Hur stor del ska särkullbarnet erhålla?

2021-11-29 i Särkullbarn
FRÅGA |dödsboet består av Pappa som avled har en dotter med sin förra fru, pappan gifte om sig och fick 3 barn.Det finns en fru samt den bortgångna pappan som fick 3 barn samt särkullebarnet.Frågan är hur stor del har särkullebarnet av boet ?.
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår omständigheterna som sådant: din pappa har en dotter med sin förra fru. Han fick även 3 barn till när han gifte om sig. Din fråga är nu hur mycket särkullbarnet, d.v.s. barnet han fick med sin förra fru, har rätt till i arvet.Vid dödsfallNär en make dör görs en bodelning där makarnas tillgångar fördelas. En tillgång kan antingen vara giftorättsgods enligt 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken, ÄktB, eller enskild egendom (ingår inte i bodelningen) enligt 7 kap. 1 § ÄktB. När bodelning görs anger man först makarnas tillgångar och vilken karaktär dessa har samt om det föreligger några skulder. Makarnas skulder ska tas bort från tillgångarna och kvarstående belopp från bådas giftorättsgods ska läggas samman. Dessa fördelas följaktligen lika mellan makarna. Efter fördelning ska deras del och deras enskilda egendom läggas samman – detta är kvarlåtenskapen och det som ärvs.ArvsfördelningVid fördelning av arv tillämpas parentelsprincipen som innebär att arvingarna delas in i olika arvsklasser (2 kap. ärvdabalken, ÄB). Bröstarvingar och särkullbarn tillhör den första arvsklassen, 2 kap. 1 § ÄB. Till den andra arvsklassen hör den avlidnes mor, far, syskon och syskons avkomlingar, 2 kap. 2 § ÄB. Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- och farföräldrar, 2 kap. 3 § ÄB.Vid fördelning av arv tillämpas även stirpalgrundsatsen. Den innebär att varje gren inom en arvsklass har rätt att få ut lika mycket av arvet. Det innebär att om någon avlidit men lämnat barn efter sig får barnen dela på den andel som den avlidne skulle erhållit om denne var vid liv.Det som ärvs är emellertid en viss andel/kvot - dvs den andelen/kvoten som utgör den avlidnes kvarlåtenskap och inte en specifik summa.Efterlevande makenEfter bodelningen ärver den efterlevande maken innan gemensamma barn med fri förfogande rätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. D.v.s. att den efterlevande maken ärver de gemensamma barnens arv (den har alltså inte en egen arvsrätt).Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till annan eller skänka bort en stor del i gåva till annan. Avlider den efterlevande maken, får de gemensamma barnen sitt arv.Den efterlevande makens arvsrätt omfattar emellertid inte särkullbarnets del av arvet, denne ärver enbart sin förälder. Ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv när dennes förälder avlider, även om detta är det första dödsfallet. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från sitt arv till dess att den efterlevande maken avlider, 3 kap. 9 § ÄB.Särkullbarnets arvFinns det inget testamente ska var och en erhålla det ni har rätt till enligt lag, vilket är lika stor andel. Det finns 4 barn i er familj och detta innebär att varje barn ska erhålla ¼ del av kvarlåtenskapen var.Är kvarlåtenskapen till exempel en miljon kronor, ska varje barn erhålla ¼ av en miljon vilket är 250 000 kr var.Finns det ett testamente, ska särkullbarnet erhålla det som denne har rätt till enligt testamentet. Dock ska det inte vara mindre än laglotten som är hälften av arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB. Fortsätter vi med exempel ovan, är laglotten 125 000 kr.Ditt fallEtt särkullbarn har rätt erhålla lika mycket som gemensamma barn. I ditt fall, är ni 4 barn och detta innebär att var och en ska erhålla ¼ del av kvarlåtenskapen. Detta gäller såklart för när ett testamente inte finns.Jag hoppas att du fått svar på din fråga,Vänligen,

Behöver vi upprätta dokument för att slippa ärva varandra?

2021-11-18 i Särkullbarn
FRÅGA |Är sambos, har samboavtal, ska gifta oss. Inga gemensamma barn, men vuxna barn på var sitt håll från tidigare äktenskap. Vi vill inte ha arvsrätt efter varandra utan vill att våra barn ska ärva allt från sin förälder när denne avlider. Vilka dokument behöver vi upprätta?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline.Av informationen ovan förstår jag att du vill veta vilka dokument som behövs för att din blivande man och du inte ska ärva varandra. Ni vill båda alltså att era barn ska ärva enbart sin förälder direkt vid bortgång.Vid dödsfallNär en make dör görs en bodelning där makarnas tillgångar fördelas. Efter bodelningen ärver den efterlevande maken innan gemensamma barn med fri förfogande rätt enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB. D.v.s. att den efterlevande maken ärver de gemensamma barnens arv (den har alltså inte en egen arvsrätt). Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till annan eller skänka bort en stor del i gåva till annan. Avlider den efterlevande maken, får de gemensamma barnen sitt arv.Den efterlevande makens arvsrätt omfattar emellertid inte särkullbarnets del av arvet, denne ärver enbart sin förälder. Ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt när dennes förälder avlider, även om detta är det första dödsfallet. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från sitt arv till dess att den efterlevande maken avlider, 3 kap. 9 § ÄB.Ditt fallNi behöver alltså inga specifika dokument i.o.m. att makar inte ärver varandra när det inte finns gemensamma barn. Barnen ni har på var sitt håll har rätt att ärva sin förälder direkt när denne går bort.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Vänligen,

Vilka ska ingå i bouppteckningen?

2021-11-16 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min far avled nyligen. Jag och min bror är hans enda barn. Tommy (far) var gift, fru avled 2016. Hon hade två barn som ärvde fruns del i fonder och liknande. Far löste fruns barn från bostadsrätt mm.I fruns bouppteckning och aven ett separat papper står det att fruns barn ärver fruns möbler vid min fars bortgång.Min fråga är:Ska jag öven kalla fruns barn till bouppteckningen?Jag och fruns barn har idag en bra dialog gällande lösören.Men för att bouppteckningen ska gälla, krävs det att fruns barn närvarar vid bouppteckningen?Med vänlig hälsning, sofoe svensson
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag förstår det, har din far nyligen avlidit och hans fru avled år 2016. Hans fru hade två barn som ärvde henne direkt vid hennes bortgång. Ni har dock nu hittat ett dokument i vilket det står att hennes barn ska ärva hennes möbler vid din fars bortgång. Det du nu undrar är om du måste kalla hennes barn till bouppteckningen för att den ska gälla.BouppteckningEn bouppteckning ska upprättas när en person avlider. Det innebär att man går igenom den avlidnes tillgångar och skulder och sammanställer detta skriftligt. Detta görs av de som ingår i dödsboet enligt 18 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB. D.v.s. dödsbodelägarna senast tre månader efter dödsfallet.Vad är en dödsbodelägare?Dödsbodelägare kallas de som har rätt till arv p.g.a. antingen lag eller testamente. Den första typen är den som tillhör den avlidnes släktningar, d.v.s. gemensamma barn o.s.v. När det kommer till dödsbodelägare p.g.a. testamente, ska personen ifråga har rätt till en bestämd andel av den avlidnes tillgångar för att kunna klassas som dödsbodelägare, även kallad universell testamentstagare. Om en person istället har rätt till en specifik sak/summa räknas denne inte som dödsbodelägare, utan som legatarie. Vilka ska kallas till bouppteckningen?Vid en bouppteckning ska den avlidnes efterlevande make eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare kallas enligt 20 kap. 2 § ÄB. Ditt fall: Det är lite oklart om dokumentet du hittade är att tolka som ett testamente. Är det fallet, har fruns barn rätt till hennes möbler nu när din pappa har gått bort. Hursomhelst, räknas de inte som dödsbodelägare, utan som legatarie eftersom de har rätt till en specifik sak d.v.s. hennes möbler. Detta innebär att de inte ska ingå i skötseln av dödsboet. Av 20 kap. 2 § ÄB framgår vilka som måste kallas till en bouppteckning och legatarie finns inte listad där. Det betyder att hennes barn inte måste kallas till bouppteckningen. D.v.s. att bouppteckningen inte blir ogiltig om de inte kallas till det. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Vänligen,

Vad gäller för uppgifterna när åtal väckts?

2021-11-09 i Sekretess
FRÅGA |Hej, jag undrar om sekretessbestämmelsen i 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen är tillämplig på uppgifter om den misstänktes och målsägandens personliga förhållanden efter att åtal har väckts?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!Jag förstår din fråga som att du vill veta om 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL, är tillämplig på uppgifter om den misstänktes och målsägandens personliga förhållanden efter att åtal har väckts.35 kap. 1 § OSLNär det finns uppgifter om personliga och ekonomiska förhållanden i en förundersökning i ett brottmål är utgångspunkten att sekretess gäller för de uppgifterna (p.1). Innan någon kan få ta del av uppgifterna ska myndigheten, på eget initiativ, alltid göra en men-bedömning. Det betyder att myndigheten pröva om utlämnande av uppgifterna kan komma att innebära men eller skada för den enskilda eller dennes anhöriga.Med "personliga och ekonomiska förhållanden" avses exempelvis namn, bostadsadress, hälsotillstånd, familjesituation, ekonomisk situation eller liknande.Det finns alltså en presumtion för sekretess för dessa typer av handlingar.Vad gäller när åtal redan väckts?När åtal har väckts och handlingarna skickats in till tingsrätt blir uppgifterna i förundersökningen som huvudregel offentliga. Detta följer av offentlighetsprincipen, 2 kap 1 § Tryckfrihetsförordningen, TF. Det är en stark princip inom svensk rätt som gör att allmänna handlingar enligt huvudregeln ska vara offentliga.En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och anses inkommen dit eller upprättad där (2 kap. 4 § och 2 kap. 9–10 §§ TF).Sekretess kan emellertid fortsätta att gälla i vissa fall, för exempelvis om en enskild person skulle skadas eller lida men av att uppgifterna blir kända. Det kan gälla bland annat bilder på brottsoffer eller uppgifter om en persons hälsa eller sexualliv.SammanfattningSekretessförbudet i 35 kap. 1 § OSL gäller för uppgifter i en pågående förundersökning. Alltså omfattar den inte uppgifter i en nedlagd förundersökning. När åtal väcks, träder offentlighetsprincipen in och leder till att handlingarna vid denna stund blir allmänna handlingar. Detta innebär i sin tur att de ska vara offentliga.Detta är dock inte utan undantag. Handlingarna eller uppgifter i dessa, kan ändå vara sekretessbelagda. Det är för att det kan finnas känsliga personuppgifter eller andra känsliga uppgifter i materialet. Se tex. 21 kap. OSL.Hursomhelst, görs en prövning i det enskilda fallet för att avgöra om uppgifterna ska lämnas ut eller inte.Hoppas att du känner att du har fått vägledning i din fråga.Vänligen,

Jäv angående bouppteckningsförättare

2021-11-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Ett inbördes testamente mellan äkta makar upprättades 1987 av en arbetskollega till min far och styvmor. Samma person blev boupptäckningsman för dödsbo när min far dog, 2021.Är detta en jävsituation?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!Som jag förstår det, vill du veta om en jävsituation uppstår när samma person som vittnade ett inbördes testamente också är bouppteckningsförrättare för ett dödsbo.BouppteckningsförrättareI informationen ovan, nämner du bouppteckningsman, jag antar att du i detta sammanhang, menar bouppteckningsförrättare. Jag vill bara klargöra att vi pratar om samma sak.Bouppteckningsförrättare är de som genomför en bouppteckning. Enligt 20 kap. 2 § första stycket ÄB, ska en bouppteckning genomföras av två "kunniga och trovärdiga gode män". Bouppteckningsförrättarna genomför bouppteckningen och skriver ned resultatet av denna i bouppteckningshandlingen samt skickar in denna till Skatteverket för registrering.Vem får vara en förrättningsman?Nästan alla får vara förrättningsmän. De som inte kan vara det finns citerade i 20 kap. 2 § första stycket ÄB. Dessa är: en dödsbodelägare eller en företrädare för en dödsbodelägare; en efterarvinge enligt hovrättsfallet RH 1995:77; en bouppgivare, boutredningsman eller testamentsexekutor (se NJA 1925 s. 389); eller en särskild boutredningsman.Enligt kommentaren till 20 kap. 2 § första stycket ÄB framgår att det inte finns något krav på frånvaro av jäv men att en bouppteckningsförrättare inte få ha eget intresse i boet.Ditt fallArbetskollegan till din far kan således vara en av bouppteckningsförrättarna. Det faktum att han upprättat deras testamente hindrar inte honom från att vara förrättningsman. Detta eftersom det inte finns med på listan av de som inte får vara förrättningsmän. Det finns inte heller något krav på jäv men han får inte ha eget intresse i boet.Jag hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,

Kan min sambo bli vårdnadshavare till min son?

2021-11-18 i Alla Frågor
FRÅGA |HejJag är ensam vårdnadshavare åt min 12-åring, hans pappa är död. Jag har en sambo som han har som sin pappa, går det att göra han till vårdnadshavare utan att han måste adoptera pojken?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Av omständigheterna ovan, förstår jag att du vill veta om din sambo kan bli vårdnadshavare till din 12 åriga son utan adoption. Särskilt förordnad vårdnadshavareFör en utomstående, d.v.s. en som inte är förälder till ett barn, är den enda möjligheten till att bli vårdnadshavare som regel genom adoption. Det finns däremot något som heter särskilt förordnad vårdnadshavare. Detta kan bli aktuellt i ditt fall om du skulle gå bort och din son då behöver en ny vårdnadshavare. Enligt 6 kap. 9 § FB, kan en särskilt förordnad vårdnadshavare anförtros vårdnaden av ett barn när båda föräldrar har dött. Om du gett tillkänna att du önskar din sambo som vårdnadshavare till din son, i ett till exempel testamente, ska han bli särskilt förordnad vårdnadshavare. Detta är såklart om denne inte anses olämpligt för att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran enligt 6 kap. 10a § fjärde stycket FB. I det enskilda fallet tas hänsyn till bl.a. barnets ålder och utveckling samt den personliga anknytningen till den tilltänkta vårdnadshavaren. Det krävs inte att den tilltänkte vårdnadshavaren, för att kunna utses, ska bo tillsammans med barnet eller i någon större utsträckning själv ombesörjer den faktiska vården om barnet. Ett exempel på när det anses olämpligt är om din son motsätter sig att din sambo blir vårdnadshavare samt att din son anses vara tillräckligt mogen för att själv avgöra vad som är lämpligt för honom.Ditt fallDin sambo kan inte bli vårdnadshavare genom annat än adoption medan du är vid liv. Det finns en möjlighet för hen att bli särskilt förordnad vårdnadshavare om du går bort.Vill du att detta ska ske är min rekommendation att skriva ett testamente där du uttrycker ditt önskemål om att din sambo ska bli vårdnadshavare till din son om du går bort. Ett testamente måste, enligt 10 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB, upprättas skriftligen och ska bevittnas av två vittnen. Det är viktigt att testamentet uppfyller formkraven och att det är tydligt skrivet för att det ska vara giltigt och för att undvika oklarheter och tolkningsproblem i framtiden. Det kan därför vara bra att få juridisk hjälp att upprätta ett testamente. Du kan boka tid hos en av våra jurister här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Vänligen,

Täcker framtidsfullmakten försäljning av lägenhet?

2021-11-10 i Avtal
FRÅGA |Min mamma har skrivit en framtidsfullmakt för mig och min syster. Hon är delägare i en lägenhet och nu ska den säljas. Mamma tycker att det varit jobbigt med försäljning och kontakt med mäklare och den andra delägaren. Jag och min syster har nu tagit över dialogen med mäklare och den andra delägaren och använder då framtidsfullmakten. Mamma är jätte glad. När vi nu ska signera med en mäklare måste jag ha ytterligare fullmakt eller täcker framtidsfullmakten hela försäljningen av lägenheten?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag förstår det, är din mamma delägare i en lägenhet som hon nu vill sälja. Hon tycker att det är jobbigt med försäljning och kontakt med mäklare. Hon har därför skrivit en framtidsfullmakt till dig och din syster. Ni har tagit över för er mamma och förhandlat med mäklare och andra delägare. Nu är det dags att signera och du undra om en framtidsfullmakt täcker även försäljning av lägenhet. Vad är en fullmakt?En fullmakt kan beskrivas som ett intyg som ger en person rätt att utföra handlingar eller fatta beslut åt en annan person. En fullmakt kan vara både skriftlig och muntlig. Den som ger någon annan en fullmakt kallas för fullmaktsgivare eller huvudman. Den person som får fullmakten och alltså har rätt att utföra vissa handlingar i den andra personens ställe kallas för fullmaktstagare.FramtidsfullmaktEn framtidsfullmakt träder in när någon drabbas av en sådan sjukdom eller nedsättning av hälsotillståndet att de behöver hjälp med att ta hand om ekonomin samt med juridiska och personliga angelägenheter. Den som drabbas av dessa kan då enligt 1 § lag om framtidsfullmakter, välja vem eller vilka som ska företräda den och ha hand om sina angelägenheter.Kan en framtidsfullmakt omfatta försäljning av bostad?I Lag om framtidsfullmakter anges vilka åtgärder som en framtidsfullmakt inte får omfatta. Där framgår det att en framtidsfullmakt inte kan ge fullmaktshavaren behörighet att ingå äktenskap, upprätta testamente eller liknande frågor av personlig karaktär. En fullmaktshavare får inte heller vidta åtgärder enligt hälso- och sjukvårdslagen eller tandvårdslagen. Se 2 §. Dessa är undantagen som finns uppräknade. Annars får en framtidsfullmakt omfatta alla andra personliga och ekonomiska angelägenheter. Det framgår därmed inget om att en framtidsfullmakt inte få omfatta försäljning av bostad. Med andra ord innebär det att en framtidsfullmakt får omfatta och är tillräcklig för försäljning av bostad.Formulering av framtidsfullmaktSedan kan en framtidsfullmakt utformas på olika sätt. Om den är generell skriven så kan den omfatta försäljning av bostad. Ett alternativ är att uttryckligen skriva att framtidsfullmakten tillåter eller inte tillåter försäljning av bostaden. Ditt fall: Ovan nämner du att din mamma skrev en framtidsfullmakt till dig och din syster för att hon tycker att det är jobbigt med just försäljning och kontakt med delägare. Detta uppfyller inte riktigt kravet för en framtidsfullmakt. En framtidsfullmakt upprättas för angelägenheter i framtiden och inte för en specifik angelägenhet när själva givaren tycker att det jobbigt med något. Det är andra typer av fullmakter som omfattas av detta, nämligen en vanlig fullmakt eller en generalfullmakt.Vanlig- eller generalfullmaktEn generalfullmakt är en fullmakt utan begränsningar. Den ger fullmaktstagaren rätt att göra allt som fullmaktsgivaren själv kan göra. Den kan skiljas från en vanlig fullmakt eftersom den senare endast ger rätt att utföra de handlingar som specificeras i fullmakten. De beslut som fullmaktshavaren fattar åt fullmaktsgivaren är rättsligt giltiga.FormkravSom huvudregel finns det inga särskilda formkrav för fullmakter, om det inte gäller köp, byte eller gåva av fast egendom enligt 2 kap. 27 § 2 st Avtalslagen, AvtL, för generalfullmakter och 2 kap.10 § AvtL. Då ska det vara Skriftlig. Vem som helst kan utfärda en fullmakt dvs. upprätta dokumentet. Sedan ska fullmakten undertecknas av fullmaktsgivaren som givetvis är den som bestämmer huruvida en fullmakt ska upprättas eller inte. Bevittning är inte nödvändig om det inte gäller försäljning av fast egendom eller bostadsrätt. Viktig! För att en generalfullmakt ska vara giltig vad gäller försäljning av fast egendom eller bostadsrättslägenhet, måste det framgå att fullmakthavaren har givits rätt att sälja lägenheten. Lägenhetens beteckning måste även framgå av fullmakten.SammanfattningSvaret på din fråga är således att en framtidsfullmakt omfattar försäljning av bostad så ytterligare fullmakt behövs inte vid signeringen. Hursomhelst, tror jag att den fullmakten ni behöver är antingen en vanlig fullmakt – för den specifika rättshandlingen eller en generalfullmakt som ger er rätt att göra allt som er mamma själv kan göra. Det är viktig att påpeka i dessa fullmakter att ni har er befogenhet omfattar försäljning av lägenheten. Hoppas att du känner att du har fått vägledning i din fråga. Vänligen,

Kan ett barnbarn ärva?

2021-11-08 i Arvsordning
FRÅGA |har min fars barnbarn laglig rätt att få pengar från min avlidne far
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Som jag förstår det, undrar du om ett barnbarn har en laglig rätt till arv.För att besvara denna fråga ska jag använda mig av den legala arvsordningen som gäller inom den svenska rätten.Den legala arvsordningenVid fördelning av arv tillämpas parentelsprincipen som innebär att arvingarna delas in i olika arvsklasser (2 kap. ÄB). Bröstarvingar och särkullbarn tillhör den första arvsklassen, 2 kap. 1 § ÄB. Till den andra arvsklassen hör den avlidnes mor, far och syskon, 2 kap. 2 § ÄB. Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- och farföräldrar, 2 kap. 3 § ÄB.En arvsklass måste emellertid vara tom för att man ska kunna gå vidare till nästa arvsklass. Det innebär att man enbart går vidare till den andra arvsklassen om det inte finns någon i den första arvsklassen som kan ärva. Den sista klassen är den tredje och dessa ärver när det inte finns någon i de två första. Det följer även av istadarätten att om en arvinge avlidit men lämnat barn efter sig, har barnen till denne rätt att träda i den avlidnes ställe och erhålla arvet.Vid fördelning av arv tillämpas även stirpalgrundsatsen. Den innebär att varje gren inom en arvsklass har rätt att få ut lika mycket av arvet. Det innebär att om någon avlidit men lämnat barn efter sig, får barnen dela på den andel som den avlidne skulle erhållit om denne var vid liv. Det som ärvs är emellertid en viss andel/kvot.2 kap 1 § ÄBAv andra stycket av denna bestämmelse framgår att barnen ärver lika mycket. Om ett av barnen inte längre är i livet ärver i stället detta barns avkomlingar i sin avlidna förälders ställe (s.k. istadarätt, se texten ovan). Istadarätten är obegränsad och gäller därför även barnbarnsbarn och så vidare.Ditt fallRedogörelsen ovan innebär att din fars barnbarn kan ha rätt att ärva din far enligt istadarätten. Är en av din fars avkomlingar (d.v.s. bröstarvingar) avliden, ska dennes barn (alltså din fars barnbarn) ärva i sin förälders ställe. Den avlidnes barn ska då erhålla den andel som denne skulle fått om denne var vid liv. Är det flera barn, ska de dela på andelen och få lika mycket var.I annat fall kan ett barnbarn ha rätt att ärv p.g.a. att detta är föreskrivet i testamente.Jag hoppas att detta var till hjälp.Vänligen,