Är det olagligt att kolla på porr om personen i videon är 14 år?

2021-02-15 i Övriga brott
FRÅGA |Jag undrade en sak, i Japan är byxmyndigheten 13, i sverige är det 15 och USA 18, är det lagligt att kolla på porr om en person i videon är 14 och jag t.ex är en USA-Medborgare, är det olagligt?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att vara byxmyndig syftar på åldern när en person får genomföra samlag eller andra sexuella handlingar, eller mer korrekt; när en person kan anses kunna samtycka till samlag eller andra sexuella handlingar. Detta kommer till uttryck i sexualbrottslagstiftningen där det exempelvis framgår i 6 kap. 4 § Brottsbalken (BrB) "Den som, med ett barn under 15 år, genomför ett samlag eller en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt mot barn till fängelse i lägst två och högst sex år". Om man jämför våldtäkt mot barn med "vanlig" våldtäkt stadgas istället i 6 kap. 1 § BrB att det ska ses som våldtäkt om en person (alltså någon över 15) inte deltar frivilligt. Att kolla på en pornografisk video utgör inte ett sexualbrott enligt 6 kap. BrB. Byxmyndigheten har således inte någon egentlig betydelse i detta fall. Om det är olagligt eller inte beror på vilket lands lagar som kan anses tillämpliga i fallet, vilket är beroende av ett visst antal omständigheter som t.ex var brottet begås, vilken stats medborgare som drabbas m.m. I svensk rätt kan den som kollar på barnpornografi göra sig skyldig till barnpornografibrott. Att kolla på barnpornografi är olagligtI förhållande till svensk rätt kan även att betrakta en pornografisk bild (även filmer) av ett barn utgöra ett barnpornografibrott (16 kap. 10a § femte punkten BrB). Med barn menas i detta fall inte när personen är byxmyndig i jämförelse med ovan, utan avser en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år. Att gärningspersonen betraktat filmen innebär att gärningspersonen ska ha tillgodogjort sig innehållet i bilden/filmen, alltså ett slags kvalificerat tittande. Förutom att betraktandet, krävs för straffansvar att gärningspersonen måste ha berett sig tillgång till bilden, vilket kan sägas ställa krav på en viss aktivitet från gärningsmannens sida. Det kan exempelvis vara att gärningsmannen betalar för att titta på bilden, köper ett abonnemang på en webbsida som visar barnpornografiska bilder eller bereder sig tillträde till sidor som kostnadsfritt tillhandahåller sådana bilder. Ett typfall kan sägas vara att någon söker upp en webbsida med barnpornografiska bilder och tittar på bilderna på skärmen. Som svar på din fråga om det är olagligt eller inte, så beror det på vilket lands lagar som kan vara tillämpliga. Enligt svensk lag är det olagligt att kolla på porr om en person som är med i videon är 14 år, eftersom den då utgör ett barn. Vilken ålder byxmyndigheten inträder har således ingen egentlig betydelse i detta sammanhang, utan avser att skydda barn och unga från sexualbrott. Kriminaliseringen av barnpornografi har motiverats i huvudsak av den integritetsskada som kan uppkomma för ett barn som medverkar vid tillkomsten av en pornografisk bild. Hoppas det var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur kan man indriva en skadeståndsfordran om gärningspersonen inte har några tillgångar?

2021-01-23 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej,Vad kan man göra för att få ersättning vid ett bedrägeri brott?Vi lämnade bilen till försäljning till ett företag men inte fått betalt för bilen, varvid vi har lidit en ekonomisk förlust och företaget har erhållit en vinst.Personen är dömd, och tingsrätten har beslutat att vi har rätt till skadestånd. Men personen har inga tillgångar eller pengar enligt Kronofogden. brottsoffermyndigheten ger inte ut någon ersättning vid bedrägeri, enligt deras kundtjänst. Försäkringsbolaget nekar också!. Vad ska vi göra? Ska man bara ge upp?!
Malin Hedlund |Hej, och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!När en person blivit dömd att betala skadestånd, är den skyldig att göra det omgående. Som ni nämner finns det dels möjlighet att få hjälp att driva in skulden genom Kronofogden, dels att få skadeståndet ersatt av Brottsoffermyndigheten. Om Kronofogden kommer fram till att det inte finns några tillgångar kan de inte göra så mycket mer i nuläget, men er ansökan kommer ligga kvar hos Kronofogden tills skulden är betald. Brottsoffermyndigheten har även viss möjlighet att ersätta skadeståndet och ta över er skadeståndsfordran, förutsatt att försäkringsbolaget inte kan betala (Se 10 § Brottsskadelagen) Brottsofferersättning betalas framförallt ut för personskada och kränkning (4 och 5 §§ Brottsskadelagen) och därmed enbart i undantagsfall för skador som uppstått vid exempelvis bedrägeri (sakskador). Som sista utväg kan ni ansöka om att försätta personen i konkursEn gäldenär (den skuldsatte) kan på ansökan av en borgenär (den som har en fordran, alltså ni) försättas i konkurs om den är på obestånd. Med obestånd menas att man rätteligen inte kan betala sina skulder och att det inte är tillfälligt. (1 kap. 2 § Konkurslagen (KL)). Genom konkursen tas gäldenärens samlade tillgångar i anspråk för att betala samtliga borgenärers fordringar (1 kap. 1 § KL) Det innebär att det inte enbart är ni som ska ha betalt ur gäldenärens tillgångar, utan även andra borgenärer och framförallt konkurskostnader, t.ex. ersättning till konkursförvaltaren. Olika fordringar har också olika prioritet. Skadestånd ses som en oprioriterad fordran och kommer därför att betalas först efter att de med särskild och allmän förmånsrätt har fått betalt sina fordringar (Se 18 § Förmånsrättslagen) Det är tyvärr sällan det finns kvar pengar i konkursboet för att betala oprioriterade fordringar. Speciellt också i detta fall då Kronofogden redan har utrett att det inte finns några tillgångar. Med det sagt så även om konkursansökan är ett alternativ, är det inte säkert att det kommer leda till något. Tyvärr finns det därefter inte så mycket mer att göra! Förhoppningsvis kanske personen med tiden kan få tillgång till medel för att betala skadeståndet, med andra ord; ge inte upp!Hoppas att det löser sig för er! Vänliga hälsningar,

När kan en bröstarvinge begära sin laglott vid ett testamentsförordnande?

2021-01-18 i Laglott
FRÅGA |HejAngående testamente och särkullbarn.Kan bröstarvinge begära laglott senare (när andra maken avlider) om det står skrivet i testamentet att bägge barnen ska dela på kvarlåtenskapen när båda makarna avlidit, inga invändningar är gjorda vid bouppteckning och underskrift från alla barn och kvarlevande maka är gjort på bouppteckning efter att läst och godkänt testamentet?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du undrar när bröstarvingarna kan begära sin laglott när det finns ett testamente som föreskriver att barnen ska dela på kvarlåtenskapen när båda makarna har avlidit. Det framgår däremot inte om någon av bröstarvingarna är ett s.k. särkullbarn eller ett gemensamt barn. I mitt svar kommer jag därför att utgå från båda. Gemensamma barn ärver efter den sist avlidne maken, det gör däremot inte särkullbarnEn utav äktenskapets rättsverkningar är att makar ärver varandra (3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB)). Arvsrätten omfattar hela kvarlåtenskapen från den först avlidne som skulle ha tillfallit de gemensamma barnen, förutsatt att testamentet inte föreskriver något annat. Trots makes arvsrätt har den avlidne makens särkullbarn, alltså ett utomäktenskapligt barn rätt att få ut sin arvslott på en gång, om denne inte väljer att avstå från sin arvslott till förmån för den efterlevande maken. Om särkullbarnet väljer att avstå kommer den rättsligt sätt att behandlas som de gemensamma barnen, dvs när den andre maken avlider kommer särkullbarnet och de gemensamma barnen få ta del av kvarlåtenskapen i ett s.k efterarv från den först avlidne föräldern innan den sist avlidne förälderns kvarlåtenskap fördelas. (3 kap. 2 och 9 §§ ÄB)Testamentet kan "rubba" den legala arvsordningenGenom ett testamente kan man "rubba" den legala arvsordningen och således fördela sin kvarlåtenskap "lite som man vill". Barnen till den avlidne har dock alltid rätt att få ut sin laglott om deras rätt till arv har inskränkts genom testamentet. Laglotten motsvarar halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten kan därför inte testamenteras bort. För att få ut laglotten måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från då denne fick ta del av testamentet för att inte förlora sin rätt att få ut sitt arv. (7 kap. 3 § ÄB). Begäran om jämkning måste framställas vid den först avlidne makens död. Av det du skriver från testamentet verkar testatorns vilja vara i princip samma som vad lagen föreskriver, dvs att när den sist avlidne maken dör ska bägge barnen dela på kvarlåtenskapen och att de alltså har rätt till hela arvslotten. Om det däremot rör ett särkullbarn kan det indirekt tolkas som att testatorn inte vill att särkullbarnet ska ta del av sin arvslott på en gång utan avstå tills vidare till förmån för den efterlevande maken, vilket kan sägas inskränka särkullbarnets rätt till sin laglott. Särkullbarnet har därför trots testamentet rätt att få ut sin laglott på en gång om den skulle vilja genom att påkalla jämkning av testamentet. Särkullbarnet kan som nämnt också välja att avstå från laglotten till förmån för den efterlevande maken och kommer då behandlas som om den vore ett gemensamt barn. Avståendet kan likställas med att man skjuter upp arvsrätten tills den andre maken avlider. Det finns alltså en viss valfrihet gällande att få ut sitt arv. Viktig att komma ihåg är att begäran om laglott måste framställas vid den först avlidne makens död (alltså särkullbarnets förälder) och inom sex månader från då denne fick ta del av testamentet. Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Är det lagligt att äga en tärning gjord av mänskligt skelett?

2020-12-27 i Övriga brott
FRÅGA |Hej,Jag är en spelnörd som håller på med brädspel med mina kompisar, jag hittade ett par tärningar man kan köpa från USA där själva tärningen är gjord av mänskligt skelett, jag hörde av mig till tullverket som förklarade att det inte finns några restriktioner kring att importera själva varan men att jag borde höra med er om det ens är lagligt att äga en sån tärning i Sverige, så min fråga är helt enkelt: Är det lagligt att äga en tärning gjord av mänskligt skelett?Om det är viktigt att veta så kommer skelettet från en person som donerat sin kropp efter hen gått bort.Tack på Förhand!
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 16 kap. 10 § Brottsbalken stadgas bland annat att den som obehörigen flyttar, skadar eller skymfligen behandlar lik eller avlidens aska, döms för brott mot griftefrid, till böter eller fängelse i högst två år. Vad innebär "lik eller avlidens aska"? Tydligt är att skyddsobjektet är den avlidnes kvarlevor såsom kroppen eller aska efter kremering. Straffansvaret omfattar åtgärder med en död kropp som ännu inte har omhändertagits för gravsättning samt åtgärder med ett lik som redan är gravlagt såsom att ta upp det eller "misshandla" det.Frågan om skelett och skelettdelar omfattas av straffansvaret har prövats i Hovrättens för Västra Sverige dom den 8 oktober 2013, mål B 1270-13. Målet handlade om en kvinna som hade köpt ett antal olika skelettdelar på internet. Nästan så många att det var ett komplett skelett samt även sålt vidare vissa skelettdelar till andra. Utredningen gav inte stöd för att dessa kom från en människa som nyss avlidit och en fråga blev därmed om hennes hantering av skelettdelarna kunde omfattas av rekvisitet "lik eller avlidens aska". Hovrätten ansåg att lagstiftarens syfte med bestämmelsen måste ha varit att bestämmelsen ska omfatta alla angrepp på en död kropp, även efter att de har omhändertagits för kremering/gravsättning samt efter det att gravsättningen/urnsättningen har skett. Däremot så kan varken bestämmelsens ordalydelse, lagstiftarens vilja eller rättspraxis ge stöd åt att straffansvaret omfattar skelett eller skelettdelar från en avliden person som inte är avsedda att kremeras eller gravsättas och som inte ligger i kista, grav eller annat de dödas vilorum. Kvinnan friades från åtalet på den grunden att det inte utgjorde ett brott. Är det lagligt att äga en tärning gjord av mänskligt skelett?Utifrån det nyss nämnda hovrättsfallet, där hovrätten ansåg att brott mot griftefriden inte omfattar skelett eller skelettdelar som inte kan knytas till någon viss tidigare levande person och som inte tagits om hand eller är avsedda att tas om hand för kremering eller gravsättning, tolkar jag det som att det inte är olagligt att äga en tärning gjord av mänskligt skelett. Skelettet har ju inte varit avsett att gravsättas, utan doneras. Samtidigt vill jag betona att hovrättens avgöranden inte är vägledande för liknande fall i framtiden och att HD lika gärna skulle kunna bedöma frågan annorlunda. I målet dömde exempelvis tingsrätten att bestämmelsen även inrymmer hantering av skelett och skelettdelar. Kvinnan friades som sagt senare av hovrätten och hovrättens tolkningen av bestämmelsen har inte överklagats. Med detta sagt så verkar det som att frågan om vad som är lagligt att göra med människors kvarlevor inte är helt klar, men utifrån hovrättens tolkning (en tolkning som inte har överklagats), är det inte olagligt. Hoppas att svaret var till någon hjälp!Med vänliga hälsningar

Vad kan en anhörig till en avliden genom brott begära i skadestånd?

2021-01-27 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej, min mamma omkom i en olycka i december 2020. Hon blev påkörd när hon gick på en gångbana och omkom direkt. Nu är utredningen klar och föraren blir åtalad för vållande till annans död och vårdslöshet i trafik. Polisen menar att vi som efterlevande bör yrka på skadestånd. Vad är isf en rimlig skälig summa? Finns det några rättsfall att referera till?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att beklaga sorgen. Jag kan dessvärre inte ge något direkt svar på vilken summa som kan anses skälig när anhöriga till en avliden person ska begära skadestånd eftersom summan är lite beroende på vad ni vill ha ersättning för. Men jag ska försöka besvara din fråga så gott som möjligt genom att ange vad en anhörig till avliden kan kräva i skadestånd. Möjlighet för anhörig att kräva skadestånd i samband med dödsfall regleras i 5 kap. 2 § Skadeståndslagen (SKL)Anhöriga har rätt att kräva skadestånd för begravningskostnader Om en personskada har lett till döden kan skadestånd krävas för begravningskostnader, vilket kan sägas omfatta skäliga kostnader som vanligtvis brukar uppkomma vid en begravning. Man bedömer skälig nivå med hänsyn till den avlidnes ålder, ekonomiska villkor och sociala förhållanden, liksom trosbekännelse, sedvänja på orten m.m. Kostnaderna kan exempelvis omfatta dödsannons, transport av den avlidne, begravningslokal, begravningsförrättare och övriga medverkande, psalmkort, kremering, gravplats, gravöppning, gravsten och begravningsmåltid. Ni kan även begära ersättning för andra skäliga kostnader som uppkommit till följt av dödsfallet. Detta avser till exempel anhörigas resekostnader och inkomstförlust för att omhänderta dödsboet och ombesörja begravning. Försäkringsbolagen brukar oftast betala ut ett schablonbelopp som för närvarande ligger på 45 000 kr (Svensk Försäkring, Personskadekommittén Cirkulär 2/2010 Ersättning för begravningskostnader). Schablonbeloppet är också något ni kan yrka på, men i det fall att ersättningsposterna skulle bestridas måste man ha underlag till kostnaderna, till exempel kvitton, för att kunna bevisa sin rätt. Anhöriga har rätt att kräva skadestånd för psykisk skada Anhöriga kan också begära skadestånd för egen personskada. Det som främst avses här är psykisk skada som uppstått till följd av dödsfallet. Det som inte kan ersättas är sorg och saknad eller kränkningsersättning. För att styrka den psykiska skadan krävs normalt inte läkarintyg eller annan utredning. Enbart ett påstående om att en personskada (t.ex. psykiska besvär) är dock inte heller tillräckligt. Om den tilltalade, dvs den misstänkte, vitsordar (går med på) skadeståndsanspråket behövs inte något vidare bevisning. Skulle den tilltalade däremot bestrida anspråket bör det räcka med att de besvär som den närstående själv beskriver är av sådan art att de får anses medicinskt påvisbara och att de därmed är att anse som en personskada utifrån en bedömning av domstolen. Men denna bevislättnadsregel förutsätter att närstående yrkar ett belopp som är i enlighet med gällande praxis. Vanligtvis följer och anser domstolen trafikskadenämndens schablonbelopp för sveda och värk avseende ett års akut sjuktid som skäligt belopp för psykisk skada. För närvarande utgör schablonbeloppet en summa på 30 000 kr. Om den psykiska skadan däremot visar sig vara under en längre tidsperiod än ett år och att det yrkas ett allt högre belopp kan det krävas särskild bevisning.Det är nämnvärt att ha i åtanke att det kan variera lite beroende av omständigheterna vilken ersättning som kan begäras och som ses som skäliga, t.ex. om det är ett oaktsamt eller uppsåtligt dödande. Av den anledningen måste det göras en bedömning av varje enskilt fall av vilken ersättning som ska utgå. Om du vill läsa på mer genom rättsfall gällande skadeståndsskyldighet i samband med vårdslöshet i trafik och vållande till annans död, finns till exempel NJA 2007 s. 953 och NJA 2011 s. 349. Jag rekommenderat att ta hjälp av åklagaren när anspråket förberedsDå du inte har nämnt något om att du har blivit förordnat ett målsägandebiträde som ska föra din talan utgår jag också från att så är fallet. Om du inte har blivit förordnat ett målsägandebiträde har åklagaren en skyldighet att i samband med åtalet förbereda och utföra även din talan, förutsatt att det om det kan ske utan väsentlig olägenhet och ert anspråk inte är uppenbart obefogat. (22 kap. 2 § Rättegångsbalken). Att föra talan i domstol kan vara svårt, speciellt vad det gäller vilket belopp man ska yrka. Jag rekommenderar därför att du tar hjälp av åklagaren när anspråket förbereds. Hoppas att svaret gav viss vägledning kring vilka belopp som kan begäras!Med vänliga hälsningar,

Är det lagligt att bosätta sig i ett övergivet hus?

2021-01-18 i Fastighet
FRÅGA |Om ett hus står övergivet, kan det vara lagligt att bosätta sig där och bli ägare av tomt och fastighet? Alternativt, om fastigheten har en ägare, hur kan man hitta ägaren för kontakt ang. köp?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I juridisk mening är ett hus sällan övergivet utan det finns ofta en ägare, även om ägaren inte använder huset. Äganderätten är i Sverige en grundlagsskyddad rättighet (se 2 kap. 15 § Regeringsformen och artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till Europakonventionen). Äganderätten innebär bland annat att varje fysisk person ska har rätt till respekt till sin egendom och får inte berövas sin egendom i annat än allmänhetens intresse. Till skydd för äganderätten är det kriminaliserat att intränga eller kvarstanna i en byggnad som både utgör någons bostad såväl som att det inte hade varit det. Om det visar sig utgöra någons bostad, kan man dömas för hemfridsbrott till böter (4 kap. 6 § 1 stycket Brottsbalken). Om den däremot är övergiven kan man dömas för olaga intrång, också till böter (4 kap. 6 § 2 stycket Brottsbalken) Du bör alltså inte bosätta dig i ett övergivet hus då det inte är lagligtDet enda sättet att bli ägare av fastigheten är genom att fastigheten överlåts till dig genom exempelvis köp, byte eller gåva. Du är då skyldig att ansöka om lagfart hos Lantmäteriet för att registrera dig som ägare (20 kap. 1 § Jordabalken). Lantmäteriet för nämligen en förteckning över landets fastigheter i ett så kallat fastighetsregister. För att få reda på vem som äger den övergivna fastigheten kan du därför kontakta Lantmäteriet. Du kan läsa mer om det på deras hemsida. Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan Kriminalvården begära att telefonen ska vara analog?

2021-01-16 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Min pojkvän sitter häktad på Häktet. Han har ansökt om både besökstillstånd och telefontillstånd. Besöken blev godkända men dessvärre inte telefontillståndet. Jag står på mitt abonnemang till mobiltelefon. Personalen på häktet påstår att jag måste ordna en analog hemtelefon. Dom menar på att det är enkelt att koppla in andra personer i samtalet när det är via mobiltelefonen. Jag bor i en nyproducerad lägenhet där hyresvärden inte har kopplat In analoga kablar (vilket är förståeligt då de mesta går digitalt nu för tiden) och det är ingenting dom tänkt göra heller. Kan dom begära att telefonen ska vara analog? Finns det något sätt att få telefontillståndet godkänt? Mvh
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Besökstillstånd och telefontillstånd regleras i Fängelselagen (FäL) men också i dess ytterligare föreskrifter i Fängelseförordningen (FäF) och i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om fängelse (KVFS 2011:1, FARK fängelse). Kriminalvården beslutar om telefontillståndet i den utsträckning det lämpligen kan skeI 7 kap. 4 § FäL framgår att en intagen får stå i förbindelse med en annan person genom elektronisk kommunikation i den utsträckning det lämpligen kan ske. Bestämmelsen innebär all användning av exempelvis fast telefoni, mobiltelefoni, internet och e-post mellan en intagen och en annan person. Möjligheten till att få tillstånd till "elektronisk kommunikation" är därför teknikneutral. Möjligheten är dock begränsad i den "utsträckningen det lämpligen kan ske", vilket avser de praktiska förutsättningarna för kommunikationen. Exempelvis kan det begränsas av anstaltens rutiner och tillgång till utrustning. Det är nämligen enbart utrustning som tillhandahålls eller godkänns av Kriminalvården som får användas (20 § FäF). Även om det finns en möjlighet att ha telefonkontakt med en intagen så får Kriminalvården vägra kontakt om det kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom avlyssning. Kriminalvården har nämligen en möjlighet att avlyssna telefonsamtal om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. Telefonkontakt kan vidare vägras om det kan motverka den intagnes anpassning i samhället eller på något annat sätt vara till skada för den intagne eller någon annan. Vissa säkerhetsfunktioner är inte anpassade för mobiltelefonerEn intagens ansökan om telefontillstånd likställs med en ansökan att ringa inom INTIK-systemet (7 kap. 11 § KVFS 2011:1). INTIK-systemet som Kriminalvården använder sig av, ger möjlighet till en kontroll av den som den intagne ringer till. I systemet finns vissa funktioner som kontrollerar att det inte kan ske en vidarekoppling och flerpartssamtal. Dessa säkerhetsfunktionerna fungerar dock inte vid samtal till IP-telefoni, dvs när internet upprättar en koppling mellan två abonnenter, som till exempel en mobil, till skillnad från fast telefoni som använder det analoga nätet av kablar finns nedgrävda eller upphängda över Sverige. En intagen i ett fängelse av säkerhetsklass A eller B inte får ringa till IP-telefoni inom INTIK-systemet (7 kap. 12 § KVFS 2011:1). En intagen kan beviljas till tillstånd att få ringa ett telefonsamtal utanför INTIK-systemet, men det är enbart om tillstånd av säkerhetsskäl inte kan beviljas inom det systemet och den intagne har starka skäl för att få ringa samtalet. Starka skäl kan sägas finnas t.ex. för samtal till en närstående om behovet av kontakt inte kan tillgodoses på annat sätt. Om en intagen vill ringa till en mobiltelefonen måste Kriminalvården bedöma riskerna som kan följa. Riskbedömninen görs med utgångspunkt i vad som är känt om den intagne, den som den intagne vill ha kontakt med och deras relation. Riskerna kan sägas bli större desto högre säkerhetsklass det är på anstalten. Utan att veta specifikt vad din kille har gjort och med beaktning att din kille sitter på häktet, skulle jag tro att det finns ett behov av att han har begränsad kontakt med omvärlden varför det är av större vikt att samtal sker inom det s.k. INTIK-systemet. Vilket får konsekvensen av att du tyvärr måste ringa från en analog telefon så att Kriminalvården har kontroll på vem din kille pratar med. Genom att överklaga beslutet kan ni eventuellt få Kriminalvården att ändra sigEtt beslut som tagits av Kriminalvården kan överklagas till förvaltningsrätten. Kriminalvårdens beslut måste dock innan, omprövats av Kriminalvården. Omprövningen måste begäras av din kille då det är han beslutet angår. Jag rekommenderar därför din kille att skicka in en skriftlig begäran till Kriminalvården inom tre veckor från den dag då han fick ta del av beslutet. I begäran ska han ange vilket beslut han vill ompröva och vilken ändring han begär. Men det är viktigt att omprövningen kommer in i rätt tid eftersom den annars kommer att avvisas och möjligheten till omprövning i stort sett går förlorad. Om Kriminalvården fortfarande ger avslag kan det beslutet sedan överklagas till förvaltningsrätten.(14 kap. 1-3 §§ FäL)Hoppas det var svar på din fråga! Vänligen,

Kan målsägande bli skyldig att betala rättegångskostnader vid överklagan och hur går man tillväga om man är missnöjd med en advokat?

2020-12-22 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Min mamma blev påkörd av en bilist i somras (hon cyklade). Detta skedde vid ett övergångsställe där bilisten hade väjningsplikt, något majoriteten av vittnena är överens om. Trots detta lutar sig domen (som frikände den tilltalade helt) mycket på ett vittne som påstår att både bilen och cyklisten kom från samma håll. Det vittnet uppgav dock från början att hon inte sett något förrän efter krocken skett. Att det vittnet ändrat sin historia betydligt är dock något som advokaten i målet inte ens påtalat. Advokaten påpekade inte heller att majoriteten av vittnena styrker min mammas version av händelsen. Jag tycker att advokaten gjort ett dåligt jobb, finns det något jag kan göra? Jag vill att mamma överklagar domen men hon är rädd att bli skyldig att betala rättegångskostnader ifall domen inte ändras. Stämmer det att man blir skyldig att betala rättegångskostnader om man förlorar ett överklagande?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av vad jag kan utläsa av din fråga och de begrepp du använder, förutsätter jag att din mamma har blivit utsatt för ett brott, dvs hon är målsägande i målet. Jag förutsätter också att brottet faller under allmänt åtal, vilket innebär att det är åklagaren som väcker åtal. Vidare förutsätter jag också att bilisten är åtalad för brottet och därmed är att anses som den tilltalade i målet samt har en advokat. Hur går man tillväga om advokaten har gjort ett dåligt jobb?Enligt 8 kap. 4 § rättegångsbalken (RB), är en advokat i sin yrkesroll skyldig att följa god advokatsed utifrån advokatsamfundets regler. En advokats främsta plikt är att visa trohet och lojalitet mot sin klient. Advokaten behöver därför inte ta hänsyn till övriga parter i processen, utan enbart fokusera på sin klients intressen. I frågan beskriver du hur du är missnöjd med advokatens agerande. Vad jag kan utläsa verkar det som att advokaten genom sitt agerande har försökt ta tillvara sin klients intressen, vilket är i enlighet med god advokatsed och därmed helt okej. En advokat står under advokatsamfundets tillsyn. Skulle man vara missnöjd med en advokat kan man göra en disciplinanmälan hos advokatsamfundet. Om disciplinnämnden finner att advokaten har agerat i strid med god advokatsed, kan advokaten bli tilldelad en disciplinär åtgärd såsom varning eller uteslutning. Du kan läsa mer om det här. Jag funderar dock på om det är så att du i din fråga menar att du är missnöjd över åklagarens agerande då åklagaren har en större roll under rättegången och ska lägga fram så pass fullständig bevisning att omständigheterna kan fastställas utan rimligt tvivel.Missnöjd med åklagarens agerande?Till skillnad från advokaten, är åklagaren skyldig att vara objektiv i sitt arbete vilket innebär att denna även ska lägga fram det som talar till den tilltalades fördel. Skulle det vara så att man är missnöjd med åklagarens agerande kan man göra en anmälan till Justitieombudsmannen (JO) som har till uppgift att kontrollera statens agerande över medborgarna. Det som är viktigt att poängtera är att JO inte ändrar domar eller beslut. Är det så att man är missnöjd med tingsrättens dom, bör man alltså istället överklaga domen.Hur överklagar man en dom?En tingsrätts dom kan överklagas till hovrätten (49 kap. 1 § RB). Överklagandet ska skickas in skriftligen till tingsrätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades (51 kap. 1 § RB). Skickas överklagandet in för sent, kommer den avvisas och domen vinner laga kraft. Detta innebär att domen kommer stå fast och chansen att få domen överprövad är förbrukad. Kommer din mamma behöva betala för att överklaga?Huvudregeln vid brottmål där åklagaren för talan, är att den som döms för brottet ska betala kostnaderna som uppkommit i målet (31 kap. 1 § RB). Om den tilltalade inte skulle dömas så betalar staten rättegångskostnaderna. Den som blivit utsatt för brottet har alltså inte något ersättningsansvar som huvudregel. Om målsäganden däremot själv för talan i ett enskilt åtal eller själv väljer att överklaga domen till högre rätt när åklagaren har avstått, ska istället rättegångskostnadsreglerna i 18 kap. RB för tvistemål tillämpas (31 kap. 11 § 1 st. RB). Detta innebär att som huvudregel ska den part som "förlorar" målet betala rättegångskostnaderna. Alltså, om din mamma inte når framgång med överklagandet, kan hon bli skyldig att betala rättegångskostnaderna i hovrätten. Själva överklagan kostar ingenting. Däremot kan det uppkomma ersättningsskyldighet för andra kostnader för rättegångens förberedande och talans utförande såsom t.ex. arvode till privat försvarare och i vissa fall ersättning för allmänna medel till offentlig försvarare. För att sammanfatta, kan man vända sig till Advokatsamfundet om man är missnöjd med en advokat och till justitieombudsmannen om man är missnöjd med en åklagares agerande. Detta kommer dock inte medföra någon ändring i domen utan då måste man istället överklaga. Din mamma skulle kunna bli skyldig att betala rättegångskostnaderna om hon inte vinner framgång i hovrätten.Hoppas det var svar på din fråga! Om det var något du inte fick svar på eller som jag missförstod, är du välkommen att ställa en ny frågaMed vänliga hälsningar,