Anmäla rektor för tjänstefel pga felaktigt beslut om hemstudier under covid-19

2021-05-08 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej,Min dotter tillhör riskgrupp för covid och vi blev tvungna att plocka hem lillebror från f-klass i november. Mailade rektorn som skrev att hon har full förstående att lillebror måste befinna sig i hemmet nu för att inte riskera smitta storasyster. Att vi skulle behålla kontakt med lärarna för att få skolarbete. Det gjorde vi och inte hört ett ord från rektorn tills i slutet av mars.Vi fick mail från rektorn att hon anmäler oss till grundskolenämnden för ogiltig frånvaro och att lillebror måste vara i skolan. Vi ifrågasätter det i och med att rektorn sagt ja till att han får vara hemma. Första gången rektorn också nämner att han ska vara i skolan.Så nu hävdar rektor att hon på telefon till mig sagt att hon inte kan ge ledigt pga skolplikten, att vi haft omfattande mail-kontakt periodvis. Detta är inte alls sant! Jag har inte ens pratat med rektorn i telefon någonsin. Jag har givetvis kvar mailet där det inte står något sådant alls, tagit ut telefonlista från Telia som bevisar att vi aldrig pratat osv. Hon anmäler oss för ogiltig frånvaro som hon godkänt och nu hävdar inte hänt. Vi riskerar stort vite för att hon ljuger. Nu efteråt har jag förstått att hon begått tjänstefel med att ge "ledigt" så länge och inte följt upp frånvaron så som hon måste. Vad gör jag nu? Kan vi anmäla henne?Snälla hjälp!
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer inleda mitt svar med att reda ut om man kan uppfylla skolplikten genom studier hemifrån. Sedan kommer jag reda ut om rektorn har begått ett tjänstefel och vad du kan göra.Kan ett barn med syskon i riskgrupp uppfylla skolplikten i hemmet?Regler om skolplikt finns i skollagen (SkolL).Barn som är bosatta i Sverige omfattas av skolplikten som uppfylls genom ett krav på närvaro i skolan (7 kap. 2 § SkolL, 7 kap. 17 § SkolL). Huvudregeln är att skolplikten därmed inte kan uppfyllas genom studier hemifrån. Vårdnadshavarna är ansvariga för att barnet uppfyller sin skolplikt (7 kap. 20 § SkolL). Om barnet inte uppfyller sin skolplikt och det beror på vårdnadshavarna så kan de bli förelagda att se till att barnet fullgör sin skolplikt och eventuellt bli tvungna att betala vite (7 kap. 23 § SkolL).Det finns dock undantag från skolplikten. Ett barn som på grund av sjukdom eller andra liknande skäl inte kan delta i den vanliga undervisningen ska kunna få en motsvarande undervisning i hemmet (24 kap. 20 § SkolL). Detta gäller dock endast de elever som själva inte kan gå till skolan. Det finns ännu ett undantag som säger att man kan fullgöra sin skolplikt genom skolan kan ge medgivande till att skolplikten genomförs på ett annat sätt om det finns synnerliga skäl (24 kap. 23 § SkolL). Detta är dock ett undantag som ska tillämpas väldigt restriktivt och därmed är det osannolikt att det skulle kunna användas för att motivera att hålla ett barn som är närstående till någon i riskgrupp, hemma från skolan. Er son måste alltså gå till skolan för att uppfylla sin skolplikt, medan er dotter bör omfattas av undantagen.Har rektorn begått tjänstefel?Nu har jag redan konstaterat att rektorn har gjort fel när hon lät er son stanna hemma från skolan. Därför kommer jag nu gå in på om felet innebär ett tjänstefel och om hon i så fall kan straffas för det.Brottet tjänstefel finns i brottsbalken (BrB) och stadgar följande: "Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två åt. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar." (20 kap. 1 § BrB). Här finns ett par rekvisit som måste bli uppfyllda och jag kommer redogöra för dem nedan. Till att börja med krävs det uppsåt eller oaktsamhet. Eftersom rektorn bör vara medveten om de lagar och regler som gäller kring elevers skolplikt och närvaro så bör i alla fall oaktsamhet vara aktuellt, då rektorn handlat i strid mot de regler som finns. Eftersom rektorn har brutit mot de regler som hon är skyldig att följa så har även nästa rekvisit blivit uppfyllt, nämligen rekvisitet om att man ska ha åsidosatt vad som gäller för uppgiften.Det lite mer komplicerade rekvisitet är myndighetsutövning då detta har en bred innebörd. Man kan säga att myndighetsutövning är beslut eller andra åtgärder som är ett uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till enskilda. Det handlar ofta om just beslut eller andra åtgärder som får rättsverkningar för den enskilde. Detta kan vara både förpliktande (t.ex. förbud) och gynnande åtgärder (t.ex. tillstånd). Även om det typiskt sett är beslut eller faktiska åtgärder som menas, så kan även upplysningar, meddelanden eller liknande innebära myndighetsutövning beroende på vilka rättsverkningar det får för den enskilde. Även om det framförallt rör sig om offentliga verksamheter så kan även vissa privata aktörer omfattas, t.ex. en privat skola eller förskola.I ert fall så har rektorn gett någon form av tillstånd när hon i alla fall uppfattades som att det var okej att ni tog hem lillebror från skolan. Min bedömning är att det borde omfattas av myndighetsutövning eftersom hon har fattat ett, felaktigt, men gynnande beslut som sedan innebär konsekvenser för er då hon anmält er. Att ni kan bli tvungna att betala vite på grund av att rektorn har godkänt frånvaron innebär att ni drabbas av rättsverkningar av hennes beslut. Därmed är min bedömning att brottet tjänstefel skulle kunna bli aktuellt.Men det finns ändå ett utrymme för att vissa ringa fall av tjänstefel inte är straffbara. Här måste man göra en bedömning av alla omständigheter. Då blir det aktuellt att titta på olika omständigheter kring när rektorn fattat beslutet och vilken roll hon haft vid beslutsfattandet. Det faktum att hon är rektor och därmed den överordnade på skolan kan vara en omständighet som talar för att tjänstefelet inte är ringa. Det är dock svårt för mig att göra en exakt bedömning av om hennes handlande skulle kunna betecknas som ringa eller inte, och därmed om hon skulle kunna straffas eller inte.Vad är nästa steg?Min rekommendation är att ni anmäler skolan och rektorn. Skolan kan ni anmäla till Skolinspektionen och rektorn kan ni anmäla för tjänstefel till polismyndigheten genom att besöka en polisstation eller ringa 114 14.Om du behöver mer hjälp eller stöd i processen kan du ta kontakt med våra skickliga jurister. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Påverkar äktenskapsförord arvet?

2021-04-28 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Om två personer gifter sig och båda har barn i tidigare äktenskap men inga gemensamma barn, vem/vilka ärver vad om tex maken avlider? Och vad gäller om det finns ett äktenskapsförord upprättat vs om det inte finns något?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar nedan utgå från vad som händer om det inte finns ett testamente och att arvet därmed fördelas enligt den legala arvsordningen som framgår av ärvdabalken (ÄB). Sedan kommer jag gå in på vad ett äktenskapsförord har för betydelse för arvet.Vem ärver?Huvudregeln är att arvet fördelas lika mellan den avlidnes bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar är barn till den avlidne. Om den avlidne var gift så tillfaller dock arvet den efterlevande maken med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken har rätt att förfoga över tillgångarna under sin livstid, det vill säga har rätt att till exempel sälja eventuell egendom eller använda eventuella pengar. Maken kan dock inte testamentera bort arvet. I praktiken innebär det att arvet tillfaller den efterlevande maken och att bröstarvingarna kommer få ut sin del av arvet när den efterlevande maken dör.Finns det särkullbarn så kan detta påverka arvet. Särkullbarn är barn till den avlidne, men som inte är barn till den efterlevande maken. Om det finns särkullbarn så har det rätt att få ut sin del av arvet direkt (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att särkullbarnens del av arvet inte kommer att tillfalla den efterlevande maken. Särkullbarn har dock en möjlighet att avsäga sig arvet till förmån för den efterlevande maken. Då tillfaller särkullbarnets del av arvet den efterlevande maken med fri förfoganderätt, på samma sätt som om det finns gemensamma barn. Om särkullbarnet väljer att avsäga sig arvet så kommer de få ut sin del av arvet vid den efterlevande makens död (3 kap. 9 § ÄB).I ditt fall så innebär det att särkullbarnen till maken kommer att ha rätt att få ut sin del av arvet direkt, eller att avsäga sig arvet till förmån för den efterlevande makan. Då kommer särkullbarnen få ut sin del av arvet när makan dör. Makans barn kommer inte att ärva någonting från den avlidne maken eftersom de inte är hans bröstarvingar.Vad gäller om det finns ett äktenskapsförord respektive om det inte finns något?Regler kring äktenskapsförord finns i äktenskapsbalken (ÄktB).Ett äktenskapsförord reglerar om egendom i ett äktenskap ska vara enskild eller giftorättsgods (7 kap. 3 § ÄktB). Äktenskapsförordet påverkar fördelningen vid en eventuell bodelning. En bodelning ska som utgångspunkt göras vid en äktenskapsskillnad eller när en make dör (9 kap. 1 § ÄktB, 1 kap. 5 § ÄktB).Vid en makes död ska man alltså göra en bodelning. Om det då finns ett äktenskapsförord så kommer detta påverka vilken egendom som är makarnas enskilda egendom och inte ska ingå i bodelningen. Detta innebär att den ena makens tillgångar kan bli antingen större eller mindre än den andres. Om det finns gemensamma barn så skulle ett äktenskapsförord inte alls påverka utgången av arvet då man först ärver den ena maken vid dennes död och sen den andra maken vid dennes död. I slutändan kommer man ändå ha ärvt lika mycket som om ett äktenskapsförord inte hade funnits eftersom man ärver båda makarna. Om det däremot finns särkullbarn så kan ett äktenskapsförord påverka arvet, beroende på hur mycket tillgångar makarna har. Detta beror på att man endast ärver en av makarna istället för båda och därmed påverkas särkullbarnens arv av storleken av varje makes tillgångar. Alltså, om maken till exempel har mycket enskild egendom, medan makan har mindre enskild egendom så innebär ett äktenskapsförord att särkullbarnen till maken kommer få ett större arv än särkullbarnen till makan. Finns det inget äktenskapsförord så delas makarnas egendom jämnt mellan dem, vilket gör att arvet till vardera makes särkullbarn kommer bli lika stora. Genom ett äktenskapsförord kan man alltså skydda sitt arv från att tillfalla den efterlevande makens särkullbarn, i alla fall om man är den maken med störst tillgångar.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Har särkullbarn rätt att få ut sin del av arvet direkt?

2021-04-22 i Arvsordning
FRÅGA |Hej. Vi är 5 syskon, två helsyskon och ett halvsyskon på mammas sida och två halvsyskon på pappans sida. Mamma och pappa är gifta sedan 40 år tillbaka. Om pappan dör, tillfaller alla deras tillgångar mamma eller kommer halvsyskon på pappas sida få rätt till sin del av arvet?När sedan mamman dör, har halvsyskon på pappas sida ändå rätt till arvet?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Jag tolkar din fråga som att det inte finns något testamente som påverkar arvet och därför kommer jag i mitt svar att utgå från den legala arvsordningen, det vill säga vad som framgår av lagen.Den legala arvsordningenUtgångspunkten är arvet delas lika mellan den avlidnas bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar är den avlidnes barn. Men om den avlidne var gift så ska arvet istället tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Fri förfoganderätt innebär att maken har rätt att förfoga över tillgångarna under sin livstid, men kan inte testamentera bort tillgångarna. Detta innebär att barnens arv kommer tillfalla den efterlevande maken, men att de får ut sin del av arvet efter den första föräldern när den andra föräldern dör. Om det finns särkullbarn till den avlidne så har de dock rätt att få ut sin del av arvet direkt (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn är barn till den avlidne men som inte är barn till den efterlevande maken. Särkullbarnen har även rätt att välja att deras del av arvet tillfaller den efterlevande maken med fri förfoganderätt. I så fall får särkullbarnen ut sin del av arvet när den efterlevande maken dör (3 kap. 9 § ÄB).Hur fördelas arvet i ditt fall?När pappan dör så kommer arvet att delas lika mellan de två helsyskonen och halvsyskonen på pappans sida. Helsyskonen kommer dock inte att få ut sitt arv direkt. Det kommer istället tillfalla mamman med fri förfoganderätt. Halvsyskonen på pappans sida har rätt att få ut arvet direkt, men kan också välja att låta deras del av arvet tillfalla mamman med fri förfoganderätt. Helsyskonen kommer då att få ut sin del av arvet från pappan efter mammans död. Detta gäller även för halvsyskonen om de skulle välja att avstå sitt arv till förmån för mamman. Halvsyskonet på mammans sida kommer inte ärva någonting vid pappans död.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är det tillåtet enligt pandemilagen att ha fest i hyrd stuga?

2021-04-15 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Om man hyr en stuga med syfte att bo i den en vecka, men en kväll har en större fest med mer än 8 personer, skulle det då bryta pandemilagen eller är det okej? Iom att det inte är en festlokal och syftet med hyran inte är festen, så tänker jag att det kanske räknas som en hemmafest, vilket är tillåtet.
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om tillställningar under covid-19 finns i lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, även kallad pandemilagen. Det finns även vissa regler i förordningen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av covid-19.Var och en ska medverka till att förhindra spridning av covid-19 genom uppmärksamhet och genom att vidta rimliga försiktighetsåtgärder (3 § Pandemilagen). Det finns även ett förbud mot att samlas mer än 8 personer både på offentliga och privata sammankomster. Förbudet mot att samlas mer än 8 personer på privata sammankomster gäller på privata fester eller möten i festlokaler, föreningslokaler och på andra platser man kan hyra (6 kap. 1 § förordningen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av covid-19).Eftersom stugan är hyrd så omfattas den av förordningen och det är alltså förbjudet att ha en fest för mer än 8 personer. Att man hyrt stugan med syfte att bo där i en vecka skulle troligtvis inte påverka bedömningen då det trots allt fortfarande är en hyrd plats. Hade det istället varit på en icke hyrd plats, till exempel hemma i någons bostad så hade det däremot varit okej.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan en förälder tvinga igenom ett beslut om barnets boende?

2021-04-30 i Barnrätt
FRÅGA |Vi har ett beslut om att mamman är boende förälder och gemensam vårdnad från 2015. Sedan 1 år tillbaka har dottern (8 år) flyttat till mig och går i skola hos mig, nu hotar hon med beslutet från tinget att hon kan tvinga dottern att flytta till mamman även då dottern inte vill. Mamman säger att vi bara skulle testa och se men jag tycker det fungerar jätte bra men mamman vill ha hem henne igen. Kan hon tvinga så genom beslutet även då hon skrev under alla papper på flytten och den nya skolan hos mig? Mamman bor 30 mil bort och flyttat nyligen så dottern har inga kompisar där.
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga så undrar du om mamman till er dotter kan tvinga igenom beslutet om att er dotter ska bo hos henne eller om det finns någon möjlighet för er dotter att bo kvar hos dig.Regler kring barns boende finns i föräldrabalken (FB).Kan mamman tvinga igenom beslutet?Utgångspunkten är att ett beslut om vårdnad, boende och umgänge ska följas. Föräldrarna får dock komma överens om något annat än det som står i domen och bortse från domen. Domen gäller dock fortfarande och kan bli aktuell om föräldrarna inte längre är överens. Om det inte finns en sådan överenskommelse om att inte följa domen och en av föräldrarna inte följer beslutet, så kan den andra föräldern ansöka om verkställighet av domen hos tingsrätten (21 kap. 1 § FB). Detta innebär att tingsrätten kan besluta om att föräldern ska betala vite för att denne inte lämnar ifrån sig barnet eller besluta om att polisen hämtar barnet (21 kap. 3 § FB). Detta innebär att mamman till er dotter kan tvinga igenom beslutet trots att ni kommit överens om något annat eftersom beslutet fortfarande gäller.Dina möjligheterHuvudregeln i svensk rätt är att en dom som inte längre kan överklagas inte får prövas på nytt, men denna regel gäller inte för frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Det går alltså att väcka en ny talan om barnets boende och få till ett nytt beslut. Detta beror på att man anser att barnets bästa alltid ska komma först samt att situationer som rör barnet kan förändras väldigt snabbt. För dig innebär detta att du kan välja att väcka en talan i tingsrätten om att bli boendeförälder (6 kap. 14 a § FB). Då kommer domstolen fatta ett beslut om vem som ska få boendet utifrån vad som är barnets bästa (6 kap. 2 a § FB). I bedömningen kan domstolen ta hänsyn till vad barnet vill, med hänsyn till barnets ålder och mognad. Ju äldre och mognare barnet är desto större hänsyn brukar domstolen ta till barnets vilja. Ofta är det dock när barnet är över 12 år som barnets vilja har fått större betydelse. Tingsrätten kommer också fästa vikt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Detta innebär att om en av föräldrarna har svårt att samarbeta och till exempel inte har följt tidigare beslut så kan det tala emot att den föräldern skulle bli boendeförälder.Mitt råd till dig är att först och främst inte motsätta dig mammans krav på att ta hem er dotter då detta kan försämra dina möjligheter framöver. Nästa steg kan vara att väcka en talan i tingsrätten om att du ska bli boendeförälder. Jag rekommenderar dig i så fall att kontakta en jurist som kan hjälpa dig genom processen. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ändring i boende, umgänge och vårdnad

2021-04-27 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en vän som ska flytta från sitt Ex då han är aggressiv mot henne och även haft problem med droger, problemet är att dom har ett barn på 2år och har gemensam vårdnad, hon vill ju flytta med sonen till hennes nya adress som ligger 6 mil från den gamla, då hon inte hittat lägenhet närmare och måste flytta för hennes egen säkerhet och sonens. Men han godkänner inte adress bytet, hon vill ju vara boende förälder då hon inte litar riktigt på pappan, och tycker att det är bäst att sonen bor hos henne mest och hos pappan varannan helg om han är drogfri. Hon vill inte separera pappan och sonen, men vill samtidigt inte att han ska förbli boendeförälder och hon umgänges förälder för att hon måste flytta. Hur ska man lösa detta? Tack för svar
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga så undrar du vilka möjligheter som finns att din vän blir boendeförälder, men att hennes ex fortfarande ska få ha visst umgänge med sonen varannan vecka. Jag kommer nedan att redogöra för vilka alternativ som finns.Regler om vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. föräldrabalken (FB).Huvudregeln är alltid att barnets bästa ska vara avgörande i alla beslut som rör barnets vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 2a § FB).Ändring i barnets boende och umgängeNär man beslutar om barnets boende så finns det två alternativ; antingen att föräldrarna själva avtalar om var barnet ska bo eller att domstolen bestämmer var barnet ska bo (6 kap. 14a § FB). Föräldrarna får också avtala om umgänget med barnet, eller lämna över den frågan till domstolen (6 kap. 15a § FB). Om föräldrarna vill undvika att gå till domstol kan de först få hjälp med samarbetssamtal genom kommunen där de bor för att försöka uppnå en överenskommelse (6 kap. 18 § FB, 5 kap. 3 § SoL).Finns det förutsättningar för föräldrarna att komma överens om barnets boende och umgänge så är detta i många fall också det bästa för barnet. Men som jag tolkar din fråga så har den vän och exet svårt att komma överens om vem deras son ska bo hos. Därmed blir det andra alternativet att ansöka hos domstolen om ändring i boendet. Det är svårt för mig att göra en bedömning av vad domstolen skulle komma fram till, men de kommer att utgå från vad domstolen bedömer är det bästa för barnet. Men med tanke på att exet haft problem med droger och varit aggressiv mot din vän så är min bedömning att det pekar på att det är lämpligare för barnet att bo hos sin mamma. Jag ser inte att det är ett problem att din vän ska flytta 6 mil bort från sitt ex, framförallt inte eftersom barnet bara är två år gammal och troligen inte har speciellt starka sociala anknytningar till där han bor just nu. Ett barn som går i skolan har ofta en starkare anknytning till den platsen där de redan bor och en sådan sak skulle kunna tala för att barnet inte skulle flytta. Men för ett barn på två år ser jag inte att detta skulle påverka bedömningen.Ansök om ensam vårdnadDet andra alternativet är att ansöka om ensam vårdnad (6 kap. 5 § FB). Föräldrarna har även här alternativet att avtala om vem som ska ha vårdnaden (6 kap. 6 § FB). Om det blir upp till domstolen att bedöma vem som ska få vårdnaden så kommer de utgå från vad som är bäst för barnet. Utgångspunkten är att de kommer döma ut ensam vårdnad om någon av föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad. Om det skulle vara så att en av föräldrarna gör sig skyldig till missbruk, försummelse eller i övrigt brister i omsorgen av barnet så att det finns en risk för bestående fara för barnets hälsa eller utveckling så ska den andra föräldern få ensam vårdnad (6 kap. 7 § FB). Du skriver att din väns ex är aggressiv och har haft problem med droger. Det är svårt för mig att veta säkert vad domstolen skulle komma fram till eftersom jag inte har alla omständigheter. Men min bedömning är att din vän skulle ha goda möjligheter att få vårdnaden eftersom exet har haft drogproblem och kan bli aggressiv. Om detta medför risker för barnets säkerhet så bör din vän kunna få ensam vårdnad om sin son. Hennes ex kan ändå få rätt till umgänge med sin son (6 kap. 15 § FB).Hur ska man lösa detta?Mitt råd är att föräldrarna först ska försöka komma överens om boendet och umgänget. Ett förslag är att gå på samarbetssamtal som kommunen där ni bor är skyldiga att erbjuda. Om föräldrarna ändå inte kan komma överens blir nästa steg att lämna in en ansökan till tingsrätten om ändring i boendet och umgänget, samt eventuellt även om ändring i vårdnaden.Mitt råd är att kontakta en jurist för att få hjälp och stöd under processen. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Sambon vägrar godkänna barnets flyttanmälan

2021-04-16 i Barnrätt
FRÅGA |Är jag tvungen att stanna hos min sambo om han vägrar godkänna flyttanmälan för vårt gemensamma barn? Sambon har alkoholproblem och kan bli väldigt aggressiv, vilket innebär att jag omöjligen kan flytta utan barnet. I flera år har jag stannat hos honom för att åtminstone ha barnet under uppsikt, men nu har problemen eskalerat till en punkt där jag inte anser mig kunna garantera barnets säkerhet trots att jag själv är närvarande. Finns det verkligen ingen utväg? Vårdnaden är alltså gemensam.
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga så vill du veta om du kan lämna din sambo med ert barn trots att han inte godkänner flyttanmälan, och vad det finns för utvägar för dig att lämna och ta med dig ert gemensamma barn för att du inte anser att barnets säkerhet kan garanteras om barnet stannar hos din sambo. Jag kommer att gå igenom vad som gäller vid flyttanmälan och sedan gå in på vad du har för möjligheter.Regler kring flyttanmälan finns i folkbokföringslagen (FOL) och regler om vårdnad av barn finns i föräldrabalken (FB).FlyttanmälanFör att en flyttanmälan av ett barn som står under gemensam vårdnad ska bli godkänd så krävs båda vårdnadshavarnas godkännande (30 § FOL och 6 kap. 13 § FB). Detta innebär att din ansökan avvisas om din sambo inte godkänner flyttanmälan. Är barnet över 16 år har barnet dock rätt att göra anmälan själv. Om din sambo inte godkänner flyttanmälan så finns det tyvärr ingenting mer man kan göra här. Om du skulle ha ensam vårdnad om barnet så kan du dock göra flyttanmälan utan att behöva ett godkännande av din sambo.Ansök om ensam vårdnadOm en förälder vill ha ändring i vårdnaden av ett barn så kan man ansöka om detta till tingsrätten och då bestämmer de om det ska bli ensam eller gemensam vårdnad (6 kap. 5 § FB). Det går även att avtala om vårdnaden av barnet om föräldrarna kan komma överens (6 kap. 6 § FB). Oavsett vilket så ska barnets bästa alltid vara utgångspunkten i bedömningen av vem som ska ha vårdnaden (6 kap. 2 a § FB). Om det är så att en av föräldrarna gör sig skyldig till missbruk, försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet så att det finns en risk för bestående fara för barnets hälsa eller utveckling så ska den andra föräldern få ensam vårdnad (6 kap. 7 § FB).Jag förstår det som att det inte finns förutsättningar för er att komma överens om vårdnaden genom avtal eftersom din sambo vägrar godkänna flyttanmälan. Därmed kan du istället ansöka hos tingsrätten om att få ensam vårdnad. Tingsrätten gör då en bedömning av vem som ska få vårdnaden utifrån vad som är bäst för ert barn. Det är svårt för mig att göra en helt säker bedömning av vad tingsrätten skulle komma fram till. Men min bedömning är att din sambos alkoholproblem och att han dessutom kan bli väldigt aggressiv, samt att du känner att du inte kan garantera barnets säkerhet talar för att han brister i omsorgen och att det finns en risk för en bestående fara för barnets hälsa eller utveckling. Barnets bästa är inte att bo med din sambo om barnets säkerhet då inte kan garanteras. Jag skulle därför tro att du har goda möjligheter att få ensam vårdnad om barnet.Dina möjligheterDin bästa möjlighet för att kunna lämna din sambo och samtidigt se till att ditt barns säkerhet garanteras är att ansöka om ensam vårdnad om ert barn. Enligt mig så har du goda möjligheter att få denna med tanke på din sambos alkoholproblem och aggression. Om du får ensam vårdnad så behöver du inte heller få din sambos godkännande för att göra en flyttanmälan till barnet.Mitt råd är att kontakta en jurist för att få hjälp och stöd under processen. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Utkastad efter försök till sex; vilka brott blir aktuella?

2021-04-11 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! En vän till mig var på en hemmafest, killen som hade festen försökte ha sex med henne men hon ville inte, när hon sa nej så blev han arg och kastade ut henne (med våld så hon skadade höften) utan skor, jacka, mobiltelefon och nycklar. Vill tillägga att det var snö och minusgrader ute. Som jag förstått det så kan detta räknas som både sexuellt övergrepp/våldtäktsförsök, stöld och mordförsök. Hur ser ni på detta?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer lägga upp mitt svar så att jag börjar med att förklara vad som krävs för att en handling ska kunna ses som ett brott. Sen kommer jag gå in på om kraven för varje brott du nämner är uppfyllda, samt vilka andra brott som skulle kunna bli aktuella.Vad krävs för att en handling ska utgöra ett brott?Regler om vad som utgör brott finns i brottsbalken (BrB).Som utgångspunkt så krävs det uppsåt för att en handling ska kunna vara ett brott, men i vissa fall så räcker det med att gärningspersonen har varit oaktsam (1 kap. 2 § BrB).Uppsåt innebär att gärningspersonen ska ha velat att följden av brottet skulle inträffa, eller insett att det fanns en risk att följden av brottet skulle inträffa och ändå utfört den brottsliga handlingen. Det krävs alltså någon form av vilja eller insikt för att kravet på uppsåt ska vara uppfyllt.Oaktsamhet innebär istället att man inte vill att en viss följd ska inträffa, men att man utför handlingen trots att man inser eller borde ha insett att det finns en risk för att följden skulle inträffa. Detta är mindre klandervärt än uppsåt men kan ändå i vissa fall vara straffbart.Sexuellt övergrepp/våldtäktsförsökFör att en handling ska klassas som våldtäkt så krävs det att en person genomför ett samlag eller en annan sexuell handling som är jämförbar med samlag, med en person som inte deltar frivilligt (6 kap. 1 § BrB). Det krävs alltså inte att ett samlag har fullbordats. En sexuell handling som är jämförbar med samlag kan till exempel vara orala eller anala samlag, penetrering med föremål eller fingrar eller varaktig kontakt mellan personernas könsorgan. För att en person ska kunna dömas för våldtäkt så krävs det också uppsåt.Även försök till våldtäkt är brottsligt (6 kap. 15 § BrB). För försök till våldtäkt så krävs det att gärningspersonen har påbörjat en våldtäkt som inte har fullbordats och att det har funnits en risk för att våldtäkten skulle ha fullbordats (23 kap. 1 § BrB). Det krävs alltså att våldtäkten skulle ha fullbordats om gärningspersonen fått chansen.Eftersom jag inte har alla detaljer så kan det bli svårt för mig att göra en helt säker bedömning, men jag ska försöka förklara vilka omständigheter som skulle kunna påverka bedömningen av om det är ett våldtäktsförsök eller inte. Du skriver att killen försökte ha sex med henne men blev arg när hon sa nej. Om det är så att killen slutade försöka ha sex med henne när hon sa att hon inte ville så har killen inte haft uppsåt för att begå en våldtäkt eftersom han då inte ville ha sex med henne mot hennes vilja. Det innebär att han inte heller uppfyller kraven för försök till våldtäkt eftersom det inte heller fanns en risk för att den skulle ha fullbordats om han hade fått chansen.Jag tolkar det som att killen aldrig lyckades ha sex med din vän och alltså att det inte skedde en fullbordad våldtäkt. Men om det var så att killen fortsatte ha sex med din vän efter att hon sagt nej så skulle detta kunna räknas som försök till våldtäkt. Den bedömningen gör jag eftersom det då är klart att han haft uppsåt, det vill säga vetat att samtycke inte funnits men ändå försökt ha sex med henne. Det som blir avgörande för om det var ett försök till våldtäkt är alltså om killen avbröt försöket när han förstod att samtycke inte förelåg eller om han valde att fortsätta ändå.Sexuellt övergrepp innebär att en person har genomfört en annan sexuell handling än våldtäkt med en person som inte deltar frivilligt (6 kap. 2 § BrB). En sådan sexuell handling kan till exempel vara att det förekommit en varaktig beröring av offrets könsorgan eller att gärningspersonen varaktigt har rört offrets kropp med sitt eget könsorgan. Sexuellt övergrepp kan även omfatta andra handlingar som har en påtaglig sexuell prägling och är ägnad att kränka offrets sexuella integritet. Ett sådant exempel kan vara om det förekommit samlagsliknande handlingar men där direkt beröring hindras av klädesplagg. Dessutom krävs det att gärningspersonen hade uppsåt till att kränka offrets sexuella integritet.Eftersom jag inte har alla detaljer om exakt vad som hände så är det svårt för mig att avgöra om händelsen skulle kunna vara ett sexuellt övergrepp. Det beror helt och hållet på vad för typ av sexuella handlingar som förekommit och om killen slutade när han förstod att samtycke inte fanns. StöldFör att en handling ska kunna klassas som stöld krävs det att en person utan tillåtelse har tagit något som tillhör någon annan och haft uppsåt att tillägna sig det, samt att det innebär skada för offret (8 kap. 1 § BrB). Du skriver att killen slängde ut din kompis och att hon då inte hade med sig skor, jacka, mobiltelefon och nycklar. När han slängde ut din vän så har han olovligen tagit sakerna från henne. Det som blir mer tveksamt är om han haft uppsåt att tillägna sig sakerna. Detta kan ske till exempel om killen tänker tillgodogöra sig sakerna genom att använda dem själv eller om han skulle sälja dem. Om det bara var så att han kastade ut din vän utan att vara medveten om att hon inte hade sakerna med sig och då inte hade uppsåt att tillägna sig de så är inte kraven för stöld uppfyllda. Det som avgör om det kan räknas som stöld är helt enkelt om killen hade uppsåt till att ta sakerna från henne och använda eller sälja dem.Egenmäktigt förfarandeEtt annat alternativ om kraven för stöld inte skulle vara uppfyllda är egenmäktigt förfarande. För detta krävs det att en person olovligen tar och använder eller tillgriper något eller rubbar någons besittning (8 kap. 8 § BrB). Även här krävs det uppsåt, men det finns inget krav på att personen ska tillägna sig sakerna. Eftersom killen slängde ut din vän utan sina saker så kan han troligen ha gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, men det är förutsatt att han haft uppsåt till att ta hennes saker.MordförsökFör att kunna bli dömd för mord krävs det att personen har dödat en annan människa och att personen har haft uppsåt till det (3 kap. 1 § BrB). Även försök till mord är brottsligt (3 kap. 11 § BrB). För försök krävs det att gärningspersonen har påbörjat brottet utan att det fullbordats, och att det har funnits en risk för brottets fullbordan (23 kap. 1 § BrB).Du skriver att killen kastade ut henne utan jacka och skor när det var minusgrader ute och att hon då skadade höften. Min bedömning är att detta inte är tillräckligt för att uppfylla kraven för mordförsök. För att man ska kunna ha uppsåt till mord så krävs det alltså att man vill att personen ska dö och att man alltså inser att det finns en risk för detta. Det är svårt för mig att veta om han hade ett sådant uppsåt, men min bedömning är att det eventuellt inte finns ett tillräckligt starkt samband mellan att han kastar ut henne och att hon faktiskt skulle dö. Detta menar jag eftersom jag förstår det som att hon hade möjlighet att ta sig någon annanstans och att han på så sätt inte kunde förvänta sig att hon skulle dö när han kastade ut henne.MisshandelEtt annat alternativ på brott som skulle kunna bli aktuellt är misshandel. För att dömas för misshandel så krävs det att en person har tillfogat en annan person kroppsskada eller smärta och haft uppsåt till detta (3 kap. 5 § BrB). Du skriver att killen kastade ut din vän med våld så att hon skadade höften. Detta innebär att kraven för misshandel är uppfyllda förutsatt att killen hade uppsåt till att skada henne. Att killen var arg och kastade ut henne med våld tyder på att han hade någon form av uppsåt. Även om han kanske inte kastade ut henne med avsikten att hon skulle skada sig så borde han åtminstone ha förstått att det finns en risk för att hon skadar sig om han kastar ut henne med våld. Det är alltså tillräckligt att han har en insikt om risken för att hon skulle skada sig och ändå kastat ut henne med våld för att han ska anses ha haft uppsåt.Vållande till kroppsskadaOm det inte skulle gå att bevisa uppsåt för misshandel så skulle vållande till kroppsskada istället bli aktuell. För detta krävs det endast att en person har orsakat en kroppsskada på någon annan av oaktsamhet (3 kap. 8 § BrB). Här behövs inget uppsåt utan det räcker med att killen har varit oaktsam och borde ha förstått att det fanns en risk för att hon skulle skada sig när han kastade ut henne. Min bedömning är att oaktsamhetskravet är uppfyllt eftersom man borde förstå att det finns en risk för kroppsskada om man kastar ut någon med våld. Men det krävs även att kroppsskadan inte är ringa, vilket innebär att skadan din vän har fått inte får vara av för ytlig och begränsad. Lindriga och enstaka blåmärken, rodnader, ytliga eller små sår, hudavskrapningar och svullnader är inte tillräckligt för att uppfylla kraven för vållande till kroppsskada. Om din vän skulle ha behövt söka vård eller att skadan gett långvarig eller betydande smärta skulle detta dock tala för att det är en tillräcklig skada. Eftersom jag inte har tillräckligt med detaljer om din väns skador så är det svårt för mig att göra en säker bedömning för om kraven för vållande till kroppsskada är uppfyllda. SammanfattningMin bedömning är att våldtäktsförsök, sexuellt övergrepp, stöld, egenmäktigt förfarande, misshandel och vållande till kroppsskada skulle kunna bli aktuella brottsrubriceringar beroende på killens uppsåt och skadornas omfattning. Det är dock svårt för mig att göra en helt säker bedömning utan att ha alla detaljer.Om din vän inte redan har anmält händelsen så råder jag henne att göra det så snart som möjligt. Då kommer polisen och så senare åklagaren att reda ut vilka brottsrubriceringar som kommer bli aktuella.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,