Går processen snabbare om man erkänt?

2021-02-19 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Skrev ett tidigare inlägg kring stöld från maxi. Men ville ställa en ytterligare fråga. Två 19 åriga tjejer, stöld från Ica för 1500kr inget i brottsregistret sedan innan och skedde pga arbetslöshet osv. Eftersom vi erkänt går processen inte "snabbare" då eller vad man ska säga?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I svensk rätt innebär inte ett erkännande i ett brottmål att man ser processen som uppklarad och löst. Erkännandet fyller endast rollen som bevisning (35 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken). Bevisning kan förstås leda till att vissa steg i processen kan avslutas fortare, eftersom man i större mån kan undvika svåra bedömningar med god bevisning. Processen ska dock alltså gå igenom samma steg som annars, och går inte fortare i den bemärkelsen. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga! Med vänlig hälsning,

Säljarens utfästelse och befintligt skick

2021-02-11 i Köplagen
FRÅGA |Hej!Jag köpte en motorcykel i december av en privatperson, tyvärr verkar det som om att en strypning som skulle medfölja saknas, vi skrev under att varan såldes i "befintligt skick", dock så hade säljaren sagt att denskulle medfölja vid flertal tillfällen, både i annons och sms konversation. På plats så skulle han visa strypningen och öppnade bakluckan på motorcykeln, där visade han två stycken strypnings ringar till insuget men den elektroniska boxen saknades, då sa han att han skulle gå iväg och kolla så han inte lagtden någonstans, han kom sen tillbaka och sa att den är kvar under tanken och är bara att koppla in. Denna elektroniska strypning var en stor anledning till att jag köpte motorcykeln eftersom jag inte får köra den omden inte är strypt då jag har A2-körkort. Motorcykeln är en MT-07 Motocage från 2017 och strypningen är en Alphatechnik elektronisk strypning till MT-07.Vi har i efterhand försökt prata med säljaren, men han vägrar att betala ersättning för strypningen och han säger själv att han är färdig med att leta efter den, alltså att han inte tänker leta något mera och att detta nu är mitt problem.Ser Fram Emot Svar,Med Vänliga Hälsningar,
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att strypning saknas utgör i detta fall ett felKöp mellan privatpersoner regleras av köplagen. Man kan göra förbehåll för köpeobjektets kvalitet genom att ange att den säljs i befintligt skick, men om den inte överensstämmer med uppgifter som säljaren lämnat före köpet anses den ändå vara felaktig, om uppgiften kan antas ha påverkat köparens val att ingå avtalet (19 §, första punkten). Säljaren av motorcykeln tycks tydligt ha angett att strypning skulle ingå, både skriftligt och genom er dialog på plats samt hur han gick och kollade efter vad jag förstår är en för strypningen nödvändig beståndsdel. Om du inte lagligen kan framföra fordonet utan strypning på grund av det körkort du har, har den uppgiften också påverkat köpet, precis som du säger. Avsaknaden av strypning innebär alltså ett fel i köpeobjektet, och ett avtalsbrott från säljarens sida. Påföljder vid sådant avtalsbrottDu som köpare kan rikta vissa krav mot säljaren i denna situation (30 §). Det är viktigt att du inte dröjer för länge med att meddela säljaren hur du vill gå vidare, eftersom du förlorar din rätt till vissa av dem om du inte meddelar säljaren inom rimlig tid (se bl.a. 32, 35, och 39 § andra stycket). Du har rätt att kräva att säljaren avhjälper felet, förutsatt att det inte vore orimligt för säljaren (34 § första stycket). Det vore orimligt först om det inte enkelt skulle gå att uppnå, eller endast skulle kunna uppnås med orimliga kostnader för säljaren. Alltså borde säljaren förse dig med komponenten som saknas, eller införskaffa en åt dig. Om säljaren inte gör detta har du rätt till ersättning för rimliga kostnader du själv haft om du själv avhjälper felet (tredje stycket). Om felet är av väsentlig betydelse för dig och säljaren borde ha insett detta (se nedan om hävning) har du rätt till omleverans, om det inte vore orimligt för säljaren (andra stycket). Om det inte blir aktuellt med avhjälpande har du rätt till prisavdrag eller eventuellt hävning (37 §). För att ha rätt till hävning behöver det röra sig om ett fel som är väsentlig betydelse för dig, och att säljaren borde ha insett detta (39 §). Att du inte lagligen kan framföra motorcykeln på grund av felet kan utgöra ett så allvarligt fel att du har rätt till hävning. Det faktum att du särskilt frågade om strypningen och den elektroniska boxen kan vara tillräckligt för att säljaren även borde insett det. Kände säljaren till vilket körkort du har och att det innebär att du inte får köra motorcykeln utan strypning så är det tydligt tillräckligt. Möjligheten finns även för dig att få skadestånd från säljaren (40 §). Säljaren ska ersätta dig för eventuella skador du lider på grund av avtalsbrottet. När felet består i att varan avviker från vad säljaren före köpet särskilt utfäst har köparen rätt till ersättning för både direkta och indirekta skador som orsakats av felet (tredje stycket). Direkta förluster är typiskt utgifter du haft, medan indirekta förluster typiskt är inkomster du borde fått men som nu uteblivit (67 § andra stycket). Säljaren är dock inte ersättningsskyldig om det förelegat ett för säljaren oöverkomligt hinder att leverera motorcykeln utan felet, ett hinder som säljaren varken orsakat eller kunnat förutse (40 och 27 §). Skulle förutsättningarna för skadestånd på detta sätt inte vara uppfyllda har du dock fortfarande rätt till ersättning om du behöver avhjälpa felet själv enligt ovan. Du har även rätt att hålla inne med betalningen, men jag tolkar det som att du redan har betalat för köpet (42 §). Lycka till, och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänlig hälsning,

Vad är straffet för förberedelse till och försök till rån?

2021-02-07 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Vad är straffet för förberedelse till och försök till rån?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det går inte på förhand att veta exakt vad straffet blir för ett visst brott, då det i lagen endast föreskrivs en straffskala. Straffet som faktiskt följer kan sedan dessutom påverkas av exempelvis förmildrande omständigheter, som kan medföra att ett lindrigare straff än lägsta i straffskalan döms ut (29 kap. 3 § andra stycket brottsbalken). För försök och förberedelse utgår man ifrån straffskalan som är föreskriven för fullbordat brott. För rån av normalgraden föreskrivs fängelse lägst ett och högst sex år (8 kap. 5 §). Försök och förberedelse till rån är särskilt kriminaliserat (8 kap. 12 §), och straffet kan inte överstiga vad som kan följa på fullbordat brott, alltså sex års fängelse (23 kap. 1 § andra stycket för försök, och 2 § tredje stycket för förberedelse). För förberedelse ska straffet uttryckligen sättas under vad som högst kan följa fullbordat brott. Straffet kan i och för sig bli mindre än fängelse, men brottet rån är ändå så allvarligt att det är tillåtet att ge fängelse i flera år för både försök och förberedelse. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga. Med vänlig hälsning,

Kan vi gifta oss i både USA och Sverige?

2021-02-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Jag är svensk medborgare och amerikansk medborgare och jag är sambo här i usa. Nu planerar vi att gifta oss och då uppstod frågan om var. I vilket land. Om vi gifter oss här i usa, kan vi då också vigas i Sverige? Eller ska vi planera vigsel i Sverige först och sedan ha nån fin fest i usa. Vi kommer fortsätta att bo i usa.
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svensk rätt skulle erkänna ert äktenskap, även om det ingicks i USAErt äktenskap kommer med största sannolikhet erkännas i Sverige även om ni ingick det i USA. Förutsättningen är att äktenskapet anses giltigt på den plats där ni ingick det (1 kap. 7 § lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, förkortas IÄL). Om ni alltså gifter er i en delstat i USA, enligt den delstatens regler, är huvudregeln att ni anses gifta även ur svensk rätts synvinkel. Det finns några få undantag från den regeln. Svensk rätt vill inte erkänna äktenskap om någon av personerna var under 18 år, om äktenskapet verkar ha ingåtts under tvång, eller, om åtminstone en av personerna är svensk medborgare, någon av personerna var frånvarande vid ingåendet eller något annat hinder skulle förelegat enligt svensk rätt och (1 kap. 8 a § IÄL). Det här sistnämnda tar sikte exempelvis på hur polygama äktenskap inte erkänns i Sverige även om de var giltiga på platsen där äktenskapet ingicks, förutsatt att någon av personerna har någon koppling till Sverige, såsom medborgarskap. Något sådant hinder är antagligen inte aktuellt i ert fall, och huvudregeln att ert äktenskap erkänns i Sverige står sig.Ni kan i så fall inte också vigas i Sverige Den som vill ingå äktenskap i Sverige får inte träffas av något av de hinder som ställs upp i svensk lag (1 kap. 1 § IÄL). Den som redan är gift kan inte ingå äktenskap enligt svensk rätt (2 kap. 4 § äktenskapsbalken). Det gäller alltså även när det nya äktenskapet vore mellan samma personer. Ni kan alltså inte även vigas i Sverige, om ni redan ingått äktenskap i USA. Om det är den rättsliga statusen som äkta makar ni vill åt, är emellertid detta alltså inte ett problem: ert äktenskap kommer erkännas i Sverige ändå. Om det är det kyrkliga ni skulle sakna kan de flesta kyrkor välsigna ert äktenskap i en ceremoni som är lik en vanlig vigsel.Tvärtom, då? Principen att ett äktenskap som ingåtts utomlands erkänns om det var giltigt på den platsen där det ingicks är vedertagen, och det är mycket möjligt att samma princip gäller i USA. I så fall kan ni inte heller gifta er först i Sverige och sedan i USA, utan ni får välja ett land och sedan, som du säger, fira ingåendet ändå i det andra landet.Lycka till, och tveka inte att återkomma med en ny fråga om ni har någon ny fundering!Med vänlig hälsning,

Ansvar vid underlåtenhet

2021-02-13 i Alla Frågor
FRÅGA |För ca 1,5 år sen hittade jag min granne i hennes lägenhet. Hon hade fått en stroke. Hon kunde fortfarande prata och så att hon legat så i ett dygn. Jag ringde sos och sen till hennes son som hon hade pratat med dagen innan. Han sa till mej att "det var det vi misstänkte". Jag blev förbannad och frågade varför han inte åkte till henne eller ringde mej. Han visst att jag hade nyckel till henne, skyllde på att han inte hade mitt nummer osv. (Mitt nummer finns på Eniro och hitta.se.) Hade han agerat hade hon troligtvis levt idag. Hon dog 4 dagar senare pga att det hade gått för långt och slutade inte blöda i hjärnan. Har han gjort något fel? Jag behöver få veta för att kunna släppa detta.
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till skillnad från många europeiska länder har Sverige inte en civilkuragelag, dvs en lag föreskriver skyldighet att agera i en situation som du beskriver. Utgångspunkten är istället att man inte bör kunna hållas ansvarig för att inte ha gjort något. Det finns dock undantag från den utgångspunkten, och ett eventuellt införande av en civilkuragelag har diskuterats i flera år. När kan någon hållas ansvarig för underlåtenhet?För det första kan underlåtenhet vara kriminaliserat i vissa situationer. Ett par exempel är brottet fyndförseelse om skyldighet att tillkännage hittegods (10 kap. 8 § brottsbalken), och brottet underlåtenhet att avvärja allmänfara (13 kap. 10 §). En skyldighet att agera och inte endast förbli passiv har alltså i sådana fall framkommit i en brottsbestämmelse. Något sådant brott föreligger dock inte i situationen du beskriver. För det andra kan någon hållas ansvarig för underlåtenhet även i övriga fall, om två förutsättningar är uppfyllda. Dels måste underlåtenhet fortfarande kunna falla inom ordalydelsen för brottet, dels behöver personen vara inte vem som helst, utan någon som befinner sig i en så kallad garantställning, dvs någon som har en skyldighet att agera, såsom exempelvis en förälder gentemot sitt lilla barn. Brottet som vi kan undersöka om sonen eventuellt skulle kunna ha gjort sig skyldig till vore mord, dråp eller vållande till annans död (3 kap. 1, 2 och 7 §). Underlåtenhet kan anses falla inom ordalydelsen i de straffbestämmelserna, då nyckelorden är beröva respektive orsaka. Sonen var antagligen inte i garantställning i förhållande till modernGarantställning har alltså exempelvis föräldrar gentemot sina barn, vilket framgår av lag (6 kap. 2-3 § föräldrabalken). Även andra än de som uttryckligen framgår i lag kan dock vara i garantställning. Exakt var gränserna går är ännu lite oklart, bl.a. eftersom vi inte har många rättsfall på området. Högsta domstolen har dock slagit fast att en annan vuxen, i förhållande till ett litet barn, kan befinna sig i garantställning både på grund av samlevnad och nära och uppfostrande relation, eller på grund av frivilligt åtagande (såsom en barnvakt) (NJA 2013 s. 588). Man kan argumentera för att en vuxen son i förhållande till sin sjuka och ålderdomliga förälder kan inta en liknande position. I situationen du beskriver låter det dock inte som att sonen nödvändigtvis åtagit sig att se efter modern eller befunnit sig i en sådan nära relation, än mindre sammanbodde med henne. Högsta domstolen kom i ovannämnda mål fram till att en styvfar, dvs moderns sambo, inte hade en sådan relation som ledde till garantställning, trots att han, modern och barnet alla bodde tillsammans och trots att han hämtade barnet på förskolan och engagerade sig i barnets utveckling. Domstolen visar således på en mycket återhållsam linje. Det går alltså inte att säga med säkerhet om en domstol skulle anse att sonen till din granne skulle vara i garantställning, men det krävs mycket innan någon hålls rättsligt ansvarig för att de inte agerat i en situation. Antagligen skulle man i detta fall istället gå på utgångspunkten att man inte ansvarar för underlåtenhet. Hoppas du kan gå vidare med vetskapen att du gjorde allt du kunde och att hans agerande antagligen inte är rättsligt straffbart. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en nya fråga. Med vänlig hälsning,

Är Sverige ett företag? Kan företag skapa bindande lag?

2021-02-07 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Det framgår mer och mer för mig att Sverige är ett företag. Hur kan ett företag skapa lagar?Kan Mc Donalds skapa en lag att alla måste köpa hamburgare varje dag?Ett företag kan ju bara skapa policys. Varför är vi skyldiga att följa dessa policys utan att ha ingått någon form av kontrakt?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Är Sverige ett företag? Det finns likheter i vad en stat är, och vad ett företag är, men ett företag är en aktör på en annan nivå än en stat. Båda kan definieras som en juridisk person, d.v.s. en abstraktion av en sammanslutning eller organisation som kan åläggas skyldigheter och förvärva rättigheter. En stat är dock suverän, och överordnad en annan juridisk person som ett företag. Det finns oändligt mycket mer att säga om detta, men förenklat sett kan man säga att ett företag är mycket mer likt en fysisk person, det vill säga en människa, än en stat; företags och människors befogenhet att sätta upp regler rör sig mer i kretsen av avtal, än lagstiftningsbefogenhet och befogenhet att agera å landets vägnar i internationella sammanhang. Staten får, genom riksdagen, som en kulmination av folkets samlade befogenhet rätt att lagstifta; du känner säkert igen första meningen i vår grundlag regeringsformen, "all offentlig makt i Sverige utgår från folket" (1 kap. 1 § regeringsformen). Vi har alltså en roll och en tillhörighet till staten som vi inte har till ett företag vi är kund hos. Vad är lag?Lagar är regler som alla i landet måste följa. Det är bara riksdagen som har befogenhet att lagstifta. Förenklat kan man motivera att vi alla behöver följa dem, bland annat eftersom lagarna härstammar från folkets vilja genom den folkvalda riksdagen. Lagar är alltså regler, men alla regler är inte lagar. Regler som företag sätter upp grundar sig i avtalsfrihet: företagen är fria att ställa upp vissa villkor när de erbjuder sina varor eller tjänster. Enligt svensk rätt kan man inte ensidigt binda någon annan vid avtal, utan de måste självmant välja att ingå avtalet. Man blir alltså inte tvungen att följa företagens regler om man inte väljer att ingå avtal med dem, och alltså accepterar avtalsvillkoren de satt upp. Företags regler, policys, är alltså avtalsvillkor. Varför är vi skyldiga att följa företags regler utan att ha ingått någon form av kontrakt? Man ingår ett bindande avtal genom att acceptera motpartens anbud (1 § avtalslagen). Detta kan ske väldigt formellt och tydligt genom att exempelvis skriva under ett kontrakt, men det kan även ske mycket informellt och underförstått. Om parterna agerar på ett sätt som starkt antyder att de valt att ingå avtalet är det tillräckligt. Detta kallas konkludent handlande. Många avtal ingås på detta sätt i vardagen, såsom när du väljer att kliva på en buss, handla i en butik eller parkera din bil på en parkeringsplats. Det är på detta sätt vi ingår avtal med företag, och först då blir vi bundna av avtalsvillkoren de satt upp. Om företaget skulle sätta upp en regel att alla måste måste köpa hamburgare varje dag, skulle bara de som väljer att acceptera det och ingå avtal med företaget med det som villkor bli bundna av det (dessutom finns bestämmelser om ogiltighet/justering av orimliga avtalsvillkor, se exempelvis 36 § avtalslagen). En sådan regel riskerar du alltså inte att drabbas av. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga! Med vänlig hälsning,

Lägga till förälders efternamn

2021-02-06 i Myndigheter
FRÅGA |Hej Jag undrar hur jag gör om jag vill lägga till ett efternamn? Just nu har jag endast min pappas efternamn men skulle vilja lägga till min mammas efternamn också? Vad kostar det? Hur lång process?Tack så mycket!
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Man har som utgångspunkt rätt att byta sitt efternamn till ett dubbelt efternamn som är bildat av ens föräldrars efternamn (9 § första stycket tredje punkten, lagen om personnamn). Den som vill förvärva eller ändra ett personnamn (dvs ett förnamn, efternamn eller gårdsnamn, 1 §), skickar in en ansökan till Skatteverket (3 §). Kraven för att få byta till ett dubbelt efternamn är att efternamnen som tillsammans ska bilda det nya, dubbla efternamnet i sig inte redan är dubbla efternamn; det får inte heller röra sig om flera efternamn än två, och de efternamnen ska i sig vara tillåtna för dig att förvärva enligt lagen om personnamn (20 § andra stycket). Eftersom det rör sig om dina föräldrars efternamn är de tillåtna namn, eftersom du även skulle ha rätt att byta till din förälders efternamn som enkelt efternamn (9 § första stycket, första och andra punkten), det får dock inte vara ett namn föräldern förvärvade på grund av äktenskap om de inte fortfarande bär det efternamnet (9 § andra stycket). Hur går det till, och vad skulle det kosta?Du skickar in en ansökan till Skatteverket. Du finner ansökningsblanketten och praktisk information här, på Skatteverkets hemsida, se rubrikerna Byta till ett dubbelt efternamn med en förälders namn, och Ansök på blanketten. Att ta en förälders namn är avgiftsfritt, och tar ca 14 veckor från ansökan. Detta framgår även på Skatteverkets hemsida. I din ansökan ska det framgå i vilken ordning du vill bära namnen, samt om du vill ha dem med eller utan bindestreck. Du kan även ändra ordningen och lägga till eller ta bort bindestrecket senare genom en ny ansökan, som även den är avgiftsfri. Lycka till, och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga! Med vänlig hälsning,

F.d. sambo hämtar inte sina saker

2021-01-28 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej! Jag undrar ang sambolagen. Min fd sambo flyttade ut för 2,5 år sedan. Han lämnade jättemycket saker i mitt lgh-förråd. Efter att ha försökt få honom att hämta sina saker i 2 år skrev jag att han fick till en viss månad på sig att hämta sina saker, efter den tidsfristen slängs, säljs eller skänks det bort. Han svarade "Ok" på det. Nu 8 månader efter tidsfristen jag gav honom la jag ut några verktyg på annons, varpå han smsade och frågade om jag säljer hans saker. Efter 2,5 år, kan han fortfarande hävda att det är hans saker när jag flera gånger bett honom hämta samt gett tidsfrist? Han har inte visat något intresse av sakerna under hela tiden. Sambolagen säger att bodelning ska begäras inom ett år. Inne i lgh delade vi upp allt innan han flyttade ut. Lgh (hyres) står på mig och jag bodde här 1 år innan han flyttade in.Jag tog bort annonserna när han sa att han kan ordna att hämta de inom en vecka men sedan måste det bort. Jag har inte kunnat använda mitt förråd på 2,5 år och har 2 barn med. Måste kunna förvara cyklar, sparkcyklar, säsongskläder, julpynt osv osv.
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Sambolagen reglerar endast äganderätten Ni verkar på det klara med att sakerna i fråga som utgångspunkt tillhör honom. Att fristen inom vilken en bodelning ska begäras har löpt ut har därför ingen betydelse. Bodelningen skulle nämligen bara reglera vem som äger vad, och det var ni ju redan överens om. Han kan fortfarande hävda att det är hans saker, trots att han underlåtit att hämta dem som ni kommit överens om, men det finns lösningar för en sådan här situation. Du kan få hjälp av kronofogdemyndighetenJag rekommenderar att du söker hjälp hos kronofogdemyndigheten om din f.d. sambo fortsätter att inte samarbeta med dig, och inte gör ett nytt försök att göra dig av med din f.d. sambos saker på egen hand. Skulle du göra det riskerar du att göra dig skyldig till brottet olovligt förfogande (10 kap. 4 § brottsbalken). Det brottet tar just sikte på situationen när man har besittning över saker som någon annan har äganderätten till, och man förstör, säljer eller på annat sätt hindrar ägaren från att utöva sin äganderätt. Att han godtog det du sa om att du skulle göra dig av med sakerna om han inte hämtade dem inom viss tid kan visserligen tyda på att han samtyckt och att det därmed inte skulle vara olovligt, men det står klart att han inte längre samtycker. Det bästa är alltså att lösa det via kronofogdemyndigheten. Hur går det till? Du kan vända dig till kronofogdemyndigheten med en begäran om vanlig handräckning (lagen om betalningsföreläggande och handräckning, vanlig handräckning återfinns specifikt i 3 §), där du begär att din f.d. sambo tar bort sina saker från ditt förråd. Det kostar 300 kr, men du kan begära ersättning för denna kostnad i samband med din ansökan (17 §). Efter en ansökan kommer kronofogdemyndigheten höra av sig till din f.d. sambo (25 §). Om han då gör som du begärt ska du direkt skriftligen ta tillbaka din ansökan om handräckning, eftersom den inte behövs längre. Om han inte gör någonting efter att ha fått information om ditt krav meddelar kronofogdemyndigheten ett beslut som innebär att din f.d. sambo ska göra som du begärt (42 §). Gör han ändå inte det kan myndigheten verkställa beslutet själva (45 §), till en kostnad på 600 kr. I första hand ska din f.d. sambo betala denna (46 §), men om han inte kan det kan kostnaden istället hamna på dig. Om din f.d. sambo inte agerar men däremot aktivt invänder mot ditt krav får du valet att ta ärendet till domstol, eller släppa det (33 §). Lycka till, och tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,