Får jag bära skyddsväst och/eller uniform vid airsoftspel?

2021-07-22 i Övriga brott
FRÅGA |Hej, undrar om det är lagligt att bära “skyddsväst" och/eller uniform som är utsett för airsoft spel på offentlig plats? Skyddsvästen i fråga har ingen officiell skyddsklass utan har endast skumgummi plattor.
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga kan delas upp i två delar där jag tar den enklare delen, avseende skyddsvästen, först.För att något ska vara förbjudet och för att det allmänna (myndigheter) ska få sanktionera ett sådant förbud krävs i Sverige enligt den s.k. legalitetsprincipen att det finns en lag eller annan föreskrift som meddelats med stöd av en lag som tydligt slår fast förbudet i fråga. Någon sådan lag eller annan föreskrift finns inte beträffande innehav och bärande av skyddsväst (även när det är tal om skyddsväst som uppfyller någon av skyddsklasserna), till skillnad från annan polisiär och militär utrustning. Det är alltså fullt tillåtet för dig att bära en sådan under airsoftspel på allmän plats.När det gäller uniformer blir svaret något mer komplicerat. Som utgångspunkt är det fullt tillåtet att klä sig som man vill och genom t.ex. uniformsbärande visa att man tillhör en viss organisation. Dock föreskrivs i brottsbalken (BrB) 17 kap. 15 § att om någon obehörigen utger sig för att utöva myndighet döms denne för föregivande av allmän ställning till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma gäller om någon obehörigen bär uniform, märke eller annat tjänstetecken som ger denne sken av att tillhöra bl.a. försvarsmakten eller annan kår i det allmännas tjänst.Det är alltså bara myndighetsutövning såsom agerande, samt bärandet av vissa slags uniformer och liknande utrustningsdetaljer som är straffbart. Det bör noteras att det med "försvarsmakten" endast är den svenska försvarsmakten som avses med ordalydelsen (menas något annat lands främmande makt behöver nämligen denna tydligt anges, enligt legalitetsprincipens krav). När det gäller begreppet "annan kår i det allmännas tjänst" är detta betydligt mer vittomfattande och kan innefatta all slags samhällstjänande uniformspersonal, t.ex. poliser, ordningsvakter, parkeringsvakter, kustbevakare, tullinspektörer m.m. Anledningen till förbudet är helt enkelt att enskilda inte ska kunna ge sken av att tillhöra en myndighet/ha befogenhet att utöva myndighet och obehörigen ta sig rätten att styra över andra enskilda.Det framgår inte av din beskrivning mer exakt vilken slags uniform du tänkt bära, men en tumregel som du bör kunna utgå från är att om uniformen vanligen används av någon slags myndighetsutövande organisation, bör du avstå från att bära den under airsoftspelet. Som sagt gäller inte förbudet om du bär t.ex. utländsk militäruniform, och förmodligen inte heller utländska myndigheters uniform som tydligt särskiljer sig från dem som används av svenska myndigheter (ingen lär tro att någon i t.ex. gammal östtysk polisuniform eller nutida rysk polisuniform är en svensk polis dvs. du ger inte "sken" av detta med lagtextens ord).I korthet – Sammantaget kan sägas att bärandet av skyddsväst är fullt tillåtet, medan det för uniformens del beror helt på vilken uniform det är för att detta ska vara tillåtet.

Vem kan/ska betala för en parkeringsanmärkning (föraren eller fordonsägaren)?

2021-06-28 i Parkeringsböter
FRÅGA |Hej!Fick nyss en parkeringsanmärkning för ett fordon där jag inte står som ägare. Måste ägaren till fordonet betala avgiften officiellt, eller spelar det ingen roll, så länge den betalas? Undrar om det inte registreras ifall det inte är ägaren som betalar.Tack på förhand.
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid parkeringsövervakning på allmän mark/gatumark utfärdas parkeringsanmärkningar, såsom den du verkar ha fått, och då är lagen om felparkeringsavgift (FelPL) tillämplig enligt FelPL 5 §.Det framgår av FelPL 4 § att det är fordonets ägare som i slutändan ansvarar för att felparkeringsavgiften betalas. Med "fordonets ägare" avses främst den som var antecknad som fordonets ägare i vägtrafikregistret eller motsvarande register vid tiden för överträdelsen, dvs. den registrerade ägaren.Det är alltså inte du som behöver betala felparkeringsavgiften enligt parkeringsanmärkningen. En annan sak är att fordonsägaren, efter att ha betalt, kan vända sig till dig och kräva dig på motsvarande belopp som kompensation enligt den s.k. regressrätten (det grundläggande stödet för detta återfinns i allmänhet i skuldebrevslagen 1 kap. 2 § 2 stycket första meningen). Detta sker dock rent civilrättsligt dvs. som en fråga mellan er som två enskilda personer, och ägaren behöver alltså själv agera för att kräva dig på beloppet.Om du dock själv väljer att betala felparkeringsavgiften går beloppet att spåra till parkeringsanmärkningen i och med det OCR-nummer/ärendenummer som anges på anmärkningen och som du uppger vid betalning. På så sätt går det att stämma av inbetalningen med parkeringsanmärkningen (veta att det är denna som betalingen avser) och slutreglera den. Inbetalningen från din sida kan då räknas som att det varit ägaren som betalat den.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

En grupp ungdomar spelar hög musik invid min bostad om nätterna - vad kan jag göra åt det?

2021-06-28 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej.Bredvid vår bostadsrättsförening finns en hamburgerrestaurang. På parkeringen (som ägs av hamburgerrestaurangen) brukar många ungdomar med bilar samlas på sommarnätterna.Det är säkert trevligt för dem, men problemet för oss är att de spelar mycket hög musik på nätterna.Vem är ansvarig för det störande ljudet? Är det ägaren till bilstereon eller är det markägaren?Vad kan man göra för att få dem att inte spela så hög musik på natten när man vill sova?Mvh
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Till att börja med kan kort sägas att det är "ägaren till bilstereon" (såsom du uttrycker det) som är ansvarig för det störande ljudet. Kort nämner jag något om den miljörättsliga aspekten innan jag går in på den rent straffrättsliga.När skador på eller andra olägenheter för exempelvis människors hälsa uppstår på grund av någons verksamhet eller åtgärd på en viss plats kan miljöbalken (MB) bli tillämplig. Olägenhet för människors hälsa anses innefatta både fysisk och psykisk påverkan, och i bedömningen utgår man från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet.MB 2 kap. 3 § är en av de s.k. "allmänna hänsynsreglerna" som gäller för alla, och bestämmelsen anger bl.a. att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd (dvs. även en aktivitet som sker under ett kortare tillfälle och som enligt MB 2 kap. 1 § inte är av försumbar betydelse i det enskilda fallet) ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten/åtgärden medför skada eller olägenhet för bl.a. människors hälsa. Buller i form av mycket hög musik skulle mycket väl kunna anses innefattas i sådant som folk (t.ex. boende i området) i allmänhet anser vara en olägenhet. En definition av "olägenhet för människors hälsa" ges i MB 9 kap. 3 § där det anges att begreppet avser störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Som jämförelse kan nämnas att i rättsfallet MÖD 2017:34 ansågs hundskall som förekom nattetid i större omfattning i ett bostadsområde utgöra en olägenhet för människors hälsa. Hänsynsreglerna i MB 2 kap. gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att efterleva dem, enligt MB 2 kap. 7 §. Det är alltså inte alla åtgärder som omfattas av skyldigheten att visa hänsyn, t.ex. om musikspelandet bara pågår kortvarigt eller i mindre omfattning.Musikspelandet kan alltså, beroende på de närmare omständigheterna, stå i strid med MB:s allmänna hänsynsregler. Om detta inte efterlevs kan olika påföljder aktualiseras. Det kan rent av röra sig om miljöbrott enligt MB 29 kap. 1 § om musikspelandet sker uppsåtligen (eller av oaktsamhet) och är så omfattande (och alltså inte bara tillfälligt) att detta kan sägas vara buller som innebär en betydande olägenhet i miljön. I annat fall kan t.ex. tillsynsmyndigheten besluta om förelägganden och förbud som krävs för att bl.a. MB:s allmänna hänsynsregler ska följas, enligt MB 26 kap. 9 §.Troligare är dock att det i detta fall skulle kunna bli tal om brottet ofredande enligt brottsbalken (BrB) 4 kap. 7 §. I bestämmelsen anges att den som t.ex. utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms (om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt) för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. Att störa någon genom höga ljud kan utgöra sådant "annat hänsynslöst agerande" som träffas av straffbudet, förutsatt att detta kan sägas utgöra någon form av hänsynslöst beteende. Det krävs inte heller att någon faktiskt kan sägas ha kränkts av agerandet, utan det räcker att musikspelandet är sådant att det kan sägas typiskt sett vara störande för folk (något som understryks av att gärningen ska vara "ägnad att" kränka den utsattes frid).Det du alltså bör göra lär naturligtvis i första hand vara att snällt be ungdomarna att inte spela så hög musik/spela musik någon annanstans. I slutändan kan dock deras agerande mycket väl anses vara, om så inte i strid mot MB, i vart fall en form av straffbart ofredande enligt BrB, varvid en polisanmälan eller telefonsamtal till polisen från din/er sida kan bli aktuell.Hoppas du fått svar på din fråga, och lycka till!Med vänlig hälsning,

Får man ställa sig med sitt fordon framför en fastighet så att boende har svårare att komma ut på gatan?

2021-06-28 i Övriga brott
FRÅGA |Får man parkera på gatan och blockera ingången till huset där det bor äldre och rörelsehindrade personer som har behov av sjuktransport och färdtjänst? Dessa har inte förmågan att runda alla bilar ca 20 meter åt vardera håll?
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Beroende på hur omständigheterna närmare ser ut kan situationen att man blockerar av en "ingång" till ett hus leda till flera olika överväganden. Dels uppkommer parkeringsrättsliga frågor, dels (i korthet) rent straffrättsliga sådana.När det gäller parkeringsjuridiken beror svaret på om ingången till huset är belägen på allmän/kommunal mark (t.ex. en allmän gata, trottoar/gångbana eller liknande vid ingången) eller om den ligger på privat mark/tomtmark.Är det så att ingången utgör allmän mark gäller enligt trafikförordningen (TrF) 3 kap. 55 § att ett fordon inte får parkeras på en väg framför infarten till en fastighet eller så att fordonstrafik till eller från fastigheten väsentligen försvåras. Detta kan kallas för "in- och utfartsförbudet". För att förbudet ska vara tillämpligt krävs dock att trafiken som sagt "väsentligen försvåras" dvs. i princip ska man inte på något sätt kunna, med sitt fordon, manövrera sig ut från in- eller utfarten för att den ska anses blockerad och regeln vara tillämplig. I brist på närmare information i ditt fall beror det alltså på hur pass hindrande fordonet/fordonen står.Är det däremot så att ingången inte utgör någon in- eller utfart och inga fordon hindras, utan att fordonen bara står på gatan på så sätt att dessa äldre personer enbart behöver gå en extra sträcka på drygt 20 meter för att komma ut på gatan aktualiseras inget stannande- eller parkeringsförbud i TrF, såvida inte kommunen angett något särskilt förbud med hjälp av skyltning samt en s.k. lokal trafikföreskrift (LTF) enligt TrF 10 kap.Om gatan vid ingången till huset är belägen på privat mark gäller enligt lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP) att det är markägaren själv som måste bestämma om villkor för eller förbud mot parkering och tydligt ange dessa med hjälp av vägmärken, enligt LKOP 1 och 3 §. Har detta inte skett är det alltså inte otillåtet för ett fordon att stå uppställt på sättet du anger.Kort kan därtill nämnas att den som uppsåtligen för bort eller spärrar in någon eller på annat sätt berövar denne friheten kan dömas för olaga frihetsberövande, enligt brottsbalken 4 kap. 2 §. Bestämmelsen tar alltså sikte på många tänkbara typer av frihetsberövanden, och att hindra någon från att ta sig ut från en bostadsingång med hjälp av exempelvis fordon kan utgöra olaga frihetsberövande. Dock anses ett krav vara att brottsoffret måste ha förlorat rörelsefriheten så gott som fullständigt genom att denne hindras att förflytta sig från en viss plats. Hindret måste vara väsentligt, även om det inte behöver vara fullkomligt oöverstigligt. I det här fallet lär det dock inte vara tal om något brott såsom olaga frihetsberövande eftersom det är svårt att se att fordonet/fordonen skulle parkeras på ett så pass "instängande" eller inhägnande sätt så att dessa äldre personer som bor i huset inte alls kan ta sig därifrån.Hoppas du får nytta av mitt svar!Med vänlig hälsning,

Vad är brottet och påföljden när en person betalar något åt mig med ett olovligen åtkommet betalkort? Kan jag straffas?

2021-07-22 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej,Om en person betalar en vara för mig med ett betalkort som hen inte har samtycke till (vilket jag inte hade någon aning om då) kan jag dömas för något? Vad är straffet?
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar händelsen som att någon bjudit dig på en vara med hjälp av en tredje persons betalkort denne olovligen kommit över och använt detta, utan att du känt till olovligheten i det hela.Vilket/vilka brott kan det vara tal om? Eftersom din beskrivning är ganska kortfattad lämnar den öppet för en rad olika brott som kan vara tillämpliga – vilket av dessa det närmare rör sig om beror helt enkelt på hur de närmare omständigheterna sett ut. Jag redogör för vad det kan röra sig om för slags brott härnäst.I brottsbalken (BrB) 9 kap. 3c § anges att den som bl.a. olovligen införskaffar ett betalningsverktyg eller använder ett olovligen införskaffat betalningsverktyg döms för olovlig befattning med betalningsverktyg till böter eller fängelse i högst två år. Med "betalningsverktyg" avses enligt bestämmelsen skyddade verktyg, handlingar eller uppgifter som ger möjlighet att överföra pengar eller penningvärde. Det handlar alltså om icke-kontanta betalningsmedel som bl.a. innefattar kortuppgifter och betalkort (se prop. 2020/21:73 s. 23-24).Brottet kan vidare bedömas som grovt, särskilt om gärningen t.ex. avsett betydande värde eller kunnat medföra synnerligen kännbar skada dvs. handlat om något dyrt som personen köpt åt dig. I sådana fall hamnar straffskalan på mellan sex månaders och sex års fängelse, enligt BrB 9 kap. 3c § fjärde stycket.Om ett annat brott med samma eller strängare straff aktualiseras genom gärningen har dock detta andra brott företräde framför BrB 9 kap. 3c §, vilket framgår av bestämmelsens femte stycke. Det finns därför anledning att kort säga något om tänkbara sådana brott.Är det så att personen lurat till sig betalkortet på något sätt av innehavaren kan det röra sig om oredligt förfarande enligt BrB 9 kap. 8 §, som bestraffas med böter eller fängelse i högst två år. Straffbestämmelsen blir tillämplig när någon förfar oredligt när denne genom vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet och därigenom skadar (t.ex. ekonomiskt) den vilseledde eller någon i vars ställe den vilseledde är.Kort om vad "straffet" är/kan vara – Hur påföljdsbestämningen i det enskilda fallet kan komma att se ut, såsom du efterfrågar, är i princip omöjligt att sia om på förhand, även om ett straffintervall anges i de ovan nämnda bestämmelserna i BrB. Påföljdsbestämningen sker i huvudsak utifrån BrB 29 och 30 kap. och brottets s.k. "straffvärde" (kortfattat hur klandervärt brottet ur sett till dels hur stor skada eller fara som uppkommit genom brottet, dels hur pass allvarlig gärningsmannens uppvisade skuld/antisocialitet varit genom gärningen utifrån t.ex. vad denne haft för avsikter med gärningen) enligt BrB 29 kap. 1 § i synnerhet. Man tar då hänsyn till en rad olika faktorer och omständigheter som anges i dessa kapitel. Normalt sett bestäms straffvärdet till ganska nära straffminimum dvs. böter i det här fallet. Det lägsta fängelsestraffet som kan dömas ut (som kan sägas vara på motsvarande nivå som böter) är 14 dagar enligt BrB 26 kap. 1 § andra stycket. Enligt fast praxis dömer man inte till fängelse om straffvärdet motsvarar mindre än ett års fängelse vilket tydliggörs i bl.a. prop. 1987/88:120 s. 100 (här är förmodligen straffvärdet som sagt någonstans kring böter eller 14 dagars fängelse, i brist på närmare information om händelsen). Därför lär det istället bli tal om villkorlig dom eller skyddstillsyn (beroende på bl.a. hur ingripande påföljden bedöms behöva vara och prognosen för fortsatt brottslighet) om påföljden inte stannar vid böter. Detta framgår av BrB 30 kap. 4 §, 30 kap. 7 § och 30 kap. 9 §.Kort sagt beror det alltså på de närmare omständigheterna vilket "straff" (vilken påföljd) som kan komma i fråga, men förmodligen lär det röra sig om böter, villkorlig dom eller skyddstillsyn, lite beroende på vad som ses som mest ingripande/kännbart i detta fall.Vem är straffrättsligt ansvarig (dvs. vem kan dömas här?) – Utgångspunkten kan sägas vara är att det är den som utför själva "verbet" dvs. faktiskt utför den handling som beskrivs i en straffbestämmelse som är att betrakta som gärningsman. Att låta någon annan, såsom du själv, vara straffrättsligt ansvarig för en gärning en helt annan person begått ("vikarierande ansvar") är i princip, med få undantag (som inte aktualiseras här), inte förenligt med den svenska straffrättens grunder. Eftersom du beskriver det som att det är denna andra person som tagit betalkortet från någon och betalat för dig är det alltså inte du som begått den brottsliga gärningen. Det är som utgångspunkt alltså inte du som ska straffas för detta.Visserligen skulle det kunna bli tal om medverkan till något av brotten jag angav ovan,. Det anges i BrB 23 kap. 4 § att ansvar som i BrB är föreskrivet för viss gärning inte bara ska ådömas den som utfört gärningen utan även någon annan som främjat denna "med råd eller dåd". Medverkande kan vara anstiftan (dvs. man förmår/påverkar någon att begå ett brott) eller medhjälp. Det räcker enligt praxis i princip att man deltagit i brottets förberedande/genomförande, och deltagandet kan vara ganska obetydligt.Möjligen skulle det kunna alltså anses som medverkan (i form av medhjälp) att du låtit personen betala något åt dig med någon annans kort. För detta krävs dock att du kan sägas ha haft uppsåt till att hjälpa personen begå brottet, vilket framgår av BrB 1 kap. 2 § och 23 kap. 4 § tredje stycket. Som utgångspunkt är det bara uppsåtliga gärningar som är brottsliga, och det gäller även för de brott jag angett ovan. För att betraktas som uppsåt anses det räcka (enligt fallet NJA 2004 s. 176) att man har s.k. "likgiltighetsuppsåt" dvs. att man anar/misstänker att man håller på att göra något, men ändå fortsätter dvs. är likgiltig inför detta. I ditt fall anger du att du inte överhuvudtaget verkar ha anat att kortet införskaffats och använts olovligen, och därför ser jag det som osannolikt att du skulle kunna betraktas som medverkande till brottet. Jag bedömer det alltså som att du inte gjort något brottsligt, i brist på mer information.En kort sammanfattning – Vilket brott det är tal om och vilken påföljd som kan följa på detta beror helt på hur scenariot närmare sett ut, men förmodligen lär det röra sig om brottet olovlig befattning med betalningsverktyg eller oredligt förfarande enligt brottsbalken. Du är sannolikt inte att betrakta som gärningsman eller medverkande här, och bör alltså inte behöva oroa dig.

Hur går man till väga för att börja parkeringsövervaka sin egen privata mark?

2021-06-28 i Alla Frågor
FRÅGA |HejHur gör vår radhus samfällighet för att kunna tu ut kontrollavgifter på felparkerade bilar utan att anlita ett P-bolag. Tack på förhand
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att utfärda kontrollavgifter på privat mark får man söka ledning i lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP). Där anges de lagstadgade kraven som behöver följas om man vill ta ut kontrollavgift för olovlig parkering på privat mark. Det anges i LKOP 1 § att det är markägaren som under de förutsättningar som anges i LKOP får ta ut en kontrollavgift om fordon parkeras inom ett upplåtet område för parkering i strid mot förbud eller villkor som markägaren beslutat om. Något krav på tillstånd eller liknande gäller således inte, utan ni (här tolkar jag att det är er bostadsrättsförening/samfällighet som är markägare) kan helt enkelt redan nu börja med att fritt anslå de villkor/förbud ni vill ha och själv övervaka att dessa efterlevs och införskaffa nödvändig utrustning för att ta ut kontrollavgifter.Det ni bör tänka på är dock att kontrollavgifter bara får tas ut om villkoren/förbuden tydligt har tillkännagetts genom skyltning på platsen, och skyltningen ska utföras med vägmärken (dvs. tavlor och stolpar i metall, likt de som gäller för parkering på allmänna vägar och platser). Markägaren måste enligt fast praxis utforma villkoren/förbuden så att de inte rimligen kan missförstås (se bl.a. rättsfallet RH 2016:23).Skyltning som sker enligt vägmärkesförordningen (VMF) dvs. med samma symboler etc. som används på allmänna vägar och liknande anses enligt praxis uppfylla kravet på tydlighet, enligt rättsfallet NJA 2017 s. 669. För vägmärkenas utformning enligt vägmärkesförordningen, se närmare här.Beloppsmässigt anges en begränsning i LKOP 4 §. Kontrollavgiften får inte överstiga den felparkeringsavgift som fastställts inom kommunen enligt lagen om felparkeringsavgift. Av förordningen om felparkeringsavgift som bygger vidare på denna lag anges i 2a § att kommunen får fastställa beloppet till lägst 75 och högst 1300 kronor. Det är alltså även dessa minimi- och maximigränser som gäller enligt LKOP.Om felparkeringsavgiften i kommunen har fastställts till olika belopp för olika delar av kommunen eller för olika slags överträdelser får kontrollavgiften inte vara högre än det aktuella slaget av felparkering i den del av kommunen där den olovliga parkeringen ägt rum, dvs. i det här fallet den del av kommunen där markägaren (och ni) förvaltar vägen. Detta följer också av LKOP 4 § andra stycket. I praktiken betyder detta att om kommunen t.ex. fastställt att felparkeringsavgiften för parkering på ett p-förbud är 500 kronor får ni ta ut detta belopp som högst om ni också väljer att sätta upp ett p-förbud. Om kommunen t.ex. bestämt att avgiften är 300 kronor för att parkera utan att betala p-avgift/visa p-skiva eller liknande får markägaren ta ut maximalt detta belopp om ni anslår motsvarande villkor på er privata mark. Hör av er till er kommun för information om detta, eller besök kommunens hemsida där information om parkeringsövervakningen med beloppsgränser m.m. brukar finnas angiven.Enligt LKOP 12 § gäller vidare att markägaren ansvarar för att den som övervakar efterlevnaden av förbud eller villkor som avses i LKOP ska ha lämplig utbildning för ändamålet. I praktiken innebär dock detta inte något krav på någon formell, särskilt föreskriven utbildning till skillnad från vad som gäller för kommunalt förordnade parkeringsvakter och poliser (även om anlitande av ett utbildnings- eller bevakningsföretag för en snabbkurs i parkeringsövervakning på privat mark starkt rekommenderas). Det kan räcka med en kort handledning av den som är tänkt att arbeta som "parkeringsvakt" på privat mark.Ni bör tänka på att befogenheten enligt LKOP alltså bara gäller inom det privatägda område där er väg är belägen. Utanför detta område kan det röra sig om kommunens mark dvs. allmän mark, och där har enbart poliser och kommunalt förordnade parkeringsvakter med särskild utbildning jurisdiktion att arbeta och utfärda s.k. parkeringsanmärkningar enligt lagen om felparkeringsavgift 5 §.Hoppas dessa råd varit till hjälp för era planer på parkeringsövervakning!

Vad kan jag göra när jag fått en kontrollavgift trots att jag lastat i/ur saker ur mitt fordon?

2021-06-28 i Fordringar
FRÅGA |Hej,jag har blivit stämt vid Tingsrätten, pga parkeringsbot, som jag vägrat betala. Kontrollavgiften utfärdades mellan 12:15-12:20, då jag bara gick in i fastigheten för att lasta av och på saker. Servern på Sveriges parkering var nere och även då jag försökte betala p-avgift kom jag inte fram. Vad har jag att förvänta mig i domstolen? Kommer jag att bli dömd? Jag har även haft vittne med mig som såg allt som hände.
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med kommer jag gå igenom när begreppet "lastning/lossning" kan sägas övergå i att bli en parkering". Därefter nämner jag vad som krävs för att kunna göra din invändning om urlastning gällande i den fortsatta processen.Vad innebär det att du ägnat dig åt lastning/lossning? – Inledningsvis bör sägas att om man lastar på eller av (tungt eller skrymmande/otympligt) gods ur ett fordon utgör detta inte någon "parkering" och några parkeringsförbud gäller då inte. Däremot räknas det fortfarande som ett "stannande", och då är du fortfarande skyldig att följa olika slags stannandeförbud dvs. förbud mot att bli stillastående med sitt fordon (om än bara i någon sekund) i princip oavsett varför man stannar. Allt detta följer av förordningen om vägtrafikdefinitioner (FDEF) 2 §.Det beror alltså på om ditt fordon stått uppställt i strid mot ett parkeringsförbud/parkeringsvillkor, eller någon form av stannandeförbud (t.ex. att stå i/för nära en vägkorsning, på/för nära ett övergångsställe, på gångbana/cykelbana, på ett skyltat stoppförbud, osv). Vilken överträdelse det rör sig om här framgår inte helt tydligt av din beskrivning (även om man kan anta att du blivit rapporterad för att inte ha betalt p-avgift). Redan här kan sägas att om det rört sig om ett stannandeförbud finns inte mycket att göra i ditt fall annat än att betala parkeringsanmärkningen.Är det så att ditt fordon däremot stått i strid mot ett parkeringsförbud/parkeringsvillkor (t.ex. skyltat p-förbud, parkering utan erlagd avgift/p-skiva, parkering längre än tillåten tid, osv), vilket du som sagt får göra vid lastning/lossning, gäller följande.I ett mål från Svea hovrätt (mål nr 3294-18) rörde det sig på samma sätt som i ditt fall om frågan huruvida en persons fordon var uppställt för lastning/lossning eller istället var parkerat (på privat mark), efter ha fått en kontrollavgift för att ha stått parkerad i strid mot gällande villkor. Domstolen hänvisade till definitionen i FDEF 2 § och uttalade att lastning/lossning enligt fast praxis inte ska bedömas som parkering om den företagits "tillfälligt under kortare tid". Någon tidsgräns för när lastningen/lossningen kan sägas upphöra kan dock inte sägas vara skriven i sten, utan det väsentliga är att det kan visas att lastning/lossning faktiskt pågått kontinuerligt för att det ska anses röra sig om detta istället för "parkering" (detta understryks även i rättsfallet RH 1983:87). För att avgöra om det rört sig om en lastning/lossning behöver man alltså ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan dock inflikas att i ett flertal tidigare fall en uppställning som varat i max 10 minuter godtagits såsom lastning/lossning, medan en uppställning på 15 minuter har ansetts utgöra parkering (rättsfallen NJA 1959 s. 349, NJA 1961 s. 468 och NJA 1963 s. 1 samt fallet från Göta hovrätt). I fallet RH 2020:13 har hovrätten därtill uttalat att en uppställning under sju minuter utan att någon aktivitet vid fordonet förekommer som utgångspunkt ska anses ("presumeras") utgöra parkering och alltså inte lastning/lossning.Vad krävs för att framgångsrikt hävda lastning/lossning i detta ärende (förutsatt att du inte stått i strid mot ett stannandeförbud)? – Frågan om hur bilister såsom du själv kan leda i bevis för att en kontrollavgift (eller parkeringsanmärkning) är felaktigt utfärdad har tagits upp i ett antal rättsfall. I NJA 2013 s. 711 uttalar HD att det som en parkeringsvakt har antecknat i samband med att en kontrollavgift/parkeringsanmärkning har utfärdats har ett starkt bevisvärde till förmån för parkeringsövervakaren. Det räcker normalt sett inte bara med ett påstående från fordonsägaren om att felparkering inte har skett för att betalningsansvaret ska undanröjas. Fordonsägaren kan dock motbevisa parkeringsövervakaren om det framställs en befogad invändning såsom att kontrollrutinerna inte varit tillförlitliga eller om stark bevisning lagts fram till stöd för fordonsägarens uppgifter.För att påpeka att du enbart lastat ur gods ur bilen bör du alltså ta fram så mycket bevisning som du kan för att visa detta. Använd dig av ditt vittne, och eventuella ytterligare uppgifter (t.ex. ett kvitto på de inköpta föremålen) som kan belysa att du faktiskt lastat ur föremål ur fordonet. Det kan inflikas att ett närstående vittnes uppgifter inte är lika mycket värda i form av bevisning, jämfört med om du inte är närstående till vittnet (även detta underströk hovrätten i fallet RH 2020:13 ovan). Det kan vara till nytta för dig att påpeka att övervakningstiden enligt kontrollavgiften varat mellan kl. 12:15-12:20 dvs. i drygt fem minuter, en tidsrymd som enligt vad jag skrev ovan ofta kan godtas såsom lastning/lossning.Vad kan du göra nu? – Du anger att du fått en kontrollavgift, och sådana utfärdas i fall av felparkering på privat mark enligt lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP) 1 §. Parkering på privat mark/tomtmark handlar i grunden om ett rättsförhållande mellan enskilda, ett s.k. civilrättsligt förhållande (dvs. mellan parkeringsbolaget å ena sidan och dig å andra sidan). Allmänt gäller i sådana fall att det är den som vill kräva något av någon annan, t.ex. betalning, som måste verka för detta genom att försöka använda sig av t.ex. inkasso, Kronofogdemyndigheten eller domstol (precis som om det hade rört sig om vilken slags faktura som helst). Det är alltså upp till parkeringsbolaget att försöka driva in beloppet av dig. Det du bör göra är att vända dig till deras kundtjänst och förklara situationen och presentera det material du har till stöd för din uppfattning (du kan även dra nytta av mitt svar här). På så sätt kan det bli så att de drar tillbaka sin talan mot dig och att målet alltså avskrivs vid tingsrätten. I annat fall kommer du behöva infinna dig vid förberedelse och huvudförhandling i rätten. Förutsatt att du har någorlunda bra bevisning (t.ex. ditt vittne) för att urlastning skett under övervakningstiden bedömer jag att du skulle kunna få rätt i detta fall och alltså inte bli "dömd" även om det är svårt att uttala sig om detta på förhand. Det kan även inflikas att du inte kommer att bli "dömd" för något brott om det är det du menar, utan enbart få en förpliktelse att betala det/de belopp som parkeringsbolaget/markägaren yrkar, om det skulle bli så att du förlorar.Om du har fler frågor i detta ärende eller önskar ytterligare hjälp är du välkommen att höra av dig till info@lawline.se så att vi kan ta detta vidare.Lycka till i fortsättningen!

Jag har fått en kontrollavgift för att ha stått på p-förbud trots att jag lastat ur föremål ur fordonet. Kan jag överklaga?

2021-05-28 i Fordringar
FRÅGA |Hej. Har fått s k kontrollavgift pga. parkering på privat tomtmark där parkering är förbjuden enligt lag: Lag (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering. Men var tvungen att parkera för lastning/lossning av varor.Parkeringsbolaget hävdar "ingen aktivitet" vid fordonet under mer än 10 minuter och har därför utfärdat kontrollavgift. Men vi satte information = lapp i vindrutan om att lastning pågår. Så vart går gränserna för att kunna lasta/lossa? trots parkeringsförbud.
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med kommer jag gå igenom när begreppet "lastning/lossning" kan sägas övergå i att bli en parkering". Därefter nämner jag vad som krävs för att kunna göra din invändning om urlastning gällande i den fortsatta processen.Var går gränserna för lastning/lossning? – Inledningsvis bör sägas att parkeringsjuridiken regleras i två skilda system, ett för privat mark/tomtmark och ett för allmän mark/gatumark. Det är i regleringen som gäller främst för allmän mark som definitionerna av "lastning/lossning", "parkering" och liknande återfinns, men definitionerna är tillämpliga även på privat mark. Det framgår bl.a. av ett rättsfall med målnummer FT 3294-18 från Svea hovrätt.I förordningen om vägtrafikdefinitioner (FDEF) 2 § anges att med "parkering" avses en uppställning av ett fordon (med eller utan förare) av någon annan anledning än som bl.a. sker för på- eller avlastning av gods. Såsom du själv tycks vara inne på övergår aldrig uppställningen i någon "parkering" rent juridiskt så länge på- eller avlastning av gods (det ska röra sig om tungt eller skrymmande/otympligt gods) sker. Så länge lastning eller lossning pågår träffas aldrig uppställningen av parkeringsförbudet.I målet från Göta hovrätt som jag nyss nämnde rörde det sig på samma sätt som i ditt fall om frågan huruvida en persons fordon var uppställt för lastning/lossning eller istället var parkerat (på privat mark), efter ha fått en kontrollavgift för att ha stått parkerad i strid mot gällande villkor. Domstolen hänvisade till definitionen i FDEF 2 § och uttalade att lastning/lossning enligt fast praxis inte ska bedömas som parkering om den företagits "tillfälligt under kortare tid". Någon tidsgräns för när lastningen/lossningen kan sägas upphöra kan dock inte sägas vara skriven i sten, utan det väsentliga är att det kan visas att lastning/lossning faktiskt pågått kontinuerligt för att det ska anses röra sig om detta istället för "parkering" (detta understryks även i rättsfallet RH 1983:87). För att avgöra om det rört sig om en lastning/lossning behöver man alltså ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan dock inflikas att i ett flertal tidigare fall en uppställning som varat i max 10 minuter godtagits såsom lastning/lossning, medan en uppställning på 15 minuter har ansetts utgöra parkering (rättsfallen NJA 1959 s. 349, NJA 1961 s. 468 och NJA 1963 s. 1 samt fallet från Göta hovrätt).Det korta svaret är alltså att det inte finns någon "fast" gräns mellan lastning/lossning och parkering. Visserligen anger du att parkeringsbolaget uppskattat tiden till över 10 minuter, och detta kan naturligtvis rent bevismässigt vara till nackdel för dig utifrån vad jag nyss skrev, men du kan ändå ha möjlighet att med framgång åberopa att det rört sig om urlastning enligt vad jag skriver härnäst.Vad krävs för att framgångsrikt hävda lastning/lossning i detta ärende? – Frågan om hur bilister såsom du själv kan leda i bevis för att en kontrollavgift (eller parkeringsanmärkning) är felaktigt utfärdad har tagits upp i ett antal rättsfall. I NJA 2013 s. 711 uttalar HD att det som en parkeringsvakt har antecknat i samband med att en kontrollavgift/parkeringsanmärkning har utfärdats har ett starkt bevisvärde till förmån för parkeringsövervakaren. Det räcker normalt sett inte bara med ett påstående från fordonsägaren om att felparkering inte har skett för att betalningsansvaret ska undanröjas. Fordonsägaren kan dock motbevisa parkeringsövervakaren om det framställs en befogad invändning såsom att kontrollrutinerna inte varit tillförlitliga eller om stark bevisning lagts fram till stöd för fordonsägarens uppgifter.För att påpeka att du enbart lastat ur gods ur bilen bör du alltså ta fram så mycket bevisning som du kan för att visa detta. Använd dig av din handskrivna lapp som angett att urlastning pågått (den förekommer förmodligen även i parkeringsbolagets egna bilder då parkeringsövervakaren kan antas ha fotograferat vindrutan). Om du har ett vittne eller ytterligare uppgifter (t.ex. ett kvitto på de inköpta föremålen) som kan belysa att du faktiskt lastat ur föremål ur bilen bör du naturligtvis även försöka använda dig av dessa.Vad kan du göra nu? – Parkering på privat mark/tomtmark handlar i grunden om ett rättsförhållande mellan enskilda, ett s.k. civilrättsligt förhållande (dvs. mellan parkeringsbolaget å ena sidan och dig å andra sidan). Allmänt gäller i sådana fall att det är den som vill kräva något av någon annan, t.ex. betalning, som måste verka för detta genom att försöka använda sig av t.ex. inkasso, Kronofogdemyndigheten eller domstol (precis som om det hade rört sig om vilken slags faktura som helst). Det är alltså upp till parkeringsbolaget att försöka driva in beloppet av dig. Det du bör göra är att vända dig till deras kundtjänst och förklara situationen och presentera det material du har till stöd för din uppfattning (du kan även dra nytta av mitt svar här). Förutsatt att du har någorlunda bra bevisning för att urlastning skett under övervakningstiden bedömer jag att du kan få rätt i detta fall.Om du har fler frågor i detta ärende eller önskar ytterligare hjälp är du välkommen att höra av dig till info@lawline.se så att vi kan ta detta vidare.Lycka till i fortsättningen!Med vänlig hälsning,