​Vad ingår i tystnadsplikten inom hälso- och sjukvården?

2021-10-25 i Tystnadsplikt
FRÅGA |Hej Jag hade en fråga, är det tystnadsplikt tex. Om en personal nämner något till en vårdtagare om en kollega, ingår det i tystnadsplikts lagen?Tack på förhand
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att gå igenom vad som ingår i tystnadsplikten som har syftet att skydda patientens integritet och förtroende för vården. Samt även besvara din fråga om information om en kollega som lämnas till en patient omfattas av tystnadsplikten. Jag kommer tillämpa Offentlighets- och sekretess (OSL) som innehåller regler för offentlig verksamhet och Patientsäkerhetslagen (PSL) som innehåller regler för privat verksamhet. Vad ingår i tystnadsplikten inom hälso- och sjukvården? Reglerna för tystnadsplikt och sekretess inom vården har syftet att skydda patienternas integritet och förtroende för vården. Sekretessen inom vården regleras i två olika lagar, men sekretesskyddet ser ungefär lika ut för alla patienter oavsett om det rör sig om offentlig eller privat verksamhet. Som huvudregel gäller sekretess inom hälso- och sjukvården. Sekretess innebär att alla inom hälso- och sjuk vården har en tystnadsplikt gentemot vårdtagaren. Detta innefattar alla uppgifter om vårdtagarens personliga förhållanden. Som vårdgivare och anställd inom vården får man inte under några omständigheter lämna ut uppgifter om patienten utan patientens godkännande. Detta gäller all personal inom hälso- och sjukvården som kommer i kontakt med patienter oavsett personalens yrke. Personal som behandlar patienten kan dela med sig om omständigheter om patienten till sina kollegor om denna kollegan deltar i vården av patienten. Som patient har man rätt att själv bestämma vem som ska få ta del av uppgifterna om ens tillstånd (25 kap. 1 § OSL och 6 kap. 12 § PSL). Det finns vissa omständigheter som kan bryta sekretessen utan patientens godkännande. Detta rör fall som är kopplade till att exempelvis en domstol eller polismyndigheten behöver få reda på om personen som de letar efter befinner sig på en vårdavdelning, eller om det handlar om misstanke om brott som kan ge straff på minst ett års fängelse. Sjukvårdspersonalen har då rätt att göra en polisanmälan och på begäran lämna ut information om patienten. Om personal inom hälso- och sjukvården uppmärksammar att ett barn far illa har den en anmälningsplikt till socialstyrelsen (14 kap. 1 § Socialtjänstlagen). Sammanfattning och vägledning Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt gentemot patienternas uppgifter. De får inte bryta sin tystnadsplikt förutom vid de fallen jag har skrivit om ovan, eller om patienten lämnar ett samtycke. I OSL framkommer det ingenting om att denna tystnadsplikten sträcker sig till att omfatta information om kollegor som lämnas till patienter. Detta innebär alltså att svaret på din fråga är att det inte omfattas av tystnadsplikten. Det du kan göra är att prata med kollegan om detta och att säga att du inte tycker att den borde prata om kollegor med patienter, du kan även vända dig till din chef för att få ytterligare hjälp. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny!Med vänliga hälsningar,

Är det möjligt att uppfylla försörjningskravet med CSN?

2021-10-07 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag är student, bor i studentlägenhet, får studiebidrag samt studielån och har ett deltidsjobb, kan min partner ansöka om uppehållstillstånd till Sverige på grund av anknytning till mig ? Med pengar från CSN samt mitt lön uppfyller jag försörjningskravet som ligger på 8287 kr för två personer för år 2021. Min fråga är räknas pengar från CSN, studiemedel och lån, som inkomst samt ingår studentlägenhet i bostadskravet? Tack på förhand!
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag besvara om CSN räknas som en giltig inkomst enligt försörjningskravet och ifall en studentlägenhet kan anses uppfylla kraven på tillräcklig bostad. I mitt svar tillämpar jag utlänningslagen (UtlL). Är det möjligt att uppfylla försörjningskravet med CSN? Jag tolkar det som att du och din parter antingen är gifta eller planerar på att antingen gifta er eller ingå i ett samboförhållande i enlighet med 5 kap. 3 a § UtlL. För att uppehållstillstånd ska kunna beviljas krävs det att anknytningspersonen, det vill säga du, ska kunna försörja sig själv och utlänningen, att du har en tillräcklig stor bostad och standard för sig och utlänningen. Detta betyder alltså att du som anknytningsperson måste kunna försörja dig själv och din parter, samt även ha en bostad som är tillräckligt stor för er båda två för att försörjningskravet ska anses vara uppfyllt (5 kap. 3 b § UtlL). Det finns även vissa undantag från försörjningskravet, men jag finner inte att någon av dem är tillämpliga i ditt fall (5 kap. 3 c- 3 e §§ UtlL). Försörjningskravet uppfyller du genom att visa att du har regelbundna arbetsrelaterade inkomster, exempelvis lön från arbete. Hur mycket du måste ha i inkomst beror på hur stor familjen ör, men med utgångspunkt att det bara är du och din parter är normalbeloppet precis som du skriver i frågan: 8 287 kr. Denna summan är det du ska ha kvar efter att avdragen för boendekostnaderna har gjorts, mer information hittar du på Migrationsverkets hemsida här. CSN anses inte vara en arbetsrelaterad inkomst, utan det är ett bidrag och lån. Detta innebär att dy därför inte kan uppfylla försörjningskravet om du försörjer dig genom CSN. Däremot bör du tänka på att en tillräcklig förmögenhet kan täcka försörjningskravet. Däremot finns det inte tydliga riktlinjer för hur mycket förmögenhet du bör ha utan en enskild bedömning görs i varje enskilt fall. Eftersom jag inte har någon mer information om hur din ekonomi ser ut kan jag inte säga hur den bedömningen hade blivit. Gällande bostaden fastslås det att du ska ha en av tillräcklig storlek och standard för er att bo i. Eftersom ni är två personer utan barn räcker det med en bostad som har kök eller kokvrå och minst ett rum. Du kan hyra bostaden i andra hand, men denna uthyrningen måste vara godkänd av hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden. Du kan inte anses uppfylla kravet om du bor hemma hos dina föräldrar eller är inneboende (prop. 2009/10:77 s. 39). Om din studentlägenhet är en lägenhet som du hyr i första hand, eller andra hand med godkännande av hyresvärden och om bostaden har ett kök eller kokvrå och minst ett rum, så borde det uppfylla kravet på tillräcklig bostad. Sammanfattning och vägledning Du kommer inte kunna uppfylla försörjningskravet med inkomst från CSN, detta eftersom CSN inte är en arbetsrelaterad inkomst. Jag rekommenderar dig att antingen visa på att du har en tillräcklig förmögenhet som kan täcka era kostnader eller att du hittar ett extra jobb vid sidan av dina studier. Du skriver att du har ett deltidsjobb, kolla om det finns någon möjlighet för dig att få fler timmar. Ett annat alternativ för att få hit din parter kan vara att hen försöker få uppehållstillstånd på egen hand, utan anknytning till dig. Till exempel genom arbete eller studier här i Sverige. Om din lägenhet uppfyller de kraven jag har skrivit om ovan, gör jag bedömningen att den borde vara godkänd. Om du vill ha mer vägledning rekommenderar jag dig att ta kontakt med vår byrå här. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny! Med vänliga hälsningar,

Särkullbarns arvsrätt

2021-10-05 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Jag är särkullsbarn och är kallad till bouppteckningsförrättning. Det är fyra alt att välja mellan på pappret jag ska skicka in. Behöver få det lite närmare förklarat och vad konsekvensen blir. Skillnaden arvslott och laglott. Vad innebär jämkning? 1 Godkännande av testamente 2 Bekräftelse att du tagit del av testamente3 Godkännande av testamente med förbehåll för din laglott 4 Bekräftelse av att du tagit del av testamente samt påkallar jämkning för utfående av din laglott. Det är mamma som avlidit. Jag vill att pappa ska sitta i orubbat bo tills han går bort. Men jag vill säkra min del av arvet så det inte försvinner. Hur gör man då? Jag ärver inte pappa. Vilket alternativ ska jag välja? Testamente finns och det står bara att de vill att pappa ska sitta kvar och önskan om att jag inte tar ut min laglott nu. Det är i mina ögon rimligt. Tacksam för hjälp att bena ut det här.
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag redogöra för vad som gäller för särkullbarn när dennes förälder avlider, samt vad som gäller när det finns ett testamente. I mitt svar tillämpar jag ärvdabalken (ÄB), eftersom bestämmelser om arv finns i denna lagen.Vad gäller särkullbarns arvsrätt? Huvudregeln när ens förälder avlider är att om denna är gift när den avlider så kommer arvet tillfälla förälderns make. Eftersom du är ett särkullbarn har du dock rätt att direkt få ut din laglott efter din förälders död, du behöver inte ta hänsyn till den efterlevande maken (3 kap. 1 § och 2 § ÄB). Om du är din förälders enda bröstarvinge har du rätt att få ut hela den avlidne förälderns kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom det finns ett testamente som i så fall skulle inskränka din rätt till arvet så kan du åberopa jämkning och få ut din laglott direkt (7 kap. 1 § ÄB). Om du vill få ut din laglott direkt måste du påkalla jämkning inom sex månader från det att du delgivits testamentet. Det räcker att du tillkännager ditt anspråk om jämkning till testamenstagarna. Om ett krav om jämkning inte framställs inom sex månader så gäller testamentet även om det kränker din laglott (7 kap. 3 § ÄB). Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott, vad betyder jämkning? Arvslotten är egendomen som en avliden person lämnar efter dig, det vill säga den avlidnes kvarlåtenskap. Det är den del av den avlidnes tillgångar som lagen säger ska tillfalla den avlidnes arvingar och i första hand bröstarvingar. Bröstarvingar är den avlidnes avkomlingar och barnbarnsbarn räknas som en avkomling (2 kap. 1 § ÄB). Om det inte finns ett testamente så är bröstarvingarnas arvslott hela värdet (allt som den avlidne efterlämnar) som finns i dödsboet. Utan ett testamente handlar det om ett "vanligt arv" och fördelningen sker då enligt den legala arvsordningen (2 kap. ÄB). Laglotten är den delen som enligt lag måste gå till den avlidnes bröstarvingar, denna delen av kvarlåtenskapen får den avlidne inte bestämma över genom ett testamente. Detta begreppet är bara relevant när det finns bröstarvingar till den avlidne. Laglotten är hälften av arvslotten exempelvis om arvslotten är lika med 100 kr så är laglotten då lika med 50 kr. Laglotten är skyddad i de svenska reglerna och man kan inte förhindra bröstarvingarnas rätt till laglotten. Det. utgör den minsta summan som bröstarvingarna har rätt att få ut (7 kap. 3 § ÄB). Jämkning av ett testamente innebär att man som bröstarvinge åberopar att en kränkning har uppkommit genom testamentet. Man kan inte hålla sig passiv utan man måste säga ifrån ifall man vill att testamentet ska jämnas, det räcker med att arvingen meddelar testamentetstagarna om att den vill att testamentet ska jämkas. Av praktiska skäl kan det vara lämpligt och underlättande att begära jämkningen i samband med boupptäckningssammanträdet. Vad innebär de olika alternativen som jag har fått? Om du godkänner testamentet kommer den avlidnes vilja att fullföljas. Detta innebär att du inte kan begära jämkning av testamentet vid en senare tidpunkt. Att du bekräftar att du har tagit del av testamentet gör att du i framtiden inte kan säga att du inte viste om att ett testamente fanns, för din rätt till ditt arv kan detta innebära att om du förhåller dig passiv och att testamentet missgynnar dig så kan du inte begära jämkning i efterhand. Att du godkänner testamentet men med förbehållande för din laglott innebär att du vill att testamentet inte ska jämkas, men du vill ha ut din laglott som du har rätt till enligt lag. Det sista alternativet innebär att du inte godkänner testamentet utan bara bekräftar att du vet att testamentet existerar. Du påkallar även i detta alternativet en jämkning av testamentet för att få ut din laglott direkt. Sammanfattning och vägledning Du är ett särkullbarn och du har därför rätt att ta ut din laglott direkt. Om du inte gör detta så kommer du få ut det i samband med den efterlevande makens död, då får du endast den delen som kommer från din förälders kvarlåtenskap eftersom du inte är den efterlevande makens bröstarvinge. Jag rekommenderar dig att läsa igenom testamentet noga och funder kring hur du vill göra. Kom ihåg att detta testamente kränker din rätt till din laglott som särkullbarn och om du inte åberopar jämkning inom sex månader från den dag du har fått testamentet delgivet så kommer du inte kunna göra någonting. Testamentet kommer alltså vara giltigt trots att det kränker din rätt. Om du behöver mer hjälp angående testamentet och råd om hur du borde gå vidare rekommenderar jag dig att ta kontakt med vår byrå här. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny! Med vänliga hälsningar,

​Vilken egendom ingår i en bodelning?

2021-10-04 i Bodelning
FRÅGA |Hej.Min fru och jag har separerat och skilsmässan är inskickad. Jag äger ett hus som jag står som ensam ägare på alla lån står på mig. Huset köpte jag 2007 och min fru flyttade in hos mig 2014 . Som sagt är det jag som står som ensam ägare på huset, alla lån står på mig och de har alltid bara jag betalat. Hur blir det nu när vi skall skiljas ? Har hon rätt till halva huset? Måste jag lösa ut henne?Vi ägde också tre bilar som stod på mig och som jag har köpt dock under perioden vi var ihop. Jag sålde alla bilar några veckor innan vi skickade in skilsmässa. Vad händer med detta ?Jag har också mycket på mitt sparkonto som jag har sparat ihop under alla år. Vad händer med det? Det är mina pengar som jag har lagt undan från min lön varje månad. Har hon rätt till hälften på det ?
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag gå igenom vad som ingår i en bodelning vid en skilsmässa. Jag kommer börja med att allmänt förklara vad bodelningen innebär och sedan gå in på vad som gäller i ditt fall. I mitt svar kommer jag tillämpa Äktenskapsbalken (ÄktB) eftersom ni har ingått ett äktenskap. Jag antar att ni inte har ett äktenskapsförord. Vilken egendom ingår i en bodelning? En bodelning ska ske när äktenskapet upplöses antingen genom skilsmässa/separation eller dödsfall (9 kap. 1 § ÄktB). Utgångspunkten vid en bodelning är att all giftorättsgods ska ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom blir enskild egendom om makarna har avtalat om detta i ett äktenskapsförord eller genom att makar har fått egendomen i gåva eller via testamente båda med villkor om att det ska utgöra enskild egendom. All annan egendom är giftorättsgods och ska alltså ingå i bodelningen, även egendom som makarna hade innan äktenskapets ingående. Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Detta kallas för brytdagen eller den kritiska punkten. All giftorättsgods som finns från och med brytdagen ingår i bodelningen och en make har redovisningsplikt över dennes egendom mellan brytdagen till och med dagen då bodelningen genomförs (9 kap. 2 § ÄktB). Hälftendelningsprincipen gäller för bodelningen och den går ut på att makarna ska ha hälften var av det totala nettogiftorättsgodset. Man måste därför först räkna av respektive makes skulder innan man gör delningen. Huvudregeln är att makarnas skulder ska räknas av mot respektive makes eget giftorättsgods. Förutom enskild egendom får makar endast i skälig omfattning undanta kläder, personliga presenter och andra föremål som maken uteslutande har till sitt personliga bruk från bodelningen (10 kap 2 § ÄktB). Tydliga exempel är kläder och smycken. Vilken personlig egendom som makar får undanta beror på makarnas ekonomiska situation. Om makarna har haft en hög ekonomisk standard bör de få undanta mer personlig egendom. Vad händer med huset och pengarna på sparkonto? Det spelar ingen roll när du har köpt huset, jag antar att du inte har köpt huset med pengar som du har ärvt med villkor om att det ska vara enskild egendom. Om du och din fru inte har ingått ett äktenskapsförord under äktenskapet så blir alltså ditt hus och dina pengar på sparkontot giftorättsgods. Eftersom det är giftorättsgods och för att huset och pengarna fanns vid brytdagen, så ska det ingå i bodelningen och din fru har då rätt till en hälftendelning. Vad händer med bilarna som har sålts innan brytdagen? Jag förstår det som att bilarna var sålda innan ansökan om äktenskapsskillnaden inkom till tingsrätten, det vill säga innan brytdagen. Av det jag har skrivit ovan borde det naturliga vara att eftersom bilarna var sålda innan brytdagen så kommer de inte vara med i bodelningen, men så är det inte riktigt. Om den ena maken utan den andra makens samtycke har inom tre år innan talan om äktenskapsskillnad väcktes i inte obetydlig omfattning minskat sitt giftorättsgods genom gåva eller använt giftorättsgodset för att öka värdet på sin enskilda egendom, så ska den andra makens andel i boet beräknas som om minskningen inte har skett (11 kap 4 § ÄktB). Det som gäller här är att motverka att en make genom diverse åtgärder minskar den andre makens anspråk till hälften av egendomen. Man behöver inte bevisa att maken agerat avsiktligt, utan kravet som ska uppfyllas är att maken har minskat sitt giftorättsgods i inte obetydlig omfattning. Bedömningen här görs utifrån försäljningens storlek i förhållande till det övriga giftorättsgodset. Eftersom jag inte vet hur mycket du sålde bilarna för, om du har pratat med din fru om försäljningen eller om du gjorde det i syfte att öka din enskilda egendom så kan jag tyvärr inte svara på om denna lagregel kan komma att tillämpas i ditt fall. Sammanfattning och vägledning Din fru har rätt till hälften av all ditt giftorättsgods, eftersom det i din fråga inte framgår om huset, pengarna eller bilarna är enskild egendom har jag antagit att de är giftorättsgods. Huset och pengarna kommer ingå i bodelningen, din fru har rätt till en hälftendelning. Försäljningen av bilarna kan möjligtvis omfattas av 11 kap. 4 § ÄktB och om detta är fallet så kommer summan från försäljningen återföras till bodelningen och utgöra giftorättsgods. Din fru kommer om kraven i lagregeln uppfylls få rätt till hälften av värdet på bilarna. Min rekommendation till dig är att prata med din fru och utföra bodelningen genom en bodelningsförättare. Om du vill ha ytterligare vägledning rekommenderar jag dig att ta kontakt med vår byrå här. Jag hoppas att du har fått någon vägledning i din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny! Med vänliga hälsningar,

​Vem ärver min avlidna faster enligt den legala arvsordningen?

2021-10-25 i Arvsordning
FRÅGA |Min faster som ej hade några barn har avlidit. Övriga släktingar är min andra faster o hennes två barn. Min pappa dog för flera år sedan. Min fråga är hur arvsordningen ser ut. Det finns inget testamente.
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag gå igenom hur den legala arvsordningen ser ut och vem det är som ärver din avlidna faster. Jag kommet tillämpa ärvdabalken (ÄB) i mitt svar. Vem ärver min avlidna faster enligt den legala arvsordningen? När en person avlider ska dennes kvarlåtenskap skiftas om ett testamente inte finns. Fördelningen av kvarlåtenskapen, det vill säga arvet, ska då fördelas enligt den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen är den avlidnes släktingar som delas upp i tre arvsklasser.Den första arvsklassen utgörs av bröstarvingar och dessa ska ärva lika lott (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Bröstarvinge är ett begrepp som beskriver den närmaste arvingen till arvlåtaren (den avlidne), i många fall synonymt med barn. Bröstarvingar kan även vara barnbarn och barnbarnsbarn. Om bröstarvingen är avliden träder dennes avkomlingar in (barn, barnbarn m.m.) i dennes ställe enligt istadarätten (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Istadarätten innebär att det är rätt för en person att ärva i sin avlidna förälders ställe.Om arvlåtaren inte har en arvinge i första klassen, måste vi se till den andra arvsklassen. Enligt den andra arvsklassen ärver föräldrarna hälften var av arvlåtarens kvarlåtenskap (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Om en av föräldrarna har avlidit, delar arvlåtarens syskon den avlidne förälderns lott (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Om syskonet är avliden ska dennes avkomlingar träda i dennes ställe för arvet (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Om en förälder är avliden och det inte finns syskon eller avkomlingar, ska hela arvet gå till denna föräldern (2 kap. 2 § andra stycket ÄB).Den tredje arvsklassen blir tillämplig om det varken finns några arvingar i första eller andra arvsklassen. Den tredje arvsklassen innebär att mor- och farföräldrar till arvlåtaren ärver lika lott (2 kap. 3 § första stycket ÄB). Om en mor- eller farförälder är avliden ska den avlidnes barn dela dennes lott (2 kap. 3 § andra stycket ÄB). Eftersom din avlidna faster inte hade några barn måste vi hitta arvingar i den andra arvsklassen. Din fasters syster och bror ingår i den andra arvsklassen och detta innebär att de har rätt att ärva henne. Även du och dina kusiner ingår i den andra arvsklassen och kan därmed ärva henne.Vi behöver alltså inte ta hänsyn till den tredje arvsklassen. Om din fasters föräldrar har avlidit och det bara är din faster, hennes barn och du kvar kommer arvet alltså att delas mellan er. Eftersom det inte finns något testamente gäller det som står i ärvdabalken. SammanfattningDu, din faster och hennes barn ingår i den andra arvsklassen och omfattas av reglerna. Ni kan därför ärva din avlidna faster. Eftersom det saknas ett testamente kommer hela din fasters kvarlåtenskap delas mellan arvingarna i den andra arvsklassen. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny!Med vänliga hälsningar,

Kan jag få ett ryskt medborgarskap tack vare att min dotter är rysk medborgare?

2021-10-05 i Migrationsrätt
FRÅGA |HejJag är svensk medborgare, var tidigare gift med en ryska som är både svensk o rysk medborgare, vi fick en dotter som är både svensk och rysk medborgare. Frågan är, kan jag få ett ryskt medborgarskap tack vare att dottern är rysk medborgare?
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag ska försöka besvara vad som gäller när en svensk medborgare vill ansöka om ryskt medborgarskap och ge råd om hur du kan gå tillväga. Kan jag få ett ryskt medborgarskap tack vare att min dotter är rysk medborgare?Du är svensk medborgare och du har i din fråga skrivit att du önskar att bli rysk medborgare också. I Sverige är det tillåtet att svenska medborgare har medborgarskap i andra länder också. Det finns alltså ingenting i svensk rätt som hindrar dig från att ha dubbelt medborgarskap. Regeringskansliet går igenom vad som gäller mer ingående på deras hemsida, du kan läsa om vad som gäller vid dubbla medborgarskap här.Eftersom jag inte vet hur den ryska lagstiftningen ser ut kan jag inte säga om du, på grund av din dotters ryska medborgarskap kan ha rätt till ett ryskt medborgarskap också. Jag rekommenderar dig därför att ta kontakt med den Ryska Federationens Ambassad i Sverige, du kan komma i kontakt med dem här. Jag hoppas att du har fått viss vägledning i din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny! Med vänliga hälsningar,

Kan arbetsgivaren tvinga arbetstagaren att gå ner i arbetstid?

2021-10-04 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Min arbetsgivare vill sänka min tjänst från 70% till 50%. Medan min kollegas tjänst ökar från 70% till 100%. Jag ser ingen minskning av arbetstimmar för alla anställda men ändå vill de att jag ska gå med på en minskning. Vill ej behöva byta arbetsplats men kan inte gå ner så mycket i timmar. Är det rätt?
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågor som rör anställningar finns i lagen om anställningsskydd (LAS), jag kommer tillämpa denna i mitt svar. Jag tolkar din fråga som att det inte handlar om korttidspermittering, om det rör sig om en korttidspermittering så kan din arbetsgivare tillfälligt schemalägga dig på halvtid. Jag tolkar din fråga som att den handlar om din chefs rätt att leda och fördela arbetet mot din vilja. Kan arbetsgivaren tvinga arbetstagaren att gå ner i arbetstid? Arbetsgivaren har en vidsträckt rätt att leda och fördela arbetet på arbetsplatsen. Det innebär att din arbetsgivare kan schemalägga eller ändra dina arbetsuppgifter fritt inom anställningens ramar. Men detta innebär inte att du måste acceptera din arbetsgivares förfrågan om att du ska gå ner i halvtid. Att arbeta på 50% kan påverka din framtida pension och inkomst i övrigt. Innan din arbetsgivare beslutar sig för att minska din arbetstid måste denna se till att den har skapat möjliga kompletterande arbetsuppgifter till dig. Om arbetsgivaren hävdar att företaget inte har det ekonomiskt möjligt att ha lika många anställda med "hög" arbetstid, så har din arbetsgivare rätt att antingen säga upp ditt anställningsavtal för omförhandling eller alternativt säga upp dig på grund av arbetsbrist. Att en annan anställd får gå upp från 70% till 100% och att du får göra tvärtom talar emot detta. Om en uppsägning ska bi aktuell måste det föreligga saklig grund (7 § LAS). Uppsägningen ska vara skriftlig (8 § LAS). Vid en uppsägning ska även en turordning beaktas (22 § LAS). Om en uppsägning sker på grund av arbetsbrist, har du företrädesrätt till återanställning (25 § LAS). Att din kollega får mer arbetstid när du får gå ner i arbetstid och när ingen annan i företaget berörs av detta så finns det skäl att ta kontakt med ditt fackförbund. Jag kan nämligen inte med grund i de uppgifter du har angivit se att det föreligger arbetsbrist, jag anser att din arbetsgivares vilja att du ska gå ner i arbetstid möjligen beror på något annat. Sammanfattning och vägledning Du kan motsätta din arbetsgivares vilja att få dig att gå ner i arbetstid. Däremot riskerar du uppsägning om du motsätter dig det och anställningsavtalet kommer då gå för omförhandling, vilket innebär att arbetsgivaren i det nya avtalet kommer erbjuda dig en anställning på 50%. Jag rekommenderar dig att direkt ta kontakt med ditt fackförbund och att du tillsammans med fackförbundet för vidare dina tankar till arbetsgivaren. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny! Med vänliga hälsningar,

Vad är giftorättsgods och vad ingår i en bodelning?

2021-10-04 i Bodelning
FRÅGA |Hej, undrar ifall min make hade rätt att ta hälften vid försäljningen av vår husbil? Jag köpte den tack vare ett arv från min bror. Vi är fortfarande gifta men särbo.
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag att redogöra för vad som är giftorättsgods och vad som ska delas makarna emellan vid en framtida bodelning. Jag tolkar alltså din fråga som att du frågar om husbilen är giftorättsgods och om din make har rätt till hälften av det värdet den har säljs för. I mitt svar tillämpar jag Äktenskapsbalken (ÄktB). Vad är giftorättsgods och vad ingår i en bodelning? Vid en skilsmässa ska en bodelning göras och makarnas egendom fördelas då lika mellan dem. Det handlar alltså om en hälftendelning (9 kap. 1 § ÄktB). Huvudregeln vid en bodelning är att allt giftorättsgods ska ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Det som menas med giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är: - Egendom som som genom äktenskapsförord är enskild - Egendom som en make har fått i gåva med villkor om att den ska vara enskild egendom - Egendom som en make har fått genom testamente med villkor om att den ska vara enskild - Egendom som en make ärvt och som enligt testamente ska vara enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Du skriver i din fråga att du har köpt husbilen genom ett arv du fick från din bror. Om det i ett testamente efter din bror inte framgår att arvet efter honom skulle vara enskild egendom, innebär detta att det är giftorättsgods. Att du har köpt husbilen med pengarna från arvet spelar alltså ingen roll om det inte framgick att arvet skulle vara din enskilda egendom. Om det antingen genom testamente eller genom ett äktenskapsförord är fastslaget att arvet är enskild egendom så gäller detta för husbilen och din maka har ingen giftorätt (7 kap. 3 § ÄktB). Sammanfattning och vägledning Om det vid arvet efter din bror framgick av hans testamente att arvet skulle vara din egendom eller om du och din maka har ingått ett äktenskapsförord där det fastslås att arvet är din enskilda egendom, så innebär detta att din maka inte har någon giftorätt i husbilen eftersom den är köpt med arvet. Det kommer i detta scenario inte ske en hälftendelning av husbilen vid en framtida bodelning. Om det däremot är tvärt om, att det inte framgår att arvet var enskild egendom, så innebär det att det utgör giftorättsgods. Eftersom det i din fråga inte framgår om testamente eller äktenskapsförord finns så kan jag inte tydligt säga vad som gäller. Det jag kan rekommendera dig om du vill att husbilen ska vara enskild egendom är att du och din maka skriver ett äktenskapsförord där detta framgår tydligt. Om du behöver hjälp att upprätta äktenskapsförordet så kan du boka en tid med vår byrå här. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny fråga! Med vänliga hälsningar,