När anses gåvor vara skattefria?

2020-12-24 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej!Jag är en svensk medborgare med irakisk bakgrund. Bor i Sverige med min fru och mina tre barn i en liten hyreslägenhet. Inte så lätt med att få tag på en lägenhet nuförtiden så tänker jag på att köpa en bostad istället. Problemet är att jag är student i nuläget och kan därför inte få lån från banken. Däremot har min familj i hemlandet möjlighet att hjälpa mig med hela summan. Jag vet att man behöver inte betala skatt på gåva, men jag läste på en webbsida att någon som hade fått 5 miljoner kronor som gåva från sin bror och han fick betala skatt på hela beloppet eftersom skatreverket i Karlstad ansåg att det handlade om tjänsteinkomst då hade mannen hjälpt hans brorsfamilj med flytt och andra tjänster som jag anser vara vanliga mellan familjemedlemmar.Min fråga är: är det möjligt att skatteverket anser gåvan jag får av min mor som "tjänsteinkomst" bara för att jag har varit snäll mot henne? Min mamma är sjuk och jag besöker henne ofta, när jag får chansen. Självklart ställer jag upp och hjälper henne med allt möjligt om det behövs. Jag vet att det låter lite tokigt, men kan hennes gåva till mig räknas som tjänsteinkomst av skatteverket?Hur kan jag bli säker på vad som gäller i just mitt fall? Hur ska jag gå tillväga?Tack på förhandMvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer generellt beskriva vad som anses utgöra en gåva från ett skatterättsligt perspektiv. Det blir dock väldigt svårt att gå djupare in på din specifika situation eftersom jag inte känner till fler omständigheter och utöver det är det även väldigt beroende av domstolens egna bedömning på det enskilda fallet. Jag kommer främst utgå från Inkomstskattelagen (Hänvisas till som IL) och juridisk litteratur. Det är precis som du säger, utgångspunkten i inkomstskattelagen är att gåvor ska vara skattefria (8 kap. 2§ IL). För att pengarna ska ses som en gåva och därmed skattefri krävs att den uppfyllt vissa rekvisit. Det som först och främst krävs är att det ska handla om en förmögenhetsöverföring, vilket pengar räknas som. Frivillighet och gåvoavsikt Vidare ska överföringen av gåvan varit frivillig och att givaren, med en gåvoavsikt överför gåvan till mottagaren. Alltså ska syftet med förmögenhetsöverföringen vara en gåva, ifall något brister i dessa rekvisit räknas inte överföringen som en gåva. I den juridiska litteraturen nämns att de flesta svårigheterna i att bedöma ifall en förmögenhetsöverföring ska ses som en gåva är ifall den gjorts i form av ersättning mot en prestation, en så kallad remuneratorisk gåva. Här menar en att gåvotagaren gjort någon form av arbetsinsats till gåvogivaren som ligger till grund för gåvan. Det måste inte vara i form av allmänna tjänster som t ex görs i ett anställningsförhållande, utan begreppet tjänst är väldigt brett. Domstolen gör en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet och viktiga faktorer i den bedömningen brukar vara bland annat relationen mellan parterna. Ifall det handlar om en nära personlig relation talar det oftast för att det är en benefik överlåtelse, alltså utan motprestation, det framgår av HFD 2016 ref. 69. Men det är dock väldigt beroende av omständigheterna i övrigt och hur domstolen ser på det enskilda fallet. Sammanfattning Gåvor är som huvudregel skattefria men det krävs att de överensstämmer med vissa rekvisit. Först ska det handla om en förmögenhetsöverföring. Överföringen ska göras med frivillighet och ha en gåvoavsikt. Utöver det får gåvan inte heller ges på grund av en arbetsinsats mottagaren av gåvan gjort till gåvogivaren, det är upp till domstolen att utifrån omständigheterna göra den bedömningen. Men en nära relation mellan den som tar emot gåvan och gåvogivaren brukar tala för att det är en benefik överlåtelse. Rekommendation Ifall du behöver ytterligare juridisk hjälp av mer specifik art om hur det ser ut i praktiken med gåvor av denna sort rekommenderar jag dig att boka tid med vår juristbyrå här, eller ringa oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10:00-16:00 Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Är det lagligt att använda Immaterialrättsliga skyddade produkter för privatbruk?

2020-12-22 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Håller på att inreda en källare i sporttema. Är det lagligt att vi en sida ladda upp ett foto på t.ex ett klubbemblem som de trycker på exempelvis en kudde eller kopp och sedan köpa?Produkterna som jag sedan köpt är endast för privatbruk och används inte till någon vidareförsäljning.Tack på förhand!
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer dela upp frågan i två delar, först kommer jag besvara om det är olagligt att köpa en immaterialrättsligt skyddad produkt som inte kommer från den som äger rättigheterna. Senare ska jag besvara ifall det är okej att använda produkten för personligt bruk. Jag kommer utgår från immaterialrättsliga lagrum och främst Upphovsrättslagen (URL) och Mönsterskyddslagen (ML). I Sverige finns det inte regler som säger att det är olagligt att köpa kopior av immaterialrättsligt skyddade produkter. Genom att ladda upp ett upphovsrättsskyddad klubbemblem (de flesta är skyddade) och köpa en produkt som försäljaren tryckt emblemet så begår du inte ett brott. Det kan diskuteras om försäljaren själv begår ett brott enligt 1 kap. 2§ URL eller 5§ ML, men det är inget som angår köparen. När det gäller användning av upphovsrätts eller mönsterrätt skyddade produkter så är det tillåtet ifall det sker utifrån privat bruk. Alltså ifall det inte föreligger ett vinstsyfte så är det okej att använda sig av det här klubbemblemet eller någon annan upphovsrättsskyddad form, det framgår av 1 kap. 12§ URL (ifall det handlar om skyddade verk, t ex bilder och konstverk) och 7§ ML ( ifall det gäller olika mönster och symboler, som tex ett klubbemblem). Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Är enskild firma giftorättsgods eller enskild egendom?

2020-12-18 i Bodelning
FRÅGA |Min mamma och hennes man ska skiljas, de är gifta sedan 5 år tillbaka och min mamma har en enskild firma som hon startade innan de träffades och gifte sig. Ska firmans tillgångar delas mellan dem eller går det på något sätt som hennes pga att det är enskild firma?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga handlar om äktenskapsskillnad och bodelning så det tillämpliga lagrummet är Äktenskapsbalken (hänvisas till som ÄB). Utgångspunkten vid skilsmässa är att en bodelning ska upprättas (9 kap. 1§ ÄB). Bodelning innebär att vardera makes giftorättsgods ska delas lika mellan dem (10 kap.1§ ÄB). Som giftorättsgods utgör all egendom som inte är enskild egendom, med enskild egendom räknas bl a egendom behäftade med ett äktenskapsförord, gåvor eller arv (7 kap. 1-2§). Det spelar ingen roll när firman startade utan dess tillgångar ska tas med i bodelningen, såvida inget annat är föreskrivet. Värt att tänka på är att firman fortfarande tillhör din mamma, det är snarare dess värde som ska delas lika mellan båda parterna i bodelningen. Som slutsats kan jag säga att värdet eller (som du nämnde) tillgångarna av den enskilda firman räknas som giftorättsgods och ska därmed tas upp i bodelningen och delas mellan makarna, såvida det inte föreligger ett äktenskapsförord som gör firman till din mammas enskilda egendom och därmed undantas från bodelningen.Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Ska egendom som arvlåtare gett till bröstarvingar under sin livstid ses som förskott på arv eller gåva?

2020-11-29 i Förskott på arv
FRÅGA |Gåva eller förskott på arv?För ca 10 år sedan lånade vi ut 500.000 kr till var och en av våra två döttrar, när de köpte sina första lägenheter. De betalade ränta de första åren, men sedan tyckte vi att de inte behövde betala mer ränta till oss.I vinter har vi tack vare lägenhetsförsäljning möjlighet att ge dem 1 miljon kr var, som de kommer att använda till lägenheter/hus.Ska vi skriva gåvobevis på att de fått vardera 1,5 miljoner kr av oss? Eller räknas det som förskott på arv och det står i testamentet att det de ärver är enskild egendom? Båda har sambo och barn.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vare sig pengarna ni gett era barn ska ses som gåva eller förskott på arv och dessutom vad konsekvenserna av dem olika utfallen kan bli. Jag tänker även ta upp vilka handlingsalternativ ni har i er situation. Frågan behandlar arv så det tillämpliga lagrummet är Ärvdabalken (ÄB). Förskott på arv eller gåva? När det gäller egendom arvlåtaren gett till sina bröstarvingar under livstiden är huvudregeln att det ska presumeras vara ett förskott på arv. Undantaget är ifall det är föreskrivet att det handlar om en gåva eller att det av omständigheterna måste framgått att det varit avsett som gåva (6 kap. 1§ ÄB). Utgångspunkten när det gäller gåvor är att det ska vara en benefik överlåtelse, alltså utan någon form av motprestation, vilket gör att dem 500.000 kronorna ska ses som förskott på arv. Lån som är förenat med vanliga villkor som ränta ska också ses som förskott på arv, vilket framgår av NJA 1941 s. 62. I förarbeten sägs dock att ifall lånet skulle avskrivas så kan det ses som en gåva. Konsekvenserna Ifall pengarna (i det här fallet) skulle ses som ett förskott på arv hade följden blivit att det dras från bröstarvingarnas rätt till deras arvslott (6 kap. 1§ andra stycket ÄB). Ifall det dock ses som en gåva så undantas det från arvskiftet och det blir inte ett avdrag på deras arv med värdet av egendomen. Ifall det finns flera berättigade arvtagare (i det här fallet andra bröstarvingar) som inte fått förskott så resulterar förskott på arv att era två döttrar redan fått en del av arvet och därmed får mindre i arvskiftet efter. Ifall ni vill att det ska betraktas som gåvor kan ni förskriva det i testamentet. Av förarbeten till paragrafen framgår det att ifall avsikten inte var att det skulle betraktas som ett förskott på arv ska det antas vara en gåva. En sådan avsikt kan framgå genom att skrivas i en gåvohandling eller i testamente (ifall ni gör detta så se till att skriva att även gåvan utgör enskild egendom). Värt att nämna är dessutom att avsikten inte nödvändigtvis måste ha framkommit vid gåvotillfället utan det kan förskrivas senare. SammanfattningHuvudregeln är att egendom bröstarvingar får av arvlåtaren under livstiden ska ses som förskott på arv. Följden blir att ifall det funnits andra arvtagare som inte fått samma mängd av egendomen så hade förskottet dragits av, men i och med att döttrarna fått lika mycket och jag utgår från att det bara är dem två som är bröstarvingar så ska de inte spela roll vid arvskiftet mellan dem. Eftersom ni skrivit i testamentet att det är enskild egendom blir det inte en del av en eventuell bodelning (7 kap. 2§ 4:e punkten Äktenskapsbalken). Ni kan även skriva det som en gåva genom en gåvohandling eller i testamentet så att det betraktas som en gåva och undantas ur arvskiftet. Även här ska det föreskrivas att det ska vara enskild egendom (7 kap. 2§ 2:a punkten Äktenskapsbalken). Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan arvtagare avstå från rätten till arv eller testamente?

2020-12-23 i Arvsavstående
FRÅGA |Min exmans tvillingbror i Köpenhamn har avlidit. Han har testamenterat allt kvarlåtenskap till mina (och min sedan flera år avlidne exmans) fyra vuxna barn. Min ex-svåger var ogift och hade inga egna barn. Kan mina barn avsäga sig arvet eller skänka allt till välgörenhet? Vi tror inte att det finns något av särskilt stort värde i dödsboet. Eftersom vi bor i Sverige blir detta extra komplicerat i coronatider då ingen av dem kan resa till Köpenhamn och ta hand om sin onkels hem och lösöre. Han var dessutom en samlare och att tömma hans hem skulle vara en mardröm för dem och förenat med stora kostnader för resa, logi och förlorad arbetsinkomst i samband med ledighet från deras arbeten.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag definierar din fråga som att du vill veta ifall det går att avstå från att ta emot det testamenterade arvet från din ex-svåger. Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken för att besvara din fråga. Huruvida det går att skänka arvet till välgörenhet så finns endast bestämmelser i Ärvdabalken angående möjligheten för den allmänna arvsfonden att ta del av arvet, men det sker endast ifall det inte finns andra som är arvsberättigade efter arvlåtarens bortgång (5 kap. 1§ ÄB). En arvinge har rätt att avstå både dennes rätt till arv genom Ärvdabalken eller vad som följer av testamente (17 kap. 2§ ÄB). Konsekvenserna av ett arvsavstående är att den som egentligen har rätt till arv genom arvsfördelning utifrån Ärvdabalken eller genom testamente avsäger sig denna rätt. Detta görs efter arvlåtarens bortgång. När en arvtagare avstår från sin rätt till arv fördelas arvet som om arvtagaren avlidit alltså utifrån arvsreglerna i (2 kap. 2§ ÄB). Det är inte reglerat i lag hur ett avstående av arv görs men i den juridiska litteraturen sägs att det ska förhålla sig om en skriftlig viljeförklaring signerad av den som vill avstå sitt arv och det ska ske efter arvlåtarens bortgång. Det skriftliga arvsavståendet ska lämnas in till skatterätten. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Går det att jämka förskott på arv?

2020-12-21 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Vår ena förälder som hade en skogsfastighet som enskild egendom, har gett den till ena barnet som förskott på arv. Vi andra syskon visste inget alls om detta. Båda föräldrarna lever. Men vid en bouppteckning i framtiden kommer vi andra begära jämkning,då det inte på långa vägar finns något motsvarande värde till oss. När kan vi begära jämkning? När den föräldern avlider, eller när båda gott bort?Tacksam för svar.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga tar sikte på arvsrätt, jag kommer därför besvara frågan utifrån bestämmelserna i Ärvdabalken (hänvisas till som ÄB). Som huvudregel ska vid ena makens bortgång efterlevande make ärva all egendom med fri förfogande innan gemensamma barn, det framgår av den legala arvsordningen (3 kap. 1§ ÄB). När det gäller förskott på arv är utgångspunkten att det arvlåtaren gett en bröstarvinge under livstiden ska räknas som ett förskott på arv såvida inget annat är föreskrivet (6 kap 1§ ÄB). Av omständigheterna att döma ska fastigheten räknas som ett förskott på arv. Skogsfastigheten som ena barnet fått ska avräknas från arvet efter den först avlidne maken (6 kap. 1§ andra stycket ÄB). I praktiken innebär detta att den som fått förskott får räkna bort värdet av förskottet från arvslotten (arvslotten är bröstarvingarnas lika rätt till arvet, alltså arvet delat på antalet barn) och endast behålla mellanskillnaden (6 kap. 3§ och 5§ ÄB). I händelse av att värdet på förskottet är större än arvslotten finns dock ingen skyldighet för arvtagaren att lämna tillbaka överskottet (6 kap. 4§ ÄB). I och med att arvlåtaren har fri förfoganderätt (rätten att fritt utnyttja sin egendom) så är ett förskott på arv inget bröstarvingar kan jämka, såvida det inte kränker deras rätt till laglott. Laglotten är hälften av arvslotten och är en form av garanterat värde som bröstarvingar är berättigade till (7 kap.1§ ÄB). Sammanfattning Så genom att ge ett förskott på arv bryter inte arvlåtaren mot några regler. Konsekvenserna av förskottet blir att arvtagaren får värdet borträknat från sin arvslott vid en potentiell bouppteckning. Ifall värdet av fastigheten understiger arvslotten får barnet behålla mellanskillnaden. Ifall värdet på fastigheten överstiger arvslotten kommer inte barnet få ta ut mer i arv, dock har denne inte heller en skyldighet att återbära något av fastighetens värde. Enda undantaget är ifall förskottet kränker resterande bröstarvingars rätt till laglott som utgör hälften av arvslotten, då finns det en möjlighet att jämka för att få ta del av laglotten och därmed ha en rätt till återbetalning (7 kap. 3§ ÄB). Detta kan göras vid bouppteckningen som sker vid efterlevande makes bortgång, det är inte förens då arvet fördelas på bröstarvingarna. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan en fritt trycka motiv och varumärken på produkter för försäljning?

2020-11-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej lawline!Jag har kommit på en affärsidé som jag tror stenhårt på men har kommit över några frågor kring varumärke och immaterialrätt. Min idé är att kunden ska kunna designa sin produkt själv på hemsidan och välja motiv och tryck, produkten går sen vidare till tryckeriet där motivet kunden valt trycks på produkten. Om kunden skulle välja tillexempel att trycka ett Gucci motiv eller adidas märke på produkten, begår jag då något brott? Eller hur fungerar det?Tack på förhand.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att försäljningen på produkterna går via dig medan kunderna får välja vilket tryck dem vill ha. Jag utgår från att det inte bara gäller märken utan även citat, olika symboler etc. Jag kommer främst att utgå från Upphovsrättslagen (URL) och Varumärkeslagen (VmL) för att besvara din fråga. Inom immaterialrätten är det svårt att peka ut exakt vad en får och inte får göra eftersom det är väldigt beroende av det enskilda fallet. Av den anledningen kommer jag förklara i allmänhet hur immaterialrätten fungerar och så gott som möjligt applicera det på ditt fall. UpphovsrättslagenNär det gäller litterära och Konstnärliga verk så har den som skapat verken upphovsrätten till dem. Det kan handla om fotografier, filmverk, skrift och det är en väldigt vid tolkning om vad som ses som ett konstverk (1 kap. 1§ URL). Det krävs dock att konstverket har nått en viss verkshöjd, alltså att den är så pass originell och självständig i den mening att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse för att den ska få upphovsrättsligt skydd. Den som har upphovsrätt till ett verk har den uteslutande rätten att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det eller göra det tillgängligt för allmänheten (1 kap. 2§ URL). Så försäljning av dessa upphovsrättsskyddade verk är en inskränkning av konstnärens upphovsrätt och är förbjudet (1 kap. 2§ tredje stycket 4:e punkten URL). Så ifall en vill trycka något känt citat från en bok eller fotografi så kan det vara förbjudet. Undantag finns för t ex privat bruk, men i och med att det handlar om försäljning blir det inte aktuellt. Citat kan också i undantagsfall användas men det måste göras med "god sed" och motiverat ändamål, det handlar oftare om att det ska hjälpa till med en sorts framställning eller klargöra något i ett arbete eller t ex bokrecensioner (2 kap. 22§ URL). Jag personligen tvivlar på att försäljning inkluderas i undantaget. Annars hade enda möjligheten varit att upphovsmannen överlåtit rättigheterna till verket, det regleras i 3 kap. URL. Varumärkeslagen Både Gucci och Adidas är varumärken och är beskyddade med ett varumärkesskydd. Detta gäller även alla andra kända märken i världen. Lagen skyddar varumärken med särskiljningsförmåga och som kan återges i varumärkesregistret (1 kap. 4§ VmL). Den som har ett varumärkesskydd genom registrering har ensamrätt till det (1 kap. 6§ VmL) eller genom inarbetning enligt (1 kap. 7§ VmL). De som äger rättigheterna till varumärken har en exklusiv rätt att använda varumärket i näringsverksamhet. Ensamrätten innebär att ingen annan än innehavaren, får utan dennes tillstånd använda ett tecken i sin näringsverksamhet som ens är identiskt med varumärket och används för samma slags varor eller tjänster. Försäljning av produkter med ett skyddat varumärke är därmed förbjudet. Så ifall det finns risk för förväxling med det originella varumärket får en person inte använda tecknet, vilket innebär att det är helt förbjudet att använda den faktiska märket. Ifall varumärket är välkänt räcker det med att användningen skapar associationer till det varumärket för att det ska strida mot lagen (1 kap. 10§ VmL). Värt att nämna är att detta också gäller för kända mönster som behandlas i Mönsterskyddslagen, det gäller olika former, design osv. Sammanfattning Litterära och konstnärliga verk har ofta ett automatiskt upphovsrättsligt skydd ifall de når en viss verkshöjd, ifall det anses upphovsrättsligt skyddad har upphovsmannen uteslutande rätt till att förfoga över verket och framställa exemplar av det, vilket gör det förbjudet att sälja produkter med det tryckta verket på. Möjligheterna att efterlikna varumärken är väldigt begränsade och kan ofta strida mot lagen. Ifall varumärket är välkänt och etablerat eller registrerats för varumärkesskydd så har innehavaren en ensamrätt att använda märket. Det innebär att det är förbjudet att I näringsverksamhet använda samma märke eller ett märke som efterliknar det originella. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Vad innebär laga kraft och vad är det till för?

2020-11-26 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |HejFått på mitt bord att ordna fram ett lagakraftbevis.Hur gör man det? Vad innebär det? Varför måste man ha ett sådant?I detta fall avser det ett Kommunfullmäktigeprotokoll.Detta är helt nytt för mig, så oerhört tacksam för hjälp!Vänligen Maria
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det gäller första frågan gällande hur en tar ut bevis på laga kraft så skiljer det sig beroende på situation. Jag återkommer med svaret mot slutet och börjar med att besvara dina andra frågor om laga kraft. Jag kommer främst hålla mig till regler gällande förvaltningsrätt för att besvara frågan. Vad innebär laga kraft? Laga kraft är en juridisk term i förvaltningsrätten som innebär att ett beslut eller en dom från en myndighet eller domstol inte längre kan överklagas. Efter att en dom eller ett beslut utfärdats finns det en viss period inom vilken en kan överklaga beslutet. Tiden skiljer sig beroende på vilken sorts beslut det gäller, en måste överklaga beslutet inom 3 veckor om det är en förvaltningsdom (44§ Förvaltningslagen). Men när den perioden är över så fastställs domen och kan inte längre överklagas (45§ första stycket Förvaltningslagen). Vissa undantag finns men jag kommer inte gå närmare in på dem då det inte är relevant för frågan. Varför måste man ha laga kraft? Ofta handlar beslut om tillstånd för att t ex få bedriva verksamhet, få bygglov eller för en kommun att anta en detaljplan. För att få utföra en sådan åtgärd krävs att man fått tillstånd av en myndighet eller domstol, laga kraft innebär då att det här beslutet myndigheten eller domstolen utfärdat inte längre kan överklagas och en kan då påbörja t ex byggarbetet eller verksamheten. En behöver i vissa fall alltså bevis på laga kraft för att verkställa beslutet. Hur gör man det? Det här blir lite svårt att besvara eftersom det är beroende på vad det är för beslut och ifall tiden för överklagande gått ut. I och med att det handlar om protokoll av kommunfullmäktige så bör det finnas på kommunens anslagstavla där det även står hur länge en har att överklaga beslutet (besvärstid). Efter att tiden löpt ut kan en vända sig till förvaltningsdomstolen och begära ut ett lagakraftbevis som styrker att beslutet är fastställt och inte längre kan överklagas. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!