Vem ärver om föräldrarna är gifta och vem ärver om föräldrarna inte är gifta?

2021-08-30 i Arvsordning
FRÅGA |HejFöräldrar med gemensamt barn, inte sammanboende men med gemensam vårdnad, om ena föräldern avlider, är det då barnet som ärver föräldern och har den kvarlevande föräldern tilgång till den avlidnes förälderns tillgångar som pengar etc
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är lite otydligt i din fråga om föräldrarna är gifta eller inte. Eftersom det påverkar mitt svar så kommer jag redogöra för vem som ärver både om föräldrarna är gifta och om de inte är gifta. Huruvida föräldrarna har gemensam vårdnad eller bor ihop har ingen betydelse för arvet, utan det enda som avgör är om de är gifta eller inte. I mitt svar kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Vem ärver om föräldrarna är gifta? Utgångspunkten i svensk rätt är att det är bröstarvingarna, det vill säga barnen, som ärver sin förälder och att makar inte ärver varandra (2 kap. 1 § ÄB). Men när föräldrarna är gifta så ärver maken till den avlidne barnens arv med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Fri förfoganderätt innebär att den maken får göra i princip vad den vill med arvet, förutom att testamentera bort det. När den kvarlevande maken sedan dör så kommer barnen ärva båda föräldrarnas arv efter den kvarlevande föräldern.Vem ärver om föräldrarna inte är gifta?Om föräldrarna inte är gifta så innebär det att arvet kommer gå direkt till bröstarvingarna, det vill säga den avlidnes barn (2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § ÄB). Då får den kvarlevande föräldern alltså inte tillgång till den avlidne förälderns tillgångar.Sammanfattningsvis får alltså den kvarlevande föräldern tillgång till den avlidne förälderns tillgångar om föräldrarna är gifta genom att denne får ärva barnets arv med fri förfoganderätt. Är föräldrarna inte gifta kommer däremot hela arvet att gå direkt till barnet och den kvarlevande föräldern får inte tillgång till den avlidne förälderns tillgångar.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ärver min avlidne makes särkullbarn mig när jag dör?

2021-08-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, jag undrar.. Efter min makes bortgång så har hans särkullsbarn fått sina laglotter utbetalt. Vi har ett gemensamt barn som enl. Testamente ärver allt efter mig vid mitt frånfälle. Min fråga, har särkullsbarnen rätt till mer arv efter min död?Eller kan jag sätta punkt där? Tacksam för svar.
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Utgångspunkten i den svenska arvsordningen är att endast bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, ärver den avlidne (2 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn ärver endast sin förälder och inte sin förälders make eller maka. Enda tillfället då ett särkullbarn kan ärva den andra föräldern är om man skriver in det i testamentet eller om särkullbarnet har avstått arvet till förmån för den andra maken (3 kap. 1 § ÄB). Har särkullbarnen fått ut sina delar av arvet direkt så kan de alltså inte ärva den andra föräldern också.Det korta svaret på din fråga är att du inte behöver skriva in något mer i testamentet. Särkullbarnen har inte rätt till mer arv efter din död eftersom de inte är dina bröstarvingar. Därför blir det endast ert gemensamma barn som kommer ärva dig efter din död. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får särkullbarn ta del av båda föräldrarnas arv?

2021-08-24 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Har en kort fråga. Har två gemensamma barn med min hustru. Hon har också en dotter från ett tidigare äktenskap. Om jag dör så kommer alltså min fru att ärva mina pengar (med fri förfoganderätt).Men om hon senare dör kommer då pengarna som jag sparat ihop att delas mellan hennes tre barn eller bara mellan de två gemensamma barnen?Inget testamente finns skrivet.Vänliga hälsningar
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är att arvet från dig som din fru innehar med fri förfoganderätt kommer delas upp mellan de två gemensamma barnen. Din frus dotter från ett tidigare äktenskap ärver alltså inte det som du har sparat ihop. Jag kommer nedan att förklara närmare hur arvet fördelas.Hur fördelas arvet?I svensk rätt är det endast bröstarvingar som ärver och inte särkullbarn. Ett särkullbarn ärver endast sin förälder och kan inte ta del sin förälders makes arv såvida det inte finns ett testamente (2 kap. 1 § ärvdabalken).När du dör så ärver dina två barn din kvarlåtenskap eftersom de är dina bröstarvingar (2 kap. 1 § ärvdabalken). Men precis som du nämner så kommer din fru att få arvet med fri förfoganderätt fram tills hon dör (3 kap. 1 § ärvdabalken). Dina barn kommer sedan ärva dig efter din frus död. När din fru dör kommer hennes kvarlåtenskap först delas upp i andelen från dig och hennes andel. Andelen som hon har haft med fri förfoganderätt som utgör arvet efter dig kommer delas på hälften mellan de två gemensamma barnen (3 kap. 2 § ärvdabalken). Din frus kvarlåtenskap kommer sedan delas på tre mellan både de två gemensamma barnen och hennes dotter från ett tidigare äktenskap (2 kap. 1 § ärvdabalken). Detta innebär att de två gemensamma barnen ärver både dig och din fru medan din frus dotter från ett tidigare äktenskap endast ärver din fru. För att förtydliga tar jag ett exempel.ExempelA och B är gifta och har två gemensamma barn (C och D). B har även ett barn sedan ett tidigare äktenskap (E). A och B har båda 600 000 kr var när A dör. A:s arv ska delas på hälften mellan C och D, men eftersom B fortfarande lever får B hela summan på 600 000 kr med fri förfoganderätt. De 600 000 kr som B ärver av A utgör 1/2 av B:s tillgångar.När B dör ska först arvet efter A delas ut. B har alltså nu totalt 1 200 000 kr. Hälften av detta belopp utgör kvarlåtenskapen efter A, det vill säga 600 000 kr. A:s andel ska nu delas på hälften mellan C och D som alltså ärver 300 000 kr var efter A. Sedan delas arvet efter B ut. C, D och E får nu varsin tredjedel av B:s kvarlåtenskap, det vill säga 200 000 kr var.Efter både A och B:s död har alltså C och D ärvt sammanlagt 500 000 kr var (300 000 kr + 200 000 kr) efter båda föräldrarna och E har ärvt 200 000 kr efter B.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur får man upprättelse när man suttit oskyldigt anhållen?

2021-08-18 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |En släkting till mig blev anmäld för våldtäkt av sin f d sambo. Blev hämtad av polis i hemmet utan förvarning eller någon förklaring. Satt anhållen i nästan tre dygn. Efter förhör, läkarundersökning m m släpptes han och polisen lade ner ärendet. Förutom att han blev chockad känner han sig både ledsen, arg och framförallt kränkt eftersom han är oskyldig och önskar han kan få någon form av upprättelse och därmed också en markering till f d sambon att en så allvarlig anklagelse är helt oacceptabel. Har han någon juridisk möjlighet att få upprättelse och i så fall på vilket sätt?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att få upprättelse finns det två saker som din släkting kan göra. Först och främst kan han anmäla din före detta sambo för falsk angivelse, falsk tillvitelse och förtal. Han kan även ansöka om ersättning från staten för att han varit frihetsberövad. Jag kommer gå närmare in på de båda alternativen nedan.Han kan anmäla sin före detta sambo för falsk angivelse, falsk tillgivelse och förtalOm din släktings före detta sambo visste att han var oskyldig till våldtäkt men ändå valde att anmäla honom med avsikt att få honom dömd så kan hon ha gjort sig skyldig till falsk angivelse (15 kap. 6 § brottsbalken). Om det istället var så att hon anmälde honom trots att hon visste att han var oskyldig, men utan avsikten att få honom dömd så kan hon istället ha gjort sig skyldig till falsk tillvitelse (15 kap. 7 § brottsbalken). Båda dessa brott ger ett straff på fängelse i högst två år.Om din släktings före detta sambo har pekat ut din släkting för att ha våldtagit henne så kan han även anmäla henne för förtal. Att peka ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som syftar till att orsaka andras missaktning är nämligen ett brott (5 kap. 1 § brottsbalken). Det krävs dock att hon har spridit dessa uppgifter till andra än bara polisen eller myndigheter.Jag har tyvärr inte tillräckligt med information för att avgöra om din släktings före detta sambo kommer kunna bli dömd för något av dessa brott, men jag skulle rekommendera din släkting att anmäla henne. Då utreder polis och åklagare brottet för att avgöra om det finns tillräckligt med bevis för att väcka åtal. Polisanmälan görs genom att ringa 114 14 eller genom att besöka en polisstation.Ansöka om ersättning av staten för frihetsberövandeRegler om ersättning vid frihetsberövanden finns i lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (fortsättningsvis kallad frihetsberövandelagen).Den som varit anhållen i minst 24 timmar i sträck och blivit släppt eller friad vid en efterföljande domstolsprövning kan ha rätt till ersättning från staten (2 § frihetsberövandelagen). Ersättning kan man få för förlorad arbetsinkomst, utgifter, intrång i näringsverksamhet och lidande (7 § frihetsberövandelagen). Skadan som man får ersättning för måste vara en direkt följd av anhållandet, vilket innebär att ersättning för skador som orsakats av själva brottsmisstanken inte ersätts.Eftersom din släkting suttit anhållen i nästan tre dygn och sedan blev frisläppt då ärendet lades ner så är min bedömning att han har rätt till ersättning. Han måste själv ansöka om ersättningen via Justitiekanslern. Ansökningsblanketten finns att ladda ner på Justitiekanslerns hemsida och där finns även mer information om ersättning vid frihetsberövande.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Körde för fort förbi en hastighetskontroll; kan jag bli straffad ändå?

2021-08-28 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej!Jag körde ungefär 150 på en 70 väg, plötsligt ser jag 2 poliser över en bro. Den ena hade en laserkamera och den andra polisen minns jag inte hade något i handen(minns inte i helhet). Jag blev inte stoppad eller något samt så tror ja att dom bevakade motsatt trafik då det fanns flera polisbilar parkerade längs vägen. Min fråga är kommer jag får ett brev hem och ifall ja hur lång tid brukar det ta?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du inte blev stoppad av polisen så kommer du troligen inte heller att anmälas för brott. Även om polisen såg att du körde för fort och hade tagit ditt registreringsnummer så kan blir det svårt att bevisa i efterhand att det var just du som körde bilen. Därmed klarar du dig med största sannolikhet utan konsekvenser denna gång.Hade de mätt hastigheten på din bil så hade de med största sannolikhet stoppat dig på plats och dragit in ditt körkort med tanke på att du körde 80 km/h för snabbt. Jag rekommenderar dig därför att fortsättningsvis köra inom hastighetsbegränsningarna för att både undvika att bli stoppad och förlora körkortet och för att säkerställa din egen och andra vägtrafikanters säkerhet.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Gör man sig skyldig till utnyttjande av barn för sexuell posering om man går på sexklubb?

2021-08-27 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Jag har en fråga om brottet sexuellt utnyttjande av barn för sexuell posering. Jag undrar om den som går på en sexklubb och passivt beskådar att ett barn som han inser är under 18 år poserar sexuellt gör sig skyldig till utnyttjande av barn för sexuell posering?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att vara skyldig till brottet utnyttjande av barn för sexuell posering krävs det att ett par olika rekvisit ska vara uppfyllda (6 kap. 8 § brottsbalken). Först och främst krävs det att det gäller ett barn under 15 år. Rör det sig om ett barn mellan 15 och 18 år kan man dömas om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling. Här krävs det endast att poseringen typiskt sett skulle skada barnets hälsa eller utveckling. Det kan till exempel vara när poseringen skett i utbyte mot ersättning, under tvång, om barnet vilseletts eller övertalats eller om poseringen skett i en för barnet typiskt sett skadlig miljö som till exempel en sexklubb (prop. 2004/05:45 s. 147).Vidare krävs det att personen har främjat eller utnyttjat att ett barn utför eller medverkar i sexuell posering. För att främjande ska vara uppfyllt så krävs det till exempel att personen kan ha skapat möjlighet eller underlättat för barnet att posera genom att ställa en lokal till förfogande för poseringen. Den som driver en sexklubb kan därför bli ansvarig på denna grund. För utnyttjande krävs det istället att personen har dragit ekonomisk vinning eller annan fördel av att ett barn utför sexuell posering (prop. 2004/05:45 s. 146). En sådan annan fördel än rent ekonomisk kan vara den som besöker en sexklubb för att titta på ett barn som poserar sexuellt (prop. 2004/05:45 s. 96).För att svara på din fråga så kan alltså den som går in på en sexklubb och beskådar ett barn som poserar sexuellt bli dömd för utnyttjande av barn för sexuell posering eftersom man då utnyttjat barnet för sin egen sexuella tillfredsställelse. Att man är passiv och inte till exempel betalar för att se barnet posera sexuellt har alltså ingen betydelse. Åldern på barnet har inte heller någon betydelse eftersom sexklubbar är en sådan miljö som typiskt sett är skadlig för barnets hälsa och utveckling. Därför kan man bli dömd även om det gäller ett barn mellan 15 och 18 år. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan 17-åring göra sig skyldig för barnpornografibrott om hon visar sin jämnåriga pojkvän barnpornografiska bilder av dem själva?

2021-08-18 i Övriga brott
FRÅGA |Min fråga gäller den situation att en 17-årig tjej och hennes jämnårige pojkvän har samlag, och tjejen tar några bilder av den sexuella aktiviteten med pojkvännens samtycke. Pojkvännen frågar senare om han kan få titta på några av bilderna. Fråga: Gör tjejen sig skyldig till barnpornografibrott (16 kap. 10a § första stycket 2 brottsbalken) om hon visar honom bilderna?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BarnpornografibrottetFör att göra sig skyldig till barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a § första stycket 2 brottsbalken så krävs det att ett par olika saker är uppfyllda. Först och främst krävs det att det är en skildring av ett barn. Definitionen av ett barn är en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under 18 år. Det krävs även att det är en pornografisk bild, vilket bland annat omfattar när man ser ett barn utföra sexuella handlingar. Till sist krävs det att man sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en barnpornografisk bild tillgängligt för annan. För att kraven på spridning och överlåtelse ska vara uppfyllt så krävs det att bilden sprids eller överlåts till fler än ett fåtal personer. Men när det gäller upplåtelse eller förevisning, det vill säga att man visar upp bilden för någon annan, så räcker det med att man visar den för en person. Eftersom tjejen i din situation förevisar bilden för pojkvännen genom att visa upp den så är kraven för barnpornografibrott uppfyllda.Undantag från straffansvaretMen det finns ett undantag som gör att förbudet mot att skildra och visa upp barnpornografiska bilder inte längre gäller. Detta gäller om skillnaden i ålder och pubertetsutveckling mellan den som framställt bilden och den bilden avbildar är ringa och omständigheterna i övrigt inte påkallar att ansvar döms ut (16 kap. 10 b § brottsbalken). Ett typexempel på en sådan situation är två unga som inom en varaktig eller tillfällig relation är överens om att avbilda sitt sexuella umgänge (prop. 2009/10:70 s. 37). Tjejen i situationen som du beskriver omfattas därför av detta undantag.Det korta svaret på din fråga blir därför att även om tjejen har uppfyllt kraven för barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a § första stycket 2 brottsbalken så omfattas situationen av undantaget i 16 kap. 10 b § brottsbalken. Därför omfattas tjejen inte av straffansvaret och har inte gjort sig skyldig till barnpornografibrott.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man anmäla den som anklagar en oskyldig person för brott?

2021-08-17 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag har blivit oskyldigt anklagad för sexuelltofredande på mina barnbarn av mins son föredetta fru..Hon har gjort polisanmälan och berättat för socialtjänsten om detta. Själv har jag inte blivit delgivning men utredning är skickad till min son som är vårdnadshavare Är detta förtal ?Ska jag anmäla detta till polisen
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad man kan göra när man blivit felaktigt anklagad för ett brott och om du bör anmäla det till polisen. För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till brottsbalken (BrB).Det finns tre olika brott som kan bli aktuella: falsk angivelse, falsk tillvitelse och förtal. Jag kommer förklara vad som skiljer dessa åt och vad som avgör vilket/vilka av brotten som kan bli aktuella i ditt fall. Eftersom jag inte ha alla omständigheter så kan jag tyvärr inte ge dig ett rakt svar på vilka brott som din sons före detta fru kommer kunna bli dömd för, men jag hoppas att du ändå får lite vägledning av mitt svar.Falsk angivelseFör falsk angivelse döms den som anmäler en person som man vet är oskyldig med avsikten att få personen dömd (15 kap. 6 § BrB). Straffet för detta blir fängelse i högst två år. För att din sons före detta fru ska kunna bli dömd för falsk angivelse krävs det alltså att hon vetat att din son var oskyldig men anmält honom till polisen ändå för att hon vill att han ska bli dömd.Falsk tillvitelseFör falsk tillvitelse döms den som anmäler eller lämnar oriktiga besvärande uppgifter en person som man vet är oskyldig (15 kap. 7 § BrB). Straffet för detta är fängelse i högst två år. Skillnaden mot falsk angivelse är alltså att man inte måste ha avsikten att personen ska bli dömd, utan att det räcker med att man lämnat oriktiga uppgifter till polis eller åklagare. För att din sons före detta fru ska bli dömd för falsk tillvitelse krävs det alltså att hon endast lämnat oriktiga uppgifter till polisen och att hon varit medveten om att din son är oskyldig.FörtalFör förtal döms den som utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på annars lämnar uppgifter som syftar att till att orsaka andras missaktning (5 kap. 1 § BrB). Straffet för detta är böter. Här krävs det alltså att uppgiften ska ha lämnats till någon annan än den utpekade personen och att syftet var att utsätta personen för missaktning. Huruvida din sons före detta fru kan dömas för förtal beror på om hon har spridit anklagelserna till tredje man och inte bara till polisen och socialtjänsten.PolisanmälanBeroende lite på om din sons före detta fru har haft avsikten att få din son dömd och om hon vetat att han var oskyldig så kan hon dömas. Min rekommendation är att anmäla henne till polisen så snart som möjligt. Sedan är det upp till polisen och åklagaren att utreda händelsen och eventuellt väcka åtal. Polisanmälan kan du göra genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,