Få tillbaka utlånade pengar

2021-04-21 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hejsan, har en vän som tog en massa skulder för att lösa sin pojkväns ekonomiska kris ( han var hos fogden ) och det har nu tagit slut mellan dem. Han vägrar betala in några pengar till henne.Finns det nått hon kan göra för att få tillbaks sina pengar / få bort sin skuld över på honom?
Linn Gustafsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Situationen som du beskriver om din vän handlar om fordringsrätt och kan vara knepig att befinna sig i.I fall som dessa rör det sig om två avtalsförhållanden, ett mellan din vän och långivaren (banken) och ett mellan din vän och sin f.d. pojkvän. I och med att det är din vän som tagit lånen samt står på dem så är det dessvärre hon som är betalningsskyldig gentemot banken trots att hon i sin tur har lånat pengarna vidare till hennes f.d. pojkvän. Jag förutsätter för frågan att långivaren inte var medveten om att pengarna skulle lånas vidare, vilket innebär att det endast är din vän som står som låntagare och därmed är betalningsskyldig.Vidare får det ingen betydelse att din vän kan visa på att hon inte förbrukat pengarna själv med grund i att det oavsett hur man gjort av med pengarna är densamme som är skyldig att betala tillbaka till långivaren. Skulle din väns f.d. pojkvän stå som medgäldenär kan banken även rikta återbetalningskrav mot honom. Härtill är det även möjligt att göra gäldenärsbyten, d.v.s. att man flyttar över lånet på en annan, men detta kräver pojkvännens och långivarens godkännande, vilket inte tycks kunna bli aktuellt i denna situation.Det andra avtalsförhållandet jag nämnde, det mellan din vän och hennes pojkvän, kan vara såväl muntligt som skriftligt. Denna överenskommelse binder den f.d. pojkvännen att betala din vän för den summan hon lånat ut. Här krävs dock att det rör sig om ett uttalat eller skriftligt lån och att det inte fråga om att din vän givit pengarna i gåva. Förutsatt att detta avtalsförhållande existerar har din vän rätt att begära ut pengarna av hennes f.d. pojkvän.Om den som är skyldig att återbetala en summa inte gör det frivilligt kan din vän vända sig till kronofogdemyndigheten och ansöka om ett s.k. betalningsföreläggande (2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Detta innebär (om kronofogden tar upp ärendet) att de ålägger pojkvännen att betala skulden. Denna ansökan ska innehålla bl.a. ditt ärende, summan, grunden till ditt yrkande m.m. (9-11 §§ lagen om betalningsföreläggande och handräckning).Får din vän trots detta inte betalt kan hon som sista utväg lösa tvisten i domstol där en dom till förmån för henne kan slå fast att lånet ska återbetalas. Efter en sådan dom finns ingen möjlighet att inte betala. Kan han inte betala så kommer han utmätas, vilket betyder att kronofogden gör en utredning för att bedöma om han besitter några tillgångar som kan säljas för att lösa hans skulder (2 kap. 17 § utsökningsbalken).Sammanfattningsvis är alltså din vän betalningsskyldig gentemot långivaren, men kan kräva den f.d. pojkvännen på betalning om det föreligger ett muntligt eller skriftligt avtalsförhållande mellan dem.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline!

Har jag rätt till mina varor trots att säljaren gått i konkurs?

2021-04-13 i Fordringar
FRÅGA |Hej, Jag undrar, om bygghandeln man handlat varor av skulle gå i konkurs innan man lyckas få med alla varor man köpt, riskerar man att bli av med det? varför/varför inte och vad händer då med virket som man inte fått hem. Samt är det någon skillnad om privat person eller företag köpt varorna?
Linn Gustafsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall är det av vikt att veta om du handlar i egenskap av privatperson eller företag, på grund av att det får olika utfall av detta sakrättsliga problem. Jag kommer nedan redogöra för hur situationen blir i båda fallen.FöretagNär du som företag köper varor av ett annat förtag som innan leveransen hinner gå i konkurs uppstår problem om vem som sakrättsligt är ägare till varorna. Du har kanske redan betalat för varorna och äger dem på pappret, men det säljande företagets borgenärer och konkursbo kommer göra anspråk på all egendom som finns kvar i säljarens besittning, inklusive dina varor. Här blir som du förstår problemet att olika parter vill ha samma egendom.För att få sakrättsligt skydd (och därmed få rätt till varorna) vid köp av lös egendom krävs ett s.k. sakrättsligt moment, vilket vanligtvis är att varorna förflyttas ur säljarens besittning och är på väg till dig eller att säljaren bara förlorat rådighet över varorna och alltså inte längre har något inflytande över dem. Ett sådant rådighetsavskärande kan antingen vara att varorna levererats till ett ombud som du ansvarar för eller att varorna registrerats enligt lag om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva. Är varorna vid tidpunkten för konkursen fortfarande i säljarens besittning och det inte skett något sakrättsligt moment, så kommer varorna troligtvis bli kvar hos det säljande företagets konkursbo. Du som köpare kommer därefter få en oprioriterad fordran i företagets konkurs, vilket betyder att du kan få tillbaka pengarna i den mån de borgenärer med högre prioriterade fordringar fått sina ersättningar (förmånsrättslagen).PrivatpersonSom konsument skyddas man mot säljarens borgenärer genom köpeavtalet. Går det säljande företaget i konkurs innan köparen har fått sina varor levererade så är man skyddad mot säljarens borgenärer under förutsättning att det gäller en specifik vara som kan urskiljas genom att den exempelvis finns avskild med en namnmärkning eller att den finns anteckning om varan i exempelvis en bokföringshandling (49 § konsumentköplagen).Sammanfattningsvis kan du alltså bli av med virket du köpt och det kommer då istället säljas i förmån för säljarens borgenärer med fordringar som är prioriterade över din. Däremot om varorna genom ett sakrättsligt moment blivit ditt (om du handlar som företag) eller om det uppfyller kraven i 49 § konsumentköplagen (om du handlar som privatperson) så bör du få dina varor alternativt ersättning i pengar.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Beskattning av avyttrad andel i privatbostad och gåva

2021-04-09 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej!För två år sedan hjälpte jag min dotter att köpa en lägenhet där jag äger 50 % och hon 50 %. Nu ska min dotter köpa min andel av lägenheten av mig till inköpspriset, dvs samma summa som vi köpte lägenheten för (2 miljoner kronor). Då jag inte gör någon vinst uppfattar jag det som att jag inte heller kommer behöva betala någon skatt på beloppet dvs 1 miljon. Stämmer det? Det finns väl inget hinder att sälja en lägenhet för mindre än vad den är värderad till nu (nu 2,5 miljoner)? I vissa av era svar så står det att värdeökningen skulle anses vara en gåva från mig till min dotter (dvs 0,5 miljoner) men jag förstår inte hur detta beräknas. Det ju är helt omöjligt att veta vad lägenheten skulle kunna säljas för om vi hade sålt den på marknaden.
Linn Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga rör skatterätt och jag kommer därför att använda mig av inkomstskattelagen (IL) för att besvara din fråga.Vad gäller din skattskyldighet för avyttring av privatbostad så stadgas i 42 kap. 1 § IL att en kapitalvinst tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Kapitalvinster till följd av avyttring av privatbostad beskattas till 22/30-delar med en skattesats på 30%. Enligt samma kapitel i IL anges även att kapitalförluster är avdragsgilla. Vidare framgår beräkningen av kapitalvinster och kapitalförluster av kapitel 44–45 kap. IL. I ditt fall blir det dock varken en kapitalvinst eller en kapitalförlust till följd av avyttringen, vilket innebär att du inte försätts i en annorlunda skattemässig situation än vad du redan är i.Det finns inget i lagen uppställt hinder att sälja en privatbostad eller andel i privatbostad för en lägre köpeskilling än marknadsvärdet. Den del som överstiger ersättningen du får på 1 mkr kan anses vara en gåva då du inte får en ersättning som täcker det fulla värdet av din andel i privatbostaden och du därmed ger det värdet till din dotter. Skattemässigt kommer detta innebära att värdeökningen på din andel som hon får är skattefri enligt 8 kap. 2 § IL men med effekt att hon för den delen träder in i din skattemässiga situation till följd av den s.k. kontinuitetsprincipen vilken framgår av 44 kap. 21 § IL. Detta innebär att när hon i sin tur säljer privatbostaden så kommer hon få beskatta vinsten som är hänförlig till din gåva på samma sätt som om du hade gjort en kapitalvinst på den.Vad gäller din fråga angående beräkningen av värdet på gåvan så utgår man ifrån marknadsvärdet som finns definierat i 61 kap. 2 § IL. Med marknadsvärde avses det pris som den skattskyldige hade fått betala om tillgången var utbjuden till försäljning på marknaden. Precis som du säger så går det givetvis inte att veta exakt vad en framtida köpare är villig att betala för lägenheten, men beräkningen sker ofta genom en kombination av olika värderingsmetoder.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline!

Oaktsamhet vid telefonbedrägeri

2021-04-05 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Om man har fått ett bedrägeri-telefonsamtal från SEB och gått på det, och sedan märkt att alla bankkonton är tömda på pengar. Kan man få ersättning på något sätt då, från bank eller försäkring? ELLER räknas det som att man varit oaktsam och därav inte kan ersättas på något sätt?
Linn Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör en tråkig och dessvärre allt vanligare situation i takt med moderniseringen av samhället. Jag ska försöka förklara hur det kan fungera i ett sånt här fall, men det finns många variabler som kan ändra utfallet av en sådan situation, så om detta är aktuellt för just dig så skulle jag rekommendera att kontakta polis, din bank, ditt försäkringsbolag samt en jurist.Om du blivit bestulen eller utsatt för bedrägeri kan du ändå själv bli ansvarig för obehöriga uttag från ditt konto om du agerat särskilt klandervärt eller oaktsamt. Exempel på när man kan ha agerat oaktsamt eller klandervärt är då man inte skyddat sitt betalkort och dess kod eller om du blivit utsatt för ett telefonbedrägeri och du lurats till att släppa in någon i din internetbank.Skydd för ID-kapning ingår i en del hemförsäkringar och via såna kan du ofta få hjälp att återställa din identitet efter en sådan händelse. Tyvärr utgår sällan full ersättning efter ett bedrägeri där man själv varit delaktig i händelseförloppet, men samråd alltid med ditt försäkringsbolag och bank för att se vad som gäller för dig! Om inte annat kan din bank ofta hjälpa till med att lägga upp en plan för återhämtning m.m.Om du eller polisen skulle få veta vem personen som utfört kapningen är så kan det finnas möjlighet att denne döms för bedrägeri (9 kap. 1 § brottsbalken). Genom fastställande av detta brott kan du sedan eventuellt få ekonomisk ersättning för de skador som du lidit. Detta ska i första hand betalas ut av gärningsmannen, men om denne inte kan betala så kan du få ersättning i form av brottsskadeersättning. För att få detta krävs att du gör en ansökan om brottsskadeersättning. Tyvärr är det dock generellt svårt att få ersättning för skador från bedrägerier.Avslutningsvis är det alltså viktigt att polisanmäla för att kunna göra gällande att man utsatts för brott, sedan ska man kontakta sin bank och försäkringsbolag för att utreda vad de kan hjälpa till med. Tyvärr bedöms i regel att man loggat in på sin internetbank under ett sådant samtal och på så vis givit gärningsmannen tillgång som att man varit oaktsam och ekonomisk ersättning kan gå förlorad. Viktig att poängtera är dock att det kan se olika ut i det enskilda fallet, så om detta inträffat ska man kontakta den hjälp man kan.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline.

Hur går jag vidare efter att ha utövat ångerrätt utan respons från företaget?

2021-04-19 i Dröjsmålsränta
FRÅGA |Hej! Jag köpte en jacka online men var inte nöjd när jag fick hem den. Jag gjorde därför en retur 7 dagar senare . Nu 60 dagar senare har jag fortfarande inte mottagit några pengar. Jag har hört av mig till företaget och de har bekräftat att de mottagit paketet. Men jag får inte längre någon respons. Kan jag som privat person ta ut dröjsmålsränta av företaget? Ärendet ligger just nu hos klarna då jag använde de som betalningsmetod. Hur ska jag gå tillväga?
Linn Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om vad du har rätt till när en säljare inte respekterar att du utövat din ångerrätt. Jag kommer redogöra för vad som gäller enligt svensk lag och sen rekommendera vad du kan göra i din situation.Ett onlineköp omfattas av lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Enligt denna lag har du rätt att återfå köpeskillingen inom 30 dagar från det att du utövar din ångerrätt (3 kap. 10 § distansavtalslagen) förutsatt att du utövat din ångerrätt i enlighet med den lagen, d.v.s. att du utan onödigt dröjsmål skickat tillbaka varan inom 14 dagar (2 kap. 12–13 §§ distansavtalslagen). Att du har rätt till denna typ av återbetalning innebär att du har en s.k. penningfordran gentemot det företag du handlat ifrån.Som du beskriver så har betalningstiden för återbetalning löpt ut i och med att det gått 60 dagar sedan din returnering. Detta innebär att du har rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen för den tid som gått utöver de första 30 dagarna (4 § räntelagen).Eftersom du inte längre får kontakt med företaget så är det svårt att lösa det på egen hand mellan er, därför kan du antingen rikta ett betalningskrav till företaget eller ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten (2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Om kronofogden tar ärendet kommer företaget troligtvis att återbetala dig. De kan bestrida ett betalningsföreläggande, vilket i sådant fall leder till att målet går vidare till tingsrätten.Sammanfattningsvis har du alltså rätt till såväl återbetalning som dröjsmålsränta. Får du inte kontakt med företaget så kan du ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogden och om de mot förmodan bestrider betalningsföreläggandet så går tvisten vidare till domstol där tingsrätten kan förpliktiga företaget att betala.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline!

Avtal under påverkan av psykisk störning

2021-04-12 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Dement mor vill överföra fonder till dotter. Hur är det möjligt?
Linn Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om rättshandlingsförmåga under påverkan av psykisk sjukdom, vilket aktualiserar lagen om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning.Enligt ovan nämnda lag är avtal som ingåtts av en person med en psykisk störning ogiltiga. Begreppet "psykisk störning" i lagen omfattar bland annat personer som lider av demens.Huvudregeln vad gäller avtal slutna på detta vis är att avtalet anses ogiltigt och prestationerna ska återgå, d.v.s. fonderna ska återgå till modern. Detta gäller inte om modern har en god man eller förvaltare som bistått vid överlåtelsen av fonderna. Under förutsättning att det skett på rätt sätt så är en sådan överföring tillåten.Den som påstår att avtalet är ogiltigt bär bevisbördan för att påvisa att modern led av den psykiska störningen vid överlåtelsen. Här måste personen kunna visa på att det förelegat ett orsakssamband mellan överföringen och demensen, alltså att sjukdomen påverkat modern att överlåta fonderna till dottern. En person som lider av demens har fortfarande rättshandlingsförmåga och kan ingå giltiga avtal, men det måste kunna påvisas att det skett när personen i fråga är i sina sinnens fulla bruk och att handlingen inte påverkas av sjukdomen.En person som lider av demens och därmed inte kan bevaka sin rätt kan få en god man eller förvaltare som företräder personen i fråga och hjälper till med bland annat förvaltning av egendom (11 kap. 4 § föräldrabalken, 11 kap. 7 § föräldrabalken och 11 kap. 9 § föräldrabalken). Om modern i din fråga har en god man eller förvaltare så bör avtalet vara giltigt.Sammanfattningsvis kan alltså en person som lider av demens ingå bindande avtal så länge rättshandlingen företas när personen är i sina sinnens fulla bruk och sjukdomen inte påverkar avtalet. Kan det bevisas att det finns ett orsakssamband mellan demensen och fonderna ska avtalet anses ogiltigt.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Hur får jag tillbaka pengar efter en ej levererad vara

2021-04-05 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Jag köpte en splitterny mobil från en säljare på Blocket. Swishade, men fick aldrig telefonen. Vi hade signerat ett juridiskt bindande kontrakt via Blockets samarbetspartner med bankID. Jag polisanmälde saken, samt anmälde till blocket och konktraktsföretaget. Fick sedan ett brev från polisen att förundersökningen lagts ned eftersom gärningsmannen var misstänkt för grövre brott. Hur gör jag för att få tillbaka mina pengar? Jag vill att han ska bli tvungen att betala tillbaka, om så i värsta fall genom utmätning.
Linn Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall rör det sig om antingen vem som bär risken för att en vara inte når köparen enligt köplagen (civilrättsligt ansvar) eller bedrägeri om säljaren inte skickat varan utan istället lurat dig enligt brottsbalken (straffrättsligt ansvar).Civilrättsligt ansvarI och med att jag inte vet vem säljaren är så utgår jag i svaret från att ni båda är privatpersoner, vilket gör köplagen tillämplig. Köplagen är s.k. dispositiv, vilket innebär att ni kan avtala fram era egna regler och villkor för köpet (3 § köplagen). Endast i situationer där ingenting avtalats mellan er gäller köplagen som utfyllnad.Den typen av köp ni avtalat om är ett transportköp i och med att ni inte möttes och bytte ersättning mot vara, utan skickar varan mellan er. I detta fall gäller att om ni inte avtalat något särskild angående vem som ska bära ansvaret för varan medan den är på väg så anses varan avlämnad till dig när säljaren lämnat den hos transportören (7 § andra stycket köplagen). Om detta är fallet så betyder det att risken för att varan inte når dig som köpare, vilar på dig (13 § köplagen) och du är skyldig att betala för varan om den går sönder eller försvinner (12 § köplagen). Dessvärre innebär detta även att du inte kan göra gällande några påföljder mot säljaren såsom hävning, återbetalning eller skadestånd. I dessa fall kan du istället försöka rikta ersättningsanspråket mot transportören, ex. DHL eller Postnord. Viktigt att komma ihåg här är att detta bara gäller om säljaren faktiskt har lämnat varan till transportören. Har hen inte det så hen begått ett avtalsbrott och köpet blir ogiltigt (30 § avtalslagen). Om säljaren är samarbetsvillig ska i detta fall betalningen för telefonen återgå till dig i och med att det inte blev något avtal.Straffrättsligt ansvarOm säljaren har lurat dig så kan hen ha gjort sig skyldig till bedrägeri (9 kap. 1 § brottsbalken). Om säljaren kan dömas till detta så kan du begära skadestånd i processen.I ditt fall har utredningen lagts ned vilket tyder på att det inte kommer leda till någon fällande dom i första taget. Det du kan göra nu är att 1. väcka talan vid tingsrätt som tvistemål (civilrättsligt) eller 2. ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogden. Jag ska redogöra för båda alternativen lite mer ingående.TvistemålGår du vidare till att väcka talan i tingsrätt som tvistemål måste du styrka att säljaren inte skickat varan, vilket kan vara svårt. Risken annars är att du förlorar målet i och med att köparen står risken vid transportköp om inget annat avtalats. Att förlora en rättsprocess kan bli väldigt kostsamt. Stämningsansökan skickas till den tingsrätt där bedragaren har sin hemvist (10 kap 1 § och 42 kap 1 § rättegångsbalken). Läs mer på tingsrättens hemsida HÄR.KronofogdenDu kan få hjälp av kronofogden att driva in en obetald fordran genom att ansöka om ett betalningsföreläggande. Det kan du ansöka om här . I ansökan får du skicka in vilket belopp du önskar få betalning för och sedan på vilken grund du yrkar denna betalning. Här kan säljaren i sin tur antingen godkänna eller bestrida betalningskravet.Behöver du hjälp med att utforma din stämningsansökan om du väljer att gå vidare med tvisten som ett civilrättsligt ärende kan Lawlines jurister hjälpa dig (boka tid här). Om du annars vill specificera din fråga är du välkommen att återkomma till Lawline.

Får obehöriga gå igenom min gård med stöd i allemansrätten?

2021-04-02 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Jag bor på och äger en gård. Jag har märkt att det går folk in på gården förbi stall och andra byggnader 30 m från mitt hus och genom mina hagar, är det ok?, eller kan man säga att de får gå i hagarna men inte genom mitt gårdcentrum för att komma dit. Vi använder hela vårt gårdscentrum och vill inte ha obehöriga där.
Linn Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga berör gränsdragningen mellan den privata hemfridszonen och allemansrätten, så nedan ska jag i grova drag gå igenom hur dessa förhåller sig till varandra och hur det kan påverka din situation.I Sverige har vi en lagstadgad rättighet att ha tillgång till naturen (2 kap. 15 § regeringsformen och 7 kap. 1 § miljöbalken), denna rätt kallas för allemansrätten. Innebörden av allemansrätten är att man får gå nästan överallt i naturen, inklusive på annans mark, under förutsättning att man inte stör eller förstör. Allmänheten får alltså inte ta sig sådana friheter att markägaren tillfogas någon nämnvärd olägenhet eller skada. Detta undantag från allemansrätten finns till för att inte äventyra markägarens hemfrid och gäller framförallt den s.k. hemfridszonen.Hemfridszonen är det området närmast fastigheten. Det finns dessvärre inga tydliga regler om hur stort området som omfattas av hemfridszonen är, men syftet är att de boende ska ha rätt till sitt privata och ostörda område, så man ska ta hänsyn till det ändamålet när man bedömer hur stort område som ska vara del av hemfridszonen.Om någon beträder annans tomt och det inte kan bedömas falla inom allemansrätten, kan den göra sig skyldig till hemfridsbrott (4 kap. 6 § brottsbalken). Hemfridsbrott föreligger om någon "olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg". Inkräktaren kan dömas till böter (eller undantagsvis fängelse). Till gård, som i ditt fall, räknas såväl avskilda gårdsplaner där inga utomstående får vara såväl som mindre villaträdgårdar m.m. Sådan mark nära bostadshus som dessutom är skyddad med häckar eller staket för att avskärma från insyn är väldigt skyddad och kan nästan aldrig bedömas vara en del av allemansrätten.Det fall du beskriver är en typisk intressekonflikt mellan å ena sidan dina intressen som markägare och å andra sidan allmänna intressen i form av allemansrätten. Tyvärr finns det ingen klarhet i hur man som privatperson ska bedöma sin mark eller var man ska söka vägledning i och med att det finns väldigt få domstolsavgöranden som tydliggör frågan.Markägare kan ibland försöka skydda sin mark genom att sätta upp skyltar som förbjuder gångtrafik. Sådana skyltar får dock endast sättas upp med tillstånd från kommunen (utom i fall där det är uppenbart att allmänheten inte får passera).Jag skulle rekommendera att i första hand prata med de som vistas på din gård och be dem ta andra vägar, i många fall kommer man långt med det. Om det inte löser något rekommenderar jag i andra hand att kontakta din kommun för att utreda eventuella möjligheter att få sätta upp skyltar/stängsel eller dylikt.Sammanfattningsvis kan man inte förbjuda folk från att vistas på mark man äger om det är tillåtet enligt allemansrätten. Däremot begränsas allemansrätten av äganderätten, vilket innebär att du inte ska behöva utstå att någon brukar din gård på ett sätt som stör dig som ägare. Är detta ett fortsatt problem efter att du pratat med de som brukar använda din mark, så skulle jag rekommendera att höra av dig till din kommun för att ta reda på vad som gäller din gård mer exakt.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline!