Kan jag göra ett av mina fyra barn arvlös?

2020-11-27 i Laglott
FRÅGA |Kan jag göra ett av mina fyra barn arvlös?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Barns arvsrätt regleras i ärvdabalken (2 kap. 1 §). Som huvudregel skulle dina fyra barn ärva en fjärdedel var (2 kap. 1 § andra stycket). Du kan genom att upprätta ett testamente minska arvet som ska till något av dina barn, dock bara med hälften (alltså till en åttondel av det totala arvet, istället för en fjärdedel). Den andra hälften av vad barnet annars skulle fått ärva utgör deras laglott, som skyddas av lagen (7 kap 1 §). Skulle deras laglott enligt testamentet tillfalla någon annan har barnet rätt att begära testamentet jämkat så att de får sin laglott (7 kap. 3 § första stycket). Om barnet inte gör detta inom sex månader förlorar barnet dock sin rätt till sådan jämkning (7 kap. 3 § tredje stycket). Som huvudregel kan du alltså inte göra något av dina barn helt arvlöst, då de har rätt till sin laglott. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss med en nya fråga. Med vänlig hälsning,

Arvsskatt på arv från Finland?

2020-11-09 i Arvsskatt
FRÅGA |Hej! Min vuxna dotter har fått ett arv efter sin farmor i Finland. Arvet består av ett efterlevandeskydd som delades jämt mellan tre barnbarn, varav två bor i Finland, min dotter bor i Sverige.Frågan jag vill ställa är: ska hon beskatta för dessa pengar, det rör sig om drygt 300 00 kr. I så fall är det tii Finland eller till Sverige hon ska skatta?Med vänlig hälsning
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsskatten är avskaffad i Sverige (8 kap. 2 § första stycket inkomstskattelagen). Din dotter kommer alltså inte behöva betala skatt till Sverige för arvet. Finland har däremot arvsskatt (du kan läsa mer om det här). Vilket lands regler som ska tillämpas på ett arv mellan länder avgörs av EU:s arvsförordning, när länderna i fråga är medlemmar i EU. Huvudregeln är att det är reglerna från landet som arvlåtaren, det vill säga din dotters farmor, var bosatt i som ska tillämpas på arvet (3 kap. artikel 21.1, EU:s arvsförordning). Så vitt jag förstår bodde din dotters farmor i Finland vid tiden för sin bortgång, och det är då finska regler som ska tillämpas på arvet. Din dotter ska alltså som utgångspunkt betala skatt för arvet i Finland (läs mer om den finska arvsskatten och internationella situationer här).Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss med en ny fråga.Med vänlig hälsning,

F.d. sambo lämnar inte tillbaka nyckeln och hämtar inte sina saker

2020-11-02 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hejsan.Jag och min sambo har valt att gå isär. Vad innebär det om min ex sambo inte hämtar sina grejer eller ger nyckeln till min bostad. Jag flyttar även ifrån min bostad om en månad. Sen har det hänt en grej på vägen som inte är okej. Hon hittade en lägenhet via soc då hon ej har någon inkomst. Soc står inte för första hyran. Så jag var snäll och gav henne pengar för hyran, men det visade sig att hon lagt pengar på sina skulder istället. Så jag betalade hyran själv åt henne så hon och hennes dotter inte skulle bli hemlösa. Men nu som sagt så vägrar hon hämta sina saker och överlämna mina nycklar. Så hur ska jag gå till väga och vad är det som gäller?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du kan få hjälp av kronofogdemyndigheten Om du och din f.d. sambo inte kan komma överens kan du vända dig till kronofogdemyndigheten med en begäran om vanlig handräckning (lagen om betalningsföreläggande och handräckning, vanlig handräckning återfinns specifikt i 3 §), där du begär att återfå din nyckel och att din f.d. sambo tar bort sina saker från din bostad. Det kostar 300 kr, men du kan begära ersättning för denna kostnad i samband med din ansökan (17 §). Efter en ansökan kommer kronofogdemyndigheten höra av sig till din f.d. sambo (25 §). Om hon då gör som du begärt ska du direkt skriftligen ta tillbaka din ansökan om handräckning, eftersom den inte behövs längre. Om hon inte gör någonting efter att ha fått information om ditt krav meddelar kronofogdemyndigheten ett beslut som innebär att din f.d. sambo ska göra som du begärt (42 §). Gör hon ändå inte det kan myndigheten verkställa beslutet själva (45 §), till en kostnad på 600 kr. I första hand ska din f.d. sambo betala denna (46 §), men om hon inte kan det kan kostnaden istället hamna på dig. Om din f.d. sambo inte agerar men däremot aktivt invänder mot ditt krav får du valet att ta ärendet till domstol, eller släppa det (33 §). Jag rekommenderar att du söker hjälp hos kronofogdemyndigheten på detta sätt om din f.d. sambo fortsätter att inte samarbeta med dig, och inte exempelvis försöker göra dig av med din f.d. sambos grejer på egen hand. Skulle du göra det riskerar du att göra dig skyldig till brottet olovligt förfogande (10 kap. 4 § brottsbalken). Om din f.d. sambo inte lämnar tillbaka din egendom kan det innebära att hon istället gör sig skyldig till olovligt förfogande, så det är förstås i bådas intresse att komma överens. Angående pengarna du nämnerDet framgår inte vad exakt du undrar kring pengarna du nämner. Du säger att den första betalningen var en gåva. Avtal om gåvor är realavtal och är med andra ord inte bindande förrän de realiseras, om man inte gjort ett gåvobrev (1 § gåvolagen). Om du exempelvis menar att den första betalningen var en gåva med villkoret att pengarna skulle användas till hennes hyra, torde ett sådant villkor därmed tyvärr inte vara bindande utan ett gåvobrev. Den andra betalningen skulle eventuellt kunna anses vara ett lån, men utan mer information kan jag inte säga något med säkerhet. Högsta domstolen har behandlat när en betalning ska antas vara en gåva eller ett lån, och hur ett samboförhållandet kan påverka detta (bl.a. NJA 2014 s. 364, och NJA 2019 s. 23). Lycka till, och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss.Med vänlig hälsning,

Innebar mitt telefonsamtal med en blocket-spekulant ett bindande avtal?

2020-11-01 i Anbud och accept
FRÅGA |Jag har efter mycket vånda bestämt mig för att sälja min skivsamling. Lägger ut en annons på blocket där jag beskriver samlingen med ord och några bilder. 15 minuter efter inlägget får jag ett samtal där personen vågar om de finns kvar. Jag skrattar lite och säger att du är den förste som ringer. Vi pratas vid lite medans jag går min lunchpromenad med min kollega. han frågar om skick och berättar om UPS som jag kan anlita för att skicka skivorna om det blir affär. Jag säger att jag är lite upptagen nu men jag har hans nummer och kan höra av mig senare. Säger också "vi får se vad som händer". under lunchen fick jag ytterligare tre-fyra samtal. Väl tillbaka på jobbet hade jag cirka 20 mail. Det blev sug efter mina skivor. En kontakt jag har erbjuder mig 3000:- mer än utgångspriset och erbjuder sig att hämta alla 500 skivorna själv. Jag är pressad och säger okey. Jag tar bort annonsen och tänker skicka ett meddelade till dem jag har pratat med men han som ringde först skickar en massa meddelande, är arg och hotar med stämning. Jag struntar i all konversation med honom och nu idag skickar kopior på sin stämningsansökan. Jag har aldrig lovat honom någon affär, min kollega som går bredvid mig kan vittna om hela mitt samtal. Alltså det är enligt mig ingen muntlig överenskommelse vilket han tycker. Han har gjort en egen värdering av vad han tror att samlingen är värd och vill ha 15 000:- av mig. Han har aldrig sett den. FRÅGA: Har han överhuvudtaget något att hämta här?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du främst undrar om denna person har rätt eller fel uppfattning om huruvida ni ingått en överenskommelse eller inte, men även om den ersättning han begär är rimlig, om en överenskommelse anses ha ingåtts. Frågan rör därmed dels avtalsbundenhet vilket regleras i avtalslagen, dels skadestånd på grund av köpeavtal mellan två privatpersoner vilket regleras i köplagen. När blir man bunden vid en överenskommelse?Avtalsbundenhet kan uppstå först efter att någon lämnat ett anbud till dig, dvs sagt sig vilja köpa skivsamlingen, och du accepterat anbudet (1 § avtalslagen). Din annons utgör inte ett anbud, eftersom det inte riktar sig till en tillräckligt bestämd krets. Den utgör istället ett utbud, en uppmaning till andra att lämna anbud, och denna är du inte bunden vid. Det kan vara svårt att dra en gräns mellan ännu icke bindande förhandlingar och bindande anbud/accept. I varje enskilt fall ska personens uttalanden och även beteenden beaktas, samt hur dessa rimligtvis kan ha uppfattats av motparten. Även uttalanden som inte direkt uttryckligen utgör en viljeförklaring att ingå avtal kan utgöra en bindande accept om de i samband med personens beteende rimligen kunde tolkas som en vilja att ingå avtalet. Är samtalet att anse som en bindande överenskommelse? Man behöver med andra ord inte uttryckligen lova någon en affär för att bli bunden, men med hänsyn till hur du beskriver situationen borde dina uttalanden och ditt beteende inte rimligen ha gett ett sådant intryck att motparten skäligen kunnat utgå ifrån att du ingick avtal. Detta är dock förstås svårt att säga med säkerhet, eftersom det är svårt att veta vad exakt som sades under ert telefonsamtal.Om han t.ex. uttryckligen sa "om det blir affär" i samband med att han berättade om UPS tyder det på att han inte tolkat dina uttalanden som en bindande accept. Ditt uttalande om att ni "får se vad som händer" skulle kunna tolkas som att du förtydligar att ni inte ingått avtal ännu, men beroende på sammanhanget kanske motparten tolkade det som att ni får se om du kommer använda dig av UPS eller inte. Den som påstår något ska enligt huvudregeln i svensk rätt behöva bevisa detta. Med andra ord är det den andre personen som i en tvist i domstol skulle behöva styrka att du accepterade hans anbud och ingick ett bindande avtal under telefonsamtalet. Sammantaget är det inte omöjligt att motparten i och för sig fick intrycket att ni nådde en bindande överenskommelse, men för att han ska få framgång i domstol behöver han ha stöd för att han skäligen kunnat utgå ifrån att avtal ingåtts. Med tanke på hur förbehållsamt du tycks ha uttryckt dig ser hans chanser för framgång dåliga ut. Är 15 000 kr skälig ersättning för avtalsbrott?Om han trots allt skulle få framgång i domstol och det skulle anses att ni ingått ett bindande avtal skulle du anses ha hävt köpet utan befogad anledning. I en sådan situation har köparen rätt till skadestånd motsvarande skillnaden mellan priset enligt det brutna avtalet och varans gängse pris (69 § köplagen), om köparen inte gjort ett täckningsköp (dvs köpt en likvärdig vara från en annan säljare). Med gängse pris får förstås marknadspriset, vilket här skulle utgöra vad du i slutändan sålde skivsamlingen för. Alltså skulle ersättningen inte uppgå 15 000 kr, utan snarare utgöras av skillnaden mellan vad han erbjöd och vad du i slutändan sålde skivsamlingen för. Högsta Domstolen har behandlat ett liknande fall på detta sätt (NJA 2016 s. 1195, p. 23). Lycka till, och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga till oss. Med vänlig hälsning,

Restaurang avvisar kineser pga pandemin, är detta diskriminering?

2020-11-14 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Om en restaurang sätter upp en lapp synligt på sin entrédörr med följande meddelande: ´´På grund av rådande coronapandemi så har vi beslutat att inte längre låta kineser äta mat i vår restaurang. Vi erbjuder inte Take away service som kompensation heller. Tack för visad hänsyn!``, har de gjort sig skyldiga till något brott då? Har man rent generellt sett rätt att porta kunder efter hudfärg om man är ägaren över restaurangen eller företaget osv.? Mvh.
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Man har inte rätt att avvisa kunder efter hudfärgSom utgångspunkt råder avtalsfrihet, vilket innebär att en restaurangägare är fri att välja vilka kunder hen vill erbjuda sina varor/tjänster till. Det viktiga undantaget mot denna valfrihet är dock att valen inte får utgöra diskriminering. Eftersom en restaurangägare tillhandahåller varor eller tjänster till allmänheten och alltså inte agerar i egenskap av en privatperson omfattas denne av förbudet mot diskriminering i diskrimineringslagen (2 kap. 12 § första stycket första punkten diskrimineringslagen). Det som förbjuds är diskriminering på grund av vissa uttryckligen angivna diskrimineringsgrunder (1 kap. 1 §). En av dessa är etnisk tillhörighet, vilket ska förstås som etnisk eller nationell tillhörighet, hudfärg eller annat liknande förhållande (1 kap. 5 §). Ett agerande utgör diskriminering i lagens mening om det bl.a. medför att någon behandlas sämre än någon annan i samma eller en jämförbar situation och detta har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (1 kap. 4 § första punkten). Att neka tillhandahållandet av sina varor och tjänster till alla kineser (och möjligen även dem som restaurangen felaktigt uppfattar som kineser baserat på hudfärg eller liknande förhållande) torde utgöra direkt diskriminering på grund av etnisk tillhörighet i lagens mening, och är alltså förbjudet. Enligt avtalsfriheten skulle de kunnat neka kunder/besökare med symptom på coronainfektion, om det träffade alla lika oavsett etnisk tillhörighet och liknande. Enligt lappens formulering låter det ju dock som att de endast tar sikte på etnicitet, och tillåter andra i restaurangen oavsett hälsotillstånd. Vad har de gjort sig skyldiga till? Som sagt har de agerat på ett förbjudet sätt enligt diskrimineringslagen. Då är de skyldiga att betala diskrimineringsersättning till den som kränkts av överträdelsen (5 kap. 1 §). En rättegång för sådant mål sker i vanlig allmän domstol (6 kap. 1 §) och diskrimineringsombudsmannen tillåts föra talan i målet för dig om du medger detta (6 kap. 2 §) (diskrimineringsombudsmannen får dock in många klagomål, och driver endast en mindre andel till domstol, se rubriken Vi driver ärenden till domstol för att få avgöranden). Du frågar om de gjort sig skyldiga till något brott, det vill säga en gärning som är straffbelagd. Så kan vara fallet, nämligen olaga diskriminering (16 kap. 9 § första stycket brottsbalken). Bestämmelsen rör bl.a. näringsidkares agerande som utgör diskriminering genom att inte bemöta någon på samma villkor som för övriga, på grund av bl.a. ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung. Brottet olaga diskriminering och diskrimineringsförbudet i diskrimineringslagen kan alltså i vissa fall överlappa varandra. För brottet kan utdömas böter eller fängelse i högst ett år. Vad kan du göra nu? Om du vill gå vidare med detta kan du kontakta diskrimineringsombudsmannen (se här, eller här) för att eventuellt kunna få deras hjälp. Du kan även kontakta en jurist som kan se över ditt fall i mer detalj och hjälpa dig avgöra dina chanser till framgång i domstol. Om du vill kan du exempelvis kontakta juristbyrån här på Lawline. Lycka till, och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänlig hälsning,

Inkräktar jag på hemfridszonen om jag rider på närliggande väg?

2020-11-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej Jag har en fråga som gäller två saker Tar den ena förstJag bor på landet och har hästar en person som bor i ett hus vid en privat väg talar om att jag inte har någon rätt att rida förbi deras hus. Detta p g av hemfridszon Deras tomt gåt ca 50 cm från vägkanten och de äger inte marken som vägen ligger på. Den som äger den har gett medgivande om att man får rida på vägen Har de rätt att stoppa min ridning?Andra frågan blir ett råd hur jag ska agera då de fotat mig ridande och hotat med att publicera detta Vad har jag för rättigheter här att agera??Mvh
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! De har inte rätt att stoppa din ridningGenerellt gäller allemansrätten i naturen i Sverige (2 kap. 15 § fjärde stycket regeringsformen). Den innebär att var och en får vistas i naturen och utnyttja den genom att exempelvis plocka bär eller blommor, med vissa begränsningar. De viktigaste begränsningarna är att man inte förstör naturen och att man även i övrigt visar hänsyn för markägare och boende. Detta kommer till uttryck bland annat i form av hemfridszonen. Hemfridszonen utgörs av det område som en förbipasserande upplever som privat (enligt ett uttalande från Länsstyrelsen i Miljööverdomstolen.) Området närmast ett bostadshus eller fritidshus ska därmed lämnas ostört. Hur stor hemfridszonen är varierar med andra ord från fall till fall, och avgörs alltså av hur området uppfattas av förbipasserande. Bedömningen kan bli svår när det saknas tydliga avgränsningar såsom staket eller buskage, men även diken och skogsbryn får effekten att förbipasserande upplever endast området innanför denna gräns som privat. Naturvårdsverket anger att en väg på rimligt avstånd från huset typiskt innebär en tydlig gräns för hemfridszonen. I ditt fall tycks hemfridszonen alltså klart och tydligt avskäras i och med vägen, och du inkräktar inte på den när du rider. Lokal sedvänja kan också påverka hur stor hemfridszonen är. Det torde här endast kunna understryka din rätt, i form av att vägen får användas utan att det anses inkräkta på hemfridszonen, i synnerhet som du säger att ägaren av vägen tillåter att man rider på vägen. Ägaren av vägen är den som kan hindra dig, men då endast om du genom din ridning förstör vägen, enligt både trafikverket och naturvårdsverket (se trafikverkets rubriker begränsning av trafik, samt travträning och ridning på enskild väg). Även om du befinner dig utanför hemfridszonen ska du fortfarande visa hänsyn genom att inte uppehålla dig där längre än nödvändigt och begränsa hur ofta du rider förbi till en rimlig nivå. När man är nära någons hemfridszon kan man se allemansrätten som en rätt till passage, snarare än vistelse. Vad du kan göraDu säger att de hotar med att publicera foton på dig när du rider på vägen. Det framgår inte var de skulle publicera detta, och inte heller i vilket syfte eller sammanhang. Utan att veta var de skulle publicera och i vilket syfte och sammanhang kan jag inte avgöra om det skulle kunna vara otillåtet på något sätt. Yttrandefriheten är som utgångspunkt stor (2 kap. 1 § första punkten regeringsformen). Om de skulle försöka sprida bilderna i syfte att utsätta dig för andras missaktning skulle de dock kunna göra sig skyldiga till brottet förtal (5 kap. 1 § brottsbalken). Oavsett om deras publicering skulle vara tillåten eller inte är det förstås obehagligt för dig. Det du kan göra är att prata med personen och berätta vad som gäller och försöka komma överens, och på detta sätt förhoppningsvis undvika någon form av publicering överhuvudtaget. Enligt min bedömning har du rätt att rida på vägen, och det är ju i denna persons intresse att inte begå förtal. Lycka till, och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss. Med vänlig hälsning,

Vem ansvarar för varan vid transportköp?

2020-11-02 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Min flickvän har köpt ett par byxor på appen Plick. Säljaren höll någon typ av budgivning som min flickvän vann. Säljaren hörde då av sig och bad om en address att skicka byxorna till samt att swisha 200 kr för byxorna + 66 kr för frakten vilket min flickvän då gjorde. 5 dagar senare hör min flickvän av sig till säljaren och frågar ifall hon skickat paketet än, hon svarar att hon gjorde det för en dag sedan. 13 dagar senare frågar min flickvän om säljaren har postat byxorna rekommenderat. Det hade inte säljaren gjort då hon ej brukar göra det, hon har postat paketet i en brevlåda och har därför inget kvitto. Säljaren medger att hon borde ha informerat om hur hon postar sina paketet. Hon beklagar att paketet inte kommit fram nu efter 20 dagar men försvarar sig med ''kan tyvärr inte stå för postnords strul''.Vi ifrågasätter om paketet ens är postat men vad gäller ifall det faktiskt är postat? Är köpet fulländat? Vem har nu ansvaret för produkten och kan vi på något sätt häva köpet eller på annat sätt få våra pengar tillbaka?Tack på förhand!
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga! Jag går igenom vad som gäller enligt lagen för det fall att detta inte kan lösas inom appens användarvillkor, men jag rekommenderar att ni först ser över den möjligheten, se längst ner i svaret! Beroende på vilken typ av köp det är kan säljaren vara skyldig att ge er era pengar tillbaka. Köp mellan privatpersoner regleras i köplagen. Köplagen kan dock avtalas bort (3 §), så om ni och säljaren kom överens om något annat än vad jag redogör för så gäller det istället. Köpet är att anse som fulländat när båda parter har fullgjort sina respektive prestationer, dvs när säljaren överlämnat varan och köparen överlämnat betalningen. När varan är avlämnad går även risken, dvs ansvaret för varan över från säljaren till köparen (13 §). Att bära risken för varan innebär att den parten behöver stå för förlusten om varan skadas eller försvinner (12 §). Köplagen reglerar när varan är att anse som avlämnad, vilket är olika tillfällen beroende vilken typ av köp det är. Klart är att det i ert fall rör sig om ett s.k. transportköp, men det finns två typer av transportköp: Platsköp – när varan inte anses avlämnad förrän den kommit fram till er och säljaren därmed ansvarar Om varan skickas från säljaren till köparen inom en och samma ort är det ett s.k. platsköp, och varan anses inte överlämnad förrän den kommit fram till köparen (7 § första stycket). Detsamma gäller om det i och för sig inte är inom samma ort men fortfarande inom ett område där säljaren normalt skickar varor av liknande slag. Eftersom varan inte anses avlämnad förrän den kommit fram till köparen i ett sådant fall, har risken för varan inte gått över från säljaren till köparen förrän varan är levererad. Säljaren har i denna situation alltså fortfarande ansvaret för produkten. Om varan inte avlämnas eller avlämnas för sent har ni rätt att häva eller begära fullgörelse av köpet (22 §). Ni har även rätt att begära skadestånd utöver hävningen/fullgörelsen, men det torde inte vara aktuellt i ert fall. Eftersom säljaren inte lär kunna fullgöra köpet eftersom just de byxorna din flickvän ville ha tycks ha försvunnit med posten återstår att ni kan häva köpet, och ha rätt till att få pengarna tillbaka. (Om ni vill kan ni läsa på mer i paragraferna om hävning, fullgörelse och skadestånd.) Distansköp – när varan avlämnats redan under transporten, och ansvaret därmed gått över på er Om varan istället skickats mellan flera orter, där säljaren inte normalt skickar liknande varor, är det ett s.k. distansköp. Vid ett köp av denna typ sker avlämnandet av varan redan i och med att säljaren överlämnar varan till transportören (7 § andra stycket). Är ert köp ett distansköp är det alltså tyvärr ni som bär risken för varan, och kan inte rikta några krav mot säljaren om varan försvinner under transport. Transportören äger inte varan och står därför inte för risken, men har fortfarande ett ansvar. De behöver visa att de inte varit vårdslösa för att inte bli skadeståndsskyldiga gentemot er. Vad ni kan göra i denna situation är alltså att vända er till Postnord. Det är med säljaren som transportören har ett avtal, varför de kan försöka hänvisa er till säljaren, så att be säljaren hjälpa er få ersättning från transportören är också ett sätt. Har säljaren ens skickat varan? Den som påstår något ska enligt huvudregeln i svensk rätt behöva bevisa detta. I detta fall skulle kunna motiveras att säljaren borde behöva bevisa att hon skickat varan innan hon kan dra fördel av hur risken går över från henne vid ett distansköp. Det är ju dessutom bara hon som skulle kunnat säkra bevisning om detta. Säljaren ska dessutom ordna lämplig transport med sedvanliga villkor (8 §). Med hänvisning till Plicks användarvillkor (se nedan) kan ni argumentera att de sedvanliga villkoren är att transporten behövt vara spårbar/rekommenderat brev. Om ni vill kan ni alltså prata med säljaren och försöka nå en överenskommelse, och hänvisa till att ni inte kan veta att hon skickat varan eftersom hon inte skickat rekommenderat, och att hon inte bör kunna befrias från ansvar utan att styrka att hon faktiskt lämnat varan till posten. Att exempelvis åtminstone dela på förlusten vore rimligare. Undersök vilka möjligheter ni har via appen Jag såg översiktligt över Plicks användarvillkor, och det tycks finnas vissa möjligheter för er att slippa drabbas av säljarens val att inte välja rekommenderat eller spårbart transportalternativ. Se rubriken 18 om tvistlösning, och punkterna 8 och 13, som säger att Plick kan kräva leveransbevis från säljaren om ni anmäler säljaren till dem. Om säljaren inte kan uppvisa sådant bevis kan detta leda till att Plick löser tvisten till förmån för er. Lycka till, och tveka inte att återkomma om ni har fler frågor! Med vänlig hälsning,

Kan jag få min andrahandshyresgäst att flytta ut?

2020-10-25 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej!Jag har hyrt ut min hyresrätt, vilken jag har förstahandskontrakt på, till en kvinna. Hyresavtalsblanketten är avsedd för andrahandsuthyrning. Lägenheten är uthyrd tills vidare (omöblerad) med en ömsesidig uppsägning på 3 månader. Hyresvärden har godkänt uthyrningen.Gäller en formell skriftlig uppsägning av detta avtal så att min hyresgäst måste flytta ut från bostaden senast efter att tre månader har passerat eller kan hon hävda någon form av besittningsrätt/rätt att bo kvar?Om hon inte får bo kvar efter tre månader och ändå inte flyttar ut, hur hanterar jag detta?Jag har skickat en uppsägning med rekommenderat brev och mottagningskvitto. Kvinnan har inte bekräftat uppsägningen. Hon vägrar dessutom att släppa in mig för att visa lägenheten för ett sambopar som jag önskar byta min lägenhet med. Har hon rätt till det? Hon försöker skylla på coronapandemin. Hon arbetar dock dagligen på sjukhus. Där det ej krävs skyddsutrustning.Hyresvärden är införstådd med min önskan om att byta bort lägenheten. Han vill dock inte vara med i denna process, då han menar att det är jag som är hyresvärd i detta fall. Tacksam för svar på mina frågor så fort det är möjligt!Vänliga hälsningar
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om uthyrning finns i 12 kap. jordabalken. Jag tolkar det som att du undrar tre saker:1) Gäller uppsägningen du skickat, eller har andrahandshyresgästen rätt att bo kvar? 2) Förutsatt att andrahandshyresgästen inte har rätt att bo kvar, vad kan du göra för att få denne att flytta ut? 3) Har andrahandshyresgästen rätt att vägra släppa in dig för att visa lägenheten till paret du vill byta lägenhet med? Gäller uppsägningen du skickat? Det låter som att du hanterat uppsägningen på ett bra sätt, genom att ha skickat den skriftligen via rekommenderat brev. En hyresgäst behöver delges om en uppsägning för att densamma ska vara giltig (8 § tredje stycket), och med detta menas att informationen måste nå hyresgästen. Tack vare att du skickat uppsägningen via rekommenderat brev anses uppsägningen delgiven när du lämnat in brevet till posten (8 § fjärde stycket). Att andrahandshyresgästen inte bekräftat uppsägningen är alltså inte ett problem avseende uppsägningens giltighet. Har andrahandshyresgästen rätt att bo kvar trots uppsägningen?Precis som du är inne på i din fråga kan en hyresgäst uppnå ett skydd mot hyresvärden, som innebär en rätt till förlängning av hyresavtalet. Har detta så kallade besittningsskydd inträtt kan hyresvärden inte hur som helst få hyresgästen att flytta ut. Reglerna om besittningsskyddet gäller inte alltid, till exempel har en andrahandshyresgäst inte något besittningsskydd förrän hyresförhållandet varat två år (45 § första stycket första punkten). Om du hyrt ut till din andrahandshyresgäst under en kortare period än två år har andrahandshyresgästen med andra ord inte rätt till förlängning, utan behöver flytta i enlighet med din uppsägning. Har hyresförhållandet mellan dig och din andrahandshyresgäst varat längre än två år gäller däremot reglerna om besittningsskydd, då inget annat undantag tycks vara aktuellt i ditt fall. Besittningsskyddet kan brytas i vissa fall, om exempelvis hyresgästen missköter sig i relativt hög grad eller huset ska rivas eller byggas om (se samtliga möjligheter i 46 §, och för förverkningsgrunderna som avses i 1 p. se 42 §). Såvitt jag kan avgöra föreligger emellertid inte någon sådan omständighet i ditt fall. I så fall har andrahandshyresgästen med andra ord besittningsskydd och rätt att förlänga avtalet, och det finns tyvärr inte något du kan göra för att tvinga denne att flytta. Vad kan du göra för att få andrahandshyresgästen att flytta ut? Förutsatt att din andrahandshyresgäst inte har besittningsskydd ska avtalet upphöra vid månadsskiftet 3 månader efter din uppsägning (4 § första stycket första punkten). Om andrahandshyresgästen i praktiken vägrar flytta trots detta bör du ansöka om avhysning (vanlig handräckning) hos kronofogdemyndigheten. En speciell situation uppstår om hyresförhållandet varat i två år och besittningsskyddet därmed börjat gälla men du anser att det faktiskt föreligger någon besittningsbrytande omständighet (46 §). Om andrahandshyresgästen inte håller med om att besittningsskyddet ska brytas måste du vända dig till hyresnämnden med tvisten, och detta inom en månad från dagen hyresavtalet enligt uppsägningen skulle upphört att gälla (49 § första stycket). Gör du inte detta är uppsägningen utan verkan, och du skulle behöva börja om på nytt. Hyresnämnden löser tvisten, men hyresgästen har rätt att bo kvar till dess tvisten är löst, om inte hyresnämnden beslutar att ett avflyttningsbeslut får verkställas direkt (50 §). Om du vinner tvisten men hyresgästen ändå inte flyttar får du precis som ovan vända dig till kronofogdemyndigheten. Har andrahandshyresgästen rätt att vägra släppa in dig för att visa lägenheten till paret du vill byta lägenhet med?Som huvudregel har hyresgästen rätt att inte behöva släppa in ens hyresvärden i lägenheten, men om hyresvärden behöver tillträde av vissa skäl har denne enligt lagen rätt till det (26 §). De flesta sådana skäl har att göra med reparation och liknande i lägenheten. Det finns dock en skyldighet för hyresgästen att låta hyresvärden visa lägenheten för spekulanter (26 § första stycket andra meningen), men denna begränsar sig till ny uthyrning. Eftersom du inte vill visa lägenheten för nya hyresgäster till dig, utan till personer du vill byta lägenhet med gäller tyvärr denna skyldighet troligtvis inte i ditt fall. Lycka till, och om du har ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss med en ny fråga!Med vänlig hälsning,