Testamente eller äktenskapsförord för att säkra arvet till mina barn?

2021-01-24 i Bodelning
FRÅGA |Testamente eller Äktenskapsförord??Vi är gifta sedan 2016 och bor i bostadsrätt vi har inga gemensamma barn men var och en av oss har barn sedan tidigare.Min man vill nu ta lån till sina barn som förskott på arv men jag vill inte skriva under detta lån. Han har även lån sedan tidigare.Jag vill att mina barn skall ärva efter mig hur skall jag göra?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelserna om arv och testamente regleras i ärvdabalken (ÄB), bodelning regleras i äktenskapsbalken (ÄktB). Verken din make eller din makes barn har någon legal arvsrätt efter dig. Det är dina bröstarvingar, dina barn närmare bestämt, som enligt den legala arvsordningen kommer att ärva dig. Det kommer dock att genomföras en bodelning när du eller din make går bort. En bodelning innebär att alla gemensamma tillgångar(Giftorättsgods) delas lika, 9 kap. 1 § och 9 kap. 5 § ÄktB. Hälften av tillgångarna blir den efterlevande makens egendom och den andra halvan utgör den bortgångna makens arv. Enskild egendom delas dock inte upp, vad som utgör enskild egendom framgår av 7 kap. 2 § ÄktB. En strategi för att försäkra dig om att din egendom kommer att ärvas av dina barn är att skriva äktenskapsförord där ni avtalar om att den egendom som vardera make äger skall utgöra enskild egendom i lagens mening och där med inte ingå i bodelningen. Om du gör majoriteten av din egendom till enskild egendom innebär det att du skyddar den egendomen från att ingå i bodelningen. Äktenskapsförord regleras i 7 kap 3 § ÄktB. Ni kan inte reglera direkta frågor om arv i ett äktenskapsförord, genom äktenskapsförord regleras endast vad som ska utgöra enskild egendom vid bodelning. Då dina barn redan är legala arvtagare finns det egentligen ingen anledning att skriva testamente, dock är det en enkelt genomförbar handling och kan vara bra för att förtydliga hur du vill att ditt arv skall fördelas. Behöver du mer hjälp kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på familjerätt. Du kan boka tid direkt här. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågorVänliga hälsningar

Kan andelsföreningen säga upp mitt hyreskontrakt med några få veckors notis trots mitt tillsvidarekontrakt?

2021-01-21 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Jag hyr ett fritidshus av husägaren, med tillsvidarekontrakt sedan 1 sept 2020. Huset ligger på arrendetomt och ingår i en andelsförening. Nu har föreningens styrelse beslutat att de inte länge accepterar andrahandsuthyrning och har meddelat husägaren (inte mig) att jag måste flytta ut per sista januari, dvs med ca tre veckors notis. Min hyresvärd har inte sagt upp kontraktet med mig. Kan andelsföreningen tvinga ut mig med några få veckors notis trots mitt tillsvidarekontrakt?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Avtal, genom vilka hus eller delar av hus upplåts till nyttjande mot ersättning regleras i 12 kap Jordabalken (JB), även kallad hyreslagen. Hyresavtal som gäller för obestämd tid, vilket är fallet här, skall sägas upp för att upphöra att gälla och om ett hyresavtal om en bostad löper på obestämd tid så är utgångspunkten att uppsägningstiden är tre månader 12 kap 3 och 4 § JB. Man kan avtala om längre eller kortare uppsägningstid men lagen ska tolkas till hyresgästens fördel, det innebär att du alltid har rätt till en uppsägningstid på minst 3 månader. Eftersom du hyr i andra hand får du besittningsskydd först efter två år, ett skydd som gör det svårare för hyresvärden att säga upp avtalet. Eftersom du saknar besittningsskydd kan ditt hyresavtal sägas upp utan skäl, men då med beaktande av tre månaders uppsägningstid.Ditt hyresavtal kan dock sägas upp i förtid utan uppsägningstid, om du som hyresgäst uppfyller någon av de förverkandegrunder som uppräknas i 12 kap 42 § JB. I detta fall verkar dock orsaken vara ett gemensamt beslut i föreningen. Som svar på din fråga har du alltså rätt till minst 3 månaders uppsägningstid efter som att du har ett tillsvidarekontrakt. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor. Vänliga hälsningar

Överlåtelse av bostadsrätt till sambo

2020-12-26 i Bostadsrätt
FRÅGA |Min sambo och jag äger hälften vardera i en bostadsrätt. Han har särkullbarn. Vi har ett inbördes testamente där jag ärver honom med undantag för barnens laglott. Om han vill överlåta sin del av bostadsrätten till mig, vilka för- och nackdelar finns för parterna med försäljning resp gåvobrev? Är det någon fördel att gifta sig och skriva nytt testamente där bostadsrätten är enskild egendom?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelserna kring överlåtelser av bostadsrätter återfinns i Bostadsrättslagen (BRL). Formkraven för att antingen sälja eller ge bort bostadsrätten som gåva är desamma och framgår av 6 kap 4 § BRL. Enligt dessa formkrav skall överlåtelsen skriftligen framgå i en överlåtelsehandling. I överlåtelsehandlingen skall det framgå vilken lägenhet som överlåts samt en avtalad prisuppgift, eller vid gåva, en prisuppgift om 0 kr. Ytterligare formkrav är att bostadsrättsföreningen skall meddelas om överlåtelsen och få ta del av överlåtelsehandlingen, 9 kap. 10 § BRL. Det finns alltså ingen direkt fördel eller nackdel med att antingen sälja eller ge bort andelen av bostadsrätten som gåva. Formkraven är desamma. Att gifta sig för att sedan via äktenskapsförord skriva bostadsrätten som enskild egendom innebär att bostadsrätten inte längre kommer ingå i bodelningen mellan er makar vid eventuell skilsmässa eller dödsfall. Det är alltså av relevans för fördelningen av tillgångar mellan makarna. Är syftet att enbart överlåta bostadsrätten till dig ser jag, utifrån vad som framgår i din fråga, ingen anledning i att gifta er och sedan skriva över egendomen som enskild.Behöver du mer hjälp kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på familjerätt. Du kan boka tid direkt här. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågorVänliga hälsningar

Möjligheten att ärva hela kvarlåtenskapen som en av flera bröstarvingar

2020-12-14 i Testamente
FRÅGA |Min mamma är gift med min pappa sedan snart 50 år tillbaka. Min mamma står som ägare till fastigheten de bor på, men den är inte enskild egendom.Jag har två syskon som för lite mer än ett år sedan fick en annan fastighet (sommarhus) i gåva av min mamma. Ett gåvobrev blev upprättat och det står tydligt att fastigheten inte ska ses som förskott på arv. Detta innebär att jag har blivit förfördelad arvsmässigt, eftersom vi tre syskon vid min mammas bortgång ska dela på arvet med 1/3 av fastigheten som finns kvar (1/3 av halva om vår pappa fortfarande lever och 1/3 av hela om även pappa har gått bort). Detta känns för mig väldigt orättvist, eftersom mina två syskon sitter med en väldigt värdefull fastighet (ca 6 milj) sedan tidigare gåva.Min pappa börjar bli dement och min mamma är orolig för framtiden och vill försöka säkra upp det som går. Min fråga är således om min mamma kan skriva ett testamente där hela fastigheten hon och pappa bor på ärvs av mig och enbart mig. Kan ett testamente gå förbi min pappas arvsrätt på halva fastigheten vid mammas bortgång och även mina syskon? Eller måste gåvobrevet skrivas om så att den andra fastigheten inte skrivs som ett förskott på arv till mina syskon, och att jag inte kräver min arvslott i den fastigheten (mina syskon skulle inte kunna köpa ut mig från fastigheten) och att jag "kompenseras" genom att ärva fastigheten efter min mamma?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelserna om testamenten och arvsrätt regleras i Ärvdabalken (ÄB).Huvudregeln är att den som vill sälja en fastighet själv får bestämma till vilket pris fastigheten ska säljas. Det finns en presumtionsregel i 6 kap 1 § ÄB som säger att en gåva men även en fastighet såld till underpris utgör förskott på arv. Givaren/säljaren kan dock, precis som i fallet du beskriver, bestämma att fastigheten inte skall utgöra förskott på arv. Avgörande för ett sådant förfarande är personens avsikt och vilja, det finns alltså inget formkrav för hur eller när en sådan önskan skall framföras. Sommarhuset i fråga skall alltså inte räknas som förskott på arv. I frågan om att vidare kunna testamentera den andra fastigheten till dig gäller följande: Som huvudregel har en make alltid rätt att ärva hela sin makes kvarlåtenskap, 3 kap. 1 § ÄB. Har maken gått bort går istället hela arvet till den avlidnes bröstarvingar, dvs barn. Är ni tre syskon är utgångspunkten om det inte finns ett testamente att kvarlåtenskapen fördelas lika, alltså 1/3 vardera. Barnen till den bortgångna har alltid legal rätt till hälften av sin laglott, den går inte att testamentera bort. Det innebär att varje syskon i detta fall har rätt till minst 1/6 av den bortgångnas arv. Det är alltså möjligt att som enskilt syskon få ärva en majoritet av kvarlåtenskapen, men inte allt, om testamente upprättas. Om enbart du anförs som arvstagare i testamentet finns det dock möjlighet till arvsavsägelse av dina syskon, där dom som arvingar godkänner ett testamente där dom uteslutits från arvet, arvsavsägelse framgår närmare av 17 kap 2 § ÄB. Om din pappa lever kan han som alternativ avstå arv, det innebär att arvet förses bröstarvingarna till den som avstått arvet, det vill säga du och dina syskon, som i sådana fall kan avsäga sig sitt arv. Det går också att fördela kvarlåtenskapen jämt genom gåvor i efterhand. Behöver du mer hjälp kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på familjerätt. Du kan boka tid direkt här. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor. Vänliga hälsningar

Vad händer om min pappa gifter sig innan han dör?

2021-01-21 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Mina gamla föräldrar är skilda sedan ett tiotal år tillbaka. Mamma är 80 och bor ensam. Pappa är 85 och bor ensam i ett hus. Jag har två syskon: en syster 50 år och en bror som skulle ha fyllt 55 i år, men han gick bort i cancer för tre år sedan. Min bror har tre barn, med två olika kvinnor varav de två yngsta är tillsammans med kvinnan som blev hans änka. Min syster har inga egna barn, men hennes man har två barn sedan tidigare som alltså är min systers "bonusbarn". Jag har ett barn med min exfru.Vem av ovanstående har rätt att ärva efter mina föräldrar ?Vad händer om min pappa gifter sig innan han dör?Vad händer om det visar sig att min pappa har ett utomäktenskapligt barn som dyker upp vid begravningen? Hur kan man ta reda på om min pappa har ett utomäktenskapligt barn?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!En del av de personliga uppgifterna i frågan är manipulerade för att skydda din personliga integritet. Bestämmelserna om arv och testamente regleras i ärvdabalken (ÄB).Vem ärver?Om antingen din mor eller far går bort kommer hela arvet att fördelas mellan personens bröstarvingar, dvs barn. Är ni tre syskon är utgångspunkten, om det inte finns ett testamente, att kvarlåtenskapen fördelas lika, alltså 1/3 vardera. Din brors bröstarvingar kommer att få dela på hans arvslott, barnen till brodern erhåller därför 1/9 vardera av det totala arvet. Vid fall där testamente går emot den legala arvsordningen har ni bröstarvingar alltid rätt till laglott. Det är endast bröstarvingar ur den första arvsklassen som har legal rätt att kräva sin s.k. laglott, oavsett testamente, 7 kap. 3 § ÄB. I första arvsklassen finns den avlidnes barn (bröstarvingar) eller, då barnet är avlidet innan förälderns bortgång, barnbarn som då träder i sin avlidna förälders ställe, s.k. istadarätt. Laglotten motsvarar hälften av den arvslott som hade tilldelats om testamente ej existerade. Om fadern gifter sig och sedan dör? Det första steget när den ena maken dör är att det görs en bodelning där alla gemensamma tillgångar delas lika (9 kap. 1 § och 9 kap. 5 § äktenskapsbalken (ÄktB). Hälften av tillgångarna blir den efterlevande makens egendom och den andra halvan utgör den bortgångna makens arv. Enskild egendom delas dock inte upp, vad som utgör enskild egendom framgår av 7 kap. 2 § ÄktB.Skillnaden blir alltså att huvudsakligen bodelning efter fadern äger rum där giftorättsgods delas lika. Maken har ingen legal arvsrätt. Man kan avtala om vilka tillgångar som skall utgöra enskild egendom genom äktenskapsförord. Det finns också något som kallas basbeloppsregeln, den innebär att den efterlevande maken alltid har rätt att få ut egendom till ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet, 3 kap. 1 § ÄB. Prisbasbeloppet bestäms i 2 kap 6 och 7 § socialförsäkringsbalken. Frågan är omfattande och flera ytterligare faktorer kan komma att spela roll.Vad händer om det visar sig att min pappa har ett utomäktenskapligt barn som dyker upp vid begravningen? Skulle din far ha ytterligare ett barn har det barnet samma arvsrättsliga rättigheter som övriga bröstarvingar. Hur kan man ta reda på om min pappa har ett utomäktenskapligt barn?En persons familjeuppgifter finns registrerade i skatteverkets folkbokföring. Om faderskapet inte är fastställt och registrerat och om modern och fadern inte var gifta fastställs faderskap genom bekräftelse eller dom, se 1 kap 3 § föräldrabalken (FB).Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor. Vänliga hälsningar

Arvsrätt med särkullbarn om make dör

2020-12-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Gift sedan 26 år. Gjorde då bodelning under äktenskap, Jag fick bostadsrätt. Min man en taxirörelse. Äktenskapsförord upprättades. Vi har inga gemensamma barn. Båda har barn sen tidigare (särkullsbarn). Taxiverksamheten avyttrad då maken gick i pension. Bostadsrätten såld vid min pensionering. Pengar på banken. Jag har även ärvt pengar från mina föräldrars bostadsförsäljning. Testamente finns att vi ska ha fri förfoganderätt över den avlidnes kvarlåtenskap. Taxiverksamheten = 0. På mitt sparkonto finns en större summa. Om min make avlider vad händer med mina pengar. Kan hans barn ärva av dessa eller är det fortfarande mina egna? I så fall vad händer när jag avlider? Hur delas pengarna då?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du skriver i din fråga att ni är gifta och har gjort bodelning. Bodelning sker endast vid skilsmässa eller dödsfall. Om det är så att ni har genomfört bodelning kan du hoppa över den delen i svaret.Bestämmelserna om bodelning och äktenskaps upplösning regleras i äktenskapsbalken (ÄktB). Det första steget när den ena maken dör är att det görs en bodelning där era gemensamma tillgångar delas lika. 9 kap. 1 § och 9 kap. 5 § ÄktB. Hälften av tillgångarna blir den efterlevande makens egendom och den andra halvan utgör den bortgångna makens arv. Enskild egendom delas dock inte upp, vad som utgör enskild egendom framgår av 7 kap. 2 § ÄktB. Man kan också avtala om vilka tillgångar som skall utgöra enskild egendom genom äktenskapsförord, vilket ni verkar ha gjort. Bestämmelserna om testamenten och arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB).Skulle ni vara gifta och den ena maken dör ska arvet från denne gå till den efterlevande maken enligt 3 kap. 1 § ÄB. Det innebär att den andra maken får fri förfoganderätt över arvet och i stort sätt kan göra vad hen vill med egendomen, förutom att testamentera vidare den eller genom gåva väsentligt minska den, 3 kap. 2-3 § ÄB. När den efterlevande maken sedan går bort får barnen ut en kvotdel av arvet i form av efterarv.Det finns dock ett undantag gällande särkullbarn, det vill säga barn som inte är makarnas gemensamma, dom får huvudregel sin andel direkt, 3 kap. 1 § ÄB. Det innebär att om någon av er dör skall arvet som huvudregel gå i sin helhet till erat/era egna barn. Din makes egna barn har inte någon legal arvsrätt från dig, eftersom att de inte är bröstarvingar. Det betyder att din makes tidigare barn inte kommer att ärva något från dig så länge du inte upprättar en sådan önskan i testamente. Behöver du mer hjälp kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på familjerätt. Du kan boka tid direkt här. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågorVänligen

Gåva som förskott på arv

2020-12-16 i Förskott på arv
FRÅGA |https://lagen.nu/1958:637https://lagen.nu/1958:637Hej ! Min far har gått bort 90-år gammal.När vi skulle göra bouppteckning så fick jag och min bror reda på att våran syster köpt hans lägenhet för 800000kr under marknadsvärdet.Hon har bara betalat 300000kr för lägenheten. Han hade även skrivit ett gåvobrev att denna gåva inte skulle räknas som förskott på arv.När vi fick ut kontoutdrag från banken över hans tillgångar fanns bara 30000kr kvar på kontot. Ska dessa 30000 fördelas på oss 3 barn, då kommer jag och min bror endast få ut 10000kr var medans vår syster 10000kr och lägenheten. Är detta riktigt?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelserna om testamenten och arvsrätt regleras i Ärvdabalken (ÄB).Huvudregeln är att den som vill sälja en fastighet själv får bestämma till vilket pris fastigheten ska säljas. Att sälja en fastighet till underpris är alltså inte juridiskt problematiskt. Det finns en presumtionsregel i 6 kap 1 § ÄB som säger att en gåva som en person under sin livstid ger till en bröstarvinge räknas som förskott på arv, även en fastighet såld till underpris utgör förskott på arv. Förskott på arv ska räknas med när laglotten ska beräknas, 7 kap 2 § ÄB. Givaren/säljaren kan dock, precis som du beskriver, bestämma att fastigheten inte skall utgöra förskott på arv. Avgörande för ett sådant förfarande är personens avsikt och vilja, det finns alltså inget formkrav för hur eller när en sådan önskan skall framföras. Därför skall 7 kap 2 § ÄB inte längre tillämpas. Men, för att föräldrar inte skall kunna missgynna bröstarvingar och kringgå laglottsskyddet finns det s.k. förstärkta laglottsskyddet. Det förstärkta laglottsskyddet regleras i 7 kap. 4 § ÄB och berör gåvor som har överlämnats på sådana villkor eller under sådana omständigheter att den går att likställa med ett testamente. Vad som menas med detta är att en bröstarvinge kan klandra en gåva, om konsekvensen av den kan jämställas med konsekvensen av ett testamente, och då få ut sin laglott. Om klander av en gåva godtas blir följden att laglotten uppgår till samma värde som om gåvan aldrig getts.En bröstarvinge som vill göra gällande att den avlidne har gett bort egendom på ett sätt som kan likställas med ett testamente måste väcka talan i tingsrätt mot gåvotagaren inom ett år från det att bouppteckningen efter den avlidne givaren avslutades.Reglerna kring det förstärkta laglottsskyddet är dock mycket komplexa, för att kunna ta ställning huruvida det förstärkta laglotsskyddet är tillämpligt hade jag behövt mer omfattande information. Behöver du mer hjälp kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på familjerätt. Du kan boka tid direkt här. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor. Vänliga hälsningar

Köparens möjlighet att åberopa fel på husbil med läckage

2020-12-01 i Köplagen
FRÅGA |HejFör en månad sen sålde jag en 20 år gammal husbil via blocket. Jag informerade om alla fel som jag visste om tex att bilen innan vi förvärvade den haft läckage från lister på taket med bl a förstört golv som följd. Skadorna fixades, nytt golv lades och en verkstad bytte alla lister (2013) och efter det har bilen varit tät. En månad efter affären hör köparen av sig angående läckage i ett skåp som vi använd till att ladda telefoner mm. Innan försäljningen kontrollerade vi bla skåpet och dess funktioner visades ordentligt. Om det varit läckage då hade vi och köparna märkt det då bilen dessutom stått ute ett par veckor med en hel del regn. Köparen påstår nu att läckaget måste funnits redan då och vill ha pengar i kompensation annars blir det rättssak. Till saken hör att köparen innan han kontaktade oss om detta har "försökt" laga läckan genom att använda sanitetssillikon (vilket man aldrig brukar använda till husbilar) och dessutom har sågat hål i taket och brutit bort en list vid läckaget. Sedan har han försökt laga hålet med epoxy (mot aluminium). Detta gör att situationen inte är som när vi sålde bilen. Vi hävdar att vi inte kände till nåt läckage men han hotar med rättsliga åtgärder om vi inte betalar. Hans felaktiga lagningar har ju ev. lett till mera skador o dyrare reparationer. Vad ska vi göra?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du har valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga.Utifrån frågan kan svaret bli annorlunda beroende på om du har sålt husbilen i egenskap av privatperson eller näringsidkare. Jag väljer att utgå från att du är privatperson och att du sålt husbilen till en privatperson, då gäller de allmänna reglerna i köplagen (KöpL).Köplagen kan endast tillämpas i de delar som inte berörs i avtalet. Om avtalet säger något annat som avviker från köplagen går avtalet i första hand. Eftersom att jag inte vet vad som har avtalats så kommer jag därför att helt att utgå från köplagen.För att kunna avgöra om du är skyldig att betala ersättning för läckan i husbilen måste man först reda ut om ett fel faktiskt föreligger. Reglerna om fel i vara finns i 17 och 18 § KöpL. Sammanfattat innebär det att fel föreligger om varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om varans egenskaper eller användning som säljaren har lämnat vid marknadsföringen av varan eller annars före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet. Ett läckage är därför att betrakta om ett fel.I köplagen finns det en undersökningsplikt för köparen, 20 § KöpL. I den framkommer att köparen inte får åberopa fel till dig som säljare om köparen fått tillfälle att undersöka husbilen eller faktiskt undersökt husbilen. Omfattningen av undersökningen avgörs enligt god affärssed och hur köpare i branchen normalt brukar göra, arten av vara m.m. I detta fall gäller undersökningspliktens omfattning i relation till hur man annars bör undersöka en husbil innan köp. Köparen är skyldig att undersöka varan så fort det är möjligt.För att köparen ska kunna åberopa felen krävs att de fanns vid köpet, 21 § KöpL. Det är en bevisfråga som är upp till köparen att bevisa. Det kan tänkas bli tämligen svårt för köparen att bevisa att läckan fanns där redan vid köpet då du beskriver hur de själva med diverse metoder har modifierat husbilen i efterhand, det kan tala för din fördel.En ytterligare förutsättning för att köparen ska kunna åberopa felen är att köparen har undersökt och reklamerat i rätt tid. Om köparen inte reklamerar i rätt tid förlorar hen rätten att åberopa felen, 31 och 32 § KöpL. Köparen har i ditt fall hört av sig efter en månad, vad som är skälig tid är svårt att fastställa men det är nog på gränsen i detta fall, då det handlar om ett läckage som rimligtvis bör ha upptäckts tidigare.Sammanfattningsvis krävs det att köparen har fullföljt sin undersökningsplikt, att köparen kan bevisa att felet fanns redan vid köptillfället och att köparen har åberopat felen i rätt tid. Utifrån vad som framkommit i din text har jag svårt att tro att köparen på rättsliga grunder kan åberopa felet.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar