Legalitetsprincipen

2021-06-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |En 17-årig tjej har tagit en sexualiserad nakenbild av sig själv, och visar bilden för sin 22-årige sambo. Har tjejen därvid gjort sig skyldig till barnpornografibrott genom att visa honom bilden?
Gabriella Zako |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det följer av legalitetsprincipen att man skall döma efter de lagar som gällde vid tidpunkten för handlingen. Om det inte finns föreskrift om att något är förbjudet, så är det tillåtet. Detta innebär att man inte kan dömas för något man gör om det inte finns ett nedskrivet straffbud.SammanfattningsvisTjejen har inte begått brott eftersom alla normala sexuella handlingar är tillåtna dem emellan.Hoppas detta har klargjort läget för dig!Mvh,

Får man anmäla en misstänkt person för försök till hemfridsbrott?

2021-06-25 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! vi säger så här att ja misstänker än person för Försök till hemfridsbrott . det har gått 3-4 månad sen det hände. kan ja polisanmälan honom?
Gabriella Zako |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem kan polisanmäla ett brott?Först och främst kan jag informera om att det inte finns några formella krav på vem som kan göra en polisanmälan. Detta betyder att vem som helst kan skicka in information till polisen om att ett brott har begåtts. Du behöver alltså inte själv vara offer för brottet för att anmäla. Du har möjlighet att polisanmäla brottet men du bör tänka på att ha bevis såsom inspelning eller vittnen från grannarna som stärker din anmälan.PreskriptionstidenSom du beskriver så har hemfridsbrottet skett för 3-4 månader och preskriptionstiden för hemfridsbrott gäller i 2 år, 35 kap 1 § Brottsbalken. Det innebär att din rätt att åtala inte är förlorad eftersom det bara har gått 3-4 månader sedan brottet begåtts.Jag hoppas du fick svar på din fråga

Får en vän publicera bilder på sin sociala medier och vägra ta bort?

2021-06-24 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej! En person som jag känner har utan min tillåtelse lagt ut en bild på mig i sina sociala medier och vägrar ta bort. Jag har kontaktat de som äger hemsidan men de tar inte bort bilden. Vad är mina rättigheter? Har jag inte rätt att få den borttagen med hänvisning till exempelvis gdpr?
Gabriella Zako |Du skulle kunna polisanmäla inlägget ifall det handlar om förtal beroende på innehållet. En person kan dömas för förtal om personen utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning ( 5 kapitlet 1 § Brottsbalken).Om bilden använts i marknadsföringssyfteOm bilden publicerats i ett marknadsföringssyfte kan lagen om namn och bild i reklam tillämpas. Lagen anger att man måste ha samtycke från personen i fråga för att få publicera en bild. Om inget samtycke har inhämtats är publiceringen av bilden otillåten (1 §). Man har rätt till skälig ersättning av tidningen och om de har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet har man även rätt till skadestånd (3 §). Att lagen kan appliceras i ditt fall är inte troligt då bilden publicerats i en nyhetstidning och förmodligen inte ses som reklam. Det räcker alltså inte med att bilden har publicerats i samband med till exempel en artikel utan det måste finnas ett tydligt marknadsföringssyfte.Om hemsidan med utgivningsbevisEn hemsida med utgivningsbevis omfattas inte av GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver något samtycke eller göra någon intresseavvägning för att publicera uppgifter om en enskild. Eftersom dataskyddsförordningen GDPR inte är tillämplig för den som publicerar något under utgivningsbevis är det dels tillåtet att publicera uppgifterna, dels kan du inte heller begära att få personuppgifter raderade.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,Gabriella Zako

Kan en granne ge bygglov?

2021-06-23 i Fastighet
FRÅGA |Kan jag ge bygglov till min granne att bygga ett förråd fastbyggt mot mitt garage utan att söka bygglov hos kommunen i planlagt område.
Gabriella Zako |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Uppförande av komplementbyggnader regleras i 9 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900). Du kan läsa bestämmelsen här.Tomten gränsar mot privat markSyftet med det s.k. "grannmedgivandet" är, att den som vill bygga en komplementbyggnad närmare än 4,5 meter från tomtgränsen ska slippa söka bygglov för detta om denne istället fått berörd grannes medgivande till bygget. Den byggande får själv skaffa intyg om grannens medgivande och bevara det för framtida bevisning. Det krävs inte att medgivandet ska vara skriftligt, men det är lämpligast. Det ska alltså införskaffas från grannen och kommunens handläggare har inte möjlighet att ge medgivande.Tomten gränsar mot kommunal markÄr kommunen en av "grannarna" gäller enligt mark- och miljödomstolens dom 2013-06-07 i mål nr. P 105-13, att när en fastighet gränsar mot en väg eller kommunal mark går det inte att identifiera någon som kan representera intresset av att använda vägen eller marken. Därför går det heller inte att inhämta något giltigt "grannemedgivande" i de fallen. Det innebär dock inte, som man kanske kan tro, att man kan stanna vid att inhämta medgivande från de andra berörda grannarna. Istället krävs alltid bygglov för att få bygga närmare än 4,5 m från kommunal väg.Avslutningsvis En person kan inte ge bygglov, men kan för sin del ge samtycke till åtgärden, men det kan krävas samtycke från flera grannar för att åtgärden ska tillåtas och bygglov därmed ges av kommunens handläggare.Skriv gärna igen om du har fler frågor!Vänligen,Gabriella Zako

Ersättning för patientskada

2021-06-25 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Om bedövning slutade verka under kejsarsnitt och gav upphov till hemska smärtor under operationen, har man rätt till skadestånd då? Mvh Tomas Eriksson
Gabriella Zako |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Om en person drabbas av skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan man ha rätt till ekonomisk ersättning enligt Patientskadelagen (PSkL). Denna lag gäller bara för skador som inträffats i samband med hälso-, sjuk- och tandvård i Sverige enligt 3 § PSkL.Ersättning enligt patientslagenEnligt 6 § PSkL framgår vilka typer av skador som ger upphov till rätt till ersättning. Det förutsätts att det föreligger en överhängande sannolikhet att en personskada har orsakats av någon av de nedanstående medicinska åtgärderna eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården samt att skadan ska ha kunnat undvikas. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6).För att ha rätt till ersättning för en behandlingsskada enligt 6 § p. 1 PSkL, exempelvis, förutsätts det att det föreligger en överhängande sannolikhet att skadan har orsakats av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd och ska, rent objektivt, ha kunnat undvikas om åtgärden hade utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts, som enligt en bedömning i efterhand enligt medicinsk uppfattning skulle ha tillgodosett behovet av vård på ett sätt som varit mindre riskfyllt. Om det enbart varit möjligt att undvika skadan genom en mer avancerad metod som i regel varit mer riskfylld, föreligger ingen ersättningsgill behandlingsskada.Patientskadeersättning lämnas inte om skadan har uppkommit till följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada, som utan behandling skulle ha varit direkt livshotande eller lett till svår invaliditet, 7 § p. 1 PSkL. Detta undantag gäller, till exempel, i situationer då vårdbehovet varit så akut att behandling har varit tvunget att stättas in utan att vårdgivaren haft möjlighet att vidta normala förberedelser.Preskriptionstiden förpatientsförsäkringenPatientskadeersättning betalas ut ur vårdgivarens patientförsäkring, 13 § PSkL, vilket alla vårdgivare är skyldiga att ha, 12 § PSkL. Det är alltså till vårdgivarens försäkringsgivare du vänder dig för att göra en skadeanmälan. Om din operation utfördes av en vårdgivare som finansieras av regionen är det Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) som är försäkringsgivaren som du vänder dig till. Du kan göra en anmälan via deras hemsida, här.Även privata vårdgivare som har vårdavtal med regionerna kan omfattas av deras försäkring. När det gäller annan privat vård är patientförsäkringen ofta tecknad hos ett annat försäkringsbolag, vilket du i så fall kan vända dig till.Om din operation utfördes av en vårdgivare som, trots skyldighet, inte har patientförsäkring, svarar de försäkringsgivare som ingår i patientförsäkringsföreningen, enligt 15 §, solidariskt för den patientskadeersättning som skulle ha lämnats om en patientförsäkring hade funnits, 14 § PSkL. Om din vårdgivare skulle sakna en patientförsäkring kan du alltså istället anmäla till patientförsäkringsföreningen, här.Tiden för att kunna anmäla patientskadan varierar beroende på när skadan orsakades. Om din skada orsakades före den 1 januari 2015 gäller att anmälan måste göras inom tre år från det att du fick kännedom om att du kunde anmäla skadan ifråga, det får vidare inte ha gått mer än tio år sedan skadan orsakades. Om skadan däremot har skett från och med den 1 januari 2015 gäller istället bara att du måste anmäla skadan inom tio år från det att den orsakades.Enligt lagen måste skadan anmälas inom 10 år från den tidpunkt den orsakades, för att rätten till ersättning enligt lagen inte ska förloras, 23 § PSkL.SammanfattningsvisFör skador som uppstått i samband med hälso- och sjukvård i Sverige kan du alltså ha rätt till patientskadeersättning. Det är till vårdgivarens patientförsäkringsgivare som du vänder dig för att anmäla skadan, vilken genomför skaderegleringen. Det är alltså försäkringsgivaren som bedömer om rätt till patientskadeersättning föreligger samt som betalar ut ersättningen, om förutsättningarna för ersättning uppfylls. Om det är så att vårdgivaren saknar en patientförsäkring kan du istället vända dig till patientförsäkringsföreningen för att anmäla skadan.Hoppas du har fått svar på din fråga och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Kan arbetsgivare som inte har kollektiv avtal hota med uppsägning?

2021-06-24 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Anställd hos en privat arbetsgivare som inte har kollektivavtal. Hon hotar med uppsägning om jag behöver vara hemma pga sjukdom eller vab. Vad har jag för rättigheter? Kan hon avskeda hur som och vad gäller när det inte står någon uppsägningstid i anställningsavtalet?Tacksam för snabbt svar!
Gabriella Zako |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att tillämpa bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS) och Medbestämmandelagen (MBL).I uppsägningsfallet blir Lagen om anställningsskydd (LAS) relevant. Lagen har till syfte att erbjuda skydd för arbetstagaren och inskränker arbetsgivarens möjligheter att säga upp eller avskeda. Denna lag är tvingande och avsteg kan endast göras genom kollektivavtal.Allmänna regler kring uppsägningEn uppsägning ska vara sakligt grundad (7 § LAS). En uppsägning kan bero på två olika faktorer: arbetsbrist eller personliga skäl. Detta återkommer jag till senare. Nedan har jag sammanfattat de bestämmelser som är allmängiltiga.För att en uppsägning ska anses vara sakligt grundad ska arbetsgivaren först ha uppfyllt sin omplaceringsskyldighet. Denna skyldighet innebär att arbetsgivare i första hand ska försöka lösa situationen genom att omplacera arbetstagaren internt.En uppsägning ska vara skriftlig (8 § LAS). Uppsägningsbeskedet ska också ange vad arbetstagaren ska iaktta om denne vill ogiltigförklara uppsägningen eller yrka skadestånd. Uppsägningsbeskedet ska lämnas eller skickas till arbetstagaren (10 § LAS).I det fall att arbetstagaren begär att få kännedom om grunden för uppsägningen ska den informationen tillställas arbetstagaren skriftligen (9 § LAS).Uppsägningstiden beror på hur länge man varit anställd (11 § LAS). I ditt fall har arbetsgivaren inget kollektivavtal och därför bör uppsägningstiden vara minst 1 månad och beroende på hur mycket du har jobbat upp till 6 månader.Det bör noteras att saklig grund vid uppsägning gäller när det är en tillsvidare anställning och det är oklart i ditt fall. Men jag utgår ifrån att det är en tillsvidare anställning.Huruvida den sakliga grunden är knuten till arbetsbrist eller personliga skäl är relevant då dessa anknyter till olika regler i lagstiftningen. Jag kommer nedan att redogöra för båda.arbetsbristVid uppsägning på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren kunna uppge skäl till uppsägningen.Om arbetsbrist föreligger och en arbetsgivare tvingas säga upp anställda ska detta ske i enlighet med turordningsreglerna i 22 § LAS. Denna turordning ger arbetstagare med längre anställningstid förtur till att få behålla sin anställning.Personliga skälVid uppsägning på grund av personliga skäl gäller tvåmånadersregeln (7 § 4 st LAS). Uppsägningen får inte grundas på omständigheter som arbetsgivaren känt till längre tillbaka än två månader.Vidare ska arbetstagaren underrättas om uppsägningen minst två veckor i förväg (30 § LAS).Förhandlingsskyldighet för arbetsgivare utan kollektivavtal?Om arbetsgivaren saknar kollektivavtal, har arbetsgivaren ändå en primär förhandlingsskyldighet vid uppsägning på grund arbetsbrist mot de berörda arbetstagarorganisationer som har arbetstagare på arbetsplatsen (13 § 2st MBL). Det framgår dock inte att det föreligger någon förhandlingsskyldighet mot oorganiserade arbetstagare för en arbetsgivare som saknar kollektivavtal.SammanfattningsvisDu har rätt till ett skriftligt uppsägningsbesked och om du begärt att få kännedom om grunden för uppsägning ska även detta tillställas dig skriftligen. Vidare har du rätt till minst en månads uppsägningstid och upp till 6 månader beroende på hur mycket du har jobbat. Oavsett om arbetsbrist eller personliga skäl är grund för uppsägningen kommer arbetsgivaren - med bakgrund i de omständigheterna som du angett i din fråga - inte gå tillväga på ett korrekt sätt. Eftersom LAS är tvingande kan arbetsgivaren inte avtala bort dina rättigheter och hota dig hursomhelst.Min rekommendation är att du i första hand vänder dig till ditt fackförbund. Fackförbundet kan företräda och stödja dig i en tvist med din arbetsgivare och man kan även få juridiskt rådgivning. Vidare kan fackförbundet agera medlare mellan arbetstagaren och arbetsgivaren och på den vägen uppnå en lösning som båda parter är tillfreds med.I det fall att du inte är medlem i ett fackförbund kan det vara bra att ta kontakt med en jurist och diskutera hur du ska gå vidare med detta - till exempel skulle ogiltigförklarande av uppsägningen eller skadestånd kunna bli relevant. Vi på Lawline har egna jurister som man enkelt kan ta kontakt med på vår hemsida!Skriv gärna igen om du har fler frågor!Vänligen,

Kan man använda ett indraget körkort som legitimation?

2021-06-23 i Trafik och körkort
FRÅGA |Kan man använda ett indraget körkort som legitimation?
Gabriella Zako |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 15 kap. brottsbalken återfinns bestämmelser avseende straff, för den som på olika sätt lämnar osanna uppgifter (här). Körkort är ett exempel på handling, som i lagen kallas för urkund, vilket förenklat kan sägas vara en beteckning för handlingar, vilka är av betydelse som bevis. I 15 kap. 12 § återfinns straffbudet för brottet missbruk av urkund.Missbruk av urkund innebär, att någon sanningslöst åberopar en för enskild person utställd urkund, såsom gällande för sig själv eller för någon annan person. Körkort är som nämnts en urkund och i och med att ditt körkort från början utställdes för ditt brukande, är det en för enskild person utställd urkund. I det fall du visar körkortet för polisen, eller personal på apotek, systembolag eller uthämtningsställe för post, med vetskap om att körkortet inte är giltigt, åberopar du det sanningslöst såsom gällande för dig. Sålunda uppfyller ett uppvisande av ditt körkort nämnda kriterier för missbruk av urkund.Straffbudet omfattar emellertid endast de fall åberopandet innebär fara i bevishänseende. Vilket innebär att ifall du visar ditt legitimation till en person som har kontrollskyldighet såsom polis så finns det risk att du vilseleder polisen till ett felaktigt tro att du har körkort och därmed göra dig skyldig till brott. Visar du dock körkortet för någon som inte har i uppgift att kontrollera det, exempelvis en vän, gör du dig inte skyldig till brott, eftersom det inte föreligger någon fara i bevishänseende. Uppvisas körkortet för någon, som har skyldighet att kontrollera det, gör du dig emellertid skyldig till missbruk av urkund.Jag skulle rekommendera att du under denna period använda av pass eller internationellt id-kort.Skriv gärna igen om du har fler frågor!Vänligen,Gabriella Zako

I en bostadsrättsförening får styrelsen rösta på sig själv vid omval på stämman?

2021-06-21 i Föreningar
FRÅGA |I en bostadsrättsförening får styrelsen rösta på sig själv vid omval på stämman?
Gabriella Zako |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att föreningen i fråga är en ekonomisk förening. I sådana fall är lagen om ekonomiska föreningar (FL) tillämplig. På en föreningsstämma får en medlem inte själv eller genom ombud rösta på sig själv vid omval (6 kap. 37 § FL). Detta innebär att en medlem som är styrelseledamot inte får rösta i frågor som befriar hen från skyldigheten att exempelvis betala medlemsavgift och delta i arbetsdagar. Man menar att medlemmen i sådana situationer är jäv och därav inte behörig att rösta i frågan. Om styrelseledamöterna inte är medlemmar så är de ändå jäviga då beslutet kan ses som ett avtal mellan styrelseledamöterna och föreningen om att befria de från vissa skyldigheter. I ett sådant fall får de inte heller delta i beslutet se (7 kap. 23 § FL).Skriv gärna igen om du har fler frågor!Vänligen,Gabriella Zako