Vad kan man göra om arbetsgivaren inte utfärdar ett arbetsgivarintyg?

2021-04-11 i Arbetsgivarintyg
FRÅGA |hur lång tid en arbetsgivare får/kan dröja med att utfärda arbetsgivare intyg ? jag bara hör att hen ska göra det - och då väntar jag och väntar - inga sanktion för arbetsgivare - dock jag är utan beslutat ersättning från min A-kassa.
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du har rätt att få ut ditt arbetsgivarintyg för att kunna få a-kassa, enligt 47 § 2 stycket lag om arbetslöshetsförsäkring. Arbetsgivaren ska utfärda det på din begäran utan något dröjsmål eftersom det är viktigt för att du ska kunna få ersättning, du ska alltså inte behöva vänta på det. Tyvärr finns det dock inte någon sanktion för arbetsgivaren om den inte gör det, vilket leder till att vissa helt enkelt struntar i det. Det du kan göra är att fortsätta påminna och tjata på arbetsgivaren eftersom det är din rättighet att få det, du kan hänvisa till 47 §. Du kan även vända dig till facket så kan de också kontakta arbetsgivaren angående intyget, men facket kan heller inte ge arbetsgivaren någon sanktion.Av 47 § framgår det också att om det medför stora svårigheter för sökanden att skaffa arbetsgivarintyg, får uppgifterna styrkas på något annat sätt. Detta kan göras genom exempelvis lönespecifikationer, uppgifter från skatteverket eller genom anställningsavtalet. Jag råder dig därför att kontakta din a-kassa och förklara din situation så kan de hjälpa dig med vilka handlingar du behöver istället.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att det löser sig, annars är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar,

Kan man begära ut uppgifter om vad ens kollegor tjänar?

2021-04-09 i Övrigt
FRÅGA |Hej! Har jag rätt att begära ut en lönelista på vad personalen tjänar på min arbetsplats?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Huruvida du har rätt att begära ut en lönelista från din arbetsplats beror på om löneuppgifterna är en allmän handling. Allmänna handlingar omfattas av den grundlagsstadgade offentlighetsprincipen som hittas i tryckfrihetsförordningen och innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar som inte omfattas av sekretess. Arbetsgivare är skyldiga att lämna ut sådana handlingar direkt på begäran, enligt 2 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen. Löneuppgifterna för de som jobbar inom kommun, stat eller landsting är som utgångspunkt allmänna handlingar.Offentlighetsprincipen gäller däremot inte hos privata arbetsgivare, där kommun eller landsting inte har ett rättslig bestämmande eller inflytande. Sådana arbetsgivare har därmed ingen skyldighet att lämna ut löneuppgifter.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar,

Påföljden för stöld när man är 15 år och tidigare ostraffad

2021-04-05 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej är 15 år gammal och har aldrig tidigare varit dömd för något eller varit inblandad med polisen. Har tyvärr stulit saker från en butikskedja och blev tagen med saker som hade ett värde på ungefär 2000kr då jag sprang ut ur affären och vakterna tog fast mig, vad är straffet för detta eftersom jag är staffmyndig?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den lag som blir tillämplig för din fråga är brottsbalken (BrB).Brottet du har begått är stöld av normalgraden Brottet som du har begått är stöld (8 kap. 1 § BrB). Stöldbrott delas in i ringa stöld, stöld av normalgraden och grov stöld. Gränsen mellan ringa stöld och stöld av normalgraden när stölden har skett hos en butikskedja går vid 1250 kr. Detta bestämde Högsta domstolen i ett avgörande från 2019. Alltså har du begått stöld av normalgraden.Domstolen kommer att beakta förmildrande omständigheter Precis som du skriver är du straffmyndig, då du är 15 år gammal (1 kap. 6 § BrB). Det strängaste straffet för stöld av normalgraden är fängelse i högst två år men fängelse kommer inte bli aktuellt för dig. Den som har begått ett brott och är under 18 år får dömas till fängelse endast om det finns synnerliga skäl (30 kap. 5 § BrB). När domstolen ska bestämma påföljd beaktar de förmildrande och försvårande omständigheter, som tidigare brottslighet, gärningspersonens ålder och andra personliga omständigheter (29 kap. 2-7 § BrB). Jag kan inte svara på vilket straff du kommer att få eftersom domstolen kommer att bedöma de specifika omständigheterna i ditt fall, men din unga ålder och det faktum att du är tidigare ostraffad är förmildrande omständigheter som det kommer att tas hänsyn till.Tänkbara påföljderUngdomstjänst är tänkt att vara en av de huvudsakliga påföljderna för unga personer som begår brott (32 kap. 2 § BrB). Ungdomstjänst innebär att du arbetar utan lön med något som är till nytta för samhället. En annan vanlig påföljd för unga är ungdomsvård, som används när personen anses ha ett vårdbehov (32 kap. 1 § BrB). Men eftersom detta är första gången du begått ett brott är det inte lika troligt att du anses behöva det. Du kan också bli skyldig att behöva betala böter.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar,

Måste man godkänna fakturor för arbete som inte finns med i offerten?

2021-03-16 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej , vi har ett företag anlitat för att bygga ett fritidshus . Nu är huset nästan klar och företaget skickar flera fakturor för extra material , extra arbete .... Som finns inte med i offerten . Måste vi godkänna de fakturorna eller kan vi bestrider eller delvis bestrider dom ? Hur skriver man till företaget ? Tack för hjälpen .
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer att utgå från att fritidshuset byggs åt er som privatpersoner och att ni därmed är att betrakta som konsumenter. När en näringsidkare utför denna typ av tjänst för en konsument blir konsumenttjänstlagen (KtjL) tillämplig. Lagen är tvingande till konsumentens fördel, vilket innebär att näringsidkaren inte får tillämpa avtalsvillkor som är är sämre för konsumenten än de krav som följer av lagen. Offerten är bindande En offert är att betrakta som ett anbud från näringsidkaren. Det är ett förslag på pris och villkor för tjänsten. Om ni har accepterat offerten och inget annat skriftligt avtal upprättats mellan er blir offerten bindande. Om det i offerten har avtalats om ett fast pris ska det priset gälla. Har näringsidkaren däremot endast lämnat en ungefärlig prisuppgift har de rätt att göra ett pristillägg på upp till 15 % av det pris som står i offerten, såvida ni inte har avtalat om något pristak (36 § KtjL). Näringsidkaren har generellt en underrättelseskyldighet Om näringsidkaren har börjat utföra tjänsten och det visar sig att priset för tjänsten kan bli betydligt högre än vad ni som konsumenter hade kunnat räkna med är näringsidkaren skyldig att underrätta er om detta och begära era anvisningar. Får den inte tag på er ska arbetet som regel avbrytas, om det inte finns särskilda skäl som talar för att ni ändå vill få tjänsten utförd (6 § KtjL). Skulle näringsidkaren utföra arbetena trots att det finns starka skäl som talar för att ni som konsumenter hade avbeställt tjänsten har denne inte rätt till ersättning för det arbetet (7 § KtjL). Detta gäller alltså när priset blir mycket högre än vad som framgår av offerten. Näringsidkaren kan ha rätt att utföra tilläggsarbeten utan era anvisningarOm näringsidkaren under utförandet av tjänsten inser att det finns behov av arbete som har ett nära samband med uppdraget och därför lämpligen bör utföras samtidigt kallas detta för tilläggsarbete. Näringsidkaren ska då i första hand underrätta er som konsumenter och begära era anvisningar. Kan näringsidkaren inte få tag på konsumenten eller av någon annan anledning inte få anvisningar inom rimlig tid får tilläggsarbetet utföras utan anvisningar från konsumenten. Förutsättningarna för detta är att priset är lågt i förhållande till det avtalade priset eller att det finns skäl att anta att konsumenten önskar få tilläggsarbetet utfört (8 § KtjL). I den här situationen har näringsidkaren rätt att ta betalt för tilläggsarbetet (38 § KtjL).Sammanfattning Det finns inte tillräckligt med information för att jag säkert ska kunna uttala mig om huruvida det är möjligt för er att bestrida fakturorna. Det beror på vad som står angående priset i offerten och hur stort belopp fakturorna ligger på. Om offerten endast anger ett ungefärligt pris för tjänsten och ni inte har avtalat om något pristak har företaget rätt att göra ett pristillägg på upp till 15 % av det som framgår i offerten. Generellt kan man säga att företaget bör rådgöra med er innan de utför dyrare arbete än vad som har avtalats. Har priset dragit iväg och blivit betydligt dyrare än vad ni förväntat er, utan att företaget har bett om era anvisningar, kan ni bestrida fakturorna. Om det extra arbetet däremot är att se som nödvändiga tilläggsarbeten till ett förhållandevis lågt pris har de rätt att få betalt för detta. Mina råd till erI första hand råder jag er att kontakta företaget och be dem om en utförligare beskrivning av vad det är för extra arbete de har utfört och varför det blev dyrare än vad som stod i offerten. Då kanske ni kan se om det finns några giltiga skäl till detta.Vill ni bestrida fakturorna är det bäst att göra det så snart som möjligt, helst innan förfallodagen. Detta bör göras skriftligen, exempelvis genom mail. Se till att dokumentera kommunikationen med företaget och förklara vilka fakturor ni bestrider och varför.Om ni inte kommer överens med företaget är ett tips att ni kan vända er till er kommun för rådgivning, då många kommuner erbjuder kostnadsfri konsumentvägledning. Jag hoppas att ni fick svar på er fråga och önskar er lycka till.Vänliga hälsningar,

Kan mitt barn bo kvar i min bostadsrätt om jag flyttar ut?

2021-04-09 i Bostadsrätt
FRÅGA |Kan min dotter bo kvar i min bostadsrätt om jag flyttar ut?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Gränsdragningen mellan andrahandsupplåtelse och inneboendeTill att börja med måste det utredas om det rör sig om en andrahandsupplåtelse eller om din dotter ska betraktas som inneboende, vilket inte alltid är helt självklart. Det blir en andrahandsupplåtelse om din dotter självständigt brukar lägenheten. Med detta menas att det är hon som faktiskt bor där och har kontroll över lägenheten och att du har flyttat ut. Om du däremot vistas i bostaden ofta och kan komma och gå precis som du själv vill utan att behöva kommunicera detta med din dotter kan hon istället vara att betrakta som inneboende och då behövs inget tillstånd för att hon ska kunna bo kvar. Huruvida du tar ut hyra av din dotter eller inte spelar ingen roll, utan det avgörande är om hon brukar lägenheten självständigt. Jag tolkar det som att du ska flytta ut helt och hållet från lägenheten och att din dotter ska bo där ensam. Då blir det alltså fråga om en andrahandsupplåtelse.Andrahandsupplåtelse kräver tillstånd från bostadsrättsföreningenVid en andrahandsupplåtelse måste du ansöka om godkännande från styrelsen i bostadsrättsföreningen (7 kap. 10 § bostadsrättslagen). Om styrelsen inte skulle ge sitt samtycke kan du vända dig till hyresnämnden som kan ge dig tillstånd för upplåtelsen under en begränsad tid. Tillstånd ska lämnas om du har rimliga skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke (7 kap. 11 § bostadsrättslagen). Skulle du hyra ut i andra hand utan att ha tillstånd riskerar du att i värsta fall förlora rätten till bostaden. Som utgångspunkt ska en andrahandsupplåtelse ska vara tillfällig, det kan alltså vara svårt att få tillstånd från bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden att få hyra ut år efter år. Ofta ges tillstånd för ett år i taget.Jag råder dig alltså att höra av dig till din bostadsrättsförening och be om deras godkännande för andrahandsupplåtelsen. Troligtvis kommer det inte vara några problem.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar,

Kan man kräva att en polis ska identifiera sig?

2021-04-05 i Polis
FRÅGA |Hej. Har sätt lite olika videos på youtube där de amerikanska poliserna gör fel och den utsatta begär polisernas namn och id-nummer (vet inte om det kalla så). Så min fråga är om jag kan begära våra svenska poliser att identifiera sig vid t.ex när polisen stannar en medans man är ute och kör?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns en bestämmelse som säger att en polisman under tjänstgöring ska kunna legitimera sig om inte särskilda skäl talar mot det (11 § polisförordning). Särskilda skäl kan exempelvis vara att polisen inte hinner legitimera sig för att det är en brådskande situation. Bestämmelsen är därmed inte ett absolut krav. Innebörden är att polisen ska bära legitimation med sig, inte att den är skyldig att visa upp legitimationen i kontakter med allmänheten.En annan bestämmelse säger att poliser i kontakter med allmänheten ska agera så hänsynsfullt som möjligt, visa behärskning och uppträda på ett sätt som inger förtroende (10 § polisförordningen). Om en person blir stoppad av en polis, som exempelvis är civilt klädd och personen därmed känner tvivel inför att det faktiskt är en polis, kan uppvisandet av legitimationen vara ett sätt att inge ett sådant förtroende.Kort sagt kan man alltså säga att det inte finns en lagstadgad skyldighet för polisen att legitimera sig, men att de i största mån bör försöka inge förtroende och eftersträva en så stor öppenhet som möjligt i sin myndighetsutövning.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar,

Kan man ångra försäljningen av en hund?

2021-03-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Min sambo har sålt en hund på 3år till nära anhörig. för 5 månader sedan men ångrar sig.Inget köpekontrakt är skrivet min sambo står fortfarande som ägare på SKK.Vem har rätten till hunden rent juridiskt sätt? Den nära anhörige är inte villig att släppa tillbaka hunden.
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår det har ni muntligen kommit överens om att personen har fått köpa hunden och denne har betalat. Vem som står registrerad som ägare på SKK har ingen betydelse för vem som juridiskt sett äger hunden, vilket framgår på deras hemsida: https://www.skk.se/sv/om-skk/det-har-ar-skk/kontakta-oss/skks-kansli-i-stockholm/juridiska-avdelningen/juridiska-fragor-och-svar/om-aganderatt/.Det som blir avgörande är vad ni har avtalat. Pacta sunt servanda är en grundläggande princip inom avtalsrätten som innebär att avtal ska hållas. Du skriver att ni inte upprättande ett skriftligt köpekontrakt. Detta är dock inget måste, utan ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftligt, om än svårare att bevisa. Personen har haft hunden i sin ägo i 5 månader och har även genomfört en betalning för hunden, vilket talar för att hunden är dennes. När köparen har fått köpeobjektet i sin besittning och betalat hela beloppet anses äganderätten ha gått över till köparen.Såvida ni inte kommit överens om att ni skulle ha rätt att kunna köpa tillbaka hunden, har köparen rätt att behålla den, då äganderätten har gått över på denne. Er främsta möjlighet att få tillbaka hunden är tyvärr att försöka komma överens med personen på något vis. Kanske kan ni komma överens om att få ha hunden hos er i vissa perioder eller erbjuda en större summa pengar än vad ni sålde hunden för, för att få köpa tillbaka den.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och önskar dig lycka till!Vänliga hälsningar,

Hur får man gemensam vårdnad om man inte är gifta?

2021-03-04 i Barnrätt
FRÅGA |Hej Jag och mitt ex ska ha barn och undrar då hur det blir gällande vårdnaden? Som jag förstått det så får mamman ensam vårdnad vid födsel när man är ogift. Men behöver då pappan ansöka om stämning för att kunna få vårdnad eller hur går det till?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor som rör vårdnaden av barn regleras huvudsakligen i föräldrabalken (FB).Precis som du nämner får mamman ensam vårdnad vid födseln om hon är ogift (6 kap. 3 § FB). I dessa situationer görs en faderskapsutredning. Vanligtvis går det till så att mamman uppger vem som är pappan och pappan får bekräfta det. Faderskapsbekräftelsen ska skriftligen godkännas av socialnämnden och bekräftelsen kan göras även före barnets födsel (1 kap. 4 § FB). Det smidigaste sättet att få gemensam vårdnad är att ni föräldrar anmäler gemensam vårdnad om barnet i samband med bekräftandet av faderskapet. Er önskan ska då godkännas om det inte finns starka skäl som talar emot det (6 kap. 4 § FB).Om ni inte är överens kan pappan på egen hand ansöka till tingsrätten om att ni ska ha gemensam vårdnad eller att han ska få egen vårdnad (6 kap. 5 § FB). När rätten ska besluta om vårdnaden ska vara gemensam fästs det särskild vikt vid föräldrarnas förmåga att komma överens och kunna samarbeta i frågor som rör barnet. Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det. I frågor som rör beslut om vårdnaden ska barnets bästa alltid stå i fokus (6 kap. 2 a § FB), där en viktig aspekt är barnets rätt till kontakt med båda sina föräldrar.Jag hoppas att detta besvarade din fråga.Vänliga hälsningar,