Försäljning av fastighet och samäganderättsavtal

2021-03-29 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hejsan!Jag äger villa/fritidshus i Värmdö (1/1). Nu har jag separerat och skilsmässan har gått igenom.Jag och min x-make kommer inte överens om att sälja huset nu, han vill bo kvar ett år, men jag vill sälja nu för efterfrågan är stor ute på Värmdö. Jag kan ju inte köra över honom, för han skall ha 50% och jag 50% av villan. Då tänkte jag att, han kan hyra min 50% av huset som jag äger och viupprättar ett kontrakt/avtal om hur lång tid och till vilken kostnad?Kan ni hjälpa mej med ett svar om detta är möjligt ?Mvh
Linn Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I och med att ert äktenskap har upphört är inte längre äktenskapsbalken tillämplig på er gemensamt ägda egendom. I egenskap av delägare till fastigheten blir istället samäganderättslagen av relevans.Som delägare till en fastighet kan ingen av er vidta förvaltande åtgärder utan den andres samtycke, vilket innebär att du precis som du säger inte kan påbörja en försäljning utan att du och din ex-make kommit överens om det (2 § samäganderättslagen). Däremot har var och en av delägarna rätt att begära att egendomen utbjuds till försäljning på offentlig auktion, vilket betyder att du kan ansöka om detta hos Tingsrätten i den kommun som fastigheten är belägen i och därmed få fastigheten såld trots din ex-makes invändningar (6 § samäganderättslagen). Detta används ofta som hävstång för en delägare som vill sälja gentemot en delägare som inte vill sälja för att komma överens om hur förvaltningen ska gå till eller till vilket pris delägarna ska kunna köpa ut varandra. I vissa fall kan en delägare dock yrka att förhindra en försäljning om det föreligger synnerliga skäl. Huruvida detta är en risk i ditt fall eller inte kan jag inte förutse utifrån omständigheterna i frågan.Eftersom du uttrycker att du inte i första hand vill sälja mot din ex-makes vilja, så är ett smidigt sätt att lösa tvisten att du begär att bli utköpt, varpå du får förhandla fram ett pris du finner lämpligt. Ett bra förhandlingsinstrument i denna situation är att använda din rätt att framtvinga en försäljning på offentlig auktion för att få din önskan bemött.Om du inte omedelbart vill köpas ut så kan ni istället teckna ett samäganderättsavtal för hur fastigheten fortsättningsvis ska förvaltas. I detta kan ni reglera vem som ska bära olika kostnader och hur en framtida försäljning ska gå till.Vad gäller förslaget om att din ex-make kan hyra din del av fastigheten så gäller som ovan nämnt att ni får upprätta ett mellan er bindande samäganderättsavtal där ni får komma överens om de villkor ni önskar ska gälla fram till en eventuell försäljning. Samäganderättslagen är s.k. dispositiv, vilket innebär att den bara gäller under förutsättning att inget annat har avtalats. Alltså äger ni rätt att själva bestämma om ersättning, kostnadsfördelning, försäljning m.m. i ett sådant avtal.Behöver du hjälp med att upprätta ett samäganderättsavtal så är du välkommen att höra av dig till Lawlines jurister. Skulle du vilja det så kan du boka här.

Köp eller gåva?

2021-03-18 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Hej, jag och min syster äger en sommarstuga ihop och jag ska nu ta över hennes 75% av huset.Hon vi ge sina 75% som gåva och hon vill i samband med gåvan ha 140 000kr.Huset har ett taxeringsvärde på 458 000kr.Det jag undrar är om det fortfarande är en gåva om jag ger henne 140 000kr eller blir det ett köp?
Linn Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huruvida er transaktion är ett köp eller gåva behöver inte nödvändigtvis spela någon större roll ur ett äganderättsperspektiv, men kan vara viktigt bl.a. skatterättsligt. För att redogöra för din situation kommer jag använda mig av samäganderättslagen och inkomstskattelagen.När man är delägare av en fastighet på så sätt som du beskriver så omfattas man av samäganderättslagen. Den lagen är emellertid dispositiv vilket innebär att lagens tillämplighet kan avtalas bort. I och med att du inte nämner något sådant i frågan så förutsätter jag att den fortfarande gäller.När det gäller samägda fastigheter så har delägarna varsin andel som de har med fri förfoganderätt (såvida inga andra överenskommelser föreligger). Detta innebär att delägarna själva bestämmer om de vill sälja eller ge bort sin andel.För att en överlåtelse ska vara en gåva krävs att överföring skett som berikat mottagaren, transaktionen ska ha gjorts frivilligt och det ska skett med en gåvoavsikt. Ett köp kan alltså vara en gåva om objektets marknadsvärde överstiger ersättningen och de övriga rekvisiten är uppfyllda.Skattemässigt är det en viktig gränsdragning mellan köp och gåva då det får olika skatterättsliga effekter. Om som i ditt fall en fastighet överlåtes genom arv eller gåva inträder den som förvärvar tillgången i den tidigare ägarens skattemässiga situation (44 kap. 21 § inkomstskattelagen). Detta ger uttryck för den s.k. kontinuitetsprincipen vilket betyder att beskattningen av vinsten vid en eventuell försäljning helt faller på den som förvärvat fastigheten.Skatterättsligt kan en överlåtelse innehålla såväl en gåvodel som en försäljningsdel. I sådana fall tillämpas den s.k. huvudsaklighetsprincipen i fall av fastigheter. Enligt denna behandlas hela överlåtelsen som en gåva om det finns en gåvodel (dvs. förmögenhetsöverlåtelsen sker frivilligt och med gåvoavsikt). Understiger ersättningen taxeringsvärdet så finns förutsättning att behandla det hela som en gåva. Om så inte är fallet behandlas det istället som en försäljning vilket medför kapitalvinstbeskattning.Sammanfattningsvis för ditt fall kommer transaktionen behandlas som en gåva skattemässigt om det uppfyller kraven om en 1. Frivillig 2. Förmögenhetsöverföring med 3. gåvoavsikt då 140 000 kr understiger taxeringsvärdet för andelen.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline!

Ersättning vid dålig flyttstädning

2021-03-10 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hej.Vi har köpt ett hus och är inte nöjda med flyttstädning (kvarlämnade saker, damm, fläckar, oskurade golv, otvättade fönster, lökskal i kökslådor, sophög på tomten osv). Vi har skrivit till mäklare och han säger att vi ska komma överens med säljare. Hur går vi vidare?Kan vi begära att säljarna anlitar en städfirma eller kan vi anlita den själva?Med vänlig hälsning,
Linn Gustafsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall skulle såväl köplagen som jordabalken kunna bli tillämpliga i fråga om fel i fastighet. Då jag inte vet vilket typ av hus ni köpt så utgår jag i detta svar från att det är en fastighet som utgör fast egendom och därmed aktualiserar jordabalken.Köparen av en fastighet har rätt till ersättning i det fall huset inte stämmer överens med vad som avtalats eller vad du som köpare med fog kunnat förutsätta (4 kap. 19 § jordabalken). Detta innebär i sin tur att rätten till ersättning bortfaller om ni godtagit att säljaren inte skulle flyttstäda. I ditt beskrivna fall tycks det dock röra sig om en avvikelse från husets avtalade skick då en säljare är skyldig att flyttstäda om inget annat är överenskommet och en flyttstädning måste anses innebära en omfattande och noggrann städning.Om det fastställs att avtalet avviker från vad som varit överenskommet har du rätt till ersättning från säljaren för en städfirma som du själv anlitar för att färdigställa städningen.Sammanfattningsvis kan du kolla ert överlåtelseavtal, då säljarens flyttstädningsplikt i många sådana är reglerat. Om du inte godtagit att säljaren inte ska flyttstäda så kan du anlita en städfirma för att åtgärda den del av städningen som ska ingå i en typisk flyttstädning som du inte godkänt bortfall från och sen kräva ersättning för de kostnaderna av säljaren.

Vad ingår vid en skilsmässa

2021-03-02 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag och min fru ska gå isär. Jag är ensam vårdnadshavare för barnet vi har på papper. Jag står också ensam på kontraktet och har ett sparkonto med 3000kr och en bil årsmodell 15. Har hon någon rätt i mina pengar, bil och lägenheten. Vi har varit gifta i 4 år i juni i år.
Linn Gustafsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om äktenskapsskillnad och vilken egendom som ska ingå vid en bodelning, vilket aktualiserar äktenskapsbalken (ÄktB).Jag förstår din situation som så att du och din fru ska skiljas och den egendom som du besitter är en lägenhet, en bil och bankmedel.Vid en bodelning i fall av en skilsmässa ska ert s.k. giftorättsgods ingå och därmed delas lika (10 kap. 1 § ÄktB och 11 kap. 3 § ÄktB). Det som undantas från bodelning är er inbördes enskilda egendom (7 kap. 1 § ÄktB ), vilket är den egendom som till följd av äktenskapsförord, gåvovillkor eller testamente är enskild. Var make har även rätt att i skälig omfattning undanta föremål som maken har uteslutande för sitt personliga bruk (10 kap. 2 § ÄktB).I vissa fall kan det finnas skäl att ifrångå huvudregeln om att giftorättsgods ska delas lika. Ett sådant fall då maken med mest giftorättsgods får behålla mer än den andra maken är om en likadelning är oskälig med hänsyn till äktenskapets längd (12 kap. 1 § ÄktB). Som riktlinje brukar man använda 5 år, men i dessa 5 år inkluderas sammanboende innan äktenskapet (sambo). Du och din fru har varit gifta i 4 år, så om inte tiden för ert sammanboende överskrider 5 år så föreligger skäl för jämkning. Detta innebär att om ert äktenskap och sammanboende varat 4 år så ska endast 4/5-delar av giftorättsgodset ingå vid en bodelning. Att tänka på i fall för jämkning av detta slag är att 5-årsregeln endast är ett riktmärke och att även andra omständigheter kan vägas in. Beroende på omständigheterna i ert äktenskap kan jämkningen bli större eller mindre. Att du har ensam vårdnad för ert gemensamma barn kan vara en sådan omständighet som kan få effekt på jämkningen.Sammanfattningsvis för din situation innebär detta att om dina bankmedel, bil eller lägenhet är enskild egendom så har din fru inte rätt till dem vid en bodelning. Däremot om allt utgör giftorättsgods så ska allt ingå vid en bodelning. I sådant fall kan giftorättsgodset via en jämkning sättas ner, så kan du få rätten till mer än hälften av giftorättsgodset.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline!

Ensamrätt till varumärkesnamn

2021-03-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har nyligen köpt ett ställe och de finns 3 andra med samma namn men jag äger namnet samt har patent kan jag be dem byta namn eller skriva ett franchiseavtal?
Linn Gustafsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om varumärkesrätt och avtalsrätt. Jag kommer således redogöra för din situation med stöd i varumärkeslagen.Innebörden av en ensamrätt till ett varumärkesnamn är att varumärket är skyddat och att ingen annan får använda varukännetecken som är identiska eller förväxlingsbara med det skyddade varumärket om användningen sker i näringsverksamhet (1 kap. 10 § varumärkeslagen).Att uppnå ensamrätt till ett varumärkesnamn kan göras på två sätt, dels genom registrering (1 kap. 6 § varumärkeslagen), dels genom inarbetning (1 kap. 7 § varumärkeslagen). Varumärkesrätt via inarbetning innebär att allmänheten förknippar dina varor eller tjänster med just det varumärket och att det är känt inom en betydande krets ((1 kap. 7 § varumärkeslagen). För inarbetning krävs ingen registrering, men det ställs däremot ganska höga krav på att något ska anses inarbetat, så att få varumärkesrätt på denna väg kan vara svårt. Det andra sättet är att ansöka om rätten hos Patent- och registreringsverket. I och med att detta är det vanligare sättet för verksamheter, så utgår jag i frågan från att detta är fallet för dig.För att få varumärkesrätt genom registrering krävs särskiljningsförmåga (1 kap. 5 § varumärkeslagen). Inom kravet för särskiljningsförmåga finns vissa begränsningar på vad som inte kan bedömas som särskiljande. Ett exempel på detta är personnamn, vilket innebär att man inte kan göra intrång i någons varumärkesrätt genom att använda sitt eget namn trots att någon annan har samma namn på sin verksamhet (1 kap. 11 § andra stycket varumärkeslagen). Syftet med dessa begränsningar är att ensamrätt till varumärken inte ska uppkomma för enkelt och begränsa marknaden för andra med samma namn.Har du ensamrätt till varumärkesnamnet genom registrering så kan du personligen höra av dig till de övriga med samma namn och klargöra din ensamrätt till varumärket. Skulle det inte fungera kan du däremot inte vidta några rättsliga åtgärder själv utan då kan du vända dig till Patent- och marknadsdomstolen som i sin tur kan döma andra företag för varumärkesintrång (8 kap. 1 § varumärkeslagen).Angående avtal gäller generellt principen om avtalsfrihet som tillåter dig att upprätta avtal med i stort sett vilka villkor du vill. Du kan välja om du vill upprätta någon form av eget avtal som reglerar användningen av era varumärkesnamn, ex. ett licensavtal som kan ge dig rätt till ekonomisk kompensation vid de andras användning av ditt varumärkesnamn, eller ett franchiseavtal. De får olika effekt beroende på vad du vill ha för avtalsinnehåll. Här är det du och dina medkontrahenter som får komma överens. Vid ett avtals ingående gäller "pacta sunt servanda" vilket innebär att ett avtal ska hållas och att om överenskommelser bryts uppstår avtalsbrott som kan ge upphov till exempelvis skadestånd.Hur du väljer att göra beror lite på vad du vill ha för resultat, men som sagt ovan kan du alltså antingen be de andra att byta namn på sina verksamheter via exempelvis mail, eller så kan ni reglera hur användningen av varumärkesnamnet ska ske mellan er via ett licensavtal.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline!

Vad gör en god man?

2021-03-10 i God man
FRÅGA |Hej!Jag har fått en fråga av en kompis om att vara god man för hans barn upp till dem är 18 år, om han själv skulle avlida, eftersom han bor med en sambo då de skulle skriva nått juridiskt papper antagligen testamente mellan dem.Jag är inte så insatt i det här med att vara god man så jag undrar följande:Vad förbinder jag mig till, alltså vad för ansvar tar jag på mig.Vad finns det för problem som kan uppkomma?Är väldigt tacksam för så utförligt svar som möjligt, Jag tar ju detta på stort allvar och vill ha en ökad kunskap av detta ev. åtagande.Mvh
Linn Gustafsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om god man finns i föräldrabalkens 11:e och 12:e kapitel.Till god man ska utses en person som är rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig (11 kap. 12 § föräldrabalken). Vanligtvis utses en god man av tingsrätten, men om du blivit föreslagen så ska du förordnas om du uppfyller lämplighetskraven och vill åta dig uppdraget. Av förarbetena till lagen framgår att kraven förblir lika höga på en föreslagen ställföreträdares lämplighet som om det vore en okänd person utsedd av tingsrätten.Innan du utses till god man genomförs en kontroll i den utsträckning som är nödvändig för att fastställa din lämplighet (11 kap. 12 § andra stycket föräldrabalken). Här kontrolleras bl.a. belastningsregister och kronofogdemyndighetens register.Uppdraget som en god man har handlar i grund och botten om att hjälpa en annan människa som på grund av försvagat hälsotillstånd, sjukdom eller ålder behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom och sörja för sin person (12 kap. 2 § föräldrabalken). Den person som har en god man är huvudmannen. En god man till skillnad från en förvaltare är en frivillig åtgärd som innebär att huvudmannen behåller sin rättshandlingsförmåga.Att bevaka huvudmannens rätt innebär att du som god man ser till att huvudmannens rättigheter upprätthålls och tillvaratas gentemot utomstående. Du agerar som god man som huvudmannens ombud och hjälper denne med att exempelvis se till att allt går rätt till då huvudmannen ska ärva pengar eller sälja/köpa bostad. Du är även den som kan behöva sköta kontakt med myndigheter och exempelvis söka bidrag eller liknande.Vad gäller att förvalta egendom kommer du som god man att förvalta eventuella tillgångar i form av pengar, aktier, fastighet m.m. Detta innefattar uppgifter som bl.a. betala räkningar, deklarera, sanera eventuella skulder och lämna fickpengar.Att sörja för personen du är god man för betyder att du ska se till att huvudmannens tillgångar används nyttigt för hen. Här ska du också se till att huvudmannen har goda levnadsvillkor i form av ett bra boende och god omvårdnad. Du kan behöva sköta kontakter med exempelvis fritidsverksamheter m.m. Du som god man behöver däremot inte göra praktiskt omhändertagande arbete som att laga mat, handla, städa eller följa med på ex. läkarbesök.I ditt fall ska du eventuellt vara god man åt ett barn. Här är det viktigt att skilja på vårdnadshavare och förmyndare. Som god man är du inte skyldig att ta hand om vårdnaden, utan har ansvar för förmyndarskapet. Förmyndarskapet innebär att du företräder barnet, då alla som är under 18 år måste ha en vuxen som företräder dem och tar vara på deras ekonomiska och juridiska rättigheter.Exempel på problem som kan uppkomma är att rättshandlingar du företar i egenskap av god man kan bli ogiltiga om personen som har god man inte samtyckt till dem. Som skydd för att inte problem ska uppstå så begränsas den gode mannens förordnande till de områden som personen behöver hjälp med, ex. betala räkningar. Går man som god man utöver det förordnandet blir rättshandlingen ogiltig. Som god man har man inte lika långtgående befogenheter som en förvaltare, vilket innebär att det finns risk att rättshandlingar blir ogiltiga om inte personen samtycker. Det finns även en regel i föräldrabalken som föreskriver att om en god man åsidosätter sina skyldigheter och orsakar skada mot den enskilde med uppsåt eller vårdslöshet, kan denne bli skadeståndsskyldig (12 kap. 14 § föräldrabalken). Som utgångspunkt är däremot inte skulder du ådrar dig i egenskap av god man dina att betala, då god man handlar åt annans räkning.För en djupare förståelse av en god mans förpliktelser kan jag rekommendera att kolla igenom föräldrabalkens 11:e och 12:e kapitel.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline. Lycka till!

Förvaltning av arv till minderårig

2021-03-08 i Testamente
FRÅGA |Jag har barn som är minderåriga och jag inte lever ihop med pappan. Hur skall jag då vid händelse av min död vara säker på att barnet får min egendom. Jag vill inte att pappan skall kunna komma i åtnjutande av arvet. Kan jag skriva ett testamente där istället en särskild förvaltare utses och förvaltar arvet tills barnen kommer i ålder för att få delar av arvet. Tänker att de får det i "portioner" när de är över 20 år. Finns det andra (banker/förvaltare) som tar på sig denna särskilda förvaltning då jag inte har någon i min krets att utse/tillfråga?
Linn Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga rör minderårigas arvsrätt, vilket i första hand aktualiserar ärvdabalken och i andra hand föräldrabalken.Eftersom du och dina barns pappa inte lever tillsammans så antar jag att ni inte är gifta. Om det stämmer så omfattas ni således inte av 3 kap. 1 § ärvdabalken som ger den efterlevande maken rätt att överta kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Detta innebär i sin tur att det är dina barn som kommer ärva din egendom när du går bort (2 kap. 1 § ärvdabalken).I och med att dina barn är minderåriga så är huvudregeln att den som är under 18 år inte får råda över sin egendom mer än vad som framgår av lag eller villkor vid förvärv genom testamente (9 kap. 1 § föräldrabalken).Jag uppfattar inte av frågan om ni har gemensam vårdnad över barnen eller inte, men för frågan så utgår jag från det. Detta innebär att ni båda är barnens förmyndare (10 kap. 2 § första stycket föräldrabalken), vilket i sin tur gör att barnens pappa blir ensam förmyndare om du dör och därmed får förvalta barnens arv (10 kap. 2 § andra stycket föräldrabalken).För att den efterlevande föräldern inte ska få tillgång till barnens arv kan du upprätta ett testamente med villkor att rätten till egendomen kommer med särskild överförmyndarkontroll. Om arvet överstiger ett visst belopp sker detta automatiskt (16 kap. 11 § föräldrabalken). Har detta gjorts får medlen inte tas ut utan överförmyndarens samtycke (13 kap. 8 § föräldrabalken). Överförmyndaren är ingen du behöver utse själv, utan tillsynen utövas av överförmyndaren för den kommun där den som har förmyndaren är folkbokförd. Finns det ingen behörig överförmyndare för er kommun utövas tillsynen av Stockholms kommun (16 kap. 2 § föräldrabalken).Vid formulerandet av testamentet är det viktigt att formkraven för testamentet är uppfyllda. Dessa återfinns i 10 kap. ärvdabalken och innefattar bl.a. att testamentet ska vara skriftligt och bevittnat av två vittnen (10 kap. 1 § ärvdabalken).Sammanfattningsvis i ditt fall behöver du bara se till att upprätta ett giltigt testamente med villkor om överförmyndarkontroll och hur utdelningen ska se ut. På så sätt kommer pappan till dina barn inte få kontroll över arvet.Behöver du hjälp med att upprätta ett testamente rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid på http://www.lawline.se/boka.

Arbetsgivares omplaceringsrätt

2021-03-01 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej,Jag har en anställd jag vill omplacera till en lägre befattning och med lägre ansvars område. Personen är långtids sjukskriven på 25% och klagar på stress av ansvarsområden.Vid omplacering så skulle tjänsten innefatta något lägre lön, är detta okej eller finns det något juridiskt stopp? Inte fackligt anslutna.
Linn Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör arbetsrätt i allmänhet och omplaceringsrätt i synnerhet. Här bör nämnas att området till stor del följer av rättslig praxis (tidigare avgöranden i Arbetsdomstolen, AD).När det blir aktuellt med frågor om omplacering kan det först vara lämpligt att ta reda på var gränsen för arbetstagarens arbetsskyldighet går. För detta kan man se till den s.k. 29/29-principen som anger hur långt en arbetstagares arbetsskyldighet sträcker sig. Är omplaceringen inom anställningsavtalets gränser (se även kollektivavtalsområdet), inom arbetstagarens kvalifikationer och har ett naturligt samband med arbetsgivarens verksamhet så har arbetsgivaren rätt att fritt företa omplaceringar utan att lagen om anställningsskydd (LAS) och kravet på saklig grund aktualiseras (se vidare nedan).Du som arbetsgivare har en långtgående rätt att omplacera arbetstagare. Faller den nya tjänsten inom arbetstagarens arbetsskyldighet innebär denna omplaceringsrätt att du kan omplacera arbetstagare till andra tjänster med en annan lön. Om det däremot är en omplacering som inte är inom arbetstagarens arbetsskyldighet finns det några villkor som måste uppfyllas. Dessa ska jag redogöra för nedan.Det finns i grova drag två olika grunder på vilka en arbetsgivare kan omplacera arbetstagare. Dessa är 1) arbetsbrist, och 2) personliga skäl. Vid omplacering p.g.a. arbetsbrist är omplaceringsrätten långtgående och kan grunda sig på ekonomiska, organisatoriska och tekniska skäl, exempelvis i förhållande till den mån det finns lediga tjänster att erbjuda. Så som jag förstår din situation handlar det dock inte om arbetsbrist, utan om personliga skäl, vilket begränsar omplaceringsskyldigheten något.För att kunna omplacera en arbetstagare p.g.a. personliga skäl krävs s.k. saklig grund (7 § lagen om anställningsskydd). Detta följer av den arbetsrättsliga principen bastubadarprincipen som slogs fast i rättsfallet AD 1978:89. Av detta mål framgår att omplacering p.g.a. personliga skäl kräver godtagbara skäl, att det måste vara en rimlig påföljd för företeelsen och att det måste vara proportionerligt. Vad gäller lönen i dessa fall får åtgärden således inte vara särskilt ingripande på löneutvecklingen om det inte finns godtagbara skäl. Här är det du som arbetsgivare som ska kunna bevisa att det föreligger godtagbara skäl för att arbetstagaren ska få ett lägre ansvarsområde och lön. En oproportionerlig omplacering kan jämställas med en uppsägning.Att din arbetstagare är sjukskriven och lider av stress kan aktualisera ditt rehabiliteringsansvar. Arbetsgivare har ett långtgående rehabiliteringsansvar för arbetstagare som blir sjuka och det krävs därför ganska mycket för att en arbetstagare ska kunna bli uppsagd eller omplacerad till en oproportionerlig tjänst på grund av sjukskrivning. Om arbetsgivaren fullgjort sitt rehabiliteringsansvar och det ändå kan konstateras att arbetstagaren har en nedsatt arbetsförmåga och därmed inte kan utföra arbete av betydelse för arbetsgivaren föreligger saklig grund för såväl omplacering som uppsägning.Sammanfattningsvis skulle jag alltså säga att om du som arbetsgivare kan bevisa att du fullgjort din rehabiliteringsplikt och att det föreligger saklig grund för omplacering enligt de ovan nämnda villkoren så ska det inte vara ett hinder att tjänsten innefattar lägre ansvarsområde och lön.Har du ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline!