Vem ska betala för underhåll av väg med servitut?

2021-04-21 i Servitut
FRÅGA |Hej. Vi är tre sommarstugeägare. Vi har nyttjande rätt på en väg till stugorna. Nu är det dags att grusa den. Vart kan man hitta vem som skall betala det? Är det så att vi skall dela det på alla 4 eller är han som äger vägen skyldig att göra det?Mvh
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Det kan framgå i servitutet vem som ansvarar för underhållet av vägenDet låter som att det rör sig om ett servitut, vilket regleras i 14 kap. jordabalken. Vem som ska ansvara för underhållet av vägen kan ha reglerats i servitutet. Börja således med att se efter om skyldigheten för underhåll har avtalats om. Huvudregeln är att ägaren av den tjänande fastigheten, det vill säga ägaren av marken som vägen går på, inte ska betungas mer än nödvändigt (6 § första stycket), men underhåll av vägen är det man på sin höjd får ålägga denne (1 § andra stycket), så om det i servitutet står att det är ägaren av den tjänande fastigheten som ansvarar för underhåll är det det som gäller. Utgångspunkten är annars att ni som nyttjar vägen svarar för underhåll Om ansvaret inte avtalats om särskilt gäller att ägaren av den härskande fastigheten (det vill säga den som genom servitutet har rätt att använda vägen på den tjänande fastigheten) behöver hålla vägen i sådant skick att onödig skada eller besvär undviks (6 § andra stycket). Den skyldigheten torde omfatta att grusa vägen vid behov. När ni är fler som har servitut på vägen svarar ni alla för detta, och lämpligast torde vara att ni kommer överens och delar på kostnaden.Om ni har fler funderingar så tveka inte att återkomma med en ny fråga!Med vänlig hälsning,

Konsuments reklamationsfrist

2021-04-12 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej,Jag gjorde ett köp i en butik online i Maj 2019 och behöll ett par byxor som jag inte använt och har prislappar kvar. Nu när jag tänkt använda dem ser jag att det är en spricka i en söm på byxan som gör att de inte kan användas. Jag kontaktade butiken och de sa att man har 6 månades på sig att returnera en produkt med fel och de kan därmed inte hjälpa mig. Kan jag inte reklamera inom 2 år?Tack på förhand,
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Konsumentköplagens skyddande regler gäller Det låter som att du köpte byxorna i egenskap av privatperson. I så fall är konsumentköplagen tillämplig (1 §). Lagen tar sikte på att skydda konsumenten, och dess regler går inte att avtala bort hur som helst (3 §). ReklamationsfristenNär varan är felaktig har konsumenten rätt att göra gällande påföljder, såsom exempelvis avhjälpande, prisavdrag eller hävning (22 §). Konsumenten får dock inte vänta för länge med att göra gällande att varan är felaktig: man har som konsument rätt att reklamera fel om det är mindre än tre år sedan varan köptes (23 § tredje stycket). Från det att felet upptäcktes eller borde ha upptäckts måste man reklamera inom rimlig tid (23 § första stycket). Reklamerar man inom två månader räknas det alltid som inom den tidsfristen, men beroende på omständigheterna kan det alltså även vara längre. Det ska röra sig om ett ursprunglig fel som alltså inte är orsakat sedan varan köptes. Eftersom det ännu inte gått mer än tre år sedan du köpte byxorna kan du alltså fortfarande ha rätt att reklamera felet. Butiken kan emellertid mena att konsumenter som köper kläder rimligtvis borde upptäcka eventuella fel inom sex månader, vilket skulle kunna förklara deras policy om sex månader. Exakt när lagen menar att ett fel borde ha upptäckts kan bero på vilken sorts vara och fel det rör sig om, eller möjligen omständigheter i just din situation, och går tyvärr inte att säga med säkerhet. Jag rekommenderar att du hör av dig till butiken igen, med lagstöd för din rätt att reklamera, och frågar hur det kommer sig att de anser sig kunna ha en sexmånadersfrist för reklamation. Lycka till, och tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Vem kan ta över arrendet när arrendatorn avlider?

2021-04-02 i Arrende
FRÅGA |Vår farbror gick bort för ett tag sedan. Enda arvingen är vår pappa. Vår pappa vill att jag och min bror ärver och tar över vår farbrors sommarställe. Han har haft stället sedan 1967-68. Enda kruxet är att det är en arrendetomt. Hur fungerar det när arrendetagaren avlider? Tar dödsboet/min pappa över arrendet eller hur fungerar det? Om jordägaren vill sälja tomten har arvtagarna i så fall någon form av förtur för att köpa loss tomten?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att det rör sig om ett bostadsarrende (10 kap. 1 § jordabalken). Arrendet kan övergå till din pappa genom arv Huvudregeln är att arrendatorn inte kan överlåta arrendet till någon annan utan jordägarens samtycke (10 kap. 7 § första stycket). Ett undantag är dock om arrendet övergår till någon annan genom exempelvis arv eller testamente. För detta krävs att den som ska överta arrendet är någon som objektivt sett är lämplig och jordägaren därför kan nöjas med som ny arrendator (10 kap. 7 § tredje stycket). Vad som menas med objektivt lämplig är huruvida denne kan antas uppfylla avtalsvillkoren, i synnerhet betalningen av arrendeavgiften. Förutsättningar för att detta ska vara möjligt är att arrendeavtalet är ingått på bestämd tid (10 kap. 7 § andra stycket) samt att arrendeavtalet inte innehåller avtalsvillkor som uteslutit denna möjlighet och som dessutom godkänts av arrendenämnden (10 kap. 7 § fjärde stycket). Eftersom er pappa är er farbrors enda arvinge, kan arrendet således övergå till honom om tre förutsättningar alla är uppfyllda:1) er pappa är objektivt sett en lämplig person som jordägaren borde godta 2) arrendeavtalet löper på bestämd tid3) något annat inte följer av avtalet Ett avtal om bostadsarrende ska löpa antingen på bestämd tid, eller gälla för arrendatorns livstid (10 kap. 2 §). Förutsatt att arrendet inte slutade löpa i och med er farbrors bortgång löper avtalet därmed på bestämd tid, och den förutsättningen för arv är uppfylld. Under vissa förutsättningar kan arrenderätten överlåtas till dig och din brorPå samma vis som er pappa kunde ärva arrendet kan du och din bror ärva arrendet av er far vid hans bortgång, om förutsättningarna enligt ovan är uppfyllda. Om er önskan däremot är att ni ska överta arrendet redan nu kan er pappa under vissa förutsättningar överlåta arrenderätten, genom exempelvis köp eller gåva. Samma förutsättningar som ovan behövde vara uppfyllda för att han som arvinge skulle kunna överta arrendet behöver även här vara uppfyllda, men utöver det behöver först jordägaren erbjudas att återta arrendestället mot skälig ersättning (10 kap. 7 § andra stycket). Om jordägaren inte antar erbjudandet inom en månad har denne inte längre något att säga till om, och arrendatorn har rätt att överlåta arrendet. Vid bestämmandet av vad som vore skälig ersättning tas hänsyn bl.a. till kostnader arrendatorn haft på exempelvis uppförandet av byggnad på stället. Har arvtagarna rätt till förtur vid eventuell försäljning?När det rör sig om ett bostadsarrende har arrendatorn rätt att göra en intresseanmälan om rätt att förvärva arrendestället vid eventuellt försäljning (1 § lag om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället, hädanefter kallad förvärvslagen). Sådan intresseanmälan kan göras först om bostaden åsatts ett taxeringsvärde, vilket innebär att värdet inte får understiga 50 000 kr (2 § första stycket förvärvslagen, och 7 kap. 16 § första punkten fastighetstaxeringslagen). Anmälan ska skickas till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel (2 § första stycket förvärvslagen), och till anmälan ska arrendeavtalet bifogas i original eller bestyrkt kopia, samt bevis om åsatt taxeringsvärde (2 § andra stycket). Intresseanmälan gäller därefter i tio år som huvudregel, innan en ny anmälan behöver göras (4 § första stycket). Om arrendatorn avlider medan intresseanmälan fortfarande gäller, upphör den dock att gälla ungefär sex månader från den dag då arrendatorn avled (4 § andra stycket). Medan en intresseanmälan gäller får arrendestället i fråga som huvudregel inte överlåtas utan att arrendatorn som gjorde intresseanmälan erbjudits att förvärva arrendestället (5 § första stycket). Undantag görs bl.a. om överlåtelsen sker till en närstående till överlåtaren eller till en kommun (5 § fjärde stycket) eller om det på vissa sätt vore orimligt för arrendatorn att ha förvärvsrätt (6 §). Sammanfattningsvis kan arrendet under vissa förutsättningar övergå till er pappa och även till er, och ni kan därefter eventuellt förvärva förtursrätt vid försäljning genom att göra en intresseanmälan. Lycka till, och tveka inte att återkomma med en ny fråga om ni har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Hur påverkas arvet av bl.a. äktenskapsförord?

2021-04-02 i Enskild egendom
FRÅGA |Jag är gift och har ett barn med min fru. Jag har ett särkullbarn.Hur mycket ärver min fru vid min död. Vi har äktenskapsförord men det påverkar väl inget vid min död?Hur mycket ärver mitt och fruns gemensamma barn. Hur mycket ärver mitt särkullbarn.
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Allting tillfaller inledningsvis din fru, om inte ditt särkullbarn vill ha ut sitt arv direktArvet ska fördelas lika mellan dina två barn (2 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Barns arvsrätt är dock underordnad makes arvsrätt på så sätt att barn inom äktenskapet ärver först efter båda föräldrarnas bortgång (3 kap. 1 och 2 §). Som huvudregel ärver alltså den efterlevande maken allt, och det gemensamma barnet får inte sitt arv efter sin först avlidne förälder förrän även den efterlevande föräldern gått bort. När den först avlidne har ett särkullbarn, såsom du har, gäller detta även särkullbarnets arv endast om det barnet samtycker till det – särkullbarnet kan välja att vänta på sitt arv tills den efterlevande maken också gått bort, eller att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång (3 kap. 1 § andra meningen och 9 §). Sammanfattningsvis ska vid din död kvarlåtenskapen efter dig delas på hälften, varav ditt särkullbarn har rätt till ena halvan, och den andra halvan tillfaller din fru för att sedan vid hennes död tillfalla ditt och din frus gemensamma barn. Äktenskapsförordet kan påverka arvet Äktenskapsförordet kan påverka storleken på kvarlåtenskapen efter dig, det vill säga det som ska fördelas genom arv mellan arvingarna. Ert äktenskap skulle vid din död upplösas (1 kap. 5 § äktenskapsbalken), varpå en bodelning sker (9 kap. 1 §) som går ut på att den egendom som makarna äger som huvudregel läggs samman och sedan delas på hälften mellan dem (7 kap. 1 § och 10 kap. 1 §). Utan ett äktenskapsförord som förklarar att viss egendom ska vara enskild, och därmed inte ska ingå i bodelningen vid äktenskapets upplösning, skulle kvarlåtenskapen efter dig kunna bli annorlunda än det du faktiskt äger vid din bortgång. Om din fru exempelvis skulle äga mer än du skulle hennes tillgångar och dina läggas samman och sedan delas på hälften i bodelningen efter din bortgång, varpå din halva skulle läggas till kvarlåtenskapen efter dig. Kvarlåtenskapen efter dig blir alltså större än den egendom du hade före bodelningen. På samma sätt kan kvarlåtenskapen efter dig bli mindre, om du istället skulle ha större tillgångar än din fru, eftersom era tillgångar läggs samman och delas på hälften mellan er vid bodelningen – en del av det du hade före bodelningen tillhör nu din fru och ingår inte i kvarlåtenskapen efter dig. Med ett äktenskapsförord som förklarar att all egendom mellan makarna ska vara enskild, skulle kvarlåtenskapen efter dig i princip utgöras av det du ägde vid tidpunkten för din bortgång. Den varken minskas eller ökas eftersom den inte läggs samman och sedan delas med din fru. Hur äktenskapsförordet påverkar beror ju förstås på dess innehåll, det kan ju exempelvis stå något annat än att all makarnas egendom ska vara enskild. Om det exempelvis framgår att viss egendom som du äger ska vara enskild, så skulle den egendomen inte ingå i bodelningen utan endast resten av din egendom läggs ihop med din frus egendom och delas på hälften. Kvarlåtenskapen efter dig blir i det fallet större än om ni inte hade haft äktenskapsförordet. Om det i äktenskapsförordet istället framgår att det är viss egendom som din fru äger som ska vara enskild blir kvarlåtenskapen efter dig istället mindre än annars, eftersom den egendomen annars skulle ingått i bodelningen och därefter delvis tillfallit dig/ditt dödsbo. Sammanfattningsvis kan äktenskapsförordet alltså påverka storleken på kvarlåtenskapen efter dig på lite olika sätt, i enlighet med hur äktenskapsförordet utformades. Det påverkar hur mycket arvingarna efter dig har att dela på sinsemellan, men det påverkar inte vem som har rätt till arv. Tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Vilket lands lag gäller när vi gift oss utomlands?

2021-04-12 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag är svensk medborgare, bosatt i Nederländerna och sedan kort gift med en nederländsk medborgare för en nederländsk myndighet.Bör/måste jag registrera giftemålet i Sverige?Vilka följder har det att registrera giftemålet i Sverige (är det så att svensk lag (giftorätten) skulle gälla?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Avseende registrering av äktenskapetÄktenskap som ingåtts i ett annat land erkänns som huvudregel i Sverige om det var giltigt på den platsen där äktenskapet ingicks (7 § lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap). För att er status som gifta ska registreras i folkbokföringen behöver Skatteverket informeras (se Skatteverkets hemsida). Det kan ni göra själva om ni vill, men även exempelvis en utländsk myndighet kan komma att meddela Skatteverket avseende ert äktenskap. Skulle svensk lag gälla? I de EU-regler Sverige anslutit sig till finns regler om vilket lands lag som ska gälla på de förmögenhetsrättsliga aspekterna av ett äktenskap (förordningen om fördjupat samarbete om makars förmögenhetsförhållanden). Ni kan till exempel välja vilket lands lag ni vill ska gälla, förutsatt att någon av er var medborgare i det landet eller hade hemvist där (artikel 22). Om ni inte på detta sätt avtalar om vilket lands lag som ska gälla så gäller enligt EU:s förordning i första hand lagen i det land där ni hade er första gemensamma hemvist efter bröllopet (artikel 26). Detta gäller således om ni inte avtalar om saken och ni båda bor i Nederländerna. Om ni emellertid inte bott tillsammans på detta sätt gäller istället lagen i det land där ni båda var medborgare vid tidpunkten när ni gifte er. Om ni inte hade gemensamt medborgarskap gäller istället lagen i det land ni gemensamt har närmast anknytning till vid tidpunkten när ni gifte er. Ni kan alltså välja att svensk lag, inklusive giftorätten, ska gälla avseende ert äktenskap, eller välja annan stats lag om det tvärtom är något ni vill undvika. Om ni inte aktivt gör ett val lär det vara nederländsk lag som gäller. De länder som anslutit sig till EU:s förordning skulle godta den lagen som pekas ut enligt förordningen såsom beskrivits ovan. Andra följder av att räknas som giftaFörutom de förmögenhetsrättsliga aspekterna så påverkas en del annat av huruvida man är gift eller inte. Ett par exempel i svensk rätt är hur make men inte sambo har arvsrätt (3 kap. 1 § ärvdabalken), och hur det råder en faderskapspresumtion när en man och en kvinna är gifta och får barn (1 kap. 1 § föräldrabalken). Det innebär att mannen modern är gift med antas vara barnets far, medan mannen skulle behöva ansöka om att fastställa faderskapet om paret inte var gifta med varandra. Emellertid skulle dessa svenska regler inte heller nödvändigtvis börja gälla för er. För exempelvis arv finns en annan EU-förordning vars regler avgör vilket lands lag ska gälla, vilket beror på saker som vad ni valt för lag ska gälla, var ni bor eller var ni har anknytning (arvsförordningen, 3 kap.). Förenklat kan man säga att svenska regler troligen inte skulle gälla för frågor kring ert äktenskap om ni inte har nära anknytning till just Sverige till exempel genom att bo här, eller om ni specifikt väljer det. Om ni har fler funderingar så tveka inte att återkomma med en ny fråga! Med vänlig hälsning,

Behöver man skatta i Sverige på vinst i annat land?

2021-04-03 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, jag är bosatt i Nya Zeeland och äger ett hus här tillsammans med min sambo. Om vi i framtiden flyttar tillbaka till Sverige och behåller vårt hus i NZ och väljer att sälja huset efter några år, behöver vi då betala skatt på vinsten i Sverige? Tack på förhand
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den som är bosatt i Sverige är vad som kallas obegränsat skattskyldig här (3 kap. 3 § första punkten inkomstskattelagen). Det innebär att man som huvudregel behöver betala skatt i Sverige inte bara för inkomster från Sverige utan även inkomster från utlandet (3 kap. 8 §). Ni skulle alltså behöva betala skatt på vinsten i Sverige. Detsamma gäller om ni skulle sälja fastigheten innan ni flyttar tillbaka, om ni tidigare varit bosatta i här och har någon form av väsentlig anknytning till Sverige (3 kap. 3 § tredje punkten). Saker som tyder på en väsentlig anknytning är exempelvis svenskt medborgarskap, eller om man äger bostad, driver verksamhet eller har familj här (3 kap. 7 § första stycket). Den som på detta sätt har väsentlig anknytning till Sverige och tidigare varit bosatt här är alltså också obegränsat skattskyldig här. Tveka inte att ställa en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Granne i bostadsrätt bryter mot stadgarna

2021-04-02 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Jag har lite problem med en granne som insisterar på ställa saker i trapphuset. I vår bostadsrättsförening är det tydligt skyltat i trapphuset samt står i stadgarna att saker inte får finnas i trapphuset för risken som uppkommer vid eventuell brand. Sakerna som ställs där är inte små saker utan barncyklar, barnvagnar samt sparkcyklar. Det blir inte bättre när en av personerna som bor i trappuppgången är rörelseförhindrad/ rullstolsbunden. Jag har varit i kontakt med föreningen och grannen i fråga har fått en verbal varning men fortsätter endå (har fortgått i ca 1 år), hur många varningar behövs för att man i fråga kan börja diskutera om eventuell vräkning. Samt vilka krav kan jag ställa på föreningen att dom ska lösa problemet?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hur många varningar behövs? Den bostadsrättshavare som inte rättar sig efter föreningens regler riskerar att dess rätt till bostaden förverkas (7 kap. 18 § femte punkten, samt 9 § bostadsrättslagen). När rätten till bostaden är förverkad har föreningen rätt att säga upp bostadshavaren till avflyttning (7 kap. 18 och 24 §). Rätten förverkas inte om det bostadshavaren gjort endast är ringa betydelse (19 § första stycket första meningen). Risken sakerna i trapphuset skulle innebära vid brand medför enligt min åsikt att det inte är av ringa betydelse. Sådan uppsägning får dock ske först i och med att bostadsrättshavaren inte rättar sig efter tillsägelse (7 kap. 20 § första stycket). Föreningen kan vid en eventuell följande tvist behöva kunna bevisa att de skickat en tillsägelse (se Svea Hovrätts dom mål T 4790–06), varför det är en god idé att inte bara säga till verbalt, utan exempelvis skicka ett rekommenderat brev med tydlig uppmaning om rättelse och information att uppsägning till avflyttning annars kan bli aktuellt. Det krävs alltså en varning, men en är tillräckligt: om bostadshavaren inte rättar sig utan dröjsmål efter tillsägelsen har föreningen rätt att säga upp denne. Vilka krav kan du ställa på föreningen?Det sätt lagtexten är utformad innebär att föreningen har valet att säga upp personen i fråga eller inte. Det är således inte en skyldighet i lagen för föreningen att säga upp den som förverkat sin rätt till lägenheten. Styrelsen ska ju dock förstås representera föreningens medlemmar och ansvarar för att upprätthålla sina egna stadgar. Ni inom föreningen bör ta upp frågan med styrelsen och kräva att de uppfyller sitt ansvar och upprätthåller säkerheten och efterlevnaden av föreningens stadgar. Jag rekommenderar att styrelsen skickar en tydlig rättelseanmaning till bostadshavaren på ett bevissäkrat vis – en mer konkret varning på det sättet kan få din granne att inse allvaret och rätta sig. Lycka till, och du är varmt välkommen att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Vad kan jag göra när varan jag beställt inte kommer?

2021-03-23 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej! Jag har gjort en beställning av två varor den 28 januari. En av varorna kom efter några dagar, men den andra har inte kommit än, nu snart två månader senare. Jag har varit i kontakt med företaget, och de säger att de väntar på att varan ankommer till deras lager i Tyskland, som sen skickas till mig. De säger att de inte har mer information, de säger varje vecka att vara bör ankomma "förhoppningsvis" till lagern i Tyskland veckan. Men ingenting händer. Jag har betalat ordern. Vad kan jag göra?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det utgör dröjsmål enligt konsumentköplagenFörutsatt att du gjort beställningen i egenskap av privatperson, det vill säga som konsument och inte å ett företags vägnar är konsumentköplagen tillämplig på din situation. Eftersom ingenting i din fråga antyder något annat utgår jag ifrån att du handlade i egenskap av konsument. Om varan inte avlämnas i tid, och det inte beror på något du själv gjort, gör säljaren sig skyldig till ett avtalsbrott i form av dröjsmål (9 §). Varan har avlämnats i tid om avlämnandet sker i enlighet med vad som avtalats, eller om det inte framgår av avtalet, inom 30 dagar från ingåendet av avtalet (5 § första stycket). Jag tolkar det som att eventuellt avtalat leveransdatum har passerats. Din vara är alltså försenad och det utgör dröjsmål i lagens mening. Vad du kan göra:Mot säljarens dröjsmål kan du göra gällande vissa påföljder (10 §). Rätten att hålla inne betalningen (11 §) är inte aktuellt i ditt fall eftersom du redan betalat. Du har även rätt att kräva att säljaren fullgör köpet, förutsatt att det inte vore omöjligt eller orimligt för säljaren (12 § första och andra stycket), men så vitt jag förstår dig har du börjat få slut på tålamod att vänta på fullgörelse. Om dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig har du rätt att häva köpet, och alltså få dina pengar tillbaka (13 § första stycket). Det är du som behöver bevisa att dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig, men med en så omfattande försening på flera månader som det rör sig om i ditt fall lär det inte vara något problem. Om du lider skada på grund av dröjsmålet har du också som utgångspunkt rätt till skadestånd från säljaren (14 §). Undantaget är om säljaren kan visa att dröjsmålet beror på ett hinder som varken säljaren eller den säljaren i sin tur anlitat borde ha räknat med eller kunna undvika. Värt att veta är att du fortfarande har möjligheten att häva eller begära skadestånd även om din vara skulle levereras, bara du inte väntar för länge med att meddela säljaren om det (15 §). Lycka till, och om du har fler funderingar så tveka inte att återkomma med en ny fråga! Med vänlig hälsning,