Beskattas gåvomottagaren för gåvan?

2021-01-14 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej!Kan jag föra över 300 000:- till min dotter utan att hon behöver betala skatt?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga regleras i inkomstskattelagen (IL).Innan 2004 så innehade Sverige en gåvo- och arvsskatt som innebar att gåvor såsom arv skulle betraktas som en inkomst hos gåvomottagaren och skulle därmed beskattas. Däremot gäller inte detta förhållande längre eftersom gåvo- och arvsskatten har avskaffats. Detta förhållande kan man utläsa ur 8 kap. 2 § IL. Följaktligen så kommer gåvogivaren (du) inte kunna dra av utgiften för gåvan, 9 kap. 2 § IL.För att din dotter ska kunna ta emot dessa pengar skattefritt krävs det däremot att pengarna uppfyller rekvisiten för att anses vara en gåva. Dessa rekvisit regleras inte i lagtext utan framgår av domstolsavgöranden. Det skatterättsliga gåvobegreppet består av tre rekvisit: (1) det har skett en förmögenhetsöverföring, (2) gåvan har överlämnats frivilligt och slutligen (3) det ska föreligga en gåvoavsikt hos gåvogivaren.Förutsatt att pengarna som du överför till din dotter uppfyller dessa rekvisit så kommer det alltså inte inkomstbeskattas hos din dotter. Det är alltså av ytterst vikt att pengarna som överförs faktiskt är en gåva och att det inte är en slags belöning för en prestation som din dotter har och/eller kommer att utföra. Detta eftersom den så kallade delningsprincipen gäller vid gåvogivande av alla tillgångar förutom fastigheter. Principen innebär att överföringar som är av blandad art (att överföringen delvis har egenskap av en gåva såsom en betalning för en prestation) riskerar att delas upp i en skattefri och skattepliktig del.Eftersom jag inte har några omständigheter att gå på så kan jag dessvärre inte göra en bedömning om vad som gäller i just din situation. Men så länge du som gåvogivare uppfattar överföringen som en gåva och att denna sker utan att din dotter utför en prestation, så bör dessa omständigheter tala för att det handlar om en gåva och följaktligen inte inkomstbeskattas.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning,

Arvsordningen mellan arvlåtarens föräldrar och syskon

2020-12-24 i Arvsordning
FRÅGA |En mor har två vuxna barn ett av barnen dör och har inga arvingar ej heller skrivit testamente. Modern har varit gift men är inte detta längre och fadern är död sen länge. Är det modern som ärver det döda barnet eller den andra brodern?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har tolkat det som att du har en generell fråga om hur arvsordningen fungerar samt hur de olika arvsklasserna förhåller sig till varandra. Svaret på din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB), vilket jag kommer utgå från när jag svarar på din fråga.Jag kommer i mitt svar att beakta modern, den avlidna fadern och de två barnen, varav den ena har gått bort. Såsom jag tolkat situationen så har fadern gått bort innan den ena brodern avled.Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. I detta fall så innefattar den första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB avkomlingar till den avlidna. Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat.Eftersom du nämner att den avlidna brodern inte har några bröstarvingar så finns det ingen som ingår i den första arvsklassen som kan ärva brodern. Istället kan vi då beakta den andra arvsklassen och utröna ifall det finns någon som är arvsberättigad där.I den andra arvsklassen ingår föräldrarna och föräldrarnas avkomlingar (ex. arvlåtarens syskon) enligt 2 kap. 2 § ÄB. Regeln innebär att arvet i första hand fördelas lika mellan föräldrarna (modern får ½ och fadern får ½). Om den ena föräldern redan har avlidit så kommer den förälderns del av arvet att fördelas mellan förälderns avkomlingar istället enligt 2 kap. 2 § st. 2 ÄB.Slutsats:Detta innebär alltså att hälften av arvet från den avlidna brodern kommer att tillfalla modern. Eftersom fadern redan är avliden så kan inte arvet att tillfalla honom enligt 1 kap. 1 ÄB. Istället så kommer faderns andel att fördelas hos dennes avkomlingar, vilket i detta fall är syskonet som fortfarande lever.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur ser arvsordningen ut när en arvsberättigad avlider innan arvet utfaller?

2020-12-23 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Ställde nedan fråga tidigare och tackar för ett mycket utförligt svar. Nu uppkom en till fråga gällande min helsyster som tyvärr inte finns längre, gick bort 2010. Vi har gemensamma föräldrar, pappa som gick bort 2005 (och som vår mor ärvde allt från då) och sedan vår mor nu som gick bort nyligen. Jag undrar nu vem som ärver min systers del? Hon hade inga egna barn. MvhTIDIGARE FRÅGA:Min mor har gått bort nyligen och min far gick bort 2005. De var gifta och hade 2 gemensamma barn (jag och en avliden syster) Min mor har även sedan tidigare 2 barn. Delas tillgångarna som finns kvar nu lika mellan min mors barn eller har gemensamma barn med tidigare avlidne make större arvslott? Tack på förhand! Mvh
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har tolkat det som att du undrar vem som ärver din systers andel av kvarlåtenskapen efter din mor. Svaret regleras i Ärvdabalken (ÄB) som jag kommer utgå från när jag besvarar din fråga. Jag utgår från att er mor ärvde er fader med stöd av makens arvsrätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. Detta innebär alltså att du kommer få ut arvet efter din far såsom din mor nu när hon har gått bort.Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB. Däri uppställts en prioriteringsordning som man kallar för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. I detta fall så innefattar den första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB avkomlingar till den avlidna. Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen jämnt fördelat.Detta innebär att både du och din syster kommer klassificeras som bröstarvingar och kommer ärva lika stora andelar av arvet efter era föräldrar. Däremot kommer andelen bli mindre för arvet efter er mor då hon har två ytterligare barn som också ska ärva henne. Istället för att du och din syster skulle bli berättigade till ½ av arvet vardera så kommer ni bli berättigade till ¼ vardera.Eftersom du och din syster var er faders enda bröstarvingar så skulle ni ha delat på hans arv med hälften vardera. Däremot så har dessvärre din syster gått bort innan arvet utföll. Detta innebär alltså att hennes andel av er faders kvarlåtenskap inte längre kommer kunna tilldelas henne. Istället så fungerar arvsrätten på så sätt att din syster inte kommer beaktas som en arvsberättigad person och er faders kvarlåtenskap kommer således tillfalla dig i sin helhet (jfr. 1 kap. 1 § ÄB).Däremot så gäller andra förutsättningar gällande din moders arv. Här finns det ju tre arvsberättigade bröstavingar (du och din moders barn sedan tidigare). Detta innebär att arvet som skulle tillfalla din syster istället ska delas upp mellan dig och din mammas barn sedan tidigare. Därmed så ska alla bröstarvingarna (ni) få en lika andel (1/3) av din mors kvarlåtenskap.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Fastställande av faderskap

2020-11-04 i Faderskap
FRÅGA |Genom DNA prov har jag ansetts vara far till en son född 6 juni 1949 . modern avliden 2011. Har aldrig haft något förhållande med modern. Sonen tänker anlita advokat för att fastställa faderskapet. vad vidtager jag för åtgärder.
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har tolkat det som att du undrar vilka åtgärder du kan vidta när någon vill få sitt faderskap (då du är den potentiella fadern) fastställt. Jag utgår också från att barnet inte ännu har någon fastställd fader.Svaret på din fråga regleras i Föräldrabalken (FB).Hur sker bekräftelse av faderskapet för ett barn?Det finns flera olika sätt som faderskapet till ett barn kan fastställas. Utgångspunkten i svensk rätt är den så kallade faderskapspresumtionen.Faderskapspresumtionen innebär att moderns make presumeras vara far till barnet enligt 1 kap. 1 § FB. Du har däremot klargjort att du inte har haft ett förhållande med modern tidigare och därav så har denna presumtion inte varit tillämplig på din situation.Kan faderskapet fastställas på annat sätt?Ifall modern är ogift så kan istället faderskapet fastställas med en bekräftelse eller med ett domstolsbeslut (1 kap. 3 § FB). Det första sättet som faderskapet kan fastställas är genom att fadern utför en faderskapsbekräftelse enligt 1 kap. 4 § FB. Detta innebär att fadern utför en skriftlig bekräftelse om att han är fadern till ett barn.Det andra sättet som ett faderskap kan fastställas är genom en dom. Detta är en talan som endast får väckas av barnet för att fastställa faderskapet enligt 3 kap. 5 § FB. Faderskapet kan fastställas ifall det genom en genetisk undersökning är utrett att mannen är barnet far enligt 1 kap. 5 § punkt 1 FB.Utifrån uppgifterna du har lämnat så bör barnet ha en möjlighet att väcka en talan om att få faderskapet fastställt. Denna talan bör också bifallas då det är utrett att du är barnets biologiska fader genom DNA-provet. Det finns således ingen möjlighet för den potentiella fadern (du) att vidtaga några åtgärder för att påverka domstolsbeslutet.Kan det fastställda faderskapet hävas i efterhand?Utifrån uppgifterna du har lämnat så framstår det som troligt att en talan för att fastställa faderskapet kommer bifallas. Detta innebär att domstolen kommer fastslå att du är barnets fader. Finns det då någon möjlighet för dig att häva det fastställda faderskapet?Enligt svensk rätt så finns det en möjlighet för fadern att häva faderskapet till ett barn. Däremot förutsätter det att fadern kan bevisa att han inte är biologisk far till barnet. Eftersom det redan är bekräftat att du är barnets biologiska far så innebär detta att du inte har någon möjlighet att häva ett eventuellt fastställt faderskap.Sammanfattningsvis så har alltså barnet en möjlighet att väcka en talan för att fastställa att du är hans pappa. Ifall barnet väcker denna talan som sedan bifalles (fastslås av domstolen) så finns det som utgångspunkt en möjlighet för den fastställda fadern att häva faderskapet. Detta förutsätter däremot att fadern inte är biologisk far till barnet, vilket du har informerat mig om att du är. Slutsatsen är alltså att du inte kan vidta några åtgärder för att påverka beslutet som eventuellt ska tas.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan en make (ingift faster) ärva sin makes syskonbarn?

2020-12-25 i Arvsordning
FRÅGA |HejÄrver ingift faster?Jag har en kusin som avlidit, han hade inga syskon.Ingen partner, barn eller föräldrar i livet. Ej heller lever några farbröder, morbröder, mostrar, fastrar eller deras parters. Den enda kvar i livet av hans föräldrars generation är min mor, som är ingift faster. även hon änka.Vi som kusiner vet vi inte ärver.Men, hur är det med ingift faster?Alltså min avlidne kusins fars brors hustru.Jag antar att arvet annars går till allmänna arvsfonden.
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Den fråga som du har ställt aktualiserar hur arvsordningen fungerar samt hur de så kallade arvsklasserna förhåller sig till varandra. Svaret på din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB), vilket jag kommer utgå från när jag svarar på din fråga.Jag har tolkat att din fråga gäller ifall en make (din mor) till någon vars syskonbarn har gått bort kan ärva syskonbarnet.Den legala arvsordningen och arvsklasserHur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. Arvsklasserna används alltså för att tydliggöra vem/vilka som kommer att ärva arvlåtarens (den avlidnas) kvarlåtenskap.I ditt fall så gäller frågan din kusin och därför tänker jag beakta vilka som ingår i hans tre olika arvsklasser och ifall någon då skulle vara arvsberättigad. Viktigt att påpeka är att det endast är släktingar som ingår i någon de tre olika arvsklasserna som kan ärva arvlåtaren enligt den legala arvsordningen (2 kap. 4 § ÄB). Såsom du uppmärksammat så kommer alltså dessa pengar att tillfalla den Allmänna arvsfonden ifall det inte finns någon som ingår i en arvsklass samt att inget giltigt testamente finns.Vem/vilka ingår i kusinens tre arvsklasser?Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna. Detta avser alltså barn, barnbarn och barnbarnsbarn och så vidare enligt 2 kap. 1 § ÄB. I din kusins fall så nämner du att han inte hade några avkomlingar, vilket medför att denna paragraf inte är tillämpbar. Vi behöver alltså beakta nästa arvsklass.Den andra arvsklassen omfattar istället arvlåtarens föräldrar och föräldrarnas avkomlingar enligt 2 kap. 2 § ÄB. Exempel på föräldrarnas avkomlingar är arvlåtarens syskon och syskonens eventuella avkomlingar. I din kusins fall så nämner du att han varken hade föräldrar eller syskon som levde vid hans bortgång. Detta innebär alltså att det inte finns någon som är arvsberättigad enligt den andra arvsklassen. Vi går istället vidare till den tredje och sista arvsklassen.Den tredje arvsklassen omfattar arvlåtarens mor- och farföräldrarna och deras barn (morbröder, farbröder, mostrar och fastrar) enligt 2 kap. 3 § ÄB. Utöver dessa så omfattas inga andra av den legala arvsordningen. Ifall ingen arvsberättigad kan identifieras i någon av dessa tre arvsklasser så går som sagt arvet till den Allmänna arvsfonden. I din kusins fall så ingår inte din moder i den legala arvsordningen då hon inte är en avkomling till din kusins far- eller morföräldrar. Detta skulle däremot din fader ha gjort då han i egenskap av kusinens farbror skulle ha innefattats av den tredje arvsklassen. Dessvärre innebär hans bortgång att han inte kan bli arvsberättigad över huvud taget (1 kap. 1 § ÄB).Slutsatsen är alltså att din mor dessvärre inte ingår i någon av de ovannämnda arvsklasserna och är därmed inte berättigad till något arv. Den enda situationen då din mor skulle kunna varit arvsberättigad är genom ett giltigt testamente. Däremot skriver du att något sådant inte existerar och därför så är det den legala arvsordningen som gäller istället, vilket utesluter din moder från någon arvsrätt. Utifrån informationen du har givit mig så framstår det som mest sannolikt att arvet istället kommer tillfalla den Allmänna arvsfonden.Hoppas att du har fått svar på din fråga,Med vänlig hälsning,

Kapitalvinst på ärvd fastighet

2020-12-23 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Min mor ärvde hus som ursprungligen köptes för 70 000kr, huset är nu värderat till ca 7 000 000krVad skulle hon bli skyldig att skatta när det kommer till reavinst?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har tolkat det som att du undrar hur stor kapitalskatten vid en eventuell fastighetsförsäljning kommer att vara. Svaret på din fråga regleras i inkomstskattelagen (IL).Påverkas vinstskatten av att fastigheten är ärvd?Inledningsvis ska det fastställas att alla fysiska och juridiska personer är skattskyldiga för sina inkomster enligt 1 kap. 3 § IL. Dessa inkomster ska därefter hänföras till ett av inkomstslagen näringsverksamhet, kapital eller tjänst som påverkar vilka regler som blir tillämpbara i det enskilda fallet.Vad som typiskt sett kännetecknar en kapitalinkomst är att det är en slags avkastning från en tillgång som den skattskyldige innehar. Ett exempel på en kapitalinkomst är just kapitalvinsten som uppstår vid avyttring av tillgångar enligt 41 kap. 1–2 §§ IL. I ditt fall är alltså denna fastighetsavyttring och pengarna som utfaller till följd av detta att anse som en skattepliktig kapitalinkomst.Innan 2004 gällde fortfarande arvs- och gåvoskatten i Sverige. Arvs- och gåvoskatten innebar exempelvis att en arvtagare som ärvde en fastighet skulle behöva skatta på arvet. Däremot så gäller inte detta förhållande längre enligt 8 kap. 2 § IL och medför att själva arvet inte medför någon skatt.Däremot så finns det en poäng med att påpeka denna rättsförändring. När din mor ärvde huset så kommer hon anses träda in i givarens skattemässiga situation enligt 44 kap. 21 § IL. Det innebär att givarens anskaffningsutgift (köpet av fastigheten) kommer att vara lika med mottagarens anskaffningsutgift. I ditt fall kommer således din moders (mottagarens) anskaffningsutgift för fastigheten att uppgå till 70 000 kr.Vilket belopp ska din mor skatta på?Huvudregeln för hur kapitalvinsten ska beräknas framgår i 44 kap. IL. För att få ut det rätta skattepliktiga underlaget (d.v.s. inkomsten som din moder ska skatta på) så ska ersättningen för fastigheten minskas med utgifterna för försäljningen och omkostnadsbeloppet enligt 44 kap. 13 § IL.Vad som avses med omkostnadsbeloppet framgår enligt 44 kap. 14 § IL. Där står det att omkostnadsbeloppet innefattar anskaffningsutgiften och eventuella förbättringskostnader. Det är två viktiga poster eftersom dessa påverkar storleken på kapitalinkomsten som din mor kommer behöva skatta på.a) Hur beräknas anskaffningsutgiften?Såsom jag påpekade ovan så gäller det att mottagaren av den ärvda egendomen (din mor) träder in i givarens (arvlåtarens) skattemässiga situation. Detta kommer alltså medföra att det arvlåtaren har betalat för fastigheten (anskaffningsutgiften) ska gälla för din moder likaså. I ditt fall är alltså anskaffningsutgiften 70 000 kr.b) Hur beräknas förbättringsutgifterna?Vad som avses med förbättringsutgifterna är generellt sett sådant som den skattepliktiga har lagt ned för att förbättra fastigheten. Hur detta beräknas för just fastigheter regleras i det 45:e kap. IL, se särskilt 45 kap. 12 § IL.Förbättringsutgifterna kan därefter delas upp i två distinkta kategorier. Det första är s k förbättrande reparationer medan det andra är ny-, till- och ombyggnader av fastigheten. Ett exempel på en förbättrande reparation är att en värmepanna byts ut i fastigheten medan en ombyggnad är att slå ut en vägg eller att flytta köket. Det är viktigt att indelningen sker korrekt då huvudregeln är att förbättrande reparationer inte räknas med i omkostnadsbeloppet, medan utgifter för ny-, till- och ombyggnader räknas med i omkostnadsbeloppet.Däremot så anses vissa förbättrande reparationer vara av sådant slag att det kan räknas med i omkostnadsbeloppet trots huvudregeln. Detta gäller ifall den förbättrande reparationen har lämnat fastigheten i ett bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet. Dock så ska det uppmärksammas att dessa reparationer måste hänföras sig till beskattningsåret alternativt något av de fem föregående beskattningsåren för att omfattas av omkostnadsbeloppet. Detta framgår av 45 kap. 12 § st. 2 IL.Om jag utgår från ett exempel: om omkostnadsbeloppet (de avdragsgilla förbättringsuppgifterna) uppgår till 100 000 kr så ska dessa dras av från kapitalvinsten. Såsom konstaterat ovan så består anskaffningsutgiften av 70 000 kr. Jag kommer utgå från att försäljningen av fastigheten uppgår till 7 000 000 kr.7 000 000 – (100 000 + 70 000) kr = 6 830 000 kr.Beräkningen av vinstskatten:Nu vet vi att den skattepliktiga inkomsten uppgår till 6 830 000 kr. Det är detta belopp som ska inkomstbeskattas.Det gäller däremot vissa särskilda regler vid beskattning av fastigheter. Beskattning ska endast ske för 22/30-delar av kapitalvinsten enligt 45 kap. 33 § IL. Detta innebär alltså att det totala beloppet din mor ska inkomstbeskattas för kommer minska.6 830 000 x 22/30 = 5 008 666,6666… ≈ 5 008 667 kr.Denna hypotetiska siffra (då jag inte har några uppgifter om några förbättringsutgifter) är således beloppet som din mor ska skatta på. Kom ihåg att skattesatsen för kapitalinkomst ligger på 30 %.Således ska beloppet 5 008 667 kr multipliceras med 30 % (0,3) vilket, i mitt exempel, skulle ge upphov till den slutliga skatten på ca. 1 502 600 kr.HandlingsplanSåsom jag redogjort för ovan så är det dessa huvudsakliga steg som du behöver använda dig av när du beräknar kapitalskatten. Särskilt viktigt är det nog att diskutera med din mor om de eventuella förbättringsutgifterna som skulle kunna ingå i omkostnadsbeloppet. Ju större omkostnadsbelopp, desto mindre behöver hon skatta på.Hoppas att du har fått svar på din fråga,Med vänlig hälsning,

Arvsordning för särkullsbarn och preskription av arv

2020-12-23 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej Jurist.Min syster och jag blev ej informerade efter vår pappas kvarlåtenskap..han dog för 16 år sedan. Han var gift med annan kvinna än våran mor.Hans kvarlåtenskap övertogs av hans nya fru utan vår vetskap.För ett tag sedan dog hans nya fru och dom har ett atoptivbarn..eftersom hon efterlänade tillsammans med vår far en halv miljon..Min fråga är hur delar man på arvet mellan deras adoptivdotter och mig och min syster.Det finns inget testamente upprättat mellan vår pappa och ej heller Pappas nya fru med deras adoptivdotter.
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har tolkat det som att du undrar vilka åtgärder du kan vidta för att ärva din bortgångna fader. Svaret regleras i Ärvdabalken (ÄB) som jag kommer utgå från när jag besvarar din fråga.Hur fördelas arvet mellan deras adoptivdotter, dig och din syster?Hur arvet fördelas regleras i 2 kap. ÄB. Däri uppställs en viss prioriteringsordning mellan arvtagare som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. I detta fall så innefattar den första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB avkomlingar till den avlidna. Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen jämnt fördelat.Eftersom du och din syster är barn till din avlidna far så kommer alltså ni klassificeras som hans bröstarvingar och ingår alltså i den första arvsklassen. Vad gäller adoptivbarnet så jämställs dessa i alla avseenden som adoptivföräldrarnas biologiska barn. Detta innebär att adoptivbarnet också ingår i den första arvsklassen och ska ärva er fader.Huvudregeln är alltså att alla ni (du, din syster och adoptivbarnet) ska ärva er fader vid hans bortgång. Däremot är det viktigt att uppmärksamma att både du och din syster var vid er faderns bortgång s k särkullsbarn. Särkullsbarn innebär att arvlåtaren (din bortgångna far) har bröstarvingar som inte är bröstarvingar till dennes make vid bortgången (hans nya fru). Detta skulle innebära att du och din syster enligt 3 kap. 1 § ÄB hade rätt att ta ut arvet direkt efter att er fader avlidit. Det motsatta förhållandet gäller för adoptivbarnet, dvs. att denne inte kan få ut arvet förrän den efterlevande maken (den nya frun; adoptivbarnets andra förälder) har gått bort enligt 3 kap. 1 § ÄB.Du och din syster var alltså berättigade till arvet efter er fader efter hans bortgång för 16 år sedan.Kvarstår rätten till arvet efter 16 år?I vanliga fall så skulle alltså både du och din syster ha rätt till en viss del av arvet efter din bortgångna fader. Däremot så har 16 år gått sedan dess och en fråga av stor vikt är huruvida du och din syster fortfarande har rätt till dessa pengar. Det finns en risk att er rätt till arvet har preskriberats. Detta innebär att både du och din syster förlorar er rätt till er faders kvarlåtenskap enligt 16 kap. 7 § ÄB.Hur lång tid som arvtagare har på sig att göra anspråk på arvet skiljer sig från fall till fall. Men vid en bortgång sker vanligtvis en bouppteckning där det finns en möjlighet att kalla på arvingar som befinner sig på okänd ort. Detta sker genom en anmälan till Skatteverket som sedan kan publicera ett meddelande för arvingarna att träda fram. Om detta har skett så skulle det innebära att arvingen måste göra sin rätt gällande inom fem år från publiceringen enligt 16 kap. 1 § ÄB. Om det inte har publicerats något så gäller istället en preskriptionstid på tio år enligt 16 kap. 4 § ÄB.Oavsett om ett meddelande har publicerats eller inte så har mer än tio år fortlöpt efter er fader gått bort. Detta innebär dessvärre att din och din systers rätt till arvet har preskriberats. Således kommer adoptivbarnet att ärva hela kvarlåtenskapen efter er gemensamma fader.Hoppas att du har fått svar på din fråga,Med vänlig hälsning,

Vem ansvarar för skada under transport och ifall säljaren har återtaganderätt vid levererad vara

2020-11-02 i Köplagen
FRÅGA |Om jag som privat säljare på Nätet skickar en vara med ett transportbolag till en privat köpare och när köparen öppnar paketet så är varan sönder.Jag som säljare får ersättning från transportbolaget pga transportskada. Köparen hävdar att behålla det skadade godset och vill också ha pengarna för den transportskadade vara.Jag vill att varan skickas tillbaka till mig som säljare med att jag betalar för fraktkostnaden. Köparen i det här fallet vill inte skicka tillbaka den skadade varan utan vill behålla den och även få hela summan tillbaka.Kan jag som säljare ha rätt att återta min vara och betala för återremitterad fraktkostnad?Vad har jag som säljare för skyldighet
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du (en privatperson) har sålt till en annan privatperson. Varan har överlämnats för transport där den går sönder och du får ersättning för den trasiga varan. Du vill veta ifall du har någon möjlighet att kräva tillbaka varan och betala returfrakten från köparen.Eftersom du och köparen är två privatpersoner som har handlat med varandra så gäller Köplagen (KöpL) på er transaktion.Vad gäller när en vara skadas under transporten?För att besvara din fråga så tänker jag först förklara vad som gäller när en vara skadas under transporten.Ansvaret för en vara som går sönder under transporten åligger vid de första faserna av ett köp på säljaren. Detta innebär att du ansvarar för kostnaderna gällande varan såsom exempelvis vård, försämring av kvaliteten och förstörelse av varan.Ansvaret för varan övergår från dig (säljaren) när den har avlämnats till köparen (13 § KöpL). Det skulle innebära att köparen skulle ansvara för eventuella skador till varan. Det intressanta att utreda är alltså när du kan anses ha avlämnat varan till köparen.Enligt 7 § st. 1 KöpL så övergår ansvaret för varan på köparen när köparen tar emot varan. Detta gäller dock under förutsättningen att varan ska transporteras inom en och samma ort. Ifall transporten istället skett från en ort till en annan så övergår risken på köparen när du har avlämnat varan för transport hos transportbolaget (7 § st. 2 KöpL).För att göra en ordentlig utredning så tänker jag utgå från båda dessa situationer när jag besvarar din fråga om vilka skyldigheter du har som säljare. Det första fallet ska behandla situationen när transporten har skett från en ort till en annan. Det andra fallet ska behandla situationen när transporten har skett inom en och samma ort.Om transporten har skett från en ort till en annanIfall vi utgår från att transporten har skett från en ort till en annan så är det alltså köparen som bär risken för varan när den har avlämnats till transportbolaget (12 § KöpL). Detta gäller under förutsättningen att skadan inte har berott på säljaren (ex. dålig förpackning). Utifrån informationen du har gett mig så antar jag att varan var oskadad när du paketerade och lämnade den hos transportbolaget. Att bolaget har återbetalat dig för skadan tyder ytterligare på att varan har skadats under transporten och att detta inte var ditt fel.Sammantaget torde detta innebära att du inte har något ansvar för den skadade varan som köparen har fått. Du skulle alltså inte behöva återbetala något belopp till köparen.Om transporten har skett inom en och samma ortEnligt 7 § och 13 § KöpL så övergår inte risken på köparen förrän varan har överlämnats till denne. Detta innebär att en vara som skadas under transporten åligger säljaren (dig). Ifall detta föreligger så kan köparen åberopa förhållanden hos varan som inte överensstämmer med avtalet som ett fel (17 § KöpL). Ett exempel på detta är att varan är sönder.Mot denna bakgrund så kan köparen åberopa ett antal olika påföljder. Dessa påföljder kan endast aktualiseras ifall köparen reklamerar varan genom att åberopa felet hos säljaren, vilket tycks ha skett i ditt fall (32 § KöpL).De olika påföljderna som kan åberopas är bl.a. avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller hävning av köpet och dessutom kräva skadestånd. Köparen kan också avvakta med betalningen (30 § KöpL).Enligt dina uppgifter verkar köparen vilja behålla varan, men att pengarna som du har fått som ersättning från transportbolaget ska överlämnas till köparen. Detta skulle kunna jämföras med en önskan att få ett prisavdrag (37 § KöpL). Detta beräknas genom att ta mellanskillnaden mellan varans värde i avtalsenligt skick och dess värde i felaktigt skick (38 § KöpL).Eftersom du som säljare i detta scenario ansvarar för varan så har köparen rätt till detta prisavdrag. Detta innebär att du får betala tillbaka den värdeminskning som har uppkommit när varan har gått sönder, vilket bör vara det beloppet du har fått som ersättning från transportbolaget.Kan säljaren återta en levererad vara?Jag tänker nu undersöka ifall du som säljare har en möjlighet att återta en redan levererad vara.Enligt svensk rätt så övergår äganderätten av en vara i samma ögonblick som det överlämnas till köparen. När detta har skett så har säljaren inte längre någon möjlighet att återta varan utan köparens tillstånd.Ett undantag till denna regel gäller ifall köpeavtalet innehåller ett återtagandeförbehåll. Detta förbehåll måste finnas med i köpeavtalet innan varan överlämnas till köparen (54 § stycke 4 KöpL). Eftersom du inte nämner något om ett återtagandeförbehåll så utgår jag från att en sådan inte finns. Sammantaget innebär detta att du inte kan återta den levererade varan.SammanfattningBeroende på om transporten har skett från en ort till en annan alternativt inom samma ort så riskerar du som säljare ansvar för skadan.Om du har transporterat varan från en ort till en annan så har ansvaret för varan övergått på köparen och säljaren kan inte åläggas något ansvar såvida inte skadan har uppstått på grund av säljaren.Om du istället har transporterat varan inom en och samma ort så har ansvaret för varan övergått på köparen när köparen tog emot varan. Detta skulle innebära att köparen kan kräva dig som säljare att återbetala skillnaden mellan värdet hos den avtalade varan och värdet hos den skadade varan.I förhållande till din fråga om vilka skyldigheter du som säljaren har så beror detta alltså på hur transporten har skett. Om det har skett inom en och samma ort så skulle du kunna bli skyldig att sänka priset för varan eller återbetala en summa för skadan. Om det har skett från en ort till en annan så har du ingen skyldighet att återbetala köparen något.Eftersom varan redan har överlämnats till köparen så har äganderätten likaså övergått. Detta innebär att du som säljare inte kan kräva köparen att återlämna den skadade varan. Det finns således inget rättsligt sätt för dig att återta varan oavsett hur transporten har skett. Det enda sätt för dig att återta varan är ifall du och köparen kommer överens om någon lösning som passar er båda.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,