Ofredande eller framkallande av fara för annan genom att gasa i hög hastighet mot någon?

2021-02-28 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |En arg kvinna kom rakt emot mig och min lilla hund med sin stora SUV när vi stod utanför en entré till en byggnad. Hon gasade för fullt, tutade samtidigt och stannade max en halvmeter ifrån oss. Vi kunde ha blivit påkörda! Vi skulle vilja anmäla till polisen men undrar vad kan detta kan definieras som. Framkallande av fara för annan? Olaga oaktsamhet? Är det straffbart? Undrar också hur lång tid vi har på oss att polisanmäla och ifall det gör någon skillnad om vi gör det på polisstation eller via telefon. Behöver vi en advokat i detta skede? Tack så mycket på förhand.
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad för brott kvinnan kan ha gjort sig skyldig till. Jag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB), lagen innehåller regler om brott och straff. Framkallande av fara För att gärningen ska anses vara framkallande av fara för annan krävs att kvinnans gärning har inneburit en konkret fara för svår kroppsskada eller livsfara på annan och att hennes gärning har varit grovt oaktsamt (BrB 3 kap. 9 §). Konkret fara föreligger när det är existentiellt möjligt att en gärning kan leda till en svår kroppsskada eller livsfara och att det ska vara sannolikt att gärningen kommer leda till fara. Om faran är utesluten av en tillfällighet har det inte funnits konkret fara. I ditt fall går det att argumentera för att det inte förelegat konkret fara eftersom att bilen stannade innan den nådde dig. Exempel på framkallande av fara för annan är exempelvis om man är hivsmittad och har oskyddat samlag (NJA 1995 s. 448). OfredandeIstället tror jag att ofredande är mer aktuellt i ditt fall. Till ofredande gör man sig skyldig om man fysiskt antastar någon eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt (BrB 4 kap. 7 §)För att din kvinnans gärning ska räknas som ett ofredande krävs att alla rekvisitan i brottsbeskrivningen är uppfyllda. I detta fall rör det sig om ett hänsynslöst agerande, att hon genom att gasa och köra rakt emot dig agerat hänsynslöst. Sedan krävs det att gärningen är ägnad att kränka din frid på ett kännbart sätt. Detta innebär att kvinnans agerande måste ha utgjort ett angrepp på den privata sfär som varje människa kan sägas ha rätt att hålla fredad. Ett sådant agerande bör räknas in här. Därutöver måste kvinnan även ha uppsåt till att kränka din frid på ett kännbart sätt. Detta förutsätter att kvinnan åtminstone måste ha misstänkt att hennes gärning hade medfört att du blir kränkt din frid och att hon accepterat den risken genom att ändå handla. Enligt min mening bör det inte vara svårt att påvisa detta. I SvJT 1967, rf. s. 49 bedömdes ett kastande av knallpjäs som ofredande. Polisanmälan - hur och när?Du frågar också om det är någon skillnad på att anmäla via telefon eller på polisstationen. I första hand bör du ringa till polisen, men om du har utsatts för ett brott där det finns synliga skador bör du istället besöka en polisstation så att polisen kan dokumentera skador och spår. I ditt fall räcker det med att du ringer till polisen.I fall av ofredande har du 2 år på dig att anmäla brottet (BrB 35 kap. 1 § första punkten) och i fall av framkallande av fara för annan har du 5 år på dig (BrB 35 kap. 1 § andra punkten). Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny eller så kan du ta kontakt med våra duktiga jurister här om du skulle vilja ha mer ingående juridisk hjälp. Med vänliga hälsningar,

Är det ett ofredande att vid upprepande tillfällen fotografera någon?

2021-02-28 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Om min granne vid upprepade tillfällen fotograferar mig, mina vänner och min altan, från sitt sovrumsfönster och utifrån utan min vetskap, räknas det då som ofredande?Med vänlig hälsning,Annsofi
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) när jag besvarar din fråga. I BrB 4 kap. 7 § regleras brottet ofredande. Där framgår följande: "Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år".För att din grannes gärning ska räknas som ofredande krävs att alla rekvisitan i brottsbeskrivningen är uppfyllda. I detta fall hade det kunnat vara fråga om ett hänsynslöst agerande som varit ägnat att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. Det förutsätts därmed att din grannes agerande har utgjort ett angrepp på den privata sfär som varje människa kan sägas ha rätt att hålla fredad. Att bli fotograferad upprepande gånger bör därför räknas in här. Agerandet måste dessutom vara ägnad att kränka fin frid på ett kännbart sätt. Detta innebär att gärningsmannen (din granne) måste veta om att det hen gör är fel och ha uppsåt till att kränka din frid på ett kännbart sätt. Om ni exempelvis har sagt åt honom att ni inte vill bli fotograferade så räknas det som att han är medveten om det faktumet. Det räcker att han misstänkt att han kränker er frid och att han trots den misstanken fortsätter och accepterar den risken. Har du och dina vänner blivit fotograferade inne i din bostad kan även kränkande fotografering vara aktuellt (BrB 4 kap. 6 a §). Detta förutsätter att fotograferingen skett olovligen, det vill säga utan ditt samtycke och att det skett på en privat plats (t.ex. omklädningsrum eller hemma i någons bostad). Eftersom varje gärning bedöms utifrån omständigheterna i det enskilda fallet kan jag inte ge dig ett rakt svar på din fråga. Jag hoppas dock att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny eller så kan du ta kontakt med våra duktiga jurister här om du skulle vilja ha mer ingående juridisk hjälp. Med vänliga hälsningar,

Kan man dömas för sexköp i Sverige även om man köper sex utomlands?

2021-01-29 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej kan en man som köper sex utomlands dömas för sexköp i Sverige?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att någon ska kunna ansvaras för att ha köpt sex utomlands krävs att: 1. Handlingen utgör brott mot svensk lag 2. Svensk domstol har jurisdiktion att döma över det brott mot svensk lag som gjortsBrott regleras i brottsbalken (BrB) och är en gärning som är straffbelagd (BrB 1 kap. 1 §). I detta fall utgör sexköp ett brott mot svensk lag, vilket föreskrivs i BrB 6 kap. 9 och 11 §§. Första frågan besvaras därmed jakande. Gällande andra frågan, att en svensk domstol måste ha jurisdiktion att döma över gärningen, krävs det att gärningen har begåtts av en svensk medborgare eller en utlänning med hemvist i Sverige (eller annan som nämns i paragrafen) och att gärningen är straffbelagd även på den plats där gärningen begåtts (BrB 2 kap. 2 §). Det finns således ett krav på en s.k. dubbel straffbarhet. Detta innebär att svaret på din fråga är beroende av det land som brottet förövas i. Förövas brottet i ett land där sexköp är kriminaliserat kommer köparen att kunna dömas för sexköp i Sverige och tvärtom om brottet förövas i ett land där sexköp inte är kriminaliserat. Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny. Med vänliga hälsningar,

Vem får behålla vad i en bodelning?

2021-01-22 i Bodelning
FRÅGA |Hej, Jag och min man har varit tillsammans i 5,5 år men gifta i 3,5 år. Har ett barn som är 2 år. Han äger innan jag kom i bilden två lägenheter, en hyresrätt och ett företag där även jag har använt honom för att fakturera etc. Dock aldrig tagit ut någon lön. Mer låtit det ligga i företaget då han och jag och en 3:e part har ett företag ihop och hans företag är huvudförslag - men ett "under" företag har inte registrerats ännu, pga att han blev sjuk. Så allt fakturering etc sker just nu i hans företag. En punkt: jag har varit skriven i hans lägenhet som han äger men han har varit skriven i sin hyresrätt. Men vi har alltid bott ihop. Min fråga är: Vid en skilsmässa, hur fördelas allt? Jag har inga tillgångar, utan endast arbete och endast en skuld på CSN. Men han har haft skulder som vi har gemensamt betalat på och betalar av varje månad och personliga skulder till sina föräldrar. Vem får behålla vad? (Den ena lägenheten han äger delar han ägande med en vän) jag vill veta hur det "slutar" enligt lag.
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur din och din makes egendom kommer att fördelas vid en skilsmässa. Jag kommer att hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) som innehåller regler om äktenskap. Vad ingår i en bodelning?När ett äktenskap upplöses ska en bodelning förrättas, där makarnas egendom ska fördelas mellan dem (ÄktB 9 kap. 1 §). I bodelningen är det makarnas giftorättsgods som skall ingå (ÄktB 10 kap. 1 §). Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (ÄktB 7 kap. 1 §). Enskild egendom är i sin tur allting som tas upp i ÄktB 7 kap. 2 §, d.v.s. egendom som till följd av ett äktenskapsförord gjorts enskilt via ett äktenskapsförord, egendom som givits i gåva, arv eller testamente med villkor om att den ska vara mottagarens enskilda, o.s.v.. Detta innebär att lägenheterna, hyresrätten, och företaget kommer att ingå i bodelningen och delas lika mellan er om inte något av dessa faller in under punkterna i ÄktB 7 kap. 2 §. Vad gäller skulderna kommer dessa att räknas av från er respektive andel i boet innan andelarna läggs ihop och delas lika mellan er (ÄktB 11 kap. 3 §). Jämkning av bodelning Dock finns det i lagen en möjlighet att jämka en bodelning ifall resultatet av en hälftendelning av giftorättsgodset anses oskäligt (ÄktB 12 kap. 1 §). Detta innebär att en make får behålla mer av sin egendom om exempelvis äktenskapet varit kortvarigt eller om ena maken har en betydligt större förmögenhet att dela på. Eftersom att du och din man har varit tillsammans i 5,5 år och gifta i 3,5 år är det inte fråga om ett kortvarigt äktenskap.Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny eller så kan du ta kontakt med våra duktiga jurister här om du skulle vilja ha mer ingående, juridisk hjälp. Med vänliga hälsningar,

När har man rätt till sin laglott? Hur stor är laglotten?

2021-02-28 i Laglott
FRÅGA |Min mamma gick bort för ett år sen. Hon var sambo med skrivet samboavtal och testamente, där det står att sambon förfogar över alla tillgångar som finns. Jag har en syster, min mamma och hennes sambo har inga gemensamma barn. Har vi rätt att få ut vår laglott redan nu? Sambon sålde deras gemensamma bostadsrätt för 1500000 kr och det finns ca 250000 kr i sparade pengar. Hur mycket får vi i så fall ut?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar hur du och din syster ska göra för att få ut er laglott och hur mycket ni har rätt till. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB), lagen innehåller regler om arv och testamente.Rätten till laglottDu skriver att din mor hade skrivit ett testamente där hon testamenterat bort sin egendom till sin sambo. Precis som du skriver har du och din syster rätt till er laglott eftersom att ni är vad som kallas bröstarvingar och tillhör därmed första arvsklassen (ÄB 2 kap. 1 §). Regeln om laglotten är en skyddsregel som säger att en bröstarvinge alltid har rätt till sin laglott, vilket utgör hälften av vad denne annars hade ärvt om ett testamente inte hade upprättats (ÄB 7 kap. 1 §). Detta innebär att ni har rätt till hälften av det ni skulle fått om testamentet inte hade funnits. Påkalla jämkning av testamenteDet som dock krävs av dig och din syster är att ni måste begära att få ut er laglott för att inte förlora denna rättighet. Ni måste enligt ÄB 7 kap. 3 § påkalla en jämkning av testamentet och framföra ett laglottsanspråk. Ett laglottsanspråk kan göras direkt till testamentstagaren eller genom att väcka talan gos tingsrätten (om det uppstår en tvist mellan er). Jämkning av testamente måste dock göras inom sex månader från att du delgivits testamentet, d.v.s. fått ta del av testamentet. Om ett sådant anspråk inte har framförts inom sex månader blir testamentet gällande och ni förlorar er rätt till laglotten. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny eller så kan du ta kontakt med våra duktiga jurister här om du skulle vilja ha mer ingående juridisk hjälp. Med vänliga hälsningar,

Vem får bo kvar i bostaden under betänketid vid skilsmässa?

2021-01-29 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej Min fru vill skilsmässa sig och jag vill inte, vi har tre son 29,23 och snart 18 år, vi bor i lägenhet som jag stor på kontrakten ,jag ska söka betänketid för att när hon bli nervös säger jag vill skilsmässa ,frågan vem bor kvar i lägenheten under betänketiden om hon vill inte bo till samma under betänketiden,tack
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vem som får bo kvar i lägenheten under betänketiden. Jag kommer att hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) som innehåller regler om äktenskap. Om en make inte vill bo tillsammans med den andra maken under betänketiden kan maken vända sig till tingsrätten och ansöka om ett interimistiskt beslut som säger att hen ska ha rätt att bo i lägenheten under betänketiden. Ett interimistiskt beslut är ett tillfälligt beslut (ÄktB 14:7) och kommer därmed att sluta gälla efter betänketidens slut. Det domstolen kommer att göra är att bedöma vem som ska beviljas kvarsittningsrätt, alltså en rätt att bo kvar i lägenheten under betänketiden. Domstolen kommer bland annat att ta hänsyn till vem som har störst behov av att bo kvar i bostaden, vem som kommer att bo med barnen och vem som har bäst förutsättningar att få en annan bostad. Jag kan därmed inte ge dig ett rakt svar på din fråga men jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny eller så kan du ta kontakt med våra duktiga jurister här om du skulle vilja ha mer ingående juridisk hjälp.

Vem ärver när en testamentstagare är avlidet?

2021-01-24 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo har ett särkullsbarn (mitt barn). Min sambo har skrivit ett testamente om att all hans kvarlåtenskap med full äganderätt ska tillfalla mig. Min fråga är då: om vi båda går bort samtidigt, säg vid en olycka, vem ärver allt? Tack på förhand!
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) som innehåller regler om arv och testamenten. Den som ges rätt enligt ett testamente kallas testamentstagare (i detta fall du) och den som utfärdar ett testamente kallas testator (i detta fall din sambo). Vem ska anses ha avlidit först?Om du och din sambo avlider samtidigt, t.ex. vid en olycka, och det inte går att avgöra vem som avled först, utgår man från att det är arvingen som avlidit först (ÄB 1 kap. 2 §). Det vill säga är det du som kommer att anses ha avlidit först. När en testamentstagare är avlidet kan dennes barn endast ärva om dessa ändå annars skulle ha haft arvsrätt efter testatorn om ett testamente inte upprättats. Detta innebär att ditt särkullsbarn inte kan inträda som arvinge eftersom att hen säkerligen inte annars skulle ha arvsrätt efter din sambo (ÄB 11 kap. 6 §). Utgångspunkten - testatorns vilja Vem som ärver istället för dig är svårt att veta då det blir en bedömning utifrån det enskilda fallet. Huvudregeln är att ett testamente ska ges den tolkning som kan antas överensstämma med testatorns (din sambos) vilja, t.ex. om det går att utläsa ur testamentet vem som ska ärva istället för dig eller om din sambo har uttryckt sin åsikt i frågan på andra sätt (ÄB 11 kap. 1 §). Om det inte går att utläsa ur testamentet eller på annat sätt vad testatorns vilja kan tänkas vara så träder den legala arvsordningen in. Den legala arvsordningen regleras i ÄB 2 kap. och bestämmer hur arvet ska fördelas om ett testamente inte upprättats. Den legala arvsordningenEnligt den legala arvsordningen är det den avlidnes bröstarvingar (barn) som är först i tur att ta arv (ÄB 2 kap. 1 §). Om det inte finns någon bröstarvinge vid liv så är det den avlidnes föräldrar och, om någon av dem är avliden, den avlidnes syskon, syskonbarn, syskonbarnbarn o.s.v (ÄB 2 kap. 2 §). Lever inte heller arvlåtarens föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar är det far- och morföräldrar som får ärva, och om någon av dessa är avliden, dennes barn (dvs. den avlidnes moster, morbror, faster eller farbror) (ÄB 2 kap. 3 §) SammanfattningSammanfattningsvis innebär det att arvet förmodligen kommer att fördelas enligt den legala arvsordningen om du avlider före din sambo under förutsättning att din sambo inte har gett uttryck för någon annan vilja. Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny eller så kan du ta kontakt med våra duktiga jurister här om du skulle vilja ha mer ingående, juridisk hjälp. Med vänliga hälsningar,

Vem ärver när en förälder har gift om sig?

2021-01-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur är det när det gäller om en förälder gifter om sig? Min pappa har gift om sig och min lillebror har tagit över gården efter honom och jag och min storebror har fått pengar för det. Men till frågan sakerna alltså lösöret hur är det med det? Lösöret som är från pappas sida från början ärver vi barn det eller går det till hans nya fru om pappa dör först?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga enligt följande. Du vill veta vem som ärver din pappas egendom om han går bort före sin nuvarande fru. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Lagarna innehåller regler om arv, testamente och äktenskap. Du och dina syskon har arvsrätt efter er pappaOm det inte finns något testamente (vilket jag nu utgår från) så gäller den legala arvsordningen. Vi tittar därför i ÄB 2 kap. som består av de lagregler som gäller för arv när en avliden person inte har skrivit något testamente. Du och dina syskon är vad som kallas bröstarvingar och tillhör första arvsklassen vilket innebär att ni har arvsrätt efter er pappa (ÄB 2 kap. 1 §). Huvudregeln är att bröstarvingarna ska få en lika stor del av arvet. Om din pappa är gift när han avlider är det hans make som ärver egendomen först (ÄB 3 kap. 1 §). Ett undantag från detta är dock om din pappa efterlämnar så kallade särkullbarn, det vill säga barn som bara din pappa är förälder till. Jag tolkar det som att du och dina syskon bara är barn till er pappa och inte hans nuvarande fru. Detta innebär att ni är särkullbarn och har därmed rätt att få ut er arvslott från er avlidna pappa direkt (ÄB 3 kap. 1 §). Det är därmed ni som kommer att ärva er pappas kvarlåtenskap. Bodelning ska förrättas innan ett arvskifte skerViktigt att notera är dock att när en make dör ska en bodelning förrättas innan arvet efter denne fördelas (ÄktB 9 kap. 1 § och ÄB 23 kap. 1 §). Vid en bodelning ska makarnas egendom fördelas mellan dom (ÄktB 9 kap. 1 §). I bodelningen är det makarnas giftorättsgods som ska ingå (ÄktB 10 kap 1 §). Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (ÄktB 7 kap. 1 §) och enskild egendom är i sin tur egendom som inte faller in under punkterna i ÄktB 7 kap. 2 §, d.v.s. egendom som inte gjorts enskilt via ett äktenskapsförord, egendom som inte givits i gåva, arv eller testamente med villkor om att den ska vara mottagarens enskilda, o.s.v.. SammanfattningDetta innebär att din pappas kvarlåtenskap som inte är enskilt kommer att fördelas mellan honom och hans fru innan ni kan få ut ert arv. Det som tillkommer din pappa efter en bodelning kommer därmed att fördelas lika mellan dig och dina syskon. Med vänliga hälsningar,