Kan äktenskapsförord ändra testamente?

2021-04-30 i Testamente
FRÅGA |Hej,vi är gifta sdan drygt 10 år och skrev då ett testamente.Den av oss som överlever den andre skall med fri förfoganderätt all den avlidnes kvarlåtenskap.vår önskan är att den först avlidnes bröstarvingar väntar med att kräva sin laglott.Nu vill vi göra ett äktenskapssförord där var och en gör sinna bankkonton till enskild egendom.Vad händer med testamentetmvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) och Äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga. Jag utgår från att du vill veta ifall något sker med själva testamentet ifall ni skriver ett äktenskapsförord om att viss egendom ska vara enskild. Ifall det är några andra funderingar eller oklarheter med tolkningen av frågan får du jättegärna återkomma med en ny fråga. Något viktigt att beakta i denna situation är att äktenskapsförord och testamente berör två helt olika saker och den ena utesluter således inte den andra. Ett äktenskapsförord är som du nämner till för att reglera makarnas diverse egendomar och föreskriva vad som ska anses vara enskild egendom eller giftorättsgods. Äktenskapsförordet har således endast effekt vid själva bodelningen (7 kap 3 § äktenskapsbalken). Medan testamentet reglerar testators vilja om vad som sker men egendomen efter dennes bortgång. I ert fall kommer efterlevande make fortfarande att ärva allt vid den först avlidnes bortgång enligt vad som är föreskrivet i testamentet, även om äktenskapsförord finns. Så testamentet förblir detsamma och kommer ha samma innebörd. Efterlevande make kommer ärva all egendom, både giftorättsgods och den enskilda egendomen med fri förfoganderätt. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan gåva istället ses som förskott på arv?

2021-04-29 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, Min farmor och farfar skrev för några år sedan över sitt hus på min farbror genom ett gåvobrev. Mina farföräldrar hade tre barn barn, min farbror, min faster och min far (som efter överlåtelsen har gått bort). Efter överlåtelsen fortsatte min farmor och farfar att bo i huset under flera år fram till nu när de ska flytta till ett seniorboende. Är detta att anse som ett förskott på arv? Kan jag begära att husets värde ska inkluderas i en framtida arvsfördelning?Tack på förhand.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) och juridiska doktrin för att besvara din fråga. Som utgångspunkt ska egendom en arvlåtare lämnar till sina bröstarvingar räknas som förskott på arv. Undantaget är ifall arvlåtaren har föreskrivit att det inte ska ses som ett förskott, ett gåvobrev är en sådan föreskrift. Därmed ska det som utgångspunkt inte ses som ett förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Dock kan en angripa denna form av gåva, anledningen är att den kan jämställas med ett testamente. Ifall en gåva ges ut med ett villkor om att gåvogivaren ska ha nyttjanderätt till den kan den istället betraktas som ett testamente och kan då angripas av bröstarvingar (7 kap. 4 § ÄB). Som barnbarn räknas en också som bröstarvinge (2 kap. 1 § ÄB). Det som sker är att en jämkar gåvan för att få ut sin laglott. Enligt den juridiska litteraturen innebär det att gåvan istället kan räknas av som ett förskott på arv (6 kap 1 § ÄB). Värt att beakta är att förskott på arv inte återbärs (6 kap 4 § ÄB) men avräknas från arvtagarens arv. Ifall det inte skulle kunna avräknas som ett förskott på arv kan reglerna i 7 kap. 4 § ÄB istället tillämpas. Då kan en istället genom det förstärkta laglottsskyddet jämka gåvan och återföra den till kvarlåtenskapen (7 kap. 4 § ÄB). Då har du som bröstarvinge rätt att utkräva din laglott som utgör hälften av arvslotten (7 kap 1 § ÄB). Talan mot gåvotagaren måste dock ske inom ett år efter det att boupptäcknigen för arvlåtaren avslutats (7 kap 4 § 2 stycket ÄB). Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Inbördes testamente angående nyttjanderätt till lägenhet

2021-04-26 i Testamente
FRÅGA |Hej Min pappa är omgift och de har ett äktenskapsförord i sitt nya förhållande som innebär att allt de kommit in med i förhållandet är enskild egendom. De äger 50 % var i en bostadsrätt.Pappa vill att jag och min syster ska ärva allt vid hans bortgång men att hans fru ska få bo kvar i deras lägenhet till hon dör eller väljer att sälja/flytta. Först då ska vi barn få ärva hans del av lägenheten.De har skrivit ett testamente och nu undrar vi ifall formuleringen i det testamentet verkligen innebär det som min pappa vill. Text i testamentet: "Vid den först avlidnes död ska den efterlevande av oss ärva den avlidnes andel (50%) av vår gemensamt ägda ägarlägenhet eller gemensam bostad som trätt i dess ställe med fri förfoganderätt. Resterande kvarlåtenskap ska tillfalla den först avlidnes särkullbarn.För det fall den först avlidnes särkullbarn inte kan utfå sina laglotter utan att bostaden måste säljas vädjar vi således till våra respektive särkullbarn att vänta med att begära ut den delen av sina laglotter till dess att den efterlevande av oss själv väljer att sälja bostaden eller avlider.Om den efterlevande själv väljer att sälja bostaden ska den först avlidnes särkullbarn vid det tillfället ha rätt att utfå hela sina resterande arv."
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag utgår från att du vill veta ifall det inbördes testamentet stämmer överens med din pappas vilja att 1) du och din syster ärver hans kvarlåtenskap 2) hans fru ska få bo kvar i lägenheten tills hennes bortgång eller väljer att sälja/flytta. 3) Och efter det ska ni barn ärva allt. Jag kommer att analysera testamentet och ge en förklaring till vad meningen är och om utformningen stämmer överens med vad du sa var din pappas vilja. Jag kommer vidare att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Som utgångspunkt när det gäller testamenten är det testators vilja som ska vara avgörande för hur det tolkas (11 kap 1 § ärvdabalken). Av den första meningen i testamentet framgår att oavsett vem av makarna som avlider ska den efterlevande ärva lägenheten eller annan bostad som trätt i dess ställe (alltså den andres 50%) med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att efterlevande makes fritt kan förfoga över denna andel men kan inte ge bort den som gåva eller testamentera bort den, andelen ska således gå i efterarv vid efterlevandes bortgång. Andra meningens innebörd är att barnen till den först avlidne ska få ut sitt arv direkt vid dennes död (all dennes kvarlåtenskap bortsett från andelen i lägenheten). För tredje meningen sägs att ifall ni som särkullbarn inte skulle få ut ett värde motsvarande er laglott från arvet efter den först avlidnes död, som utgör hälften av er egentliga arvslott (arvslott = hela kvarlåtenskapen delat på antalet arvingar), så vädjar dem att ni inte jämkar testamentet genom att kräva ut laglotten vilket resulterar i att andelen av lägenheten måste säljas (7 kap 1 & 3 § ärvdabalken). Detta tills efterlevande avlider eller säljer. Och för sista meningen sägs att ifall lägenheten säljs så får den först avlidnes arvingar ut hela sitt arv. Så enligt mig är testamentet rätt tydligt och innebär i stora drag att den först avlidnes barn ska få ut all kvarlåtenskap den först avlidne haft vid dennes bortgång. Det enda som undantas är andelen i huset som efterlevande ärver och nyttjar tills denne går bort. När denne gör det ska värdet av de 50% ärvas av er som särkullbarn till den först avlidne. Ifall kvarlåtenskapen ni ärver i början inte utgör ett värde av er laglott så har ni legal rätt att kräva ut resterande andel genom att jämka testamentet och få den andelen, de vädjar dock att ni inte gör det. Jag hoppas att du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Arvinges rätt till Efterarv

2021-04-22 i Efterarv
FRÅGA |Min väns bror har gått bort. Förutom min vän finns ytterligare en arvtagare, broderns svägerska och syster till den kvinna han var gift med under en kort tid för ca 40 år sedan. De förvärvade gemensamt en fastighet. Efter makans bortgång ( makan var redan vid äktenskapets ingående svårt sjuk) förvärvsarbetade brodern i många år och anskaffade en smärre förmögenhet som investerades i värdepapper. I testamentet betonar brodern, att detta är att betrakta som hans egen egendom och inte ska omfattas av svägerskan arvsrätt. Svägerskan gör nu emmellertid, förutom på hälften av huse, även anspråk på en andel av denna förmögenhet. Har hon rätt till det?Det bestod inget avtal makarna emellan.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga, då bestämmelserna om testamente och arv tas upp där. Jag har inte tillräckligt med information för att göra en bedömning gällande om exakt vad som svägerskan kan erhålla i efterarv och kommer därför förklara rättsläget lite mer generellt. Som utgångspunkt upprättas i första hand en bodelning när ett äktenskap upplöses (9 Kap 1§ Äktenskapsbalken). Huvudregeln vid bodelning är att all egendom som inte är enskild egendom ska vara giftorättsgods enligt 7 Kap 1§ ÄktB och därmed delas lika mellan makarna, 11 Kap 3§ ÄktB. Jag utgår från att efterlevande make (din väns bror) fick ärva allt från den förste avlidne efter dennes död med fri förfoganderätt, vilket är utgångspunkten vid arv (3 kap. 1 § ÄB). Det innebär att efterlevande make fritt fått förfoga över arvet med inte kunnat testamentera bort det. Vid efter efterlevande makes död har arvingar till den förste avlidne maken rätt att få ut en andel av efterlevande makes kvarlåtenskap som motsvarar andelen denne fick i arv av den först avlidna. Så ifall den först avlidne efter bodelningen fått ena halvan av deras gemensamma egendom (som sen gick i arv till efterlevande make) och efterlevande make fått andra halvan så innebär det att efterarvingarna till den först avlidne maken har rätt till hälften av din väns brors egendom (3 kap 2 § ÄB). Dock ifall boets värde överstiger värdet vid första avlidens frånfälle och det beror på efterlevande makes förvärvsarbete kan detta tillfalla efterlevande makes arvingar istället. Det krävs dock att det finns ett tydligt orsakssamband mellan förvärvsarbetet och det ökade värdet av boet (3 kap. 4§ ÄB). Bestämmelsen tillämpas restriktivt och det kan uppkomma bevissvårigheter. Bestämmelsen riktar sig även till förvärvsarbete och som huvudregeln ska den först avlidnes arvingar åtnjuta även värdeökningar om det är på grund av klokt förvaltad ekonomi, det framgår av den juridiska doktrinen. Så enligt min mening blir det således svårt att undanta värdepapperna. Man kan inte själv bestämma att något ska vara enskild egendom utan det ska göras i samförstånd med en part i t ex ett äktenskapsförord, ifall det görs i testamente ska det föreskrivas att det ska vara enskild egendom till mottagaren men i och med att det nu inte är styrkt att egendomen uteslutande tillhör efterlevande make, så skulle jag säga att det inte har någon verkan. Det va en generell förklaring på hur efterarv fungerar och jag hoppas du fått någon form av vägledning till din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Arvskifte mellan gemensamma barn och särkullbarn

2021-04-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Mina vänner undrar över vad som händer efter den andre dör. mannen har 2 barn (a, B) med sig och kvinnan har ett barn med sig (c) sedan har de 3 gemensamma barn. (d, e, f).Säg att det är en miljon i boet: 1) Hur fördelar det sig om mannen dör först:2) Hur fördelar det sig om kvinnan dör först:3) Får de barn som inte är gemensamma något efter den person som avlider sist?De delar väl först på boet och särbarnen endast får ut sin laglott?Men den andra fjärde delen. Får de del av den när den andra personen avlider?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att på ett generellt sätt beskriva hur arvskifte går till då de flesta av dina frågor glider in i varandra och är väldigt lika. Senare kopplar jag samman det med situationen du beskriver. Jag kommer vidare att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) och Äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga. Som utgångspunkt upprättas i första hand en bodelning när ett äktenskap upplöses (9 Kap 1§ Äktenskapsbalken). Huvudregeln vid bodelning är att all egendom som inte är enskild egendom ska vara giftorättsgods enligt 7 Kap 1§ ÄktB och därmed delas lika mellan makarna (11 Kap 3§ ÄktB). I detta fall ska 500.000 gå till vardera make, i och med att det gemensamma boet var 1 miljon. Som utgångspunkt vid arvskifte ärver efterlevande make all egendom vid den förstes död. Ett undantag till detta är ifall särkullbarn (barn som endast tillhör ena maken) finns, de har isåfall rätt att få ut sin arvslott direkt, såvida inte testamente förhindrar det (3 kap 1 § ÄB). De kan även avstå sin rätt till sin arvslott för att istället få ut den senare vid efterlevande makes död. I sådana fall ärver efterlevande make all egendom med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Denne kan då fritt förfoga över tillgången men får inte testamentera bort den.1. Så ifall Mannen dör först så ärver som utgångspunkt efterlevande make dennes 500 000 med fri förfoganderätt. Här kan den först avlidne makens särkullbarn få ut sitt arv om de vill. De kan även välja att avstå arvet för att senare få ut det när efterlevande make dör. I detta fall har barn A & B rätt till 1/5 vardera av dem 500 000 (det ska delas lika på mannens alla barn 2 kap 1 § ÄB). Resterande 3/5 går till efterlevande make som med fri förfoganderätt får ärva det, för att det senare ska gå i arv till de tre gemensamma barnen (d,e och f).2. Detsamma gäller om kvinnan avlider först, enda skillnaden är att hon har ett särkullbarn som då ärver 1/4 av hennes 500 000. Resterande 3/4 går till efterlevande make för att senare delas ut till (d,e och f). 3. Den först avlidnes Särkullbarn har rätt att avstå från sitt arv efter dennes död för att senare få ut hela sitt arv efter den efterlevandes död, de har även rätt att få ut det direkt. Särkullbarnen ska som huvudregel få ut sin arvslott från sin förälder som alla andra barn men om ett testamente förhindrar det kan de kräva ut sin laglott (7 kap 3 § ÄB). Särkullbarn är alltså alltid försäkrade sin laglott, som utgör halva arvslotten.4. Ifall särkullbarn valt att inte ta ut sitt arv i början ska de få ta ut sin andel av arvet som tillhörde deras förälder vid efterlevandes bortgång. Det utgör hälften av efterlevandes hela egendom och de ärver sin egen andel av den halvan, t ex barn C ärver 1/4 av hälften av efterlevande makes hela egendom (3 kap 2 § ÄB). Detta för att efterlevande make ärvde hela den först avlidne makens egendom, som utgjorde hälften av deras gemensamma bo.Jag hoppas du fått svar på dina frågor och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan en testamentera bort allt arv till en sambo?

2021-04-28 i Testamente
FRÅGA |Hej.Jag är Sambo med en kvinna.Vi har inga barn, inte någon av oss.Hennes syster finns i livet.Jag har flera syskon och båda föräldrar i livet.Vem ärver mig om jag går bort?Jag vill att min sambo ska ärva 100% efter mig.Räcker det med ett ordentligt testamente för att hon (min sambo) ska ärva allt?Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. När det gäller arv sker arvskifte enligt den legala arvsordningen i 2 kap. 1-4 § ÄB. I första led får bröstarvingar ärva, med bröstarvingar menas barn och barnbarn (2 kap. 1 § ÄB). Ifall varken barn eller barnbarn finns så vänder man sig till den andra arvsklassen som består av arvlåtarens föräldrar som i första hand får dela på arvet. Är någon av dessa död går arvet vidare till arvlåtarens syskon (2 kap. 2 § ÄB). Ett undantag från den legala arvsordningen är testamente, som går före arvsordningen. Det finns sätt att jämka ett testamente men det är bara en rätt som bröstarvingar i första arvsklassen har (7 kap. 3 § ÄB), i och med att du inte har barn eller barnbarn kan du genom ett testamente låta din sambo ärva allt och varken dina föräldrar eller syskon har då någon arvsrätt. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Beskattning av andel i Fritidshus (Privatbostadsfastighet)

2021-04-24 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Jag och min bror äger ett fritidshus värderat till 1,3 milj. Min bror ska köpa loss mig och vi har pratat om 500 000, vad blir vinstskatten för mig då?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Inkomstskattelagen (1999:1229) för att besvara din fråga. Vid avyttring av tillgångar ska inkomstslaget kapital tillämpas (41 kap. 1 § IL). Ert fritidshus räknas som en privatbostadsfastighet och utgör en tillgång som då ska beskattas vid avyttring, med avyttring räknas bland annat försäljning (44 kap 3 § IL). Även en avyttring av en andel av fritidshuset anses vara en tillgång. Det du ska beskattas på är kapitalvinsten du gjort från försäljningen. Kapitalvinsten utgör Ersättningen du erhållit från försäljningen alltså de 500 000 kronorna minskad med omkostnadsbeloppet som är anskaffningsutgiften (det du köpt eller betalt för din andel) plus förbättringsutgifter (44 kap. 13 & 14 §§ IL). Avyttringen för privatbostadsfastigheter kvoteras till 22/30 vilket innebär att 22/30 av själva vinsten ska beskattas med 30%. Skattesatsen blir då i praktiken 22%, du ska alltså skatta med 22% av din sammanlagda kapitalvinst (45 kap 33 § IL). Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline.

Efterlevande makes rätt till arv

2021-04-15 i Testamente
FRÅGA |Hej! min syster och hennes man bodde ihop i ett år innan hennes make gick hastigt bort i en bilolycka. vid denna tidpunkt uppgår min systers mans totala egendom till 2 040 000kr varav 40 000 kr är en bil som utgör enskild egendom. Min syster har endast giftorättsgods som uppgår till 1 000 000kr. Min systers man hade inte hunnit ändra sitt testamente sedan bröllopet och i hans testamente så har han därför testamenterat hela sin kvarlåtenskap till sin bror. Min syster menar dock att hon har rätt att ta del av sin mans arv. Vad gäller? hur kan min syster fördela arvet? Jag får lägga till att testamentet är giltigt enligt gällande formkrav.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga, då bestämmelserna om testamente och arv tas upp där. Som utgångspunkt i svensk rätt ska testators egentliga vilja vara avgörande för hur arvet ska fördelas (11 kap. 1 § ÄB). Dock enligt den juridiska doktrinen finns en begränsning vid tolkning av testamente, tolkningen måste kunna anknytas till själva texten i testamentet. I och med att testamentet är giltigt och förutsatt att det av testamente inte framgår något som tyder på att testators egentliga vilja är att någon annan än dennes bror ska ärva allt så har testamentet företräde framför din systers rätt till arv. Huvudregeln är att en efterlevande make ärver den avlidnes kvarlåtenskap såvida det inte finns särkullbarn. Dock till skillnad från arvingar kan en make genom ett testamente göra den efterlevande maken arvslös. Det finns dock en bestämmelse som begränsar makens rätt att testamentera bort allt och det är den så kallade basbeloppsregeln (3 kap. 1 § 2 st ÄB). Basbeloppsregeln innebär att efterlevande make har rätt att ur kvarlåtenskapen få ut egendom motsvarande 4 gånger prisbasbeloppet (sammanlagt 190 400 kr). Regeln gäller dock endast ifall efterlevande makes sammanlagda egendom inte uppnår det värdet. Så i din systers fall gäller inte begränsningen då hennes sammanlagda egendom är större än prisbasbeloppet. Så nej utifrån ärvdabalkens regler har inte din syster någon arvsrätt. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline