Vad kan rätten ge för påföljd för olaga hot och skadegörelse?

2021-05-13 i Påföljder
FRÅGA |Jag är vilkorligt frigiven för rån och har endast misshandel och narkotikabrott i mitt belastningsregister men är nu misstänkt för skadergörelse och olaga hot, vad kan de ge mig för påföljder?
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Person som förstör eller skadar egendom, till nackdel för någon annans rätt till den egendomen döms för skadegörelse till fängelse i högst två år (12 kap. 1 § Brottsbalken, BrB). "Förstör" innebär att man på något sätt ändrar saken t.ex genom att ta isär den. För ansvar för skadegörelse krävs uppsåt, att man gjort det med avsikt, men inte att brottet skett förstörelselusta eller i skadesyfte.Även om fängelse ingår i straffbestämmelsen, bestäms påföljden normalt sätt till böter, detta genom praxis (NJA 2000 s. 432).Person som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos den hotade för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år (4 kap. 5 § BrB).Vad gäller för digDomstolen mäter straffvärdet av gärningen genom kap. 29 BrB. Tar vi skadegörelse som exempel, är spannet någonstans upp till två år. Utöver straffvärden ska rätten vid straffmätningen, i skärpande riktning ta hänsyn till om de tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott. Vid bedömningen ska rätten särskilt beakta vilken omfattning den tidigare brottsligheten haft, vilken tid som förflutit mellan brottet samt om den tidigare och den nya brottsligheten är likartade (29 kap. 4 § BrB).Om en person som är villkorligt frigiven begår nya brott under prövotiden kan den återstående strafftiden förklaras förverkad. Detta betyder att personen, förutom det straff som det nya brottet lett till (olaga hot samt skadegörelse), måste avtjäna även den återstående strafftiden för det brott som han eller hon blivit villkorligt frigiven från.För mig är det svårt att veta vad rätten kommer att döma (ifall du faktiskt blir dömd), men att du tidigare blivit dömd för brott samt att du är villkorligt frivigen är omständighet som talar för en skärpande riktning.Om du har fler frågor kan du höra av dig via info@lawline.seVänligen,

Kan jag överklaga en dröjsmålstalan till förvaltningsrätten?

2021-05-13 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej,Jag har ansökt om svensk medborgarskap i Oktober 2018, och fortfarande har jag inte fått svar. Ingen handläggare har tagit över mitt ärende än. Väntetiden till beslut har förändrat sedan dess, först var 16 månader, nu är det up till 36 månader. Jag har lämnat begäran om att avsluta ärendet men fick avslag från Migrationsverket. Jag överklagade beslutet och i December 2020 fick jag beslutet från Förvaltningsrätten i Malmö att Migrationsverket ska habdlägga mitt ärende så snart som möjligt. Sedan dess har inte hänt någonting. Min fråga är: kan jag överklaga igen för att skunda på något sätt Migrationsverket att avsluta ärendet? Isåfall, vart ska jag skicka överklagan till, Förvaltningsrätten i Malmö?Tacksam för eran hjälp!
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt rör långsam handläggning (dröjsmålstalan) och regleras således i förvaltningslagen (FL).Den enskilde ges genom 12 § FL en möjlighet att påskynda det slutliga avgörandet i ärenden som drar ut på tiden genom en dröjsmålstalan. Denna talan fungerar på så sätt att om enskild själv inlett ett ärende, som inte avgjorts i första instans inom sex månader har denne rätt att skriftligen begära att myndigheten avgör ärendet.Vad som gäller för digEn myndighet har alltså fyra veckor på sig att antingen avslå din begäran om att påskynda ärendet eller avgöra ärendet i sak. Din begäran har även prövats av domstol, vilket innebär att domen har förelagt Migrationsverket att besluta i ärendet. Eftersom du dock upplever att de fortfarande dröjer kan du anmäla en sådan försening till Justitieombudsmannen (JO), annars finns det dessvärre inget rättsmedel som kan läka detta dröjsmål.Vänligen,

Har Sverige ratificerat konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta?

2021-05-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej LawlineHar Sverige ratificerat konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta?
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft 2009 i Sverige. Det innebär att Sverige har åtagit sig att förverkliga konventionen och dess bestämmelser i sin helhet. Sverige ratificerade konventionen i december 2008 och den trädde i kraft i början av år 2009.Vänligen,

Åtgärder mot långsam handläggning?

2021-04-28 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hejsan! Jag har ansökt om svenskt medborgarskap sen 22 augusti 2019. Har skickat en begära samt fick bifall från domstolen att beslutet ska fattas snarast. Jag har kontaktad min handläggare i oktober 2020 och hon sa i början att beslutet kommer att fattas fort och under samma vecka jag kontaktade henne i. Jag har skickat mitt pass för att bekräfta mitt identitet. Jag har till mig allvarliga skäl att få ett beslut eftersom jag vill plugga till ett yrke som kräver ett svenskt medborgarskap. Sen november 2020 har min handläggare ändrat tonen och sa då att mitt ärende är under utredning och det är sekretessbelagda uppgifter som jag inte får veta. Jag vill veta om jag kan påskynda det på något sätt alltså om jag kan kräva ett bestämd tid som de kan ge mig svar på mitt ärende. Jag har väntat tillräckligt länge samt missade ansökan till höstterminen. I såfall kan jag stämma handläggaren för falska löften?!mvh
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt rör långsam handläggning (dröjsmålstalan) och regleras således i förvaltningslagen (FL).Den enskilde ges genom 12 § FL en möjlighet att påskynda det slutliga avgörandet i ärenden som drar ut på tiden genom en dröjsmålstalan. Denna talan fungerar på så sätt att om enskild själv inlett ett ärende, som inte avgjorts i första instans inom sex månader har denne rätt att skriftligen begära att myndigheten avgör ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då denna begäran kommit in hos förvaltningsmyndigheter antingen avgöra ärendet eller i ett eget beslut, avslå begäran om att avgöra ärendet. Ett beslut om avslag på en begäran om avgörande ska förses med en klargörande motivering (§ 32 FL). Enligt regeringen är fyra veckor en bra tid för myndigheterna att meddela rättssäkra beslut i majoriteten av ärendena (Prop. 2016/17:180 s. 122).Vad som gäller för digEn myndighet har fyra veckor på sig att antingen avslå din begäran om att påskynda ärendet eller avgöra ärendet i sak. Har du inte fått ett beslut överhuvudtaget om din begäran rekommenderar jag dig att bekräfta med ansvarig handläggare om din begäran faktiskt ankommit. Har du däremot fått ett avslag har berörd myndighet funnit att det saknas tillräckligt med underlag för att meddela ett rättssäkert beslut. Att beslutet ska vara rättssäkert är bra för din skull och faller inom ramen för utredningskravet i 23 § FL.Beträffande handläggarens agerande kan man vända sig till JO (justitieombudsmannen) för att anmäla myndigheten, annars finns det dessvärre inget rättsmedel som kan läka detta dröjsmål.Vänligen,

Ska jag skicka in mina intyg till Förvaltningsrätten?

2021-05-13 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har överklagat försäkringskassans beslut om sjukersättning till Förvaltningsrätten. Det är 14 månader sen och har varit sjukskriven sen dess. Ska jag skicka in mina intyg för det senaste 14 månaderna till Förvaltningsrätten mvh Susanne
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förvaltningsrätten ska se till att målet blir utrett. Därför kan de begära in mer information, både från dig och från myndigheten, detta härleds från domstolens utredningsansvar (8 § förvaltningsprocesslagen, FPL). Det kan vara intyg, kvitton eller annat som är viktigt i målet.Du kan alltid på eget intiativ, komplettera med fler uppgifter gällande ditt mål. Har du ett ombud eller biträde ska handlingarna skickas via ombudet/biträdet. Här behöver du tänka på om det tillförda materialet är av relevans till det som ska beslutas (saken). Du behöver heller inte skicka in underlag som du redan skickat in till Försäkringskassan, eftersom förvaltningsrätten, genom myndigheten redan har tillgång till handlingarna.Vad som gäller för digJag skulle i denna situation råda dig att komplettera dessa uppgifter till Förvaltningsrätten eftersom det gäller din sjukersättning och är därför av relevans för målet.Vänligen,

Vad gör man om en kommunallag (som är subsidiär) krockar med Förvaltningslagen (som också är subsidiär)?

2021-05-05 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, Vad gör man om en kommunallag (som är subsidiär) krockar med Förvaltningslagen (som också är subsidiär) vilken ska man välja eller är det helt omöjligt att dessa krockar?
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det inte framgår i din fråga vilka bestämmelser som aktualiseras specifikt, kommer jag att redogöra för vad som gäller generellt sätt.I förvaltningslagen (FL) 4 § framgår det att lagen är subsidiär i förhållande till annan lagstiftning. Det betyder att eventuella specialbestämmelser i andra författningar gäller i stället för allmänna bestämmelser i förvaltningslagen.Någon sådan regel finns inte i kommunallagen (KL) som åsyftar kommunallagen generellt. Dock är överklagandereglerna i kommunallagen subsidiära. I 13 kap. 3 § KL framgår det att bestämmelserna i kapitel 13 inte gäller om det i lag eller annan författning finns särskilda bestämmelser om överklagande. Ett exempel på särskilda bestämmelser är 20 kap. 19 § i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.Vänligen,

Hur ser samarbetet ut mellan polis och åklagare vid en mordutredning?

2021-04-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hur ser det ungefär ut vid en mordutredning, samarbetar polisen med mordutredarna att pussla ihop vem som är den skyldige till brottet?
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av 6 § Polislagen följer att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska samarbeta med varandra och med åklagarmyndigheterna. När det gäller brottsutredningsverksamheten pågår ett fortlöpande samarbete mellan polisen och åklagarna, detta eftersom förundersökningsverksamheten bedrivs av polisen med åklagare som förundersökningsledare i många ärenden. Även vid häktningsprocessen samarbetar polis och åklagare. Har man erkänt till ett brott, i detta fall mord, kan man komma att gripas av polis. Gripandet av en misstänkt person ska anmälas till åklagare. Efter förhör med polis är det åklagaren som beslutar om personen ska anhållas eller om denne ska försättas på fri fot.Vänligen,

Var regleras inhibition i den nya förvaltningslagen (2017:900)?

2021-04-28 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Är inhibition 29§ i det gamla Förvaltningslagen samma som 35§ verkställighet av beslut i det nya Förvaltningslagen? Finns det några praxis gällande 35§ och vart hittar man de? Jag har letat i olika hemsidor men hittar inget. Jag har också letat efter praxis som jag skulle kunna tillämpa i det nya 35§. Tacksam för all information och hjälp jag kan få i frågan.
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 48 § i förvaltningslagen (2017:900) återfinns regler om inhibition. Av bestämmelsen följer att överinstansen får bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla. Bestämmelsen har samma innebörd som motsvarande bestämmelse (§ 29) i 1986 års förvaltningslag (gamla förvaltningslagen). Enligt förarbetena har det dock inte funnits skäl att använda uttrycket inhibition i 2017 års lagtext. Detta eftersom en sådan legaldefinition inte anses underlätta enskildas förståelse för regleringen (prop. 2016/17:180 s. 274).I förarbeten bakom den nya förvaltningslagen uttrycks det att om ett beslut inte gäller omedelbart och förskjuts verkställbarheten om beslutet överklagas. Verkställbarheten är i sådana fall beroende av att beslutet fått laga kraft. Under sådana förhållanden aktualiseras aldrig frågan om inhibition hos överinstansen (prop. 2016/17:180 s. 274). Det är nödvändigt med en möjlighet att ibland tillfälligt kunna stoppa verkställigheten om det bl.a finns risk för att verkställigheten av beslutet kan medföra skador eller andra negativa effekter för den som påverkas av beslutet, eller effekter som är mycket svåra/rent av omöjliga att reparera i efterhand. (prop. 2016/17:180 s. 274-275). Vad gäller praxis hänvisar jag dig till RÅ 1996 ref. 24 som anger förutsättningarna för inhibition. Målet förklarar att det som regel bör krävas en relativt hög grad av sannolikhet för att överklagandet ska bifallas.Vänligen,