter att föremålet för avtalet är angett är det viktigt att även ange priset för föremålet. I vissa fall kan prissättningen vara mer komplicerad men det vanligaste är att man anger ett fast pris som ska betalas vid en viss tidpunkt. Det kan då vara bra att exempelvis ange vem som ska genomföra sin prestation först, alltså om betalningen ska ske innan eller efter det att motparten i ditt scenario får cykeln. Det bör även framgå hur betalningen ska ske, exempelvis kontant med hela summan på en gång. 6. Villkor för avtaletI övrigt kan det även vara bra att ha med vilka villkor som gäller för avtalet. Gäller avtalet kanske bara för en specifik tid, d.v.s. att om köparen inte dyker upp inom en viss tid så går anbudet (ditt åtagande att sälja cykeln) åter. Det är i detta hänseende även bra att klargöra vem som står för den eventuella leveransen av cykeln, kommer köparen och hämtar den eller ska du på något sätt frakta den till köparen, och vem står i så fall för fraktkostnader. Vilka platser respektive tid och datum är det i så fall som gäller.7. DröjsmålEfter att avtalets föremål, dess pris och villkoren för avtalet är angett är det också bra att komma överens om och skriva ned vad som händer om någon inte presterar sin del av avtalet i tid. Ska du som säljare kanske få någon form av dröjsmålsränta om köparen inte betalar i tid? Och om du som säljare inte lyckas leverera cykeln i tid, ska köparen då kanske ha rätt till någon ersättning för förseningen eller t.o.m. få dra sig ur avtalet helt och hållet?8. Fel i avtalets föremålUtöver vad som händer vid eventuella dröjsmål kan det även vara bra att komma överens och skriva ned vad som händer om köparen inte är nöjd med cykeln och tycker att den inte uppnår det du som säljare utlovade. Om det visar sig att någon del på cykeln var trasig, ska du som säljare då få en chans att rätta till felet eller ska köparen kanske få lämna tillbaka cykeln och få tillbaka sina pengar?9. Force Majeure-klausulMot slutet av avtalet är det även bra att föra in en del om vad som händer vid exceptionella förhållanden (s.k. Force Majeure-situationer) där det händer något oförutsägbart som ligger utanför eran kontroll. I dessa sammanhang brukar man prata om exempelvis naturkatastrofer, större olyckor eller krig, som gör det omöjligt för parterna att kunna prestera i enlighet med avtalet. Vid sådana situationer, ska någon, eller kanske båda parterna, vara friskrivna från att fullfölja sina åtaganden enligt avtalet?10. Underteckning Slutligen kommer den troligtvis viktigaste delen av avtalet, nämligen undertecknandet som gör avtalet bindande för parterna. Gör utrymme för underteckning och därtill kan det även vara bra med namnförtydligande. Återigen är det bra med så mycket information som möjligt och det skadar därför inte att även ange ort och datum för när undertecknandet av avtalet äger rum. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad händer efter vårdslöshet i trafik?

2021-04-18 i Trafikbrott
FRÅGA |Jag somnade vid ratten och körde på fel sida och krockade med en mötande bil. Inga stora personskador på någon. Mitt körkort är indraget i 6 månader och jag kanske döms för vårdslöshet i trafik. Vad händer då? Hur lång tid brukar det ta innan det blir rättegång?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över dels vad straffet för vårdslöshet i trafik är, och dels hur lång tid det brukar ta innan det blir rättegång. Jag kommer i det följande att behandla dessa frågor separat från varandra där jag börjar med vad straffet för vårdslöshet i trafik är. Straffet för vårdslöshet i trafikOm en vägtrafikant eller den som någon annanstans än på väg för motordrivet fordon brister i sin omsorg och varsamhet vid framförandet av fordonet och det leder till trafikolycka, så döms den för vårdslöshet i trafik till dagsböter. (1 § 1 st. lagen om straff för vissa trafikbrott)Brottet vårdslöshet i trafik straffas om det begås uppsåtligen av dig eller om du med vetskap om att det finns en risk för att en olycka inträffar ändå tar den risken, även om det inte är avsiktligt. Att vara trött och ändå fortsätta framförandet av fordonet är ett typexempel av sådant risktagande. Om du således skulle komma att dömas för vårdslöshet i trafik är alltså straffet dagsböter. Hur många dagsböter som utdöms beror på hur allvarligt brottet är. Dagsböternas storlek beror på din inkomst – ju högre inkomst du har, desto högre kommer dagsboten att vara.Hur lång tid tar det innan det blir rättegång?Först och främst så är det inte säkert att det kommer att gå så långt att det blir en rättegång av det hela. Det första som kommer hända är att en förundersökning tas vid. Denna kan ta olika lång tid beroende på hur komplicerat brottet är. Efter förundersökningen kan man säga att åklagaren har tre val. Antingen anser åklagaren att det inte finns tillräcklig bevisning och då läggs ärendet ned, eller så anser åklagaren att det finns tillräckligt mycket bevisning för att väcka åtal mot dig och då drar en rättegångsprocess igång. Därutöver kan även åklagaren välja att meddela ett s.k. strafföreläggande. Det innebär att åklagaren förvisso anser att tillräcklig bevisning finns, men att det inte finns någon anledning att ta ärendet till domstol. Strafförelägganden är vanliga vid trafikförseelser och ersätter alltså rättegången. Istället får du hem ett meddelande där du kan välja att erkänna ditt brott och betala den föreskrivna boten. Om du inte accepterar strafföreläggandet kommer åklagaren sannolikt att väcka åtal mot dig i domstol då istället. Det är således inte helt lätt att svara på frågan om hur lång tid det tar innan det blir rättegång eftersom det beror på så många omständigheter på vägen. Som sagt är det över huvud taget inte ens säkert att någon rättegång ens kommer att äga rum. Det finns ingen bestämd tidsgräns för hur snart en åklagare måste väcka åtal, inte heller hur länge man kan få vänta innan rättegången hålls. Det jag kan säga är i alla fall att domstolsärenden – enligt 23 kap. 4 § rättegångsbalken – ska bedrivas skyndsamt. Vad det innebär är dock olika i de enskilda fallen. Det är viktigt att en person som åtalats utreds rättssäkert och sådant kan ta tid beroende på fall.Jag hoppas att du fick hjälp med dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Beskattning av kryptovalutor

2021-04-12 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej!Jag har under några år investerat i olika former av kryptovaluter och planerar att sälja en viss del av min portfolio under en snar framtid. Min tanke är att sälja till den Amerikanska Dollarn och undrar då om den transaktionen blir skattepliktig i Sverige eller gäller det bara om jag säljer till den Svenska kronan?Min andra fråga är hur jag redovissar/skattar räntan jag tjänar genom kryptovalutor på tillexempel Blockfi.io MVH
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du har två stycken frågor, den första frågan tolkar jag som att du undrar över om en kapitalvinst är skattepliktig i Sverige även om den är en följd av en transaktion av utländsk valuta (i ditt fall USD). Den andra frågan tolkar jag som att du undrar över hur du ska redovisa ränteintäkter från kryptovalutor. I det följande har jag därför valt att dela upp svaret i två delar som var för sig berör dina frågor. Reglerna om beskattning återfinns som utgångspunkt i inkomstskattelagen (hädanefter IL).Skatteplikt i Sverige kvarstår trots försäljning till utländsk valutaFörutsatt att du antingen är bosatt i Sverige, stadigvarande vistas här, eller har bott här och fortfarande har väsentlig anknytning till Sverige, kommer du som fysisk person vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Det innebär att du är skattskyldig för alla dina inkomster i Sverige och från utlandet. (3 kap. 3 § och 3 kap. 8 § IL)Den som uppfyller något av de nämnda kriterierna är således skatteskyldig i Sverige oavsett om denne avyttrar en tillgång mot ersättning av utländsk valuta eller om ersättningen är av svensk valuta. Det innebär alltså att du fortfarande kommer vara tvungen att betala kapitalvinstskatt i Sverige även om du säljer dina tillgångar mot ersättning av USD. Om tanken därutöver är att så småningom växla den erhållna ersättningen i utländsk valuta tillbaka mot svensk valuta, så kommer du beskattas för den eventuella kapitalvinsten vid växlingen av valuta. Du skulle således beskattas två gånger, en gång för försäljningen av tillgångarna och en gång för växling av den utländska valutan till svenska kronor. Det finns dock ett undantag från att bli beskattat två gånger på det nämnda sättet. Det är nämligen så att om växling sker inom trettio dagar från avyttringen, tillämpas den kurs som används vid växlingen också vid beräkningen av värdet på ersättningen. (44 kap. 16 § IL)Det innebär att kapitalvinsten eller kapitalförlusten på valutan räknas in i vinsten eller förlusten på tillgångarna.Mer information om beskattning av tillgångar mot ersättning i utländsk valuta hittar du på skatteverkets hemsida här.Redovisning av ränteintäkter från kryptovalutorSom jag tolkar scenariot för din andra fråga så har du lånat ut kryptovaluta och då samtidigt fått en fordran som du erhåller ränta på. Vid utlåning av kryptovaluta ser skatteverket det som att valutan byter ägare och att den således har avyttrats. Du skall då redovisa utlåningen som en avyttring på blankett K4 avdelning D. Angående räntan som du erhåller på den fordran du har till följd av utlåningen så ska den redovisas året efter det att du erhållit den. Redovisningen för denna inkomst gör du under ruta 7.2 i deklarationen.Om den kryptovaluta du har utlånat senare lämnas tillbaka till dig så kommer skatteverket se det som en avyttring av den fordran du hade och som ett köp av kryptovaluta. En sådan avyttring redovisar du på blankett K4 under avdelning D.Mer information om beskattning av kryptovalutor hittar du på skatteverkets hemsida här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Formkrav för fullmakt

2021-03-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Min syster i USA har glömt efternamnet på mig och vår mor i fullmakten gällande bouppteckningen. Det gäller att jag som fullmaktstagare agera ombud Hon har uppgett våra personnummer korrekt. Kan skatteverket godtaga detta?Med vänlig hälsning
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om skatteverket kommer godta en fullmakt där fullmaktsgivaren inte har uppgivit efternamnet på dig (fullmäktigen). Det korta svaret på frågan är att uteblivandet av efternamn i fullmakten sannolikt inte kommer leda till några problem för dess godkännande. För att vara på den helt säkra sidan kan du ta kontakt med skatteverket genom någon av dess kanaler som du hittar här, och ställa frågan till dem.I det följande kommer jag grundligt redogöra för varför jag menar att bristen på efternamn i fullmakten sannolikt inte kommer ställa till några problem. Typiskt sätt finns inga krav på vad som SKA finnas med i en fullmaktReglerna kring fullmakter återfinns huvudsakligen i avtalslagen. Det är dock enbart ett begränsat antal typer av fullmakter som faktiskt har krav på hur de ska vara utformade. De fullmakter som har formkrav är fullmakter som rör köp, byte eller gåva av fast egendom. (2 kap. 27 § st. 2 avtalslagen)Därutöver har även s.k. framtidsfullmakter vissa formkrav som återfinns i lagen om framtidsfullmakter. För majoriteten av alla fullmakter saknas alltså regler kring hur den ska vara utformad, vilket innebär att fullmakter inte ens behöver vara skriftliga utan även muntliga sådana är giltiga. För övrigt ska dock tilläggas att den som ska rättshandla med fullmäktigen – d.v.s. skatteverket i ditt beskrivna scenario – kan ställa krav på vad som ska framgå av fullmakten. Det är trots allt upp till dem att avgöra om de kan lita på att du har en giltig fullmakt eller inte. Som du beskriver i ditt scenario framgår dock både förnamn och personnummer i den aktuella fullmakten, bristen på efternamn borde således inte innebära att det inte går att identifiera dig som fullmäktigen. Vad som BÖR vara med i en fullmaktÄven om det för de flesta fullmakterna saknas formkrav så finns det en del saker som bör framgå för att det praktiskt sett ändå trots allt ska röra sig om en fullmakt. I det följande listar jag några av de mest centrala delarna.1. Fullmäktigen Först och främst måste fullmakten praktiskt sett ha en fullmaktstagare (fullmäktigen). Utan fullmaktstagaren finns det ju ingen som kan rättshandla enligt fullmakten. Fullmäktigen bör uppges med namn och personnummer. Som huvudregel kan man säga att ju mer information desto bättre. 2. FullmaktsgivarenSedan måste fullmakten även ha en fullmaktsgivare, d.v.s. den å vems vägnar som fullmäktigen ska rättshandla. Även här bör namn och personnummer finnas med. 3. Fullmaktsförklaring (fullmäktigens behörighet)Detta är förmodligen den delen av fullmakten som på sätt och vis är viktigast. Här bör du beskriva vad fullmakten går ut på, alltså vad fullmäktigen har behörighet att göra. Ett enkelt exempel är att skriva något i stil med "Härmed ger jag (person X), i fullmakt åt person Y, att köpa en bil för min räkning". Som sagt är en bra utgångspunkt att ju mer information man har med i fullmakten desto bättre. Det är således bra att vara väldigt tydlig med vad fullmäktigens behörighet faktiskt är. Vilken typ av bil ska det exempelvis vara? Är det kanske fråga om någon specifik färg? Bilen kanske inte får kosta mer än ett visst belopp? Osv. 4. Fullmaktens tidsperiodFör att en fullmakt inte ska missbrukas eller användas på ett sätt som fullmaktsgivaren inte tänkt sig är det även bra att sätta en tidsbegränsning på fullmakten. Således kommer fullmakten automatiskt bli ogiltig efter en bestämd tidpunkt. 5. Signering och eventuell bevittning Slutligen bör fullmakten signeras och eventuellt även bevittnas av någon utomstående. Genom ett sådant förvarande försäkrar man sig om att fullmakten godtas av motparten i rättshandlingen. SammanfattningSammanfattningsvis finns det för de flesta fullmakterna inget formkrav, det finns dock vissa saker som praktiskt sätt måste finnas med för att det ska röra sig om en fullmakt och även vissa saker som bör vara med säkerhetsskull. Det bästa sättet för att försäkra sig om att motparten i rättshandlingen – d.v.s. den som ska godta fullmakten (i ditt beskrivna scenario skatteverket) – är att kontakta dem och fråga vilka krav de ställer på fullmakten. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vilka får ge böter?

2021-03-24 i Påföljder
FRÅGA |HejFår länsstyrelsen ge böter?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över om länsstyrelsen får utfärda böter. Kort sagt är svaret nej, länsstyrelsen får inte utfärda böter. De som kan utfärda böter är begränsade till:- domstol, - Polisen, - Kustbevakningen, - Tullverket och - åklagare (vid strafföreläggande).Länsstyrelsen ingår inte bland de som får utfärda böter och får således inte heller göra det.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,