Är det brottsligt att hota någon efter provokation?

2020-12-27 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Är det brottsligt att hota någon med stryk om denna ´´muckar`` med mig?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Olaga hotDen som hotar någon med brottslig gärning på ett sätt som är avsett att framkalla allvarlig rädsla hos den hotade gör sig skyldig till brottet olaga hot (4 kap. 5 § brottsbalken). Att hota någon med stryk, det vill säga hota med misshandel, är ett sådant handlande eftersom misshandel också är ett brott (3 kap. 5 §). Att hota någon med stryk är alltså som utgångspunkt olagligt. Provokation Om någon "muckar" med dig kan det eventuellt beaktas: det kan utgöra en förmildrande omständighet vid bedömningen av straffvärdet av gärningen (29 kap. 3 § första punkten). Det ska då röra sig om uppenbart kränkande beteende som driver dig till att begå brottet, vilket brukar kallas provokation. Regeln tillämpas restriktivt, och blir därför sällan aktuell, men många anser att det är vid misshandel som det oftast finns anledning att beakta provokation. Olaga hot om misshandel är närliggande, och regeln om provokation som förmildrande omständighet skulle därför kunna bli aktuell. Även om provokationen beaktas påverkar det dock inte ansvaret i sig, gärningen är fortfarande brottslig. En sådan förmildrande omständighet kan enbart sänka straffet. För att gärningen inte skulle vara brottslig skulle någon rättfärdigande grund behöva föreligga, såsom exempelvis nödvärn (24 kap. 1 §) eller samtycke (24 kap. 7 §). Tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

När kan man anhållas?

2020-12-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Jag ska på förhör om berdrägeri i 3 fall . Det handlar om telefonen som sålts och som inte kommit fram tror jag . Min fråga är kan dom anhålla mig efter förhöret? Det handlar om totalt belopp på 3000 kr tror jag
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det korta svaret är att de kan anhålla dig efter förhöret, om vissa förutsättningar är uppfyllda, men att detta inte nödvändigtvis är särskilt sannolikt. Det behöver i princip föreligga skäl att häkta dig för att du ska kunna anhållas. Om fallen av bedrägeri är att anse som ringa istället för av normalgraden är möjligheterna till att häkta (och därmed även möjligheterna till att anhålla) begränsade. Förutsättningar för anhållandeDen som fattar beslut om anhållande är åklagaren som handlägger förundersökningen (24 kap. 6 § tredje stycket rättegångsbalken). Meningen med att anhålla är i första hand i syfte att därefter häkta personen, det är med andra ord ett tillfälligt frihetsberövande i avvaktan på beslut om häktning (24 kap. 6 § första stycket). Det ska alltså föreligga skäl som motiverar att personen bör häktas, se nedan. Även om sådana skäl föreligger behöver det inte nödvändigtvis innebära ett faktiskt anhållande, åklagaren får välja. Om omständigheterna inte uppfyller skäl till häktning av personen ifråga, kan denne anhållas endast om denne är skäligen misstänkt för brottet och att det dessutom är av synnerlig vikt att personen tas i förvar (24 kap. 6 § andra stycket). Tanken är att vidare utredning förväntas visa att skäl för häktning föreligger. Om åklagaren inte förväntar sig att sådana skäl kommer visa sig efter vidare utredning ska personen inte anhållas. Om du är (eller under förhörets gång blir) skäligen misstänkt måste du informeras om detta innan förhöret fortsätter (23 kap. 18 §). Detta är så att du ska kunna utnyttja din rätt till försvar, m.m. (21 kap. 3 a §). Skäl att häktaEn person får eller i vissa fall till och med ska häktas i lite olika situationer (24 kap. 1-3 §). I de flesta fall krävs att denne är misstänkt på sannolika skäl. Detta är en högre grad av misstanke än ovannämnda skäligen misstänkt. Häktning enligt huvudregeln (24 kap. 1 § första stycket) får ske när personen är misstänkt på sannolika skäl för ett brott för vilket fängelse på ett år eller mer är föreskrivet, om något av de särskilda häktningsskälen dessutom föreligger. De är: risk att personen avviker, undanröjer bevis eller fortsätter begå brott. Bedrägeri av normalgraden (9 kap. 1 § brottsbalken), är ett sådant brott. Om det rör sig om ca 1 000 kr per fall kan det dock istället röra sig om ringa bedrägeri (9 kap. 2 § brottsbalken), vilket inte har ett så högt fängelsestraff att man kan häkta den misstänkte enligt denna regel. Det går dock inte att säga med säkerhet med så lite information om det skulle klassas som ringa eller inte. Om det rör sig om ringa bedrägeri kan du häktas bara om du, utöver att vara misstänkt på sannolika skäl, antingen inte har hemvist i Sverige och det finns risk att du avviker, eller inte vill identifiera dig (24 kap. 2 § rättegångsbalken). Ju lägre allvarlighetsgrad på brottet desto mer oproportionerligt vore det att anhålla och häkta dig. Med vänlig hälsning,

Kan svensk medborgare utlämnas?

2020-12-11 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej jag undrar följande:Om mina föräldrar är födda i Iran och jag är född i sverige och vi alla är svenska medborgare. Kan JAG någonsin utvisas / lämnas ut till iran? Jag tror att jag har medborgarskap i Iran också automatiskt då lagen innan sa att barnet får det automatiskt vid födsel?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Begreppen vi har att göra med är dels utvisning, dels utlämning. UtvisningUtvisning innebär att en stat för ut en person ur dess territorium. För Sveriges del rör det sig typiskt om personer som inte har giltigt uppehållstillstånd, eller utlänningar som begår relativt allvarliga brott i landet. För svenska medborgare brukar ordet landsförvisning användas, och det är avskaffat och förbjudet genom grundlagen (2 kap. 7 § regeringsformen, se även t.ex. Åklagarmyndighetens hemsida). Du bör alltså inte löpa någon risk för att utvisas, eftersom du är svensk medborgare och har en grundlagsskyddad rätt att vistas i Sverige. UtlämningUtlämning är när en person är misstänkt för brott i en annan stat än den hen befinner sig i, och överlämnas för att prövas för brottet/avtjäna straff. Det skulle alltså i detta fall röra sig om ett brott du misstänks för i Iran, snarare än i Sverige, varpå Sverige skulle gripa och överlämna dig till Iranska myndigheter. Utlämning regleras bl.a. i utlämningslagen. Utgångspunkten är där att svenska medborgare inte får utlämnas (2 §). Undantaget från den huvudregeln är utlämning enligt en europeisk eller nordisk arresteringsorder (1 § andra stycket). Som utgångspunkt ska alltså svenska medborgare inte utlämnas till länder utanför EU och Norden, och du riskerar inte att utlämnas till Iran av Sverige. Om du skulle befinna dig i ett annat land är det dock det landets lagar som gäller, och situationen kan då uppstå där det landet utlämnar dig till Iran, i enlighet med sina regler. Iranskt medborgarskap Att du har iranskt medborgarskap ska inte begränsa dina rättigheter som medföljer ditt svenska medborgarskap. Något som skulle kunna vara negativt med att ha dubbelt medborgarskap är att du inte längre har möjligheten till diplomatiskt skydd av svenska staten, gentemot Iran. Diplomatiskt skydd handlar dock om statens möjlighet att skydda sina medborgare som befinner sig i utlandet, och påverkar därför inte din situation här i svenskt territorium. Tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Kan en person portas från kiosk?

2020-12-02 i Avtal
FRÅGA |Kan jag avvisa en kund om han eller hon är otrevlig mot mig som står i kassan och porta ut personen för en viss tid. Jag jobbar i en kiosk och undrar vad lagen säger i sådana fallet.Tack på förhand
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har rätt att avvisa kunderSom utgångspunkt råder stor avtalsfrihet i svensk rätt, vilket innebär att du är fri att välja vilka kunder du vill erbjuda dina varor/tjänster till. Det viktiga undantaget mot denna valfrihet är dock att dina val inte får utgöra diskriminering (2 kap. 12 § första stycket, första punkten diskrimineringslagen). Det som förbjuds är diskriminering på grund av vissa uttryckligen angivna diskrimineringsgrunder, såsom kön, etnicitet eller religion, för att nämna några (1 kap. 1 och 5 §). Om anledningen till att du nekar en kund är deras uppförande utgör det alltså inte diskriminering, och du står fri att "porta" dem och be dem lämna kiosken. Om det kan verka som att ditt nekande av en kund är diskriminering kan du dock behöva visa att så inte är fallet, utan att ditt val motiverades av andra skäl (6 kap. 3 §). Den portade personen kan dock fortfarande gå ditEftersom kiosken är en allmän plats skulle emellertid kunden som portats inte göra sig skyldig till något brott, såsom olaga intrång (4 kap. 6 § andra stycket brottsbalken), om den skulle besöka kiosken portningen till trots (detta har prövats och slagits fast i ett mål i Högsta Domstolen). Du kan fortfarande neka kunden dina varor/tjänster, men du kan alltså inte hindra personen från att befinna sig på platsen. Skulle personen fortsätta bete sig illa skulle de dock kunna göra sig skyldiga till andra brott, exempelvis ofredande (4 kap. 7 § brottsbalken). Lycka till, och tveka inte att återkomma om du har fler funderingar. Med vänlig hälsning,

Uppsägningstid av bostadslägenhet

2020-12-23 i Hyresavtal
FRÅGA |HejJag undrar vilken uppsägningstid. Hyrde en lägenhet på bottenvåningen i ett hus med separat ingång. Dem som hyr ut, bor på övervåningen i huset. Och äger huset. Vi har bott i lite över två där. Dem hyr inte ut till några andra hyresgäster. Och vi har varit dem ända hyresgästerna på 2 år. Är det 1 månads uppsägningstid, eller 3 månader som gäller.Tacksam för ett snabbt svar
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hyresavtal regleras som utgångspunkt i 12 kap jordabalken, ofta kallad hyreslagen, men det finns en lag speciellt för situationen när en privatperson hyr ut en bostadslägenhet. Om er hyresvärd inte även hyr ut någon ytterligare lägenhet är denna lagen tillämplig på er situation, och så tolkar jag det ni säger. Lagen om uthyrning av egen bostad Om det är hyresgästen som säger upp hyresavtalet så upphör det vid närmaste månadsskifte efter en månad från uppsägningen (3 § andra stycket). Det är alltså en uppsägningstid på mellan en och två månader, beroende på timingen. Om det är hyresvärden som säger upp hyresavtalet upphör det vid närmaste månadsskifte tre månader efter uppsägningen, om inte en längre uppsägningstid avtalats (3 § andra stycket). Detta gäller oavsett om hyresavtalet är ingått på obestämd tid, eller bestämd tid och någon av parterna vill säga upp avtalet att upphöra före planerad tid (3 § första stycket). Hyreslagen Om lagen om uthyrning av egen bostad trots allt inte är tillämplig på er situation gäller istället hyreslagen. Uppsägningstiden för hyra av bostad som löper tills vidare är enligt hyreslagen mellan 3 och 4 månader (beroende på när uppsägningen sker i förhållande till månadsskiftet) om parterna inte kommit överens om en för hyresgästen mer förmånlig kortare uppsägningstid i hyresavtalet (4 § första stycket första punkten). Om hyresförhållandet istället var på bestämd tid är uppsägningstiden 3 månader om ni inte avtalat om längre uppsägningstid (se 4 § andra stycket tredje punkten). Tveka inte att återkomma med en ny fråga om ni har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Delgivning av testamente

2020-12-21 i Testamente
FRÅGA |Hej!När anses det att ett testamente vunnit laga kraft? Min halvbror har testamenterat all sin kvarlåtenskap till mig. Testamentet har skickats till min halvbrors mor via ett rekommenderat brev, inlämnar till PostNord den 20 augusti 2020. Modern har inte hämtat ut det rekommenderade brevet. Räknas sexmånader från den 20 augusti 2020?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du verkar ha koll på att ett testamente inte vinner laga kraft förrän det godkänts av arvingarna eller fristen på sex månader löpt ut utan att någon arvinge väckt talan om klander (14 kap. 4 § första stycket och 5 § ärvdabalken). En arvinge som godkänt testamentet behöver inte delges, så jag förutsätter att din halvbrors mor inte godkänt testamentet, och att det därför är avgörande att hon delges och inte klandrar testamentet. Fristen har troligen inte börjat löpaHögsta domstolen har ställt upp höga krav för delgivning av testamenten. Exempelvis har det inte varit tillräckligt att testamentet kommit arvingen till handa och till synes uppfyllt kraven för delgivning för att klanderfristen på sex månader skulle börja löpa, om det inte tydligt framgått för mottagaren att syftet varit delgivning (NJA 2014 s. 996). Gällande delgivning i allmänhet så anses det i vissa fall ha skett redan när meddelandet skickas med rekommenderat brev, såsom vissa fall av uppsägning av hyresförhållanden, men då anges det klart och tydligt i lagtexten (se exempelvis 12 kap. 8 § fjärde stycket jordabalken). Något sådant framgår dock inte i reglerna om delgivning av arv och klanderfristen, och med hänsyn till de höga krav Högsta domstolen ställt upp torde det krävas att arvingen hämtat ut brevet, och att det däri tydligt framgår att syftet varit att uppnå delgivning och klanderfristens påbörjan. När mottagaren, som i ditt fall, inte ens hämtat ut brevet torde fristen därmed inte börjat löpa ännu. Vad du kan göraFör att en person inte ska kunna undvika att delges på detta sätt finns fler sätt att delge någon enligt delgivningslagen. Att försöka delge arvingen genom rekommenderat brev som här gjorts är så kallad vanlig delgivning (16 § delgivningslagen). Du kan vända dig till polismyndigheten i syfte att få en stämningsman förordnad (41 §). En stämningsmannadelgivning kan ske på olika sätt, inklusive situationer där mottagaren inte samarbetar eller påträffas (39 §). Du kan läsa mer om stämningsmannadelgivning och även fylla i en blankett om begäran om stämningsmannadelgivning här på polisens hemsida. Lycka till! Med vänlig hälsning,

Rekvisiten för rån

2020-12-10 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |En person kommer hem från jobbet, går innanför sitt staket (alltså in på sin egen tomt) och det hoppar fram en gärningsman som hotar med pistol att man ska lämna ifrån sig sin dyra väska. Man lämnar ifrån sig väskan och gärningsmannen springer därifrån med väskan. Skulle behöva hjälp att koppla detta till ett lagrum i brottsbalken och vilka rekvisit som ska vara uppfyllda för att en påföljd skall inträffa. Samt hur man kan plocka ut de objektiva och subjektiva rekvisiten. Tacksam för svar!
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! RånBrottet rån kan begås på flera olika sätt, varav ett passar in på situationen du målat upp. Den som stjäl med hjälp av hot som innebär eller framstår som trängande fara för den hotade gör sig skyldig till rån (8 kap. 5 § brottsbalken). De objektiva rekvisiten är här dels stöld, och dels att det sker med hjälp av hot som antingen innebär trängande fara, eller för den hotade i alla fall framstår som trängande fara. Att hotas med en pistol är ett klart exempel sådant hot. Inget rekvisit handlar om platsen gärningen begås på. Hemfridsbrott Man kan även dömas för hemfridsbrott om man olovligen tar sig in där någon annan har sin bostad, och då räknas även en gård (4 kap. 6 §). De objektiva rekvisiten är alltså att man dels tar sig in där annan har sin bostad, och dels att detta sker olovligen. Rekvisiten för hemfridsbrott kan alltså också anses vara uppfyllda, men när samma gärning kan klassas som olika kriminaliserade gärningar och bestämmelserna konkurrerar med varandra och ett av brotten är betydligt allvarligare än det andra går man oftast på det allvarligare brottet. I det här fallet skulle personen alltså troligtvis dömas för rån, eftersom straffskalan för rån är fängelse mellan ett och sex år, medan straffskalan för hemfridsbrott endast är böter, eller fängelse i högst två år om brottet är grovt. Att ta sig in i någons hem är dessutom en omständighet som gör att en stöld är att anse som grov istället för av normalgraden (8 kap. 4 § andra stycket). Man brukar alltså i normalfallet inte döma för både stöld och hemfridsbrott, och detsamma borde gälla när stölden klassas som rån. Subjektiva rekvisitMedan de objektiva rekvisiten tar sikte på själva handlingen, tar de subjektiva rekvisiten sikte på gärningspersonens skuld. En gärning utgör inte ett brott även om den uppfyller de objektiva rekvisiten, om den inte begås med uppsåt, eller i vissa fall av oaktsamhet (1 kap. 2 §). När du plockar ut de subjektiva rekvisiten ska du tänka på att det inte behöver stå uttryckligen i brottsbestämmelsen att det krävs uppsåt, men det kan stå att det istället räcker med oaktsamhet. Man bör också kolla om det kan föreligga några ursäktande omständigheter (se bl.a. 24 kap 6 § om excess, och 9 § om straffrättsvillfarelse), det är kopplat till de subjektiva rekvisiten. PåföljdFör att en påföljd ska inträffa behöver den misstänkte bli dömd av en domstol, som även bestämmer vad påföljden ska bli. Rekvisiten som behöver vara uppfyllda är då de samma som nämnts ovan. Tveka inte att ställa en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Har efterlevande makes arvingar rätt till arv från den först avlidne?

2020-11-27 i Arvsordning
FRÅGA |Mina barns farfar var kompositör och nu har barnen fått besked från Stim att det finns pengar att ärva. Barnens far dog 2004, var omgift men hade inga barn med nya frun. Den nya frun dog 2005. Jag förstår att mina barn är arvtagare men hur är det med arvtagare efter den nya frun.Det finns inga papper skrivna. Den nya frun har tre syskon varav en är död. Den döda systern har man och ett barn i livet.Nu är frågan ärver fruns syskon och den efterlevande mannen / dottern? Och hur stora delar av arvet ärver var och en? Ärver mina barn 50% att dela på och fruns efterlevande dela på de övriga 50 %?Ser fram emot att få ett förtydligande på detta.Mvh
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna om arv finns i ärvdabalken. De kan i viss utsträckning påverkas av testamenten, men utifrån informationen tycks inget testamente vara aktuellt. De som har rätt att ärva är främst bröstarvingar (det vill säga barn, eller barns barn osv, 2 kap. 1 §) och äkta makar (3 kap. 1 §). Precis som du säger träder dina barn in som arvtagare i stället för deras bortgångne far (2 kap. 1 § andra stycket). Fruns efterlevande har ingen rätt till arv I allmänhet gäller att barns arvsrätt är underordnad makes arvsrätt, på så sätt att den efterlevande maken ärver sin avlidne make, och deras barn får ut sitt arv först efter den efterlevande makens död (3 kap. 1 och 2 §). Barnens rätt till arv förändras dock inte av detta. Rätten skjuts så att säga bara upp till förmån för den efterlevande maken, och barnen får arvet vid dennes bortgång istället. Arvtagare efter den nya frun har alltså inte någon rätt till arvet från dina barns far, eftersom det hon skulle kunna ha ärvt av sin man principiellt skulle tillbaka till hans barn vid hennes död. Något sådant anspråk från fruns efterlevande vore dessutom inte aktuellt i detta fall eftersom makes arvsrätt inte har företräde om den efterlevande maken inte också är förälder till barnen: då har barnen istället rätt att ta ut sitt arv direkt om de så önskar (3 kap. 1 § andra meningen och 9 §). Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss med en nya fråga. Med vänlig hälsning,