Får ett familjehem ändra namn på barnet som inte är deras?

2021-09-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej får ett familjehem ändra namn på barnet som inte är deras
Gabriella Zako |Hej och tack för att du vänder dig till lawline! lag (2016:1013) om personnamn står i 11 §: Ett barn som för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem har tagits emot av någon annan än barnets föräldrar, får byta sitt efternamn till1. ett efternamn som familjehemsföräldern eller någon av familjehemsföräldrarna bär,2. ett dubbelt efternamn enligt 20 § andra stycket som är bildat av efternamn som familjehemsföräldrarna bär,eller 3. ett dubbelt efternamn enligt 20 § andra stycket som är bildat av det efternamn som barnet bär och ett efternamn som en familjehemsförälder bär. Skatteverket beslutar. Överklagande kan ske till allmän förvaltningsdomstol, 42 §.Sammanfattningsvis får familjehem ändra barnets namn så länge familjehemmet uppfyller en av de ovan nämnda punkter.Hoppas att du fick svar på din fråga,MVH

Får man i en bostadsrätt ta ut retroaktiv hyra utan att först meddela de boende (samtliga)

2021-09-21 i Föreningar
FRÅGA |Får man i en bostadsrätt ta ut retroaktiv hyra utan att först meddela de boende (samtliga)
Gabriella Zako |Hej och tack för din fråga!På årsstämman ska det beslutas vilken årsavgiften är. Den betalas oftast in med 1/12-del månadsvis. Årsavgiften ska täcka föreningens driftskostnader, det vill säga uppvärmning, vatten, el, löpande underhåll, amorteringar med mera. I föreningens stadgar ska framgå beräkningsgrunden för vilka årsavgifter som tas ut. Om någon medlem betalt in mindre i årsavgift än beslutat av någon anledning har styrelsen rätt att kräva in detta retroaktivt. medlemmen ska själv hålla reda på vad han/hon betalt in.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på lawline!Med vänlig hälsning,

Bouppteckningen

2021-09-18 i Bodelning
FRÅGA |Hej jag undrar vad som händer när inte alla är med på bodelningen och inte har blivit kallad?
Gabriella Zako |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du menar säkert bouppteckningen. Reglerna finns främst i ÄB 20:2, 3 och 10 §§. Om inte alla som ska kallas är med fysiskt eller genom ombud ska det fogas ett bevis om att kallelse har skett. Om det är en felaktighet som kan rättas till i efterhand, gäller ÄB 20:10, annars måste hela bouppteckningen göras om, t ex om det inte kan visas att någon som skulle kallas blivit kallad.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Med vänlig hälsning,

Om en lagstiftning hinner upphävas mellan den tiden brottet begicks till det att rättegång hålls, kan man ändå bli dömd?

2021-09-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Om en lagstiftning hinner upphävas mellan den tiden brottet begicks till det att rättegång hålls, kan man ändå bli dömd?
Gabriella Zako |Hej och tack för din fråga!Nej, man kan inte bli dömd. I BrP Lag (1964:153) om införande av Brottsbalken står att: "Straff skall bestämmas efter den lag som gällde när gärningen företogs. Gäller annan lag när dom meddelas, skall den lagen tillämpas, om den leder till frihet från straff eller till lindrigare straffHoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på lawline!Med vänlig hälsning,

Osant intygande

2021-09-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Vad gäller vid osant intygade, frågelista, vid köp av fast egendom?
Gabriella Zako |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Osant intygande är ett brott, se BrB 15:11, d v s straffrättsligt och gällande annat än civilrättsliga avtal. Om man ger oriktiga uppgifter vid ett avtal kan följden bli ogiltighet och kanske skadestånd. I JB 4:19 finns de grundläggande reglerna om detta vid fastighetsköp, men även den allmänna avtalsrätten och AvtL 3 kap kan bli tillämpligt, beroende på vad den oriktiga uppgiften består i.Om avtalet är i strid med AvtL 3 kap kan dessutom brott föreligga, t ex bedrägeri, BrB 9:1 och ocker, BRB 9:5. Allt beror på vad den oriktiga uppgiften är och betyder för avtalet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Min sambo har slängt ut mig

2021-09-19 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Är sambo. Han har slängt ut mig från lägenheten. Har alla mina ägodelar där. Nu säger han att jag inte får komma in i lägenheten. Måste ju komma åt mina grejor. Vad gör jag?
Gabriella Zako |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Angående tillträde till bostaden: Om det är deras gemensamma bostad har din kompis tillträde. Om det däremot inte längre skulle vara deras gemensamma bostad och din kompis flyttat ut, kan den före detta sambon neka honom tillträde. Om din kompis då går in utan lov gör han sig skyldig till hemfridsbrott (4 kap 6§ brottsbalken). Hur kan man gå till väga för att få sina saker? Din kompis har givetvis rätt till de saker som är hans. Enklast är att han får dem i samförstånd med sin före detta sambo. Om det alternativet inte finns, går det att vända sig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om handräckning. Se mer här (länk till Kronofogden https://www.kronofogden.se/Sarskildhandrackning.html.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad kan länstyrelsen göra om någon brustit i djuransvar och har flera anmälningar på sig ?

2021-09-14 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad kan länstyrelsen göra om någon brustit i djuransvar och har flera anmälningar på sig ?
Gabriella Zako |Hej och tack för din fråga!Djurskyddslagens regler kompletteras av Djurskyddsförordning (2019:66) som ger föreskrifter bl a för hantering av djur och djurhållning.Om LSt (länsstyrelsen) bedömer att det finns grund för anmälningarna kan den enligt Djurskyddslag (2018:1192) 9 kap företa olika åtgärder, bl a djurförbud (9:1), avlivning (9;4) och omhändertagande (9:5).Dessutom kan LSt anmäla till åtal så att åklagare kan besluta att åtala och straff ev utdömas av domstol enligt 10 kap. Vidare kan åklagare besluta åtala för djurplågeri enligt BrB 16:13.LST:s utredning får innan åtal kompletteras med polisutredning.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på lawline!Med vänlig hälsning,

Väcka en talan i tingsrätt

2021-09-13 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hur väcker man en talan i en tingsrätt?
Gabriella Zako |Hej och tack för din fråga!Det dispositiva tvistemålsförfarandet regleras av rättegångsbalken (här benämnd RB).Enligt 42 kap. 1 § RB (rättegångsbalken) skall käranden (den som stämmer motparten) anger sitt yrkande, ifall käranden har fler yrkanden skall alla anges även fast att det är tillåtet att senare under målet lägga till ett yrkande 13 kap. 3 § RB. När det gäller svarandens yrkande skall denne i svaromålet ange ifall han/hon bestrider eller medger svaromålet 42 kap. 7 § 1 p. RB.Jag utgår i ditt fall ifrån att hyresvärden är kärande och att du är svaranden. För att kunna yrka skadestånd och att lägenheten ska överlåtas till dig krävs att du skickar en stämningsansökan 42 kap. 1 § RB, Stämningsansökan ska sedan skickas in till tingsrätten i den ort där svaranden har sin hemvist 10 kap. 1 § första stycket RB. Du måste alltså skriva en stämningsansökan som du sedan skickar in till rätten för att därmed väcka en talan.Stämningsansökans innehållDet finns ett antal punkter som måste finnas med i en stämningsansökan (42 kap. 2 § RB). Jag kommer att redogöra för dessa punkter här nedan.YrkandeEn stämningsansökan måste innehålla ett bestämt yrkande (42 kap. 2 § första stycket 1 RB). I yrkandet ska man kort och koncist ange vad man vill att domstolen ska meddela för domslut. Du ska alltså i yrkandet ange vad du vill att domaren ska meddela för dom.GrunderVidare ska en stämningsansökan innehålla de grunder som käranden åberopar till stöd för sitt yrkande (42 kap. 2 § första stycket 2 RB). Här ska du beskriva vad som har hänt och övriga relevanta omständigheter som visar att du har rätt till det du har yrkat. Grunderna ska ha beskrivits utförligen.BevisningStämningsansökan ska även innehålla de bevis som man vill åberopa (42 kap. 2 § första stycket 3 RB). Detta innefattar både skriftliga och muntliga bevis. Om skriftlig bevisning åberopas, bör detta lämnas in till rätten i samband med ansökningen (42 kap. 2 § fjärde stycket RB).För varje bevis som man åberopar, ska även ett bevistema anges i stämningsansökan (42 kap. 2 § första stycket 3 RB). Bevistemat ska ange vad man som part vill styrka med det bevis som man har åberopat. Detta ska anges preciserat.Utöver nämnda punkter, ska en stämningsansökan innehålla personuppgifter m.m. (33 kap. 1 § RB). Stämningsansökan ska även vara undertecknad av käranden eller dennes ombud (42 kap. 2 § tredje stycket RB).Om du behöver vidare hjälp i ditt ärende, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på lawline!Med vänlig hälsning,