Tvångsinlösen av samägd fastighet

2021-02-28 i Samägandeavtal
FRÅGA |HejMin granne äger en fastighet, bostadshus med tomt på landsbygden. Hon ägde den tillsammans med sin sambo, 50/50. För några år sedan dog hennes sambo plötsligt. Hans del ärvdes av hans mor och syster i Finland. Min granne står för alla kostnader efter dödsfallet, fastigheten är belånad.Nu vill hon sälja fastigheten men arvingarna i Finland säger nej. Dom har erbjudit henne att lösa in deras del för en fantasisumma. Hon är inte intresserad av att behålla fastigheten utan vill bli av med den.Hur ska hon agera? Kan hon tvinga fram en försäljning? Med mäklare eller auktion?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att din granne önskar att frånträda sin andel av en samägd fastighen men att de andra delägarna vägrar. Nu undrar ni huruvida hon har en möjlighet att få till en försäljning av fastigheten även fast detta förhållande gäller.I hennes situation så blir lagen om samäganderätt (SamägL) tillämplig. SamägL behandlar situationer då två eller flera äger andelar av en fastighet, vilket verkar den situationen som din granne befinner sig i just nu.Tvångsinlösen av en andel av en fastighetHuvudregeln som gäller vid samägd egendom är att alla beslut som handlar om förvaltning av egendomen ska beslutas i samförstånd (2 § SamägL). Utifrån uppgifterna du har lämnat så framstår det som att delägarna är oeniga när det gäller hur din granne (en av delägarna) vill göra med sin andel (1/2) av fastigheten. Hon önskar att sälja den, men de andra delägarna vägrar detta.Om delägarna inte lyckas komma överens om hur fastigheten ska förvaltas, så kan faktiskt en delägare framtvinga en försäljning av fastigheten på offentlig auktion (6 § SamägL). Detta kan din granne få till genom att ansöka om en sådan hos en domstol. Processen innebär att domstolen (tingsrätten) utser en god man som tar hand om försäljningen av fastigheten (9 § st. 2 SamägL).Tvångsinlösande av en delägare kan alltså ske fastän samtycke från de andra delägarna saknas. Det finns däremot ett undantag till denna möjlighet. Undantaget gäller ifall det finns synnerliga skäl som talar mot att en försäljning kan ske. Detta är dock ett väldigt högt satt rekvisit och det krävs typiskt sett mycket för att anse att synnerliga skäl föreligger.Eftersom jag inte vet orsaken bakom att de andra två delägarna vägrar att tillåta ett tvångsinlösande så kan jag inte med säkerhet uttala mig kring möjligheten för de andra delägarna att aktualisera undantaget. Däremot så kan jag konstatera att det typiskt sett krävs mycket för att anse att synnerliga skäl föreligger, så att jag tänker utgå från att de två andra delägarna inte uppfyller kravet.Vi vet alltså att din granne har en möjlighet att kräva en försäljning på offentlig auktion, men till vilket pris kommer fastigheten kunna säljas? Enligt 9 § SamägL så kan vardera delägaren vid domstol yrka på ett visst belopp som försäljningen minst måste uppgå till. Detta kan förmodligen försvåra din grannes möjlighet att få fastigheten såld snabbt, men viktigt att påpeka är att det inte får vara en sådan fantasisumma som de andra delägarna har nämnt tidigare. Vid yrkande av alldeles för stora minimibelopp kommer förmodligen ett lägre och realistiskt pris att sättas av domstolen.HandlingsplanEnligt mig så kan din granne yrka hos en domstol att en försäljning på offentlig auktion ska ske enligt 6 § SamägL. Det skulle vara en god idé att få en mäklare att kolla på fastigheten och uppskatta värdet av den. Denna uppgift skulle kunna läggas fram till domstolen för att fastställa ett rimligt minimibelopp. Med ett realistiskt minimibelopp ökar möjligheterna för att någon väljer att köpa fastigheten, så att din granne kan bli kvitt fastigheten.Om din granne önskar att få ytterligare hjälp så kan hon vända sig till en av våra jurister genom att boka en tid för juridisk rådgivning.Hoppas att ni har fått svar på er fråga,Med vänlig hälsning,

Gåva från förälder till barn

2021-02-26 i Gåvoskatt
FRÅGA |Min man och jag äger ett hus som vi kommer att sälja. Huset har stigit i värde sen det köptes för snart 8 år sedan. Vinsten måste självklart beskattas. Men en del av försäljningsintäkten tänkte vi ge till våra två barn som förskott på arv eller som gåva, vilket som är mest förmånligt. Måste de då betala skatt igen på dessa belopp som ju faktiskt redan är beskattat en gång vid husförsäljningen ? Det blir ju skatt på skatt??Måste vi upprätta ett gåvobrev eller annat dokument som talar om var pengarna kommer ifrån?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du och din man har koll på hur realisationsvinsten för er fastighet fungerar, men att ni nu undrar om pengarna som ni avser att ge bort till era barn kommer behöva beskattas. Svaret på din fråga regleras i inkomstskattelagen (IL).Ända sedan 2004 så har Sverige avskaffat den tidigare gällande gåvo- och arvsskatten. Denna innebar att gåvor såsom arv skulle beskattas. Eftersom detta förhållande inte längre gäller så är alltså arv såsom gåvor skattefria i Sverige (8 kap. 2 § IL). Ett viktigt tillägg är att gåvor från en förälder till ett barn tenderar att betraktas som ett förskott på arv vid förälderns bortgång. Detta skulle kunna komplicera situationen ifall ett barn fick en penninggåva men inte den andra.I er situation så verkar det däremot som att ni avser att ge barnen en lika stor mängd av försäljningsintäkten – då lär inte en problematisk situation uppstå om att den andra skulle ha fått ett större arv än den andra. Ovanpå detta så innebär avskaffandet av gåvo- och arvsskatten att oavsett om penninggåvan bedöms vara en gåva eller ett förskott på arv juridiskt sett, så kommer pengarna inte beskattas. Utöver detta så finns det inga formkrav för en gåva. Att en gåva saknar formkrav innebär att en gåva inte behöver skrivas ned i ett gåvobrev för att anses vara giltig. Jag skulle nog anse att en överföring av pengarna som en gåva skulle vara enklast i ert fall då det enligt svensk rätt inte finns något särskilt formkrav för att gåvan ska anses vara giltig. Däremot så finns det en möjlighet att upprätta ett gåvobrev för att se till att få bevis på gåvans existens och därmed dess giltighet. I det fallet då skattemyndigheten skulle undra var pengarna kommer ifrån så skulle då gåvobrevet kunna användas som ett bevis på gåvans existens. På detta sätt så kan ni försäkra er om att barnen inte riskerar att behöva skatta på pengarna ifall skattemyndigheten skulle anse att det inte har förelegat en giltig gåva.Om ni känner att det skulle vara behövligt med ett gåvobrev av denna orsak och att ni behöver hjälp med att upprätta detta så kan ni gärna kontakta oss på vår avtalstjänst.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Fördelning av utdelningen till aktieägare

2021-01-17 i Bolag
FRÅGA |Hejsan ska starta aktiebolag jag kommer äger 50% och andra ägaren 50% av bolaget. ( är ett byggbolag)Ena ägaren kommer jobba ca 5-10 % mer timmar än den andra ägaren, om vi vid slutet efter alla omkostnader efter 1 år går med vinst 100 000kr hur gör man rättvist eller vanligt vist med vinsten?Anledningen att den ena jobbar mindre är för den vill jobba mindre än normal 40 timmars vecka.
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din fråga aktualiseras två delfrågor. För det första undrar du hur en utdelning från ett aktiebolag fördelas mellan aktieägarna. För det andra undrar du ifall fördelningen kan regleras på ett annat sätt som aktieägarna kommer överens om.Svaret på dessa delfrågor regleras i aktiebolagslagen (ABL).Hur sker fördelningen vid en utdelning mellan aktieägarna?Huvudregeln vid en utdelning är att vinsten fördelas i förhållande till hur många aktier aktieägaren äger. Detta kan utläsas ur 18 kap. 3 § p. 1 ABL och 4 kap. 1 § ABL, förutsatt att alla aktier är av samma slag. Detta innebär att två aktieägare som vardera äger 50 % av samtliga aktier kommer dela lika på utdelningen.Detta innebär att själva utdelningen kommer fördelas 50–50 oavsett hur mycket arbete vardera aktieägaren utför.Kan fördelningen regleras på något annat sätt?Huvudregeln är alltså att utdelningen fördelas efter antalet ägda aktier. Däremot så finns det en möjlighet att frångå detta. Så länge aktieägarna däremellan kan komma överens om hur en utdelning ska ske så kan alltså en annan kvotdel bestämmas som avviker från det faktiska aktieinnehavet (exempelvis 40/60). Eftersom det endast är ni två som äger aktier i bolaget så finns det heller ingen risk för att någon annan aktieägare skulle invända mot beslutet förutsatt att ni är överens.Det är däremot viktigt att beakta olika aktiebolagsrättsliga regler så att ni säkerställer att beslutet sker på ett formellt korrekt sätt (se särskilt 18 kap ABL). Exempelvis så ska styrelsen ge ett yttrande om storleken på utdelningen enligt 18 kap. 4 § ABL. Men i slutändan så är det alltså aktieägarna som har möjligheten att bestämma över den slutliga fördelningen av utdelningen förutsatt att de är överens.Det är viktigt att ta ett nytt beslut om en avvikande fördelning inför varje utdelning, då jag anser att ett beslut som är ämnad att reglera fördelningen för alla framtida utdelningar obeaktat aktieinnehavet inte är möjligt.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Köp av tjänst mellan näringsidkare och avvaktande av betalning

2021-01-15 i Köplagen
FRÅGA |Hej Vet inte om jag kan få hjälp med en fråga till erMen vi prövar.Jag har ett Aktiebolag inom fönstertätning och vi har tätat 175 st fönster till en BRF i StockholmDom är inte helt nöjda med våran tätning, ca 30 st fönster av 175 vill dom att vi kommer och fixar tillVi ha sagt att det gör vi självklart.Nu har fakturan gått ut för 5 dagar sedan och dom vill inte betala något alls till dom har hittat ett företag som kan göre en besiktning på tätningen Min fråga är: Kan dom verkligen hålla inne hela summan 100 tusen kr tills dom behagar hitta någon som tittar på deras fönster ???Vi har åtagit oss att lösa felen dom säger men dom hänvisar till röda dagar mm.
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att ditt aktiebolag har sålt en tjänst i form av fönstertätning som köparen vill reklamera. Du liksom köparen (bostadsrättsföreningen) är näringsidkare.För att besvara din fråga så måste jag först utreda vilken lag som är tillämplig på din situation. Därefter ska jag utreda ifall köparens val att hålla inne betalningen samt att avböja ditt avhjälpande var rättsenligt.Steg 1: Tillämplig lagTypiskt sett så är det köplagen (KöpL) som är tillämplig på transaktioner mellan näringsidkare. Däremot så framgår det av lagtexten att köplagen endast ska tillämpas vid köp av lös egendom, 1 § KöpL. Det finns en möjlighet för köplagen att vara tillämplig vid så kallade monteringsleveranser, men det krävs att tjänsten inte utgör den övervägande delen av köpet, 2 § st. 2 KöpL. Däremot så verkar det i ditt fall vara fönstertätningen som utgör den övervägande delen av köpet vilket utesluter tillämpningen av paragrafen.En lag som reglerar köp av tjänster är konsumenttjänstlagen (KTjL). Däremot kräver tillämpningen av lagen att säljaren (du) är en näringsidkare och att köparen (bostadsrättsföreningen) är en konsument. Typiskt sett så betraktas bostadsrättsföreningar som ekonomiska föreningar. Detta talar för att bostadsrättsföreningen snarare omfattas av näringsidkarbegreppet enligt lagen. Därmed så är inte KTjL tillämplig på din situation.Vad gäller tjänster som utförs mellan näringsidkare så finns det således ingen direkt tillämplig lag. Istället är det avtalsfrihet som gäller. Med detta avses det som näringsidkarna har kommit överens om. Först och främst så är det alltså avtalet som du ska utgå ifrån när du utreder vad köparens handlingsutrymme vid innehållande av betalning samt avhjälpande är. Om det inte framgår vad ni har avtalat angående detta så går det att se till andra lagar (exempelvis köplagen) för tolkningsstöd.Eftersom jag inte har fått någon information om hur avtalet mellan dig och bostadsrättsföreningen ser ut så kommer jag vid besvarandet av din fråga utgå från köplagens regler. Det är alltså viktigt att du först ser till avtalet som gäller mellan er, då det är denna som gäller före köplagen i ert fall. Jag kommer benämna lösningen med köplagen som "Steg 2a" och "Steg 2b".Steg 2a: Får köparen hålla tillbaka köpeskillingen?Utifrån uppgifterna du har givit mig så har ditt företag utfört tjänsterna som avtalats mellan er. Köparen anser däremot att förhållanden hos tjänsten delvis inte överensstämmer med avtalet och har åberopat att ett fel föreligger.Köparen har möjligheten enligt köplagen att åberopa de olika påföljderna som erbjuds såsom avhjälpande, omleverans, prisavdrag, hävning av köpet och dessutom kräva skadestånd samt att avvakta med betalningen, 30 § KöpL.Mot denna bakgrund så kan köparen åberopa ett antal olika påföljder. Dessa påföljder kan endast aktualiseras ifall köparen reklamerar varan genom att åberopa felet hos säljaren, vilket tycks ha skett i ditt fall (32 § KöpL).Att hålla inne betalningen när ett fel har uppstått är alltså något som tillåts enligt köplagen, 42 § KöpL. Däremot så måste beloppet vara skäligt då köparen annars kan göra sig skyldig till betalningsförsummelse för den delen av tjänsten som faktiskt överensstämde med avtalet. I ditt fall så skriver du att de har varit nöjda med en betydande del av tjänsten (ca 145/175 fönster) vilket talar för att innehållandet av hela summan på 100 000 kr skulle kunna kvalificeras som betalningsförsummelse enligt köplagen.Steg 2b: Kan köparen avböja ditt försök att avhjälpa felet?Enligt köplagen gäller det typiskt sett att köparen kan åberopa avhjälpande utan kostnad för köparen, vilket verkar har skett i ditt fall enligt 34 § KöpL. Däremot så har säljaren en möjlighet att avhjälpa felen om det kan ske utan väsentlig olägenhet eller kostnader för köparen, 36 § KöpL. I och med att det krävs att det föreligger en väsentlig olägenhet för att köparen ska kunna avböja avhjälpande från säljaren (dig) så är alltså säljarens möjligheter att utföra avhjälpandet tämligen stort.Köparen kan alltså inte avböja ditt försök att avhjälpa felet förutsatt att en väsentlig olägenhet inte föreligger.Vad gäller då i ditt fall enligt köplagen?Fastän det är möjligt för köparen att hålla inne betalningen enligt köplagen så måste detta ske till en skälig andel. Detta anser jag inte har skett då köparen tydligen varit nöjd med en stor del av tjänsten. Det finns alltså en möjlighet att de har begått betalningsförsummelse som medför att ditt aktiebolag kan utkräva ansvar för detta, se 48–51 §§ KöpL. Detta är särskilt aktuellt då fakturan har förfallit till betalning.Angående avhjälpandet så skriver du att köparen har reklamerat felet men att de hellre vill kontakta någon annan för att avhjälpa felet. Likt det jag skrev angående betalningen så har köparen tydligen varit nöjd med fönstertätningen avseende en betydande del av fönsterna (145/175), vilket talar för att det inte handlar om en kompetensbrist hos ditt företag som utgör orsaken till att de hellre anlitar någon annan. Förutsatt att inga andra förhållanden föreligger som kan anses vara väsentliga olägenheter för köparen så ska du som säljare få möjligheten att avhjälpa felet själv.Likt det jag skrev ovan så är denna utredning endast tillämplig ifall det inte föreligger ett avtal som reglerar dessa förhållanden mellan dig och köparen. Jag föreslår därför starkt att du i första hand utreder vad ni har kommit överens om tillsammans vid ingåendet av avtalet och därefter se vilket utrymme avtalet har gett köparen att agera. Detta särskilt i förhållande till innehållandet av betalning samt om köparen verkligen kan avböja avhjälpande från dig.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning,

Avdrag för bytet av ett värmesystem i en fastighet

2021-02-28 i Omkostnadsbelopp
FRÅGA |Jag fick ett hus i gåva av min mamma 2001. Huset är byggt 1960. Nu ska huset säljas men det ursprungliga värmesystem (oljepanna, senare kompletterad med med elpatron) har nu lagt av. Jag har planer på att installera ett luft-vatten system för 150 000 kr innan försäljning. Hur mycket av 150 000 kr får jag dra av innan jag skattar för vinsten av husförsäljningen?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har tolkat det som att din fråga rör vinstskatten för en fastighet som du erhållit genom en gåva av din mamma. Svaret på din fråga regleras i inkomstskattelagen (IL).Eftersom det är en fastighet som ska säljas så är det särskilt det 44:e och 45:e kapitlet i inkomstskattelagen som ska tillämpas. För att förenkla besvarandet av din fråga och hur den eventuella vinstskatten skulle kunna se ut, så kommer jag dela upp mitt svar i två steg. Det första steget är att utröna vad kapitalvinsten är. Kapitalvinsten är det belopp som du ska skatta på. Den beräknas genom att ersättningen för fastigheten (det du säljer fastigheten för; försäljningsvärdet) ska minskas med utgifterna för försäljningen och omkostnadsbeloppet enligt 44 kap. 13 § IL.Det andra steget är att beskriva hur beräkningen av vinstskatten sker.Första steget: omkostnadsbeloppet för egendomenVad som avses med omkostnadsbeloppet framgår enligt 44 kap. 14 § IL. Där står det att omkostnadsbeloppet innefattar anskaffningsutgiften och eventuella förbättringskostnader. Det är två viktiga poster eftersom dessa påverkar storleken på kapitalinkomsten som dina föräldrar kommer behöva skatta på.1. Vad avses med anskaffningsutgiften?Med anskaffningsutgift avses beloppet som den skatteskyldiga har betalat för fastigheten/bostadsrätten. Eftersom du inte har delat med dig någon sådan uppgift kan jag däremot inte göra en fullgod beräkning.För att förenkla förståelsen så kan vi utgå från att fastigheten inköptes för 100 000 kr i mitt exempel.2. Vad avses med förbättringsutgifter?Vad som avses med förbättringsutgifterna är generellt sett sådant som den skattepliktiga (Du) har lagt ned för att förbättra fastigheten. Hur detta beräknas för fastigheter regleras i 45 kap. IL, se särskilt 45 kap. 12 § IL.Förbättringsutgifterna kan därefter delas upp i två distinkta kategorier. Det första är s k förbättrande reparationer medan det andra är ny-, till- och ombyggnader av fastigheten. Ett exempel på en förbättrande reparation är att en värmepanna byts ut i fastigheten medan en ombyggnad är att slå ut en vägg eller att flytta köket. Det är viktigt att indelningen sker korrekt då huvudregeln är att förbättrande reparationer inte räknas med i omkostnadsbeloppet, medan utgifter för ny-, till- och ombyggnader räknas med i omkostnadsbeloppet.Däremot så anses vissa förbättrande reparationer vara av sådant slag att det kan räknas med i omkostnadsbeloppet trots huvudregeln. Detta gäller ifall den förbättrande reparationen har lämnat fastigheten i ett bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet. Dock så ska det uppmärksammas att dessa reparationer måste hänföras sig till beskattningsåret alternativt något av de fem föregående beskattningsåren för att omfattas av omkostnadsbeloppet, den s k femårsregeln. Regeln framgår av 45 kap. 12 § st. 2 IL. Förbättringsutgifterna måste också under ett beskattningsår uppgå till minst 5 000 kronor för att omfattas av omkostnadsbeloppet (45 kap. 11 § IL).Såsom jag har förstått dina uppgifter så planerar du att byta ut värmesystemet och ersätta det med en luftvärmepump samt undrar ifall detta kan dras av från kapitalvinsten så du kan slippa skatta på det.Enligt huvudregeln så skulle luftvärmepumpen falla inom kategorin för förbättrande reparationer. Detta skulle innebära att det inte får räknas med i omkostnadsbeloppet, vilket medför att det inte får dras av från kapitalvinsten. Däremot så finns det förmodligen utrymme att anse att den här nya luftvärmepumpen medfört att fastigheten är i ett bättre skick vid försäljningen än vid förvärvet (tidpunkten då du erhöll fastigheten). Jag anser alltså att luftvärmepumpen bör kunna anses som en förbättrande reparation som kan medräknas i omkostnadsbeloppet trots huvudregeln (Dvs: får dras av från kapitalvinsten innan du skattar på det). Eftersom du planerar att utföra reparationen innan du säljer fastigheten kommer inte heller femårsregeln vara till problem.Viktigt att tillägga är dock att det inte är hela beloppet på 150 000 kr som får dras av. Du får endast göra avdrag för den prisskillnaden mellan den nya, dyrare delen (luftvärmepumpen) och delen som fanns tidigare (oljepannan med kompletterande elpatron). För denna beräkning så behöver du alltså ta reda på vad kostnaden för oljepannan med den kompletterande elpatronen skulle varit om du valt att behålla och reparera den istället för att byta ut den mot luftvärmepumpen.För att exemplifiera det så kan vi säga att kostnaden för oljepannan med elpatronen skulle kostat 50 000 kr. Detta skulle innebära att det är mellanskillnaden på 100 000 kr (150 000 – 50 000) som du skulle få dra av på kapitalvinsten.Andra steget: beräkning av vinstskattenNär vi har beräknat kapitalvinsten så ska vi slutligen kvotera detta belopp. För fastigheter som används som privat bostad så gäller det nämligen att endast 22/30-delar av kapitalvinsten ska tas upp och beskattas (45 kap. 33 § IL). Skattesatsen ligger på 30 % enligt 65 kap. 7 § IL.Eftersom jag inte har någon uppgift om vad kostnaden för en installation av en oljepanna och elpatron skulle ha varit så kan jag inte med säkerhet besvara hur mycket av de 150 000 kr som du skulle få dra av från kapitalvinsten. För att beräkna den slutliga vinstskatten så är det alltså särskilt kostnaden för oljepannan och elpatronen som du måste ta reda på.För att fortsätta på mitt exempel för hur den slutliga vinstskatten skulle kunna se ut och beräknas så utgår vi från att fastigheten köptes för 100 000 kr, att förbättringen från oljepannan till luftvärmepumpen kan estimeras till 100 000 kr (150 000 – 50 000 kr) samt att fastigheten säljs för 4 000 000 kr.Fastigheten (100 000 kr) + förbättrande reparationen (150 000 - 50 000 = 100 000 kr) ska alltså dras av vinsten (4 000 000 kr). Detta medför en kapitalvinst på 3,8 Mkr. Från detta ska du endast skatta på 22/30-delar av kapitalvinsten; 3,8 Mkr x 22/30 ≈ 2,79 Mkr.Skatten som du skulle fått betala skulle då ligga på 0,3 (skattesatsen) x 2,79 Mkr ≈ 837 000 kr. Men eftersom detta är ett hypotetiskt exempel så gäller inte denna siffra i ditt fall.Hoppas att du har fått svar på din fråga,Med vänlig hälsning,

Preskriptionstid för en 9 år gammal faktura

2021-02-26 i Preskription
FRÅGA |Jag har fått en faktura som är 9 år gammalt. Måste jag betala det?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har förstått det som att din fråga behandlar en nio år gammal faktura och huruvida den fortfarande gäller.Jag vet dessvärre inte vad för slags faktura det handlar om samt vad du och din borgenär (den som innehar fordran på dig; säljaren) har avtalat. Detta är viktigt eftersom det kan påverka vilken lag som blir tillämpbar i ditt fall. Eftersom jag inte vet vad för slags faktura det handlar om så tänker jag ge dig ett allmänt svar som gäller för just konsumenter vid ett engångsköp. Då tillämpas preskriptionslagen (PreskL).Huvudregeln enligt preskriptionslagen är att du som konsument kan krävas på betalning inom tre år efter den dag som du köpte varorna (2 § st. 2 PreskL). Ifall denna tid överskrids så kan du inte längre bli krävd på betalning, det vill säga så preskriberas fordran.Däremot så finns det ett undantag till att det endast är de tre åren efter köpet som gäller. Den här tidsfristen kan nämligen utökas genom att borgenären kan kräva dig på betalning, exempelvis genom att påminna dig om betalning. Då räknas istället den dagen som påminnelsen skedde som den första dagen på de tre åren som tidsfristen gäller (5 § p. 2 PreskL).I ditt fall så gäller det typiskt sett att en faktura gäller i tre år från datumet du köpte varan. Däremot så kan en ny tid börja löpa ifall borgenären på olika sätt påminner dig om en faktura eller till och med skickar en ny faktura. Eftersom du nämner att det verkar vara en nio år gammal faktura så antar jag att du inte har fått en ny faktura, men du kan mycket väl ha fått betalningspåminnelser. Ifall detta är fallet så står du den en eventuell risk för att fakturan fortfarande gäller samt att du inte endast är skyldig borgenären kostnaden för varan, men också räntekostnader för förseningen.Jag skulle uppmuntra dig att se ifall du har fått någon betalningsanmärkelse från borgenären och om detta är fallet, att betala fakturan. Ifall detta inte är fallet så har alltså fordringen preskriberats sedan ungefär sex år tillbaka. Viktigt att nämna är att ifall köpet har skett av dig inom en näringsverksamhet så gäller en preskriptionstid på tio år, vilket skulle innebära att fordringen fortfarande gäller (2 § st. 1 PreskL). I detta fall bör du betala fordran så snabbt som möjligt för att undvika flera förseningsavgifter.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Ändring av aktieägaravtal

2021-01-17 i Bolag
FRÅGA |Hej,Vi är tre ägare i bolaget och alla äger lika mycket. I vårt aktieägaravtal så har vi en konkurrensklausul och den vill vi få bort dock är det bara 2 av 3 ägare som vill få igenom detta. Är de möjligt att ändra avtalet baserad på majoritetsägarna eller behöver alla 3 vara överens om detta för att det ska kunna ske?Dessa 2 ägare vill starta upp en konkurrerande verksamhet.
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid besvarandet av din fråga så kommer jag utgå från att ni driver verksamheten i ett aktiebolag. Jag kommer också utgå från att ni inte har reglerat hur ändringar av aktieägaravtalet ska ske inuti avtalet.Din fråga aktualiserar en viktig aspekt för hur aktiebolag regleras. Mer specifikt kommer jag beskriva aktieägaravtalets ställning i jämförelse med aktiebolagets bolagsordning nedan.Svaret på din fråga regleras delvis i aktiebolagslagen (ABL) men också utanför konkret lagtext.Skillnaden mellan aktieägaravtal och bolagsordningSom du förmodligen är medveten om så har ni i bolaget en så kallad bolagsordning (då detta krävs för att skapa ett aktiebolag), 3 kap. 1 § ABL. Denna binder såväl aktieägarna (stämman) och resterande bolagsorgan såsom styrelsen. Vid överträdelse av bolagsordningen så kan alltså sanktioner som följer av ABL aktualiseras.Vad gäller aktieägaravtal gäller inte riktigt ett liknande förhållande. Avtalet är istället något som är bindande för de aktieägarna som har ingått det och det är således inte ABL:s regler som gäller. Det är istället de villkoren och reglerna som aktieägarna däremellan har bestämt och har skrivit in i avtalet som gäller.Ett exempel på en regel som gäller enligt ABL är att beslut huvudsakligen tas genom omröstning varav det förslaget med majoritet ska anses gälla, se 7 kap. 40–41 §§ ABL. Denna regel innebär alltså att oavsett om alla aktieägarna är eniga eller inte så kan förändringar fortfarande genomföras.Detta förhållande gäller inte vid aktieägaravtal, då ABL:s regler inte tillämpas på aktieägaravtal. Att majoriteten av aktieägarna (du och den andra aktieägaren) är överens saknar således betydelse.Vid ändring av aktieägaravtal så måste alla parterna vara överens om ändringen. Den tredje aktieägaren i erat bolag kan således inte tvingas godta denna ändring i aktieägaravtalet. Ifall ni fortfarande väljer att skapa den konkurrerande verksamheten skulle aktieägaren som inte gick med på ändringen kunna väcka en skadeståndstalan för avtalsbrottet.SammanfattningsvisSåsom jag beskrev ovan så kan ni sannolikt inte ändra aktieägaravtalet och samtidigt undvika risken för att den tredje aktieägaren väcker ett skadeståndsanspråk.Jag skulle rekommendera er att återigen kontakta den tredje aktieägaren och försöka komma överens med denna. Exempelvis skulle de två villiga aktieägarna kunna erbjuda den tredje aktieägaren en ersättning för att denna ska gå med på att ändra aktieägaravtalet. På detta sätt så skulle ni kunna undvika skadeståndsanspråket och istället erbjuda en kompensation som ni alla är bekväma med. Detta är ett fördelaktigt alternativ eftersom det annars finns en risk för att den tredje aktieägaren kommer vilja lösa in sina aktier om ni överträder konkurrensklausulen obeaktat dennes inställning.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Beskattning av kapitalvinst och arvsskatt

2021-01-15 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Mina föräldrar har sålt sin egendom och min far vill ge mig förskott på arv Jag är ensambarn.Hur mycket kan jag erhålla utan att behöva skatta för det?Min mors del står under överförmyndare eftersom hon är dement.Mina föräldrar köpte stället 1960 för 50000 kr och försäljningsvärdet är 2,9 miljoner.Hur stor blir vinstskatten?Mvh
Victoria Ikegami Andersson |Hej!Jag tolkar det som att du har två separata frågor. Den ena behandlar vinstskatten för en fastighet alternativt en bostadsrätt. Den andra frågan behandlar vad för skatt du som gåvomottagare eventuellt måste betala.Svaren på dina frågor regleras i inkomstskattelagen (IL).Gällande vinstskatten så är utgångspunkten att man särskiljer hur en fastighet ska beskattas (45 kap. IL) från hur en bostadsrätt ska beskattas (46 kap. IL). Eftersom det inte framgår vad för slags egendom dina föräldrar har sålt (fastighet eller bostadsrätt) så är det svårt för mig att tillämpa det rätta kapitlet i inkomstskattelagen. Däremot så är reglerna vid kapitalvinster för fastigheter och bostadsrätter tämligen lika så detta kommer inte påverka vad som gäller vid besvarandet av din fråga alltför mycket.Det första steget är att utröna vad kapitalvinsten är. Kapitalvinsten är det belopp som dina föräldrar ska skatta på. Den beräknas genom att ersättningen för fastigheten (2,9 miljoner) ska minskas med utgifterna för försäljningen och omkostnadsbeloppet enligt 44 kap. 13 § IL.Det andra steget är att beskriva hur beräkningen av vinstskatten sker.Första steget: omkostnadsbeloppet för egendomenVad som avses med omkostnadsbeloppet framgår enligt 44 kap. 14 § IL. Där står det att omkostnadsbeloppet innefattar anskaffningsutgiften och eventuella förbättringskostnader. Det är två viktiga poster eftersom dessa påverkar storleken på kapitalinkomsten som dina föräldrar kommer behöva skatta på.1. Vad avses med anskaffningsutgiften?Med anskaffningsutgift avses beloppet som den skatteskyldiga har betalat för fastigheten/bostadsrätten. Utifrån informationen du har delat med dig av så har dina föräldrar anskaffat egendomen för 50 000 kr. Anskaffningsutgiften är alltså 50 000 kr.Däremot finns det ett undantag till detta förhållande. Ifall det är en bostadsrätt som avyttras så gäller istället en schablonregel för anskaffningsutgiften enligt 46. Kap 14 § IL. Schablonregeln innebär att alla bostadsrätter som har förvärvats före 1974 (vilket gäller för dina föräldrar) ska istället anses förvärvad den 1 januari 1974. Då ska istället anskaffningsutgiften beräknas som 150 % av bostadsrättens andel av bostadsrättsföreningens förmögenhet den första januari 1974, 46 kap. 14 § IL. Då gäller alltså inte anskaffningsutgiften på 50 000 kr.Eftersom jag varken vet vad för slags egendom dina föräldrar har avyttrat samt vad bostadsrättens andel av bostadsrättsföreningens förmögenhet den första januari 1974 var så kan jag dessvärre inte dra en slutsats om vilket belopp som ska användas vid anskaffningsutgiften. För att utröna denna information skulle dina föräldrar kunna kontakta bostadsrättsföreningen.2. Vad avses med förbättringsutgifter?Vad som avses med förbättringsutgifterna är generellt sett sådant som den skattepliktiga (dina föräldrar) har lagt ned för att förbättra fastigheten. Hur detta beräknas för fastigheter regleras i 45 kap. IL, se särskilt 45 kap. 12 § IL. För bostadsrätter regleras det istället i 46 kap. IL, se 46 kap. 8–10 §§ IL.Förbättringsutgifterna kan därefter delas upp i två distinkta kategorier. Det första är s k förbättrande reparationer medan det andra är ny-, till- och ombyggnader av fastigheten. Ett exempel på en förbättrande reparation är att en värmepanna byts ut i fastigheten medan en ombyggnad är att slå ut en vägg eller att flytta köket. Det är viktigt att indelningen sker korrekt då huvudregeln är att förbättrande reparationer inte räknas med i omkostnadsbeloppet, medan utgifter för ny-, till- och ombyggnader räknas med i omkostnadsbeloppet.Däremot så anses vissa förbättrande reparationer vara av sådant slag att det kan räknas med i omkostnadsbeloppet trots huvudregeln. Detta gäller ifall den förbättrande reparationen har lämnat fastigheten i ett bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet. Dock så ska det uppmärksammas att dessa reparationer måste hänföras sig till beskattningsåret alternativt något av de fem föregående beskattningsåren för att omfattas av omkostnadsbeloppet. Detta framgår av 45 kap. 12 § st. 2 IL för fastigheter och i 46 kap. 10 § st. 2 IL för bostadsrätter. Förbättringsutgifterna måste också under ett beskattningsår uppgå till minst 5 000 kronor för att omfattas av omkostnadsbeloppet (för fastigheter; 45 kap. 11 § IL och för bostadsrätter 46 kap. 8 § IL).Andra steget: beräkning av vinstskattenNär vi har beräknat kapitalvinsten så ska vi slutligen kvotera detta belopp. För bostadsrätter såsom fastigheter som används som privat bostad gäller det nämligen att endast 22/30-delar av kapitalvinsten ska tas upp och beskattas (för fastigheter: 45 kap. 33 § IL och för bostadsrätter: 46 kap. 18 § IL). Skattesatsen ligger på 30 % enligt 65 kap. 7 § IL.Eftersom jag inte har någon uppgift om vilken typ av egendom det är (bostadsrätt eller fastighet) samt att jag inte vet vad för slags förbättringsutgifter dina föräldrar har haft så kan jag inte uttala mig om vad den slutliga vinstskatten kommer bli. För att beräkna vinstskatten är det alltså dessa uppgifter som ni måste ta reda på. Tänk på att ju större omkostnadsbeloppet är (anskaffningsutgiften och eventuella förbättringsutgifter), desto mindre behöver dina föräldrar skatta på.Måste du skatta för arvet och/eller gåvan från dina föräldrar?Sedan 2004 så har Sverige avskaffat arvs- och gåvoskatten som tidigare gällde. Detta innebär att så länge värdeöverföringen från din far till dig uppfyller kraven för att vara ett arv eller en gåva så kommer du inte beskattas för detta oavsett storleken, se 8 kap. 2 § IL.Hoppas att du har fått svar på din fråga,Med vänlig hälsning,