Vilken säkerhetsklass kommer straffet avtjänas i?

2021-04-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag fick ett fängelse straff på 1 år 3 månader för frihetsberövande det betyder att jag sitter 2/3 av mitt straff. Vilket betyder 10 månader och har redan suttit 2 månader 20 dagar. Min fråga är i vilken säkerhetsklass kommer jag att avtjäna straffet? Mina 7 månader 10 dagar ? Tack i förhand
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förmågan att inte rymma samt huruvida det har förelegat fritagningsförsök avgör vilken säkerhetsklass en anstalt har, inte i hur många månader man avtjänar sitt straff. Det betyder att varje klient bedöms individuellt för att den ska hamna på rätt anstalt.Säkerhetsklass 1Denna klass är den högsta säkerhetsklassen med slutna anstalter. Anstalter i säkerhetsklass 1 utrustas för att klara mycket riskfyllda intagna. De är speciellt anpassade för intagna som Kriminalvården anser har en särskilt hög risk för rymning eller fritagning.Säkerhetsklass 2Dessa anstalter har lägre säkerhetsnivå eftersom risken för rymning/fritagning är mindre. Anstalter inom denna kategori kan ha olika former av övervakning samt kontroll. Säkerhetsklass 3Anstalterna i denna säkerhetsklass saknar egentliga rymningshinder.Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Får jag bo kvar på min adress när jag gift mig?

2021-03-28 i Alla Frågor
FRÅGA |jag vill gifta mig, men jag vill bo kvar på min adress, får jag göra det?
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt rör folkbokföring, och regleras därför i Folkbokföringslagen (1991:481). I mitt svar utgår jag från att du kommer att flytta till en annan bostad i samband med giftermålet.Grundregeln vid folkbokföring är att du ska vara folkbokförd där du är bosatt (§ 6 folkbokföringslagen). En person anses vara bosatt på den fastighet där han/hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila, d.v.s. där du regelbundet sover. Den som anses vara bosatt på fler än en fastighet (dubbelbosättning) anses vara bosatt på den fastigheten där han/hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha egentliga hemvist (§ 7 folkbokföringslagen). Omständigheter man tittar på är bland annat hur frekvent man är i bostaden, var ens familj bor, och var majoriteten av sin egendom befinner sig. Detta betyder att även fast du är gift, kan respektive partner vara skrivna på olika adresser. Det finns alltså inget hinder för dig att vara skriven på din adress, så länge du uppfyller ovannämnda krav. Vänligen,

Kan samfälligheten delegera mark till ägare i en samfällighet utan att alla ägarnas samtycke?

2021-03-28 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Kan samfälligheten delegera mark till ägare i en samfällighet utan att alla ägare säger ja?
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt rör samfälligheter och regleras därför i Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Utgångspunkten är att vid delägarförvaltning beslutar delägarna gemensamt (§ 6 i lagen om förvaltning av samfälligheter). Kan delägarna inte enas i fråga om en viss förvaltningsåtgärd, ska om något av delägarna begär det, lantmäterimyndigheten hålla sammanträde med delägarna för att avgöra frågan. Om omständigheterna föranleder det, kan föreningsförvaltning anordnas (§ 7 i lagen om förvaltning av samfälligheter).Lantmäterimyndigheten får, om synnerliga skäl föranleder det, vidta åtgärd som behövs för att säkerställa delägarbeslutet (§ 7 st. 2 lagen om förvaltning av samfälligheter).Detta innebär att alla förvaltningsåtgärder som rör samfälligheten, ska beslutas gemensamt av samtliga delägare. Därför kan samfälligheten inte delegera mark till ägare i en samfällighet utan alla ägarnas samtycke.Vänligen,

Får en ideell förening förvalta mark?

2021-03-28 i Föreningar
FRÅGA |Får en ideell förening förvalta mark?
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är en ideell förening?Den förutsätts uppfylla något av dessa krav:Den har en ideell målsättning, och det är oavsett om föreningen bedriver ekonomisk verksamhet eller inte.Den främjar sina medlemmars ekonomiska intressen, men inte genom ekonomisk verksamhet.Som exempel på ideella föreningar finns fackliga organisationer, politiska partier eller idrottsföreningar.Med ekonomisk verksamhet avses en affärsmässigt organiserad eller bedriven verksamhet. Med ideellt ändamål avses i princip allt som inte är ekonomisk verksamhet. En ideell förening är en juridisk person som kan ingå avtal och/eller driva näringsverksamhet. Det finns därför ingenting som hindrar en ideell förening att förvalta mark, så länge den uppfyller kraven ovan.Vänligen,

Vad blir brottspåföljden vid erkännande av brott?

2021-04-28 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det gör någon skillnad om man självmant går och erkänner till att ha dödat någon och i såna fall om det gör någon skillnad för straffet om man dödade för att man blev övertalad till det? Vad blir man skyldig till då? Kan man häktas om man går och erkänner till dödandet? Tack på förhand!
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt rör straffrätt, närmare bestämt påföljd och regleras således i brottsbalken (1962:700) (BrB) I 30 kap. 4 § BrB följer att vid val av påföljd ska domstolen fästa särskild vikt vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Omständigheter som man talar om återfinns i 29 kap. 5 § BrB som förklarar att vid straffmätningen ska rätten utöver brottets straffvärde även beakta. För din del blir punkten fem aktuell; om den tilltalade frivilligt angett sig eller lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet. Vad menas då med väsentlig betydelse?I förarbetena anges det exempelvis att en tilltalad lämnat uppgifter om kontakter som han eller hon har haft, pekat ut personer som kunnat lämna upplysningar om olika förhållanden eller anvisat platser av betydelse för utredningen av brottet (prop. 2014/15:37 s. 38)Övertalad till brott?En person kan dömas för stämpling till brott när denne försöker anstifta någon annan att begå ett brott. För att dömas till anstiftan behöver det vara straffbelagt för respektive brott. För mord återfinns stämpling till brott i 3 kap. 11 § BrB. Detta gäller just personen som lyckats övertala personen att begå brott, men personen inte fullbordade brottet. Beträffande anstiftan döms personen som inte kan ses som gärningsmannen, men som förmått annan till utförandet. Här ska brottet faktiskt ha fullbordats, alltså mordet ska ha skett (23 kap. 4 § st. 2 BrB). Grund för häktning?Har man erkänt till ett brott kan man komma att gripas av polis. Gripandet av en misstänkt person ska anmälas till åklagare. Efter förhör med polis är det åklagaren som beslutar om personen ska anhållas eller om denne ska försättas på fri fot.Vänligen,

Kan en samfällighet ha en digital årsstämma?

2021-03-28 i Föreningar
FRÅGA |Hej. Kan en samfällighet ha en digital årsstämma?
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagen om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor trädde i kraft den 15 april 2020, och ska fortsätta gälla till utgången av 2021. Lagen utvecklades för att hämma smittspridningen av Corona. I lagens 1 a § p. 3 förklaras det att bestämmelsen avser stämmor genom elektronisk uppkoppling i - aktiebolag (14 och 15 §§ ), - ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar (16 och 17 §§ ), - sparbanker (18 § ), - ömsesidiga försäkringsbolag, försäkringsföreningar och tjänstepensionsföreningar (19 § ).Samfälligheter omfattas inte av lagens bestämmelser om elektronisk uppkoppling. I förarbeten (Prop. 2019/20:143) uttrycks det dock att det i övrigt inte finns några närmare föreskrifter i lag om hur föreningsstämman ska gå till för samfälligheter. Som utgångspunkt är det därför upp till föreningen själv att, inom ramen för vad som anges i stadgarna, bestämma på vilket sätt stämman ska genomföras. Det finns alltså inget som hindrar samfälligheten att hålla en digital årsstämma, så länge det är i enlighet med stagarna.Vänligen,

Vilket ansvar/skyldighet har den förälder som får hela underhållsbidraget?

2021-03-28 i Barnrätt
FRÅGA |Vilket ansvar/skyldighet har den förälder som får hela underhållsbidraget
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt regleras i föräldrabalken (FB) och rör bland annat vårdnad.Vad som gäller för vårdnad generelltBarn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barnet ska behandlas med respekt och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. (6 kap. 1 § FB).Ett barn står under vårdnad av båda föräldrarna, eller en av dem om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnande vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn består till dess barnet fyller 18 år. (6 kap. 2 § FB). Vidare ska den som har vårdnaden om ett barn ha ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska tillgodose barnets behov som nämnts ovan i 6 kap. 1 § FB.En vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Dock ska vårdnadshavaren i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta mer hänsyn till barnets önskemål samt synpunkter (6 kap. 11 § FB).Detta betyder att barn under 18 år står under vårdnad av föräldrar eller andra vårdnadshavare och har därför inte full självbestämmanderätt jämfört med en vuxen person. Men ju äldre barnet blir, desto mer med- och självbestämmanderätt förvärvar barnet. Faktorer som kan påverka denna bedömning är bland annat ålder, mognad, och vad saken rör, i detta fall underhållsbidrag. Ett underhållsbidraget ska användas till barnets boende, mat och fritidsintressen.Vänligen,

Vilken ålder man har laglig rätt till adoptions handlingar?

2021-03-28 i Adoption
FRÅGA |Jag undrar vid vilken ålder man har laglig rätt till adoptions handlingar?
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågan du ställt rör adoption och begäran om att ta ut allmän handling, och regleras därför i Föräldrabalken (FB) samt Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Enligt FB 4 kap. 23 § har ett adopterat barn rätt att få veta om sin adoption av sina föräldrar. Rätten i sig är inte belastad med en sanktion, vilket betyder att föräldrarna kan välja att inte tala om adoptionen för barnet. Med det sagt, finns det alltså ingen tvingande lag som uttrycker föräldrarnas skyldighet att berätta.En adopterad person har däremot rätt att begära handlingar om ens adoption, när denne blivit myndig d.v.s. 18 år. Förutsättning för att begära ut dessa handlingar är om det är av betydelse för han eller hon ska få vetskap om vilka hans eller hennes biologiska föräldrar är, detta enligt OSL 26 kap. 8 §. Är dessa förutsättningar uppfyllda, har du laglig rätt till adoptionshandlingar. Vänligen,