Suddbar penna i avtalssammanhang

2021-01-28 i Formkrav
FRÅGA |Jag har en suddbar kulspetspenna. Kan man använda den i alla sammanhang? Jag har hittills bara använt den privat. Texten är möjlig att sudda ut enbart med just den kulspetspennan, inget annat suddgummi fungerar.Jag ser många fördelar med pennan, men det slog mig att den kanske inte ska användas i t ex avtalsskrivning, mm.
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Suddbar text är antagligen tillåten, men olämpligSom utgångspunkt är detta nog en detaljfråga som rättsvärlden inte behandlat, och det är med andra ord varken uttryckligen förbjudet eller tillåtet att använda sig av sådana pennor. Vissa avtal behöver ingås på särskilda sätt för att bli giltiga, såsom fastighetsköp (4 kap. 1 § jordabalken), men inte heller de uttalar sig närmare om sådana detaljer om hur underskriften får uppnås. Syftet med att nedteckna namnteckning och avtalsvillkor är dock att säkerställa bevisning om att ett bindande avtal ingåtts, och vad det avtalet innehåller. Avtal är som utgångspunkt bindande även om de inte är skriftliga (framgår exempelvis av 1 kap. 3 § andra stycket avtalslagen), men ord står mot ord om parterna skulle bli osams om avtalet. För samtliga inblandade är det därför mer lämpligt att använda sig av permanenta medel, och detta är alltså inte minst för din egen skull. Det kan missbrukas, men bevisning kan även förloras av misstagVärt att veta om sådana pennor, om det är samma teknik som jag är bekant med, är att texten kan försvinna även om den kommer i kontakt med värme (en varm kaffekopp, en dator som går på högvarv, ett värmeelement etc.) Texten kan alltså dels ändras med avsikt, vilket kan missbrukas av den som blev missnöjd med avtalet, men även av misstag. Tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Får en näringsidkare vägra ta emot mig som kund utan förklaring?

2021-01-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag bokade tid hos en privat massör som sedermera avbokade tiden med hänvisning till att en av hans kollegor haft en incident ihop med mig. Jag får ingen vidare förklaring om vad det gäller. Kan man bara vägra att ta emot en kund utan att ge en mer utförlig förklaring?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som utgångspunkt råder stor avtalsfrihet i svensk rätt, vilket innebär att man är fri att välja vilka kunder man vill erbjuda sina varor/tjänster till. Det viktiga undantaget mot denna valfrihet är att det inte får utgöra diskriminering (2 kap. 12 § första stycket, första punkten diskrimineringslagen). Det som förbjuds är diskriminering, dvs sämre behandling (1 kap. 4 §), på grund av vissa uttryckligen angivna diskrimineringsgrunder, såsom kön, etnicitet eller religion, för att nämna några (1 kap. 1 och 5 §). Man är som utgångspunkt inte skyldig att ge en förklaring till varför man väljer att neka en kund, men om du kan visa något som tyder på att anledningen till att de nekar dig som kund egentligen är diskriminering kan de behöva bevisa att så inte är fallet och att deras val att neka dig motiverades av andra skäl som inte har koppling till en diskrimineringsgrund (6 kap. 3 §). Kan de inte det anses de ha brutit mot diskrimineringsförbudet och behöver betala diskrimineringsersättning till dig (5 kap. 1 §). Vad du kan göraOm du anser att de gjort sig skyldiga till diskriminering kan du kontakta diskrimineringsombudsmannen (se här, eller här) för att eventuellt kunna få deras hjälp. Diskrimineringsombudsmannen får dock in många klagomål, och driver endast en mindre andel till domstol (se rubriken Vi driver ärenden till domstol för att få avgöranden). Du kan även kontakta en jurist som kan se över ditt fall i mer detalj och hjälpa dig avgöra dina chanser till framgång i domstol. Om du vill kan du exempelvis kontakta juristbyrån här på Lawline. Lycka till, och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänlig hälsning,

Hur stor andel ärver särkullbarn om det finns en efterlevande make?

2021-01-07 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Min pappa gick bort nyligen, han är gift med en kvinna som inte är min biologiska mamma vilketInnebär att jag som särkullsbarn har rätt till arv omgående om jag begär jämkning. Hur stor är min andel av arvet, är det min pappas 50% av hela totalen eller är det något annat? Hans fru säger att jag har rätt till 25% och hon 75% stämmer det och är det på precis allt?Mvh
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barns arvsrätt regleras i ärvdabalken (2 kap. 1 §). Som utgångspunkt är barns arvsrätt underordnad efterlevande makes arvsrätt (3 kap. 1 och 2 §), men precis som du är inne på har du som särkullbarn företräde om du så väljer (3 kap. 1 och 9 §). Om du är din pappas enda barn får du som huvudregel hela kvarlåtenskapen från honom, d.v.s. hela 50% av totalen som du säger (2 kap. 1 § andra stycket). Det är din s.k. arvslott. Om din pappa upprättat ett testamente kan det minska arvet som ska till dig, dock bara med hälften. Den andra hälften utgör din laglott, som skyddas av lagen (7 kap 1 §). Din laglott är alltså hälften av din arvslott. Hur stor andel har du rätt till? Det låter som att hans fru uppfattat det som att du endast har rätt till din laglott av någon anledning. Kanske din pappa faktiskt skrivit ett testamente och minskat din arvslott med hälften på detta sätt, i vilket fall de behöver delge dig och ge dig chansen att godta eller klandra testamentet (14 kap. 4 § ärvdabalken). Det är också möjligt att hon missuppfattat bestämmelsen om särkullbarns rätt, och fått intrycket att du endast kan få ut din laglott, den av lagen skyddade delen av din arvslott. Så är dock inte fallet, det står uttryckligen "arvslott" i lagtexten (3 kap. 1 §). Det enda som kan gå före är om din pappas fru annars skulle lämnas med alltför små egna tillgångar. Lagen ställer upp ett minimiskydd för den efterlevande maken som går ut på att denne om möjligt åtminstone ska äga egendom till ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Det är dock ett så lågt ställt skydd att det sällan blir aktuellt, oftast överskrider efterlevande makes totala egendom den gränsen ändå. Är det på precis allt?Uppdelningen på 50% av totalen förutsätter att din pappa och hans fru inte hade enskild egendom (7 kap. 1 § äktenskapsbalken), som inte ingår i bodelningen mellan makar (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Hade din pappa enskild egendom ska det läggas till ditt arv, utan att räknas med i din pappas 50% av "totalen". På samma sätt ska hans frus eventuella enskilda egendom inte räknas med i "totalen" utan går direkt till henne. SammanfattningsvisDin andel av arvet är alltså din pappas 50 % (plus eventuell enskild egendom), och inte endast 25% som hans fru menar, förutsatt att det inte exempelvis finns ett testamente eller din pappas fru annars skulle lämnas med alltför små tillgångar. Lycka till, och tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Kan restaurangpersonal vägra en kund en rätt om de misstänker allergi?

2021-01-03 i Avtal
FRÅGA |Hej! Kan personal som jobbar på restaurang vägra servera en viss rätt till en gäst om de har skälig grund att tro att gästen är allergisk mot ingredienserna i rätten, men gästen vill ändå beställa den rätten?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som utgångspunkt råder stor avtalsfrihet i svensk rätt, vilket innebär att man är fri att välja vilka kunder man vill erbjuda sina varor/tjänster till. Det gäller även restauranger och deras personal. Det viktiga undantaget mot denna valfrihet är att det inte får utgöra diskriminering (2 kap. 12 § första stycket, första punkten diskrimineringslagen). Det som förbjuds är diskriminering på grund av vissa uttryckligen angivna diskrimineringsgrunder, såsom kön, etnicitet eller religion, för att nämna några (1 kap. 1 och 5 §). Om den enda anledningen till att de nekar en kund en viss rätt är att de befarar att kunden annars skulle få en allergisk reaktion, och de inte baserar detta på exempelvis fördomar om etnicitet eller någon annan diskrimineringsgrund får de alltså fritt välja att neka kunden. Det kan vara en försiktighetsåtgärd från restaurangens sida för att inte riskera att belastas med skadeståndsanspråk mot restaurangen, även om det torde vara överdrivet försiktigt eftersom de knappast kan anses ha agerat vårdslöst om de diskuterat saken med kunden och kunden själv fortfarande vill beställa rätten. Med vänlig hälsning,

Hur länge finns ett fängelsestraff kvar i belastningsregistret?

2021-01-23 i Påföljder
FRÅGA |Hur länge finns ett fängelsestraff i belastningsregister? månad fängelse hur år för finns det?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utgångspunkten är att en anteckning om fängelsestraff finns kvar i belastningsregistret i tio år, från dagen för frigivningen, sedan gallras den bort (17 § första punkten, lag [1998:620] om belastningsregister). Längden på fängelsestraffet påverkar inte denna frist: det är alltså tio år i registret som gäller, oavsett om fängelsestraffet var på flera år eller bara några månader. I praktiken kan det dock bli längre än tio år, om samma person döms för ytterligare brott innan gallringsfristen på tio år löpt ut (18 § första stycket). Då finns båda anteckningarna kvar i registret till dess att den nya anteckningens gallringsfrist löpt ut. Gallringsfristen är för de flesta påföljder tio år, dock börjar den för vissa löpa redan från dagen för domen istället, såsom villkorlig dom och skyddstillsyn (17 § fjärde punkten). Gallringsfristen är som regel kortare, oftast fem år, om personen i fråga var under 18 år vid tidpunkten för brottet (ett undantag är fängelsestraff, där fristen fortfarande är tio år). Skulle påföljden för den nya brottsligheten endast bli penningböter påverkar det inte den ursprungliga anteckningen för fängelsestraffet, utan den gallras som planerat efter sina tio år (18 § första stycket sista meningen). Anteckningen om böter gallras efter fem år från datumet för domen/beslutet (eller godkännandet av strafföreläggandet eller föreläggandet av ordningsbot) (17 § nionde punkten). Du kan läsa mer om gallringsreglerna på polisens hemsida. Vänligen observera att det finns nya versioner av paragraferna jag hänvisar till, länkarna går tyvärr fortfarande till versionen som upphört att gälla sedan den första januari i år 2021. De nya versionerna återfinns precis under de gamla. Tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Prisökning från preliminär prisuppgift – vad är skäligt pris?

2021-01-07 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej,Jag var hos veterinären idag med min kanin. Jag frågade vilka priser som gäller för de olika undersökningarna och veterinären skrev då upp priserna för varje undersökning och sa att det totalt skulle kosta ca 2500kr. När allt var färdigt gick jag sedan till receptionen och skulle betala och då var kostnaden helt plötsligt 5000kr. Jag förklarade att veterinären hade utlovat ett annat pris men de vägrade att jag skulle betala det priset och tillslut fick jag en faktura på 5000kr som jag nu måste betala. Vad gäller vid sådana här tillfällen?Hälsningar,
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Konsumenttjänstlagen inte direkt tillämpligEftersom du är privatperson och veterinären en näringsidkare som du köper en tjänst av, ligger konsumenttjänstlagen närmast till hands. Dock undantas tjänster som innebär behandling av levande djur från den lagen (1 § första punkten). Alltså är konsumenttjänstlagen inte direkt tillämplig på din situation, men man kan argumentera för att vissa bestämmelser bör kunna tillämpas ändå, exempelvis om motiveringen till bestämmelsen även föreligger i detta fall. Exempelvis bör man kunna dra viss ledning för när oväntade kostnader bör tillåtas från reglerna i konstumenttjänstlagen om dessa, och man har självklart fortfarande rätt till att inte behöva betala mer än skäligt (rimligt) pris, vilket det också finns regler om i konsumenttjänstlagen. Oväntade prisökningar Enligt konsumenttjänstlagen får det slutliga priset inte överstiga en tidigare given prisuppgift med mer än 15 % (36 § andra stycket), alltså är ökningen med 100 % som du fick ett stort avsteg. Undantaget från detta är om näringsidkaren utfört tilläggsarbete eller om arbetet fördyrats av omständigheter som berott på konsumenten och som näringsidkaren inte borde förutsett, t.ex. om konsumenten lämnat missvisande uppgifter (38 §). Tilläggsarbetet medför inte självklart att konsumenten behöver betala ett pristillägg (8 §). Det behöver dels röra sig om arbete som lämpligen bör utföras samtidigt, och näringsidkaren behöver underrätta konsumenten och fråga om det extra arbetet ska läggas till. Endast om konsumenten inte kan nås och det antingen är en obetydlig prisökning eller det finns särskilda skäl att anta att konsumenten skulle tacka ja till extraarbetet får näringsidkaren utföra det och ha rätt till pristillägg. Sådana skäl skulle kunna vara om näringsidkaren upptäcker ett kritiskt fel som skulle behöva åtgärdas snart. Om priset i ditt fall ökat på grund av att veterinären utfört tilläggsarbete kan prisökningen alltså vara motiverad. Du antyder dock inte att priset omfattar mer än de olika undersökningar du ursprungligen avsåg betala för. Att en prisökning på mer än 15 % ansetts orimlig i konsumentförhållanden talar för att en prisökning på 100 % definitivt är orimlig. Att prisökningen är så stor kan tala för det inte är skäligt pris.Skäligt pris Som utgångspunkt ska avtal förstås hållas, och priset ni avtalade om var 2500 kr. Det är en mycket stark rättsprincip, och det spelar ingen roll att det endast var muntligt. Även om ni inte skulle ha avtalat om priset 2500, så säger konsumenttjänstlagen (och allmänna rättsprinciper) att priset ska vara skäligt (36 § första stycket). Detta är också en stark rättsprincip, även utanför konsumenttjänstlagen, och skulle ett mycket oskäligt pris avtalas kan det i princip alltid justeras till vad som vore skäligt (36 § avtalslagen). En prisökning med 100 % kan som sagt tyda på att det högre priset är oskäligt. Det kan dock vara fallet att prisuppgiften på 2500 kr var ett misstag och istället skulle vara oskäligt billigt. Vad som är skäligt avgörs nämligen genom att beakta omfattningen, arten och utförandet av arbetet, och jämföra med gängse pris för motsvarande arbete i branschen. Vad du kan göra är alltså att spara underlag om priset, och be andra veterinärer om prisuppgift på samma arbete. Är 5000 kr oskäligt högt har du rätt till att priset justeras ner. Sammanfattningsvis Det går inte att säga med säkerhet att du skulle få framgång i en tvist med meningen att konsumenttjänstlagens bestämmelser borde tillämpas även på denna situation, även om det som motiverat reglerna i stor utsträckning föreligger även här. Du kan dock prata med veterinären och argumentera för detta och se om ni kan komma överens. Även om bestämmelserna inte tillämpas direkt har du fortfarande rätt till skäligt pris. Jämför deras pris med andra veterinärers pris för motsvarande arbete. Du har ju som utgångspunkt egentligen rätt till det avtalade priset på 2500 kr, men det har du ju redan försökt få igenom och inte fått framgång med. Om priset på 2500 kr egentligen vore oskäligt billigt och det var ett misstag är situationen dessutom mer komplicerad och de kan ha rätt till det högre priset. Lycka till, och tveka inte med att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Får jag fota byggnader och liknande och göra reklam för försäljning av fotografierna?

2021-01-03 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej,Jag är hobbyfotograf och har tänkt börja sälja prints på nätet. De juridiska aspekterna i det kan nog delas upp i två delar:1: Får jag sälja prints som avbildar byggnader, statyer , fordon i form av bilar, spårvagnar och liknande, "strukturer" som lyftkranar eller liknande? Objekten kan antingen vara huvudmotivet och ensamma på bilden eller som en del av en stadsbild eller stadssilhuett.Begreppet prints kan kanske stretchas till posters, canvas och kanske vykort.2. Hur får man göra reklam för prints enligt ovan? Får man marknadsföra dem på sociala medier? Får man marknadsföra dem på annat sätt?Bilderna kommer naturligtvis visas på websidan där själva beställningen kommer göras, finns det restriktioner i samband med det?Tack för hjälpen.
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Upphovsrätt kan hindra försäljning Det som främst skulle kunna vara hindret för att sälja sådana prints är att sakerna du nämner kan vara skyddade av upphovsrätt. Upphovsrätten innebär en ensamrätt att exempelvis framställa exemplar av det skyddade objektet (1 kap. 2 § upphovsrättslagen). Du har fortfarande rätt att fotografera objekten om du inte har för avsikt att sälja dem, utan bara tar fotografierna för privat bruk (2 kap. 12 §), men du önskar ju kunna sälja fotografierna. Då beror det på vad det rör sig om. Trots upphovsrättsskyddet får statyer avbildas om de är placerade utomhus på allmän plats och de inte är placerade där tillfälligt (2 kap. 24 § första stycket). Byggnader får fritt avbildas (2 kap. 24 § andra stycket).Angående fordon, lyftkranar och liknande blir utformningen av dina fotografier avgörande och jag kan inte med säkerhet säga om det vore tillåtet eller inte. De kan ha upphovsrättsligt skydd, och för att din avbildning och försäljning inte ska utgöra intrång på upphovsrätten behöver det uppfattas som ett nytt och självständigt verk (1 kap. 4 § andra stycket). Har du endast bearbetat det upphovsskyddade verket genom att fotografera det utan att det uppfattas som ett nytt och självständigt verk har du visserligen upphovsrätt till fotografiet, men du har inte rätt att sprida det till allmänheten utan tillstånd (1 kap. 4 § första stycket). Saker som kan påverka är bland annat hur framträdande objektet i fråga är i bild, om det presenteras i ett nytt och främmande sammanhang, och om exempelvis dess varumärke syns (och hur framträdande det i sin tur är). Man behöver alltså göra en bedömning i varje enskilt fall, och jag kan inte på förhand säga om det skulle vara okej eller inte utan att veta mer om varje enskilt fotografi. Sammanfattningsvis är din verksamhet troligtvis tillåten upphovsrättsligt om fokus är på byggnader och konst på allmän plats, och förekomst av fordon och liknande uppfattas som en mindre viktig bakgrundsdetalj, eller framställs på ett sätt som ger ett helt annat intryck än det ursprungliga objektet. Hur du får göra reklam för dina prints Som utgångspunkt har du frihet när det kommer till hur du vill marknadsföra dina prints. Om du skapat ett verk som inte gör intrång på någon annans upphovsrätt har du upphovsrätt över verket och får visa upp fotografiet, även i samband med reklam. Det du bör vara försiktig med är om andra varumärken eller andra varukännetecken förekommer. Varukännetecken är kännetecken som inte registrerats som varumärken, men ändå inarbetats och blivit känt i kundkretsen (i praktiken kan du ofta tänka att det är samma sak). Om du skulle dra otillbörlig fördel att varumärket förekommer skulle det utgöra varumärkesintrång (1 kap. 10 § första stycket tredje punkten varumärkeslagen). Detsamma gäller om det vore till skada för varumärket.På liknande sätt är marknadsföring otillåten enligt ICC:s (International Chamber of Commerce) regler om du genom din marknadsföring på ett otillbörligt sätt drar nytta av annat varumärkes goda anseende (artikel 15) eller på något sätt misskreditera företag/produkt eller liknande (artikel 12). Lycka till! För att få mer precisa besked rekommenderar jag att du anlitar en jurist som kan se över ditt fall i mer detalj. Om du vill kan du exempelvis kontakta juristbyrån här hos Lawline. Med vänlig hälsning

Konsumentens rättigheter när säljaren inte levererar

2020-12-27 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad säljaren har för skylidghet att leverera en produkt som redan är beställd som de sedan hävdar ha utgått ur sortimentet. I vårt fall har vi beställt en TV på rea, fått orderbekräftelse och sedan 9 dagar senare fått ett medellande om att just den modellen har utgått och ett erbjudande om ersättningsmodell. Efter att ha kollat ersättningmodellens tekniska egenskaper anser vi att den inte blir en likvärdig produkt och kommer därför inte att godta erbjudandet. Däremot så vill vi inte heller "bara" få pengarna tillbaka då vi köpten TV:n på rea och skulle i så fall behöver betala mer nu efter rean för att köpa en likvärdig produkt. Vad har vi för rättigheter/de för skyldigheter? Tack!
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med er fråga! Det låter som att det rör sig om ett köp mellan konsument och näringsidkare, varpå konsumentköplagen är tillgänglig (1 § konsumentköplagen). Den skyddar köparen i större utsträckning än vanliga köplagen, som skulle gälla annars. Säljarens avtalsbrott i form av dröjsmålOm varan inte avlämnas i tid, och detta inte beror på köparen, har säljaren begått ett avtalsbrott genom dröjsmål (9 §). Köparen kan då ha vissa möjligheter, nämligen rätt att häva köpet eller kräva fullgörelse, och i kombination med någon av de påföljderna hålla inne betalningen och/eller kräva skadestånd (10 §). Det som är aktuellt i ert fall är främst möjligheten till att kräva fullgörelse, och möjligheten till eventuellt skadestånd. FullgörelseKöparen har rätt att kräva att säljaren fullgör köpet, vilket i ert fall skulle innebära att säljaren levererar den TV ni beställt (12 § första stycket). Säljaren är dock inte skyldig att fullgöra köpet om det föreligger hinder för detta som denne inte kan övervinna eller om fullgörelsen skulle innebära orimliga uppoffringar (12 § andra stycket). Att säljaren helt enkelt fått slut på den varan och den utgått ur sortimentet kan mycket väl vara sådana hinder. Fullgörelse kan alltså inte tvingas fram, men säljaren har fortfarande begått ett avtalsbrott och möjligheten till övriga påföljder som köparen har rätt till enligt 9 § kan fortfarande föreligga. SkadeståndKöparen har rätt till skadestånd för den skada hen lider på grund av säljarens dröjsmål, så länge dröjsmålet inte beror på ett hinder utanför säljarens kontroll som denne inte heller förväntats räkna med eller undvika (14 §). Det är omöjligt att säga med säkerhet utan mer information, men i ert fall torde det inte röra sig om något som säljaren inte kunnat undvika eller förväntats ha räknat med, och ni borde alltså ha rätt till skadestånd. Bra att veta är att även om dröjsmålet beror på någon säljaren anlitat och inte på denne själv är säljaren skadeståndsskyldig, förutsatt att det inte rör sig om ett hinder som beskrivits ovan för den anlitade. Du nämner att ni nu skulle behöva betala mer för en likvärdig produkt, ett s.k. täckningsköp – häver ni det första köpet och gör ett täckningsköp, ska skadeståndet omfatta prisskillnaden (33 §). Täckningsköpet ska dock göras med omsorg och inte dröja för länge.Sammanfattningsvis har säljaren ingen skyldighet att leverera den TV ni beställde om den utgått, men ni borde ha rätt till skadestånd för den ökade utgiften om ni köper en dyrare, likvärdig produkt. Tveka inte att återkomma med en ny fråga om ni har fler funderingar!Med vänlig hälsning,