Vad gör man om en kommunallag (som är subsidiär) krockar med Förvaltningslagen (som också är subsidiär)?

2021-05-05 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, Vad gör man om en kommunallag (som är subsidiär) krockar med Förvaltningslagen (som också är subsidiär) vilken ska man välja eller är det helt omöjligt att dessa krockar?
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det inte framgår i din fråga vilka bestämmelser som aktualiseras specifikt, kommer jag att redogöra för vad som gäller generellt sätt.I förvaltningslagen (FL) 4 § framgår det att lagen är subsidiär i förhållande till annan lagstiftning. Det betyder att eventuella specialbestämmelser i andra författningar gäller i stället för allmänna bestämmelser i förvaltningslagen.Någon sådan regel finns inte i kommunallagen (KL) som åsyftar kommunallagen generellt. Dock är överklagandereglerna i kommunallagen subsidiära. I 13 kap. 3 § KL framgår det att bestämmelserna i kapitel 13 inte gäller om det i lag eller annan författning finns särskilda bestämmelser om överklagande. Ett exempel på särskilda bestämmelser är 20 kap. 19 § i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.Vänligen,

Hur ser samarbetet ut mellan polis och åklagare vid en mordutredning?

2021-04-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hur ser det ungefär ut vid en mordutredning, samarbetar polisen med mordutredarna att pussla ihop vem som är den skyldige till brottet?
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av 6 § Polislagen följer att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska samarbeta med varandra och med åklagarmyndigheterna. När det gäller brottsutredningsverksamheten pågår ett fortlöpande samarbete mellan polisen och åklagarna, detta eftersom förundersökningsverksamheten bedrivs av polisen med åklagare som förundersökningsledare i många ärenden. Även vid häktningsprocessen samarbetar polis och åklagare. Har man erkänt till ett brott, i detta fall mord, kan man komma att gripas av polis. Gripandet av en misstänkt person ska anmälas till åklagare. Efter förhör med polis är det åklagaren som beslutar om personen ska anhållas eller om denne ska försättas på fri fot.Vänligen,

Var regleras inhibition i den nya förvaltningslagen (2017:900)?

2021-04-28 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Är inhibition 29§ i det gamla Förvaltningslagen samma som 35§ verkställighet av beslut i det nya Förvaltningslagen? Finns det några praxis gällande 35§ och vart hittar man de? Jag har letat i olika hemsidor men hittar inget. Jag har också letat efter praxis som jag skulle kunna tillämpa i det nya 35§. Tacksam för all information och hjälp jag kan få i frågan.
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 48 § i förvaltningslagen (2017:900) återfinns regler om inhibition. Av bestämmelsen följer att överinstansen får bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla. Bestämmelsen har samma innebörd som motsvarande bestämmelse (§ 29) i 1986 års förvaltningslag (gamla förvaltningslagen). Enligt förarbetena har det dock inte funnits skäl att använda uttrycket inhibition i 2017 års lagtext. Detta eftersom en sådan legaldefinition inte anses underlätta enskildas förståelse för regleringen (prop. 2016/17:180 s. 274).I förarbeten bakom den nya förvaltningslagen uttrycks det att om ett beslut inte gäller omedelbart och förskjuts verkställbarheten om beslutet överklagas. Verkställbarheten är i sådana fall beroende av att beslutet fått laga kraft. Under sådana förhållanden aktualiseras aldrig frågan om inhibition hos överinstansen (prop. 2016/17:180 s. 274). Det är nödvändigt med en möjlighet att ibland tillfälligt kunna stoppa verkställigheten om det bl.a finns risk för att verkställigheten av beslutet kan medföra skador eller andra negativa effekter för den som påverkas av beslutet, eller effekter som är mycket svåra/rent av omöjliga att reparera i efterhand. (prop. 2016/17:180 s. 274-275). Vad gäller praxis hänvisar jag dig till RÅ 1996 ref. 24 som anger förutsättningarna för inhibition. Målet förklarar att det som regel bör krävas en relativt hög grad av sannolikhet för att överklagandet ska bifallas.Vänligen,

Vad gäller om brott mot tystnadsplikt för skolpersonal?

2021-04-28 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Vart anmäler man skolpersonalens brott mot tystnadsplikten enligt Skollagen (2010:800) (29 kap. 14 §) samt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (23 kap. 2§)?Anmäler man till huvudmannen?Om huvudmannen inte gör något åt saken trots anmälan, vart vänder man sig då?
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt rör sekretess och regleras således i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Har skolpersonal brutit mot tystnadsplikt finns regler i 20 kap. 3 § Brottsbalken (BrB) om straff för brott mot tystnadsplikt. Straffbarhet enligt denna bestämmelse inträder om någon uppsåtligen har röjt uppgift, som hon/han har varit skyldig att hemlighålla enligt lag, i detta fall 23 kap. 2 § OSL.Med huvudman antar jag att du menar rektor, vilket stämmer. En anmälan kan även ske till justitieombudsmannen (JO) om rektorn (huvudman) brister i att vidta adekvata åtgärder.Vänligen,

Har Sverige ratificerat konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta?

2021-05-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej LawlineHar Sverige ratificerat konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta?
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft 2009 i Sverige. Det innebär att Sverige har åtagit sig att förverkliga konventionen och dess bestämmelser i sin helhet. Sverige ratificerade konventionen i december 2008 och den trädde i kraft i början av år 2009.Vänligen,

Åtgärder mot långsam handläggning?

2021-04-28 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hejsan! Jag har ansökt om svenskt medborgarskap sen 22 augusti 2019. Har skickat en begära samt fick bifall från domstolen att beslutet ska fattas snarast. Jag har kontaktad min handläggare i oktober 2020 och hon sa i början att beslutet kommer att fattas fort och under samma vecka jag kontaktade henne i. Jag har skickat mitt pass för att bekräfta mitt identitet. Jag har till mig allvarliga skäl att få ett beslut eftersom jag vill plugga till ett yrke som kräver ett svenskt medborgarskap. Sen november 2020 har min handläggare ändrat tonen och sa då att mitt ärende är under utredning och det är sekretessbelagda uppgifter som jag inte får veta. Jag vill veta om jag kan påskynda det på något sätt alltså om jag kan kräva ett bestämd tid som de kan ge mig svar på mitt ärende. Jag har väntat tillräckligt länge samt missade ansökan till höstterminen. I såfall kan jag stämma handläggaren för falska löften?!mvh
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt rör långsam handläggning (dröjsmålstalan) och regleras således i förvaltningslagen (FL).Den enskilde ges genom 12 § FL en möjlighet att påskynda det slutliga avgörandet i ärenden som drar ut på tiden genom en dröjsmålstalan. Denna talan fungerar på så sätt att om enskild själv inlett ett ärende, som inte avgjorts i första instans inom sex månader har denne rätt att skriftligen begära att myndigheten avgör ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då denna begäran kommit in hos förvaltningsmyndigheter antingen avgöra ärendet eller i ett eget beslut, avslå begäran om att avgöra ärendet. Ett beslut om avslag på en begäran om avgörande ska förses med en klargörande motivering (§ 32 FL). Enligt regeringen är fyra veckor en bra tid för myndigheterna att meddela rättssäkra beslut i majoriteten av ärendena (Prop. 2016/17:180 s. 122).Vad som gäller för digEn myndighet har fyra veckor på sig att antingen avslå din begäran om att påskynda ärendet eller avgöra ärendet i sak. Har du inte fått ett beslut överhuvudtaget om din begäran rekommenderar jag dig att bekräfta med ansvarig handläggare om din begäran faktiskt ankommit. Har du däremot fått ett avslag har berörd myndighet funnit att det saknas tillräckligt med underlag för att meddela ett rättssäkert beslut. Att beslutet ska vara rättssäkert är bra för din skull och faller inom ramen för utredningskravet i 23 § FL.Beträffande handläggarens agerande kan man vända sig till JO (justitieombudsmannen) för att anmäla myndigheten, annars finns det dessvärre inget rättsmedel som kan läka detta dröjsmål.Vänligen,

Var kan man anmäla myndighetens långsamma handläggning?

2021-04-28 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har i oktober 2019 begärt ett avgörande hos högre instans för långsam handläggning hos en myndighet enligt 12§ förvaltningslagen. Det är ännu inte avgjort och jag får inget besked när det ska bli klart. Finns det någon tidsgräns för hur lång tid själva handläggningen av det långsamma ärendet får ta, jag provade att JO anmäla efter ett år men där gick jag bet. Kan man anmäla någon annanstans så man för till ett avslut? Jag känner att hela poängen med 12 § faller om det ska få ta över 1,5 år eller ändå längre.
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt rör långsam handläggning (dröjsmålstalan) och regleras således i förvaltningslagen (FL).Den enskilde ges genom 12 § FL en möjlighet att påskynda det slutliga avgörandet i ärenden som drar ut på tiden genom en dröjsmålstalan. Denna talan fungerar på så sätt att om enskild själv inlett ett ärende, som inte avgjorts i första instans inom sex månader har denne rätt att skriftligen begära att myndigheten avgör ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då denna begäran kommit in hos förvaltningsmyndigheter antingen avgöra ärendet eller i ett eget beslut, avslå begäran om att avgöra ärendet. Ett beslut om avslag på en begäran om avgörande ska förses med en klargörande motivering (§ 32 FL). Enligt regeringen är fyra veckor en bra tid för myndigheterna att meddela rättssäkra beslut i majoriteten av ärendena (Prop. 2016/17:180 s. 122). Vad som gäller för digEn myndighet har alltså fyra veckor på sig att antingen avslå din begäran om att påskynda ärendet eller avgöra ärendet i sak. Har du inte fått ett beslut överhuvudtaget om din begäran rekommenderar jag dig att bekräfta med ansvarig handläggare om din begäran faktiskt ankommit. Har du däremot fått ett avslag har berörd myndighet funnit att det saknas tillräckligt med underlag för att meddela ett rättssäkert beslut. Att beslutet ska vara rättssäkert är bra för din skull och faller inom ramen för utredningskravet i 23 § FL. Som du även nämner, är det till JO som man anmäler en sådan försening, annars finns det dessvärre inget rättsmedel som kan läka detta dröjsmål.Vänligen,

Hur ser sekretess ut mellan socialtjänst och polismyndigheten?

2021-04-28 i Sekretess
FRÅGA |Hej!Det har talats om att det hög sekretess mellan socialtjänst och polismyndigheten, men har svårt att finna vilka exakta bestämmelser som gäller för polismyndigheten gentemot socialtjänsten vice versa.Tack!
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är i svensk rätt är offentlighet. Inom ramen för 8 § i Förvaltningslagen (FL) bör och ska myndigheter samverka med varandra. Offentlighet- och sekretesslagen (OSL) ska dock ses som en undantagslagstiftning från den ovan nämnda offentligheten. Som utgångspunkt i OSL gäller sekretess i förhållande till andra myndigheter, inte bara till andra enskilda, detta uttrycks genom 8 kap. 1 § OSL. Skälet härtill är intresset av att hemliga uppgifter inte når en större krets än som är absolut nödvändigt. Men för att inte omöjliggöra det samarbete mellan myndigheter, vilket ofta är av stor betydelse inte minst för den enskildes rättssäkerhet, innehåller OSL en rad undantag från huvudregeln. 10 kap. 2 § OSL ger en möjlighet för myndigheterna att under särskilda förutsättningar lämna uppgifter till andra myndigheter utan hinder av sekretess. Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 § OSL). Till denna bestämmelse återfinns bl.a ett undantag i 10:18 b OSL som menar att sekretessen inte hindrar att en uppgift som rör en enskild lämnas till Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen eller 10 kap. 23 § OSL.Vidare i 12 kap. 10 § Socialtjänstlagen (SoL) hänvisas det till 10 kap. 21-23 §§ OSL där det framgår att sekretess i vissa andra fall inte hindrar att uppgifter som angår misstanke om brott lämnas till en Polismyndigheten eller annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet. Detsamma gäller enligt 10 kap. 19 § OSL som rör uppgifter som behövs för att förhindra ett förestående eller avbryta ett pågående brott som avses i den paragrafen. Av 10 kap. 18 a § samma lag framgår att sekretess inte heller hindrar att en uppgift som rör en enskild som inte har fyllt tjugoett år lämnas till Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen i brottsförebyggande syfte under vissa angivna förutsättningar. Från socialtjänsten ska utan hinder av sekretess lämnasuppgifter om huruvida någon vistas i ett hem för vård eller boende, stödboende eller familjehem, om uppgifterna för särskilt fall begärs av en domstol, en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket,uppgifter som behövs i ett ärende hos Skatteverket om skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481), ochuppgifter om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om att avskilja denne från högskoleutbildning eller polisprogrammet. Vänligen,