Åldersgräns för att ha sex

2021-01-31 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej varför är det 15 års gräns på att ha sex och inte 18?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över varför åldersgränsen på att ha sex går vid 15 år och inte 18 år. I Sverige finns det emellertid ingen lag som hindrar någon som är under 15 år från att ha sex. Det är en vanlig missuppfattning att denna s.k. byxmyndighetsålder innebär att det är först när man har fyllt 15 år som man får ha sex. Detta stämmer dock inte, utan det lagen säger är att någon som är 15 år eller äldre inte får ha sex med någon som är yngre än 15 år. I det följande kommer jag utveckla vad som menas med denna s.k. byxmyndighetsålder och vad den straffrättsligt innebär. Våldtäkt mot barnDen som har sex med ett barn som är under 15 år gammal döms för våldtäkt mot barn till fängelse i lägst två och högst sex år. Detsamma gäller för den som med ett barn som är under 15 år genomför annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag (6 kap. 4 § brottsbalken).Regeln hindrar den som är 15 år eller äldre från att ha sex eller genomföra liknande sexuella handlingar med någon som ännu inte fyllt 15 år. Till följd av att även jämförbara sexuella handlingar till samlag är straffbara enligt bestämmelsen, är det lika otillåtet med anala och orala samlag samt att föra in fingrar eller andra föremål i anus eller vagina. För att ett brott ska vara begånget spelar det ingen roll vem av de inblandade som tagit initiativ till den sexuella handlingen, utan det räcker med att den är genomförd. Användandet av hot, våld eller tvång är inte heller nödvändigt för att ett brott ska vara begånget. Anledningen till att gränsen går vid 15 år.När det rör sig om sådana samtyckesfrågor såsom samlag kan det uppstå väldigt stora svårigheter i att avgöra huruvida ett barn har blivit tvingad till att delta eller om barnet deltagit frivilligt. Den nuvarande regeln har dock lett till att dessa problem inte behöver beaktas i samma utsträckning som tidigare – eftersom alla samlag med någon som är yngre än 15 år är straffbara. Detta kan ses som en av anledningarna till att den nuvarande gränsen går vid 15 år. Om båda är under 15 årOm båda som är inblandade är under 15 år gamla föreligger emellertid inget brott. Eftersom båda barnen är under 15 år är de nämligen inte straffmyndiga. När åldersskillnaden inte är så storNär skillnaden i ålder mellan de deltagande är ringa kan gärningsmannen gå fri från ansvar. Om det t.ex. rör sig om en femtonåring och en fjortonåring där det bara rör sig om några månaders skillnad i ålder ska femtonåringen inte dömas till ansvar om det är uppenbart att gärningen inte inneburit något övergrepp mot barnet (6 kap. 14 § brottsbalken).Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Efternamn vid skilsmässa

2021-01-29 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Min exhustru anklagar mig för att jag lever under falsk identitet. Hon använder orden "falskt namn". I mitt tidigare äktenskap tog jag min hustrus familjenamn.
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar ditt beskrivna scenario som att du undrar över om du som exmake kan behålla din före detta hustrus efternamn efter en skilsmässa. Eller annorlunda uttryckt, om din exfru kan kräva att du byter efternamn vid en skilsmässa från ett äktenskap där du tog hennes efternamn. Det korta svaret på din fråga är att hon inte kan kräva att du byter till något annat efternamn än det du fick av henne vid ingående av äktenskapet. I det följande kommer jag att redogöra för grunderna till mitt svar. Om du bara ute efter en snabb överblick finns det ett sammanfattande stycke i slutet. Reglerna om namnbyte finner du i lagen om personnamn. Hindra någon från att använda ens efternamnDet är fullt möjligt för någon att förhindra andra från att använda ens efternamn. Om användandet av efternamnet leder till besvär för någon kan denne väcka talan i domstol om att rätten ska besluta att den som använder efternamnet ska förlora det. För att denne ska ha framgång med sin talan krävs dock att vissa förutsättningar är uppfyllda. För det första krävs det att den som använder efternamnet inte har rätt till det, och för det andra krävs det att användandet leder till besvär för någon (21 § lagen om personnamn). Rätt till att använda någons efternamnDen första frågan är således om du har rätt att använda din före detta hustrus efternamn. När man har ingått ett äktenskap med någon så uppkommer en möjlighet för makarna att uppnå namngemenskap. En make får då bl.a. byta sitt egna efternamn till den andra makens efternamn (12 § lagen om personnamn). Som make har du således rätt att byta till och använda din frus efternamn. Rätten att fortsatt använda efternamnet kvarstår även om man skiljer sig, vilket innebär att det första kravet för att din exfru ska kunna hindra dig från att använda hennes efternamn inte är uppfyllt. Därmed finns det ingen anledning att pröva den andra förutsättningen om att användandet ska leda till besvär för henne. SammanfattningSammanfattningsvis kan man hindra andra från att använda ens efternamn. Det krävs då att den som använder efternamnet inte har rätt till det samt att det leder till besvär. En rätt att använda någons efternamn uppkommer dock om man har ingått ett äktenskap med den. Detta innebär att man vid en skilsmässa inte kan hindra sin expartner från att fortsatt använda ens efternamn som den erhöll i äktenskapet. Jag hoppas att du fick svar på dina funderingar! Om du upplever att jag har tolkat din fråga fel är du välkommen att ställa en ny där du förtydligar vad det är du undrar över. Med vänliga hälsningar,

Kan man stryka del av sitt testamente? Testamentens originalitet

2021-01-06 i Testamente
FRÅGA |Om jag stryker bort en del av texten i mitt testamente, måste det göras om? Ska detta bevitnas?Vidare, är det bara originalet som gäller?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är att du kan stryka över en del av ditt testamente utan att det måste göras om. Det beror dock på om det rör sig om en återkallelse eller en ändring av testamentet. Är det en återkallelse behöver det inte bevittnas, är det däremot en ändring så gäller samma krav som vid upprättandet av testamentet. I det följande redogör jag mer djupgående för vad som gäller vid respektive tillvägagångssätt och jag förklarar även slutligen vad som gäller om testamentets originalitet. Reglerna om testamenten finner du i ärvdabalken (hädanefter ÄB). Återkallelse av testamente En återkallelse av ett testamente kan ske på flera olika sätt, även om det säkraste är att man förstör det genom att exempelvis riva sönder det. Man kan emellertid även välja att enbart återkalla en del av testamentet. Detta kan du göra genom att exempelvis stryka över den delen av testamentet som du inte längre vill ska gälla. Det viktiga är att du på ett tydligt sätt har tillkännagett att testamentet, eller delar av det, inte längre ska gälla (10 kap. 5 § ÄB).Vid återkallelse finns det inga formkrav, oavsett om det rör sig om återkallelse av testamentet i sin helhet eller bara en del utav det. Det behöver därför varken göras om eller bevittnas på nytt. Ändring i testamentet Om det däremot är så att du vill göra en ändring i ditt testamente som inte enbart är att anse som en återkallelse blir situationen dock en annan. För det fallet att du exempelvis stryker över en testamentstagares namn och skriver dit ett nytt namn istället, så rör det sig inte längre enbart om en återkallelse utan även om ett tillägg. För att dylika ändringar i ett testamente ska vara giltiga krävs detsamma som gäller vid upprättande av testamente (10 kap. 6 § ÄB). Formkraven för att upprätta ett testamente (och således även för att ändra ett sådant) är att det ska göras skriftligen samt undertecknas av testatorn och två stycken vittnen (10 kap. 1 § ÄB).Är det bara originalhandlingen som är giltig? För att ett testamente ska vara giltigt är utgångspunkten att det måste röra sig om originalet. En annan tillämpning skulle nämligen innebära att man bortsåg från kravet på att testamenten ska upprättas skriftligen enligt vad som redogjordes för precis ovan.En kopia av ett testamente kan dock vara giltig förutsatt att den överensstämmer med originalhandlingen och att denna originalhandling uppfyller formkraven för ett giltigt testamente. Det kan emellertid vara svårt att bevisa kopians enlighet med originaltestamentet om inte även originalet kan uppvisas. Jag hoppas att du fick hjälp med dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Vad händer med egendomen när en sambo dör?

2020-12-06 i Sambo
FRÅGA |A och B är sambor utan samboavtal. A ärver sin mor och köper ett hus, där de fortsätter att leva som sambor. A dör. Vad händer med huset och de övriga tillgångar som A hade. B har inte haft någon inkomst under åren de var sambor och ingen egendon. De har inga gemensamma barn och A hade inga innan heller. A har syskon, men inga föräldrar som lever.
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att den handlar om vad som händer med en sambos (A) egendom när den dör, om den andra partnern (B) i samboförhållandet inte har bidragit med något och det inte finns något samboavtal dem emellan. Vidare förstår jag det som att de övriga omständigheterna som råder i scenariot är att A och B inte har några gemensamma barn samt att A inte heller några egna barn sedan tidigare. A:s föräldrar har båda avlidit, men A har syskon som är vid liv. För att tydligt besvara din fråga har jag delat upp svaret i två delar. Den första delen handlar om vad som händer med A:s egendom rent bodelningsmässigt. I den andra delen redogör jag sedan för vad som händer med A:s egendom i det arvsrättsliga hänseendet. Vad ingår i en bodelning när en sambo avlider?Om en sambo avlider så anses samboförhållandet ha upphört (2 § SamboL). Om den kvarlevande sambon då begär det så ska all egendom som är samboegendom delas mellan samborna genom bodelning (8 § SamboL).Om den efterlevande sambon begär bodelning är alltså nästa fråga vad som utgör samboegendom. Huvudregeln är att samboegendomen består av sambornas gemensamma bostad och bohag. Avgörande för om bostad och bohag är att anse som gemensam är om egendomen förvärvades för gemensam användning (3 § SamboL). Efter att man har beräknat värdet för respektive sambos samboegendom och dragit av för eventuella skulder, läggs värdena samman och delas lika mellan parterna (12–14 § SamboL).Den efterlevande sambon har därefter alltid en rätt att ta över bostaden och bohaget och på så sätt lösa dödsboet genom att det får motsvarande värde i pengar (16–18 § SamboL).I det beskrivna scenariot:I det aktuella scenariot med A och B skulle alltså all den egendom som A förvärvat för sambornas gemensamma bruk bli samboegendom och således delas lika mellan A och B. Som jag nämnde förutsätter detta dock att B faktiskt begär bodelning efter A:s bortgång. Jag tolkar omständigheterna i din fråga som att A köpte huset för deras gemensamma bruk och det är därför att anse som sådan samboegendom som ska ingå i en eventuell bodelning mellan A och B.Vad gäller de övriga tillgångarna som A hade beror det på vilken typ av tillgångar det rör sig om. Det som ska ingå i en bodelning mellan sambor är som sagt bostad och bohag. Om A således hade andra tillgångar i form av bohag (möbler, husgeråd osv.) och dessa införskaffades för sambornas gemensamma användning, så ska även dessa ingå i en eventuell bodelning. Bohag som däremot inte införskaffats för gemensamt bruk skulle alltså inte ingå. Det kan därutöver tänkas att A möjligtvis hade tillgångar i form av pengar. Pengar utgör dock inte bohag och ska därför inte ingå i en eventuell bodelning. Vem ärver den avlidne sambon?När den eventuella bodelningen mellan de före detta samborna har ägt rum återstår det att fördela arvet efter den avlidne och den halvan av bodelningen som tillhör dödsboet kommer då att fördelas mellan den avlidnes arvingar (23 kap. 1 § ärvdabalken). Det finns ingen lagstadgad arvsrätt för sambos. Det innebär att sambos inte ärver varandra, utan det som utgör den avlidnes sambons egendom efter bodelningen kommer i första hand att ärvas av dennes barn (eller, om barnet är dött, barnbarn) (2 kap. 1 § ärvdabalken). Finns det inga barn över huvud taget kommer den avlidnes föräldrar istället träda in som arvtagare och då få hälften av arvet var. Är även föräldrarna avlidna kommer arvlåtarens syskon få dela på arvet. Skulle det vara så att det har funnits ett syskon som borde ha ärvt men som är avlidet, träder dennes barn (d.v.s. arvlåtarens syskonbarn) in och ärver det syskonets andel (2 kap. 2 § ärvdabalken).I det beskrivna scenariot:Då A i det aktuella scenariot varken har några barn (eller barnbarn såvitt framgår av omständigheterna) eller några föräldrar som är vid liv, kommer arvet efter A att fördelas lika mellan dennes syskon.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

"Råd eller då" – konkurrensklausul

2021-01-30 i Anställningsavtal
FRÅGA |Vad betyder denna text i mitt anställningsavtal , det jag är osäker på är i raden 9.3.1 " eller på annat sätt bistå sådant företag med råd eller dåd " Betyder det att man inte ens få ta anställnig hos en konkurerent ? Konkurrensförbud. Den Anställde förbinder sig att inte under anställningstiden och under en tid av tolv månader räknat från anställningens upphörande starta en verksamhet, eller ingå som delägare i en verksamhet som konkurrerar med verksamhet som bedrivs av bolaget. Den anställde får således inte under en tid av tolv månader räknat från anställningens upphörande;9.3.1 Ingå som delägare i sådant företag eller på annat sätt bistå sådant företag med råd eller dåd;9.3.2 Eller själv eller genom annan starta eller driva med Bolaget konkurrerande verksamhet.
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det du är osäker över är vad det innebär att bistå ett företag med råd eller dåd. Det korta svaret på den frågan är att det innebär en form av medverkan, närmare bestämt ett medhjälp som antingen psykiskt eller fysiskt främjar det konkurrerande företaget i fråga. I det följande kommer jag utveckla vad som menas med detta."Råd eller dåd"Uttrycker "råd eller dåd" är inom juridiken främst förknippat med straffrättens lära om medverkan till brott. Huvudregeln inom straffrätten är att inte bara den som har utfört en brottslig gärning kan dömas till ansvar, utan detsamma gäller för den som har främjat denna gärning med råd eller dåd (23 kap. 4 § brottsbalken).Att främja en gärning med råd eller dåd innebär helt enkelt att man hjälper till antingen psykiskt eller fysiskt. Det psykiska främjandet kan bestå i att man exempelvis med sitt kroppsspråk eller verbalt visar uppmuntran för gärningsmannen eller helt enkelt bistår med råd. Det fysiska främjandet å andra sidan består i att man fysiskt hjälper till genom att t.ex. skaffa fram hjälpmedel. KonkurrensklausulenFör att nu koppla denna straffrättsliga parallell till konkurrensklausulen i ditt beskrivna scenario, innebär det helt enkelt att du under en tid av tolv månader räknat från anställningens upphörande inte får psykiskt eller fysiskt hjälpa ett konkurrerande företag. Det innebär däremot inte att du överhuvudtaget inte får ta anställning hos en konkurrerande arbetsgivare. Det du hindras från att göra är att i ett sådant företag ta en tjänst där du kan tänkas utnyttja din kunskap om de företagshemligheter du tagit del av i arbetet för det företag som du eventuellt tecknar detta anställningsavtal med. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Särkullbarns arvsrätt

2021-01-17 i Särkullbarn
FRÅGA |HejMin mor gick bort nyligen och jag håller på med bouppteckningen. Jag är ett särkullbarn till min bortgångne mor. Min mor var gift med min styvfar och fick tre barn med honom. Min styvfar lever fortfarande och det är honom jag hjälper med bouppteckningen efter min mor. Det finns inga testamenten eller andra avtal om enskild egendom upprättade. Min fråga blir följande; Ärver jag som särkullbarn min mors bodelningslott d.v.s halva delen av boet? Kan min styvfar inte kräva något mer än att han skall ha 4 basbelopp totalt av vad som finns kvar sedan boet delas.
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad du som särkullbarn ärver när din mor har gått bort, samt vilka möjligheter efterlevande make har att ta del av din mors halva av bodelningen. Jag förstår förutsättningarna som att det finns en efterlevande make (din styvfar) och att all deras egendom var gemensam (giftorättsgods, det finns således ingen enskild egendom eller något äktenskapsförord) samt att din mor inte efterlämnade något testamente. Jag kommer i det följande redogöra för vad som gäller för det scenariot. Är du enbart ute efter en snabb överblick finns ett sammanfattande stycke i slutet. Reglerna om bodelning och arv finner du i äktenskapsbalken (hädanefter ÄktB) och ärvdabalken (hädanefter ÄB). Vad ärver särkullbarn?När en make dör upplöses äktenskapet och makarnas egendom ska fördelas mellan dem genom bodelning (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Eftersom all egendom i situationen du beskriver utgör giftorättsgods kommer den att delas lika mellan dem efter det att avräkning för eventuella skulder har gjorts (11 kap. 3 § ÄktB). Huvudregeln är sedan att kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken, men som särkullbarn till den bortgångne arvlåtaren har man dock rätt att utfå sin arvslott redan vid den första makens bortgång (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Den arvslott som då går att utkräva är således din mors halva från bodelning delat på antalet arvsberättigade (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom din mor enligt vad du har beskrivit hade totalt fyra barn består din arvslott av en fjärdedel av bodelningshalvan. Som särkullbarn har du emellertid även möjligheten att avstå denna rätt till förmån för den efterlevande styvfadern. Om du skulle välja att avstå ditt arv på detta sätt har du istället rätt att kräva ut ditt arv när den efterlevande maken går bort (3 kap. 9 § ÄB). Efterlevande makes rättDin efterlevande styvfar har emellertid alltid rätt att ur din mors kvarlåtenskap få egendom till ett så stort värde att den tillsammans med hans bodelningshalva motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det innebär således att om värdet på din styvfars halva ifrån bodelningen understiger fyra gånger prisbasbeloppet, har han rätt att ur din mors bodelningshalva, så långt det räcker, få så mycket att hans totala egendom utgör ett värde på fyra gånger prisbasbeloppet. Denna rätt trumfar alltså din rätt som särkullbarn att få ut din arvslott vid den första makens frånfälle. SammanfattningSammanfattningsvis har du som särkullbarn rätt att kräva din arvslott direkt när din mor har gått bort. Du behöver således inte vänta på den efterlevande makens dödsfall för detta. Den del du ärver (din arvslott) utgörs av din mors halva från bodelningen, delat i antalet arvsberättigade. Eftersom din mor totalt hade fyra barn, består din arvslott av en fjärdedel av bodelningshalvan. Den efterlevande maken har dock alltid rätt att ur den första makens kvarlåtenskap, så långt det räcker, få egendom som tillsammans med hans halva från bodelningen utgör ett värde motsvarande fyra gånger prisbasbeloppet. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är det olagligt att tvinga sitt barn att lyda?

2020-12-16 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det brottsligt att tvinga sitt barn som är vänsterhänt att bara skriva med höger hand?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det brott som skulle kunna aktualiseras i situationen du beskriver är olaga tvång. Det är dock svårt att ge ett exakt svar på frågan om detta skulle utgöra olaga tvång eller inte. Utgången beror nämligen till stor del på de specifika omständigheterna i det enskilda fallet. För att ändå ge lite tydlighet angående vad som gäller kommer jag i det följande förklara mer om brottet och vad det innebär. Är du bara ute efter en snabb överblick finns en sammanfattande del i slutet.Förutsättningarna för olaga tvångFör olaga tvång kan bl.a. dömas den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar någon att göra, tåla eller underlåta något (4 kap. 4 § brottsbalken).Genom misshandel eller annars med våldFör att det ska vara fråga om ett olaga tvång måste tvånget ha utövats genom några olika speciella sätt. Det första som skulle kunna vara relevant för just din fråga är när någon genom misshandel eller annars med våld tvingar någon att göra, tåla eller underlåta något. Det våld som avses behöver inte vara så allvarligt som exempelvis misshandel, utan det räcker med lindrigare former av våldsanvändning. Man brukar dra gränsen vid att våldet ifråga ska ha varit så kraftigt att det övervunnit ett motstånd från den som blev utsatt för det. Att exempelvis knuffa, slå eller hålla fast någon är alltså tillräckligt.Genom hot om brottslig gärning Ett annat sätt som skulle kunna vara aktuellt för ditt beskrivna scenario och som då gör ett tvång olagligt, är om tvånget har utövats genom hot om brottslig gärning. Det kan i detta fall röra sig om ett hot om vilken brottslig gärning som helst. I ditt fall kan man tänka sig att det exempelvis skulle kunna röra sig om hot om misshandel eller frihetsberövning. TvångetFör att det ska röra sig om olaga tvång måste man dock komma ihåg att hotet fortfarande måste innefatta den tvingande delen om att någon ska göra, tåla eller underlåta något. Det räcker alltså inte med att någon använder våld eller hot om brottslig gärning för att det ska röra sig om ett tvång. Den som blir utsatt för exempelvis hotet måste även bli tvingad till något, annars kommer det endast röra sig om olaga hot (vilket jag har skrivit mer om här).Man brukar säga att tvånget antingen ska vara relativt eller absolut. Relativt tvång går ut på att den utsatte får en valmöjlighet men väljer att följa gärningsmannens vilja just för att det andra valet inte är rimligt. För att koppla detta till ditt fall skulle det exempelvis kunna röra sig om att barnet anser sig ha tillräckliga skäl för att skriva med höger hand istället för vänster eftersom denne annars riskerar att bli slagen.Absolut tvång går istället ut på att offret blir underkastad vissa händelser. I ditt scenario kan man beskriva det som att barnet helt enkelt inte kan undgå att tåla att något händer med det. Det måste leda till ett resultatEn sista förutsättning för att någon ska dömas för olaga tvång är att tvånget faktiskt har lett till ett resultat. Om det ovan diskuterade våldet eller hotet inte har lett till ett resultat så kan straff inte komma ifråga. I ditt fall skulle resultatet kunna utgöras av att barnet helt enkelt avstår att skriva med vänster hand och istället skriver med höger hand. Något om vårdnadshavares uppsiktsplikt Som vårdnadshavare till mindre barn uppstår emellertid ibland situationer där det finns anledning till ett ingripande genom våld för att vårdnadshavaren ska kunna fullgöra sin uppsiktsplikt enligt 6 kap. 2 § föräldrabalken. Sådana gärningar är då tillåtna så länge de inte utgör kränkande behandling enligt 6 kap. 1 § föräldrabalken. Ett exempel på sådan kränkande behandling skulle vara att vårdnadshavaren hotar med att ge barnet stryk om denne inte gör, tål eller underlåter att göra något som man säger åt den. SammanfattningSammanfattningsvis kan den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar någon att göra, tåla eller underlåta något dömas för olaga tvång (4 kap. 4 § brottsbalken). Angående våldsanvändandet räcker det med att våldet ifråga har varit så kraftigt att det övervunnit ett motstånd från offret. När det gäller hot om brottslig gärning kan det röra sig om vilken brottslig gärning som helst, som exempel kan nämnas misshandel eller frihetsberövning. Man får heller inte glömma att våldet eller hotet även måste ha ett samband med ett tvång. Den som blir utsatt för våld eller hot måste även tvingas till något, annars skulle det enbart röra sig om exempelvis misshandel eller olaga hot. För att något ska kunna dömas för olaga tvång krävs slutligen att tvånget lett till ett resultat.När det gäller barn ska man emellertid notera att vårdnadshavare har en uppsiktsplikt över sina barn. Detta gör det tillåtet att ibland använda visst våld för att få barnet att lyda. Det får dock aldrig röra sig om kränkande behandling av barnet.Avslutningsvis vill jag tillägga att det är fullt lagligt att påverka någon genom utlovandet av en belöning. Om man vill få sitt barn (eller någon annan för den delen) att ändra ett beteende, kan man således använda en belöning som motivation för att personen ska göra som man säger. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Varför är det svårt att ändra en grundlag?

2020-12-05 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, jag är en person som är väldigt intresserad inom juridik och skulle vilja jobba med det när jag blir äldre. jag har snart (onsdag V.50) ett prov inom lag och rätt. Jag har en fråga inom mina instuderingsfrågor som jag skulle bli väldigt gladd om jag skulle få en förtydligande/ svar på.Så här lyder frågan:"Varför är det svårt att ändra en grundlag?"Ditt svar behöver ej vara i många led eller så, men skulle uppskatta om det var fler än 1 argument/orsak.
Fredrik Nygren |Hej!Kul att du tycker det är roligt med juridik och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att besvara din fråga har jag delat upp svaret i två delar. I den första delen redogör jag för hur en grundlagsändring går till, den handlar alltså om vad det är som gör en grundlag svårare att ändra på än en vanlig lag. I den andra delen av svaret tar jag upp några av de argument som finns till varför man vill att grundlagarna ska vara svåra att ändra på. Om du bara är ute efter en snabb överblick finns en sammanfattande del i slutet.Hur ändrar man en grundlag?För att kunna ändra en grundlag krävs det två stycken likalydiga beslut av riksdagen. Det innebär att riksdagen först fattar ett beslut om ändring av grundlag, detta beslut blir sedan vilande en tid för att sedan tas upp på nytt. För att grundlagen ska kunna ändras måste riksdagen då komma fram till samma beslut igen.Det andra av de två besluten får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen. Det innebär alltså att de två besluten inte bara måste vara likalydande, dessutom måste det äga rum ett riksdagsval mellan det första och det andra beslutet. Därutöver finns det även en huvudregel om att det måste gå minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet om grundlagsändring först anmäls i riksdagens kammare och att riksdagsval (som skulle vara att anse som det mellanliggande valet mellan de två likalydande besluten) hålls. Det jag nu har redogjort för framgår av 8 kap. 14 § regeringsformen.Varför vill man ha grundlagar som är svåra att ändra på?För att förstå varför man vill att grundlagarna ska vara svåra att ändra på måste man först förstå vad de består av. Grundlagarna är som man hör på namnet grunden för alla andra lagar. Innehållet i andra lagar får i princip aldrig strida mot vad som står i grundlagarna. Grundlagarna redogör exempelvis för de grundläggande fri- och rättigheterna vi har och innehåller därutöver även de mest fundamentala reglerna för statsskicket (det vill säga hur Sverige ska styras) och skyddar därför vår demokrati. Som exempel kan nämnas 1 kap. 1 § regeringsformen som stadgar att "[a]ll offentlig makt i Sverige utgår från folket".Mot denna bakgrund går det att förstå att man inte vill att en tillfällig majoritet i riksdagen ska kunna ändra det kanske mest grundläggande vi har i vårat land. Anledningen till att man vill att grundlagsändringar ska ske genom två likalydande beslut med en viss tid dem emellan är för att det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta.Att det dessutom krävs att det hålls ett riksdagsval mellan besluten innebär att man även vill att folket ska få en möjlighet att yttra sig om grundlagsförslaget och en chans att göra skillnad i frågan. Anledningen till att det därutöver krävs att det går minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet om grundlagsändring först anmäls i riksdagens kammare och att riksdagsval hålls, kan sägas vara för att motverka att en majoritet i riksdagen kommer med ett förslag till grundlagsändring precis innan valet. Det skulle annars kunna leda till att beslutet inte hinner övervägas ordentligt av såväl riksdagen som allmänheten. Det jag nu har redogjort för är bara några exempel på anledningar till att man vill att grundlagar inte ska vara för enkla att ändra på.Sammanfattning Sammanfattningsvis ändrar man grundlag genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen. Det ska dessutom gå minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagen och valet. Anledningen till att man vill att grundlagarna ska vara svåra att ändra på är för att det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta.Hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,