Hur kräver man ersättning för en misslyckad plastikoperation?

2021-09-26 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |Hej, Jag genomförde en näsplastik för några månader sedan som är helt misslyckad. Jag ville genomföra operationen av kosmetiska skäl men på konsultationen så hävande kirurgen att min nässkiljevägg var sne och att jag skulle andas mycket bättre om jag korrigerade den (har aldrig upplevt aningsproblem) och såklart gick jag på det. Nu efter operationen är min näsa och mina näsborrar helt sneda och jag andas sämre genom ena näsborren. Har förstått att det är svårt att få ersättning för plastikoperationen men eftersom jag inte bara är missnöjd över själva resultatet utan att kirurgen har utförd en korrigering av nässkiljeväggen som inte ens var nödvändigt och som har försämrat min andningsförmåga undrar jag om det är ett skäl som kan ge ersättning och hur jag ska gå tillväga för att få detta? Kirurgen har inte velat tala om vad han har för försäkringsbolag.
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar dig fråga som att du undrar hur man kan gå tillväga för att kräva ersättning efter en misslyckad plastikoperation. Jag kommer att utgå ifrån att det är en privat klinik som har utfört ingreppet på dig och därför börja med att besvara frågan utifrån den förutsättningen. Längre ned kommer jag dock att nämna vad som kan gälla om det istället är en offentligt finansierad klinik. Detta gäller om du har blivit skadad på grund av en plastikoperationOm du har blivit skadad efter en plastikoperation kan det vara så att du har rätt till ersättning enligt patientskadelagen. För att denna ska vara gällande måste två förutsättningar vara uppfyllda:- Det ska dels ha uppkommit en personskada (personskada definieras som psykiskt eller kroppsligt sjukdomstillstånd som orsakats av en skadehändelse),- Det ska vara fråga om en behandlingsskada som hade kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt (6 § patientskadelagen).För att en skada ska kunna ersättas enligt patientskadelagen krävs vidare att det finns ett orsakssamband mellan skadan och operationen i fråga och detta orsakssamband måste dessutom vara övervägande sannolikt, vilket det är du som patient som måste bevisa. I ditt fall verkar det som att plastikoperationen ifråga har lett till att du andas sämre och att den därmed har försämrat din andningsförmåga. Detta är därför någonting som skulle kunna anses vara en skada enligt patientskadelagen. Så som du beskriver operationen verkar det dessutom som att kirurgen tog en risk när hen korrigerade din nässkiljevägg, eftersom att denna korrigering uppenbarligen försämrade din andning istället för att förbättra den. Det kan därför vara så att denna skada hade kunnat undvikas genom annat utförande av förfarandet eller genom val av ett mindre riskfyllt förfarande.Detta gäller om det är en privat klinikDet är i första hand klinikens försäkringsbolag som du ska vända dig till (13 § patientskadelagen). Om kliniken inte är försäkrad eller om det inte är möjligt att ta reda på vilket försäkringsbolag de har, kan patientförsäkringsföreningen hjälpa dig att få ersättning för din skada (14 § patientskadelagen). Skadeanmälan ska då fyllas i och skickas till PFF. Se www.pff.se/patient för mer info om hur du går tillväga. Det är även värt att nämna att om du skulle vara missnöjd med utfallet hos försäkringsbolaget, kan du alltid vända dig till patientskadenämnden som kan yttra sig i fallet vilket blir som en rekommendation för försäkringsgivaren (17 § andra stycket patientskadelagen). Om det istället skulle vara fråga om en offentligt finansierad klinikRegionerna har tecknat en patientförsäkring hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (Löf). Skadeärenden gällande offentligt finansierade kliniker hanteras av Löf som utreder skador, fattar beslut och lämnar ersättning. Patientförsäkringen gäller även om du har skadats hos en privat vårdgivare som har vårdavtal med en region. En skada måste anmälas till Löf för att du ska kunna få ersättning genom regionernas patientförsäkring. För att anmäla en patientskada går du in på www.lof.se där du sedan kan följa ärendet digitalt. Det går även bra att ladda ner en blankett på från hemsidan eller få den hemskickad. I din anmälan är det viktigt att du är tydlig med vilken personskada du tycker att vården har orsakat. SammanfattningSammanfattningsvis kan procedurerna för att begära skadestånd skilja sig åt beroende på om kliniken är försäkrad eller inte. Min rekommendation till dig är att i första hand ta reda på om kliniken har tecknat en patientförsäkring. Om det finns en patientförsäkring som har tecknats hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag ska anmälan göras hos dem. Om kliniken inte har tecknat en patientförsäkring eller om det inte går att ta reda på vad de har för försäkringsbolag kan patientförsäkringsföreningen betala ut eventuell ersättning enligt patientskadelagen. Då ska skadeanmälan skickas till dem. För att en skada ska kunna ersättas enligt patientskadelagen måste det vara fråga om en personskada som dessutom är en behandlingsskada som hade kunnat undvikas om kirurgen utförde operationen på ett annat sätt eller hade valt ett annat mindre riskfyllt förfarande. I ditt fall finns det en del som talar för att kraven för att få ersättning enligt patientskadelagen kan vara uppfyllda. Jag har dock inte tillräckligt med information för att ge dig ett exakt svar. Min rekommendation till dig är därför att du kollar på de olika alternativen jag beskrivit för att kräva ersättning samt att du kontaktar en jurist som kan hjälpa dig vidare i ärendet.Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Kan säljaren behålla handpenningen vid en avbeställning?

2021-09-26 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej.Har beställt en bröllopsklänning i butik enligt leverantörens storlekstabell. Det är minst 6 månaders leverans. Jag betalade en handpenning till butiken på 50%, och skrev på ett avtal gällande att man ej kan återfå handpenningen vid ånger. Jag behöver däremot avbeställa klänningen, och undrar om butiken verkligen har rätt att behålla hela handpenningen? Det har enbart gått tre dagar sedan beställningen. Jag har läst konsumentköplagen och undrar om jag kan hänvisa till paragraf 37 och 41, och alltså betala den summan företaget lagt ut? Kan jag avbeställa utan att säljaren kan behålla hela handpenningen?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller för handpenningen för avbeställd vara som ännu inte levererats. Jag utgår från att du är konsument och det är ett företag som du har hamnat i tvist med. Därför är konsumentköplagen (KKöpL) tillämplig på frågan och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Det här säger konsumentköplagenEnligt konsumentköplagen gäller att om köparen avbeställer en vara innan den har avlämnats, har säljaren inte rätt att hålla fast vid köpet och kräva betalning (37 § KKöpL). Säljaren kommer i sådant fall istället ha rätt till ersättning enligt 41 § KKöpL. Av 41 § första stycket KKöpL framgår det att om köparen avbeställer en vara enligt 37 § KKöpL har säljaren rätt till ersättning för: särskilda kostnader som han har haft för att ingå och fullgöra avtalet till den del han inte kan tillgodogöra sig dessa på annat sätt,särskilda kostnader till följd av hävningen eller avbeställningen, samtförlust i övrigt med ett belopp som är skäligt med hänsyn till priset för varan, tidpunkten för hävningen eller avbeställningen, omfattningen av nedlagt arbete och omständigheterna i övrigt. Det bör även nämnas att det är säljaren som måste bevisa att att hen har lidit en förlust/skada av avbeställningen. Enligt 41 § andra stycket KKöpL kan säljaren dessutom förbehålla sig en på förhand bestämd ersättning vid hävning eller avbeställning, om den är rimlig med hänsyn till vad som normalt kan antas tillkomma en säljare som ersättning enligt första stycket. Denna ersättning kan relateras till priset samt även göras beroende av när hävningen/avbeställningen sker. Handpenning kan vara en typ av sådan på förhand bestämd ersättning. Vad gäller i ditt fall?I ditt fall har säljaren tagit en handpenning på 50% som jag utgår från är en på förhand bestämd ersättning som de behåller vid hävning eller avbeställning. Du nämner dessutom att ni har skrivit avtal på att denna handpenning inte återfås vid ånger eller avbeställning. Enligt konsumentköplagen får avtalsvillkor som i jämförelse med lagen är till nackdel för köparen/konsumenten ingen verkan (3 § KKöpL). Detta innebär alltså att avtalet mellan er är gällande så länge det inte innebär en nackdel för dig som konsument i jämförelse med vad som hade gällt om ni inte hade haft ett avtal mellan er. Om ni inte hade haft ett avtal mellan er, hade konsumentköplagen varit tillämplig och säljaren hade då kunnat behålla handpenningen så länge den varit rimlig. Därför kommer säljaren att kunna behålla handpenningen så länge denna är rimlig med hänsyn till vad som normalt kan antas tillkomma en säljare som ersättning enligt 41 § första stycket KKöpL. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,

Har hyresgästen besittningsskydd i ett vanligt bostadshus?

2021-09-20 i Hyresavtal
FRÅGA |Jag och min fru äger ett bostadshus som vi hyr ut då vi flyttat till ett annat hus som vi hyr, men vi ska nu köpa huset som vi hyr i och vill sälja huset som vi hyr ut. Vår hyresgäst hävdar att han får bo kvar, att han har besittningsrätt. Gäller det verkligen i ett vanligt bostadshus eller gäller det hyresfastigheter?Vi måste väl kunna sälja vårt hus och säga upp hyresavtalet?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om en hyresgäst har besittningsskydd i ett vanligt bostadshus. Beroende på vilket datum ert hyresavtal ingicks, kommer olika lagar att vara tillämpliga. Om hyresavtalet ingicks före den 1 februari 2013 är det 12 kapitlet jordabalken (JB), även kallat hyreslagen, som är tillämplig. Är det istället så att avtalet har ingåtts efter den 1 februari 2013, kommer lagen om uthyrning av egen bostad att tillämpas. Jag kommer att besvara din fråga utifrån båda situationerna. Vad är besittningsskydd?Jag vill börja med att nämna att besittningsskydd innebär att en hyresgäst kan ha rätt till förlängning av ett hyresavtal trots att en hyresvärd vill säga upp avtalet. Om hyresavtalet har ingåtts före den 1 februari 2013Om hyresavtalet har ingåtts före den 1 februari 2013 kommer 12 kapitlet jordabalken (JB) att vara tillämpligt. Det direkta besittningsskyddet finns föreskrivet i 12 kap. 46 § JB och innebär att hyresgästen har rätt att förlänga hyresavtalet. Det finns dock vissa situationer då hyresgästen förlorar sitt besittningsskydd och då inte har rätt till förlängning av avtalet. Exempel på sådana situationer är om hyresrätten är förverkad eller hyresgästen i annat fall har åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att avtalet skäligen inte bör förlängas. Ett annat exempel på en situation då hyresgästen förlorar sitt besittningsskydd är om huset ska rivas och det inte är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör (12 kap. 46 § andra stycket JB). Även i 12 kap. 42 § JB räknas vissa situationer upp då hyresrätten är förverkad och hyresvärden blir berättigad att säga upp avtalet att upphöra i förtid. En sådan grund är att hyresgästen inte har betalt hyran i tid. Om avtalet sägs upp i förtid på denna grund kommer hyresgästen inte ha rätt till förlängning av hyresavtalet och mister då alltså sitt besittningsskydd (12 kap. 42 § fjärde punkten JB). Andra fall då bostadslägenheter är undantagna från regeln om besittningsskydd, är till exempel om hyresavtalet avser upplåtelse av en lägenhet i andra hand till annan för självständigt brukande och hyresavtalet upphör innan det varat längre än två år i följd (12 kap. 45 § JB). Det finns alltså situationer då hyresgästen får ett besittningsskydd enligt denna lag. Det förutsätter dock att besittningsskyddet inte är förverkat. Om hyresavtalet har ingåtts efter den 1 februari 2013Om hyresavtalet har ingåtts efter den 1 februari 2013 kommer lagen om uthyrning av egen bostad att vara tillämplig. Om privatpersonen som är hyresvärd hyr ut fler än en bostad kommer lagen om uthyrning av egen bostad att sluta gälla. Istället kommer 12 kapitlet jordabalken att tillämpas, och då gäller det som sägs ovan. För uthyrning av privatbostad gäller hyresavtal för obestämd tid om inte en bestämd hyrestid har avtalats. Om hyresavtalet gäller för obestämd tid så ska det sägas upp för att upphöra att gälla. Avtal som ingås för bestämd tid upphör att gälla vid hyrestidens slut. Ett sådant avtal får även sägas upp till upphörande före denna tidpunkt (3 § lagen om uthyrning av egen bostad). Hyresvärden har vidare en uppsägningstid på tre månader vid uppsägning av hyresavtalet, om inte en längre uppsägningstid har avtalats (3 § andra stycket lagen om uthyrning av egen bostad). Hyresgästen har inte rätt till förlängning av avtalet när det upphör att gälla, om inte parterna har avtalat något annat (3 § tredje stycket lagen om uthyrning av egen bostad). Detta innebär att hyresgästen saknar besittningsskydd enligt denna lag. Hyresvärden måste dock alltid beakta uppsägningstiden. SammanfattningBeroende på när hyresavtalet ingicks kommer olika lagar att bli tillämpliga. Om hyresavtalet ingicks före den 1 februari 2013 blir 12 kapitlet jordabalken tillämpligt, och på avtal ingångna efter detta datum blir lagen om uthyrning av egen bostad tillämplig. Den stora skillnaden mellan dessa två lagar är att hyresgästen kommer att sakna besittningsskydd om lagen om uthyrning av egen bostad är tillämplig. Hyresgästen kommer därför aldrig ha rätt att bo kvar i lägenheten oavsett anledningen till att hyresvärden säger upp hyresavtalet. Uppsägningstiden behöver dock alltid beaktas av hyresvärden. Om 12 kapitlet jordabalken är tillämpligt, kommer hyresgästen att ha ett besittningsskydd i vissa fall, och får då bo kvar i lägenheten om hyresvärden säger upp avtalet. Det finns dock vissa situationer då hyresgästen förlorar sitt besittningsskydd och då inte har rätt till förlängning av hyresavtalet, därför kommer detta att variera från fall till fall. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,

Hur kan en lokalhyresgäst vräkas vid obetald hyra?

2021-09-14 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej!Jag har en lokal som jag hyrt ut till en som bedriver biltvätt verksamhet i, hyresgästen har inte betalt hyra sedan början av 2019 Min fråga är hur kan jag vräka honom snabbast? Han jobbar där dagligen och säger att han inte har rådd att betala hyran trots att det går väldigt bra honom. Hur får jag bort honom? vad har han för rättigheter?Hälsningar
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur en hyresvärd kan få till en vräkning när hyresgästen inte betalar hyran i tid, samt hur detta kan göras så snabbt som möjligt. De regler som är relevanta i ditt fall kan hittas i 12 kapitlet jordabalken (JB), som ofta benämns som hyreslagen. Du nämner att frågan rör hyra av en lokal, det är därför detta jag kommer att utgå från när jag besvarar din fråga. Om det hade varit fråga om en bostadslägenhet hade bestämmelserna skiljt sig åt något. I svaret utgår jag även från att det är en privatperson som hyr din lokal och inte ett företag. Detta säger hyreslagen om hyresrättens förverkandeSom huvudregel gäller en uppsägningstid på nio månader för uppsägning av hyresavtal gällande en lokal (12 kap. 4 § JB). Det finns dock situationer då hyresrätten anses förverkad och hyresvärden blir berättigad att säga upp avtalet att upphöra i förtid (12 kap. 42 § första stycket JB). Att ett hyresförhållande ska upphöra i förtid innebär att det ska upphöra omedelbart (12 kap. 6 § JB). En sådan orsak som kan leda till att hyresförhållandet upphör i förtid när det gäller en lokal, är att hyresgästen dröjer med att betala hyran mer än två vardagar efter förfallodagen (12 kap. 42 § första stycket andra punkten). Vid en sådan situation har alltså hyresvärden rätt att säga upp hyresavtalet omedelbart. Observera att en uppsägning ska vara skriftlig om hyresförhållandet har varat i mer än tre månader i följd (12 kap. 8 § JB). En sådan uppsägning kan av värden fullföljas med en ansökan om avhysning. Så går en avhysning/vräkning tillMed avhysning/vräkning avses en förpliktelse för tidigare ägare eller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad (16 kap. 1 § utsökningsbalken (UB)). Om hyresvärden anser att hyresgästen uppfyller kraven för en avhysning/vräkning ska hyresvärden kontakta kronofogdemyndigheten (KFM) som hanterar vräkningsärenden. En ansökning om avhysning/vräkning räknas som en uppsägning av hyresförhållandet (12 kap. 8 § sjätte stycket JB). Hyresvärden ansöker då om ett betalningsföreläggande, vilket är bevis på att ett vräkningskrav har tagits in och att en vräkningsprocess kan inledas vid godkännande. Efter denna ansökan är gjord kommer hyresgästen att få hem ett så kallat delgivningskvitto som ska godkännas och skrivas under av hyresgästen för att en vräkningsprocess ska kunna påbörjas. Detta brev ska sedan skickas tillbaka och i brevet kan det stå hur lång tid man har på sig att flytta ut, vilket kan variera mellan olika fall. Hyresgästen kan även bestrida kravet genom att överklaga. Det bör nämnas att avhysning/vräkning är ett tvångsförfarande och att detta oftast aktualiseras i situationer då en hyresgäst vägrar att självmant flytta ut. Om rättelse Hyresgästen har dock en möjlighet att vidta rättelse, och kan då inte bli avhyst. Om hyresrätten är förverkad på grund av att hyresgästen inte har betalt hyran i tid, men hyresgästen vidtar rättelse (dvs betalar hyran som denne är skyldig) innan hyresvärden sagt upp avtalet, kan hyresgästen inte skiljas från lägenheten på den grunden (12 kap. 43 § JB). Om hyresrätten är förverkad på grund av att hyresgästen inte har betalt hyran i tid och hyresvärden därför har sagt upp avtalet, får hyresgästen inte skiljas från lägenheten om hyran betalas inom två veckor från det att hyresgästen blivit underrättad om att hen genom att betala hyran får tillbaka hyresrätten (12 kap. 44 § JB). SammanfattningEn hyresvärd kan i ett antal situationer bli berättigad att säga upp ett hyresavtal omedelbart. En sådan situation är om hyresgästen dröjer med att betala hyran mer än två vardagar efter förfallodagen. En uppsägning av hyresvärden kan fullföljas med en ansökan om avhysning/vräkning, vilket görs hos KFM som även hanterar vräkningsärendet. Om hyresgästen betalar den obetalda hyran innan hyresvärden har sagt upp avtalet får hyresgästen inte skiljas från lägenheten. Är det så att hyresvärden har sagt upp avtalet kommer hyresgästen att ha två veckor på sig att betala hyran från det att hen blivit underrättad om att det är möjligt att vidta sådan rättelse. Om hyran betalas inom dessa två veckor får hyresgästen inte skiljas från lägenheten på den grunden. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Vad krävs för att en konkurrensklausul ska kunna göras gällande?

2021-09-26 i Anställningsavtal
FRÅGA |Hej! Har haft en tillsvidareanställning på ett nytt företag i industribranchen som en helt vanlig anställd, ingen chef eller högre position. Hade bara varit anställd i 2 veckor när jag själv sa upp mig! Märkte då att det tydligen fanns inskrivet en konkurensklausul och har idag fått erbjudande om jobb på ett företag i samma bransch med samma arbetsuppgifter. Till saken hör att jag är helt ny i branschen och har inga kunskaper och hann inte heller få i det eller nån utbildning i företaget jag var på eftersom det aldrig hann komma igång innan jag sa upp mig! Så jag har inga kunskaper av jobbet, hade ingen insyn i hur företaget fungerade, hade ingen inblick i kundregister eller liknande hade inte heller nån ekonomisk ersättning för klausulen! Så min fråga är, finns det verkligen nån chans att den klausulen verkligen kan gälla eftersom jag inte kan jobbet, inte har nån insyn och inte får nån ersättning för klausulen?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad det är som krävs för att en konkurrensklausul ska kunna göras gällande mot en arbetstagare/tidigare arbetstagare.Vad är en konkurrensklausul?En konkurrensklausul förlänger under en viss period den lojalitetsplikt som du har mot din tidigare arbetsgivare. Denna lojalitetsplikt hade upphört i samband med att din anställning upphörde om det inte funnits en konkurrensklausul. Konkurrensklausuler reglerar huruvida du kan anta anställningar hos konkurrenter och i sådant fall vilka villkor som gäller. När är en konkurrensklausul gällande?Konkurrensklausuler regleras i 3 kap. 38 § avtalslagen. Där framgår det att konkurrensklausuler är gällande mot en arbetstagare/tidigare arbetstagare så länge som denna konkurrensklausul är skälig/rimlig. När man bedömer om en konkurrensklausul är skälig så ska man göra en helhetsbedömning. I denna helhetsbedömning finns det vissa faktorer som man ska ta särskild hänsyn till:- Hur långt konkurrensklausulen sträcker sig över tiden,- Klausulens geografiska giltighetsområde, samt- Vilka nackdelar det innebär att omfattas av en konkurrensklausul i förhållande till de förmåner som erhålls i form av lön och annat.Genom arbetsdomstolens (AD) praxis har man utarbetat denna skälighetsbedömning. Bedömningen av om en konkurrensklausul anses vara skälig görs av domstolen i varje enskilt fall, men några ytterligare faktorer som domstolen kollar på har lyfts fram i det betydelsefulla fallet AD 2015 nr. 8. Dessa faktorer är följande:- Vilket berättigat syfte arbetsgivaren har haft med konkurrensklausulen. I denna bedömning kollar man t.ex. på om arbetsgivaren vill skydda "tekniskt eller annat företagsspecifikt kunnande som arbetsgivaren förvärvat eller utvecklat". Att skydda bestående kundrelationer har också uppfattats som ett sådant berättigat syfte.- I vilken utsträckning som denna konkurrensklausul begränsar en arbetstagares möjligheter att bedriva yrkesverksamhet. Här spelar det roll hur stor omfattningen är av det arbete som arbetstagaren förhindras bedriva men även längden på konkurrensklausulens bindningstid spelar roll.- Vilka sanktioner som är förenade med överträdelse av konkurrensklausulen, samt- Om någon kompensation utgår under bindningstiden och om klausulen varit föremål för seriösa förhandlingar mellan parterna.Vad gäller i ditt fall?Du nämner att du haft en anställning på ett nytt företag i industribranschen som vanlig anställd utan någon högre position. Du var anställd i två veckor och har ingen tidigare erfarenhet av branschen eller kunskaper av jobbet ifråga. Du nämner även att du inte hann få insyn i företaget och att du inte erhöll någon ersättning för klausulen. För det första vet jag inte hur långt i tiden din konkurrensklausul sträcker sig, men ju längre den är desto mer krävs det för att denna också ska anses vara skälig. Bindningstiden bör generellt inte överstiga 18 månader (AD 2017 nr. 38). Jag vet inte heller hur stor omfattningen är av det arbete som du förhindras bedriva till följd av klausulen, men om denna är stor krävs det givetvis mer för att den ska anses skälig. Du nämner att du inte har fått någon ersättning för klausulen, vilket talar emot att denna är skälig om det innebär stora nackdelar för dig som arbetstagare att omfattas av denna konkurrensklausul. Se även AD 2009 nr. 63. En annan viktig faktor är huruvida arbetsgivaren har ett berättigat syfte med klausulen. Då du nämner att du knappt hunnit få någon insyn i hur företaget arbetar med sin produkt och inte heller har någon tidigare erfarenhet av branschen, är detta någonting som talar emot att klausulen är skälig. Att arbetsgivaren vill skydda visst kunnande som arbetstagaren har utvecklat på arbetsplatsen är ett sådant berättigat intresse. Jag har svårt att se att en arbetstagare utvecklar sådan kunnande efter en så pass kort tid som du har spenderat hos företaget. Slutligen vill jag lyfta att du nämnde att det var först när du sade upp dig från företaget som du också märkte att det fanns en inskriven konkurrensklausul i anställningsavtalet. Detta talar emot att klausulen har varit föremål för seriösa förhandlingar mellan parterna och även detta tyder på att klausulen kan vara oskälig. Du nämner inte om det finns några sanktioner knutna till överträdelser av klausulen, men beroende på hur dessa ser ut kan även det vara en faktor att beakta i denna skälighetsbedömning. Sammanfattningsvis anser jag att det finns faktorer kopplade till konkurrensklausulen som talar för att denna skulle kunna vara oskälig/orimlig. Om klausulen är oskälig/orimlig kan den alltså inte göras gällande mot dig. Bedömningen av om en konkurrensklausul är skälig är något som domstolen gör i varje enskilt fall, vilket innebär att det varierar från fall till fall. Den bedömning jag har gjort utifrån informationen jag fått av dig kan du endast använda dig av som vägledning. SammanfattningSammanfattningsvis reglerar konkurrensklausuler huruvida man kan anta anställningar hos konkurrenter och villkoren kring detta. En konkurrensklausul är gällande så länge som denna är skälig/rimlig. Denna skälighetsbedömning görs hos domstolen och det har utarbetats praxis hos AD som används som vägledning. Enligt denna praxis ska det göras en helhetsbedömning av om en konkurrensklausul är skälig och det finns vissa faktorer som ska beaktas. Exempel på sådana faktorer är klausulens bindningstid samt om arbetsgivaren kan antas ha ett berättigat intresse med klausulen. I ditt fall verkar det finnas en del faktorer som talar för att klausulen i fråga kan anses vara oskälig. Om denna anses vara oskälig är den inte heller bindande mot dig. Min bedömning är dock endast en vägledning, vilket innebär att du måste ta ärendet till domstol för att få en slutlig bedömning. Min rekommendation till dig är att du tar kontakt med en jurist som kan hjälpa dig vidare i ärendet. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Vad krävs för att man ska ha rätt till en studietids-SGI?

2021-09-20 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej, jag studerar och jobbar på sidan av studierna. När jag ansökte om tillfällig föräldrapenning samt föräldrapenning fick jag avslag. Försäkringskassans motivering är att jag inte har kvalificerat mig för en SGI innan påbörjade studier och således inte har rätt till en studietids-SGI då jag inte har en vilande SGI. Jag själv förstår inte hur FK kan komma fram till den slutsatsen baserat på det som står i lagen. Därmed vänder jag mig till er med kunskap inom området med frågan vad är kvalifikationerna för att man ska ha rätt till en studietids-SGI?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad det är som krävs för att man ska ha rätt till en studietids-SGI. Regler om detta finns i socialförsäkringsbalken (SFB) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Vad är SGI?SGI står för sjukpenninggrundande inkomst. Det är ett belopp som räknas fram av Försäkringskassan och ligger till grund för hur mycket pengar man kan få om man exempelvis blir sjuk eller ska vara föräldraledig. Utan en SGI kan man bli utan ersättning eller få mindre pengar. SGI:n baseras på den årliga inkomst som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete. Denna inkomst kan vara antingen av anställning eller av annat förvärvsarbete (25 kap. 2 § SFB). Detta innebär att om man slutar att arbeta under en viss period, kommer denna SGI att ligga på noll. För att SGI ska kunna fastställas för en person krävs det att hen är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Vidare krävs det att den försäkrades årliga inkomst kommer från arbete i Sverige, som kan antas vara under minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande och att inkomsten kan antas uppgå till minst 24 % av prisbasbeloppet (25 kap. 3 § SFB). Vad krävs för att bli kvalificerad för studietids-SGI?Under studierna kommer SGI:n alltså att vara vilande och den försäkrade kan då inte få någon sjukpenning eller föräldrapenning grundad på den vilande SGI:n innan studierna avslutats. Vid sjukdom under studietiden kan den studerande dock få sjukpenning eller föräldrapenning baserat på det arbete som sker vid sidan av studierna, vilket kallas för studietids-SGI (26 kap. 19 § SFB). De krav som ställs för att kvalificeras för studietids-SGI finns reglerade i 26 kap. 11 § SFB. Enligt denna paragraf gäller SGI-skydd under den tid då den försäkrade bedriver studier om hen får studiestöd enligt studiestödslagen. En annan situation då SGI-skyddet gäller, är om den försäkrade utan att få studiestöd bedriver studier på minst halvtid vid en utbildning som studiemedel generellt kan lämnas för enligt studiestödslagen och studierna bedrivs på eftergymnasial nivå eller bedrivs från och med det andra kalenderhalvåret då den försäkrade fyller 20 år (26 kap. 11 § SFB). SammanfattningSGI står för sjukpenninggrundande inkomst och ligger till grund för hur mycket en försäkrad kan få i sjuk- eller föräldrapenning. SGI:n baseras på den årliga inkomst som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, vilket innebär att om den försäkrade slutar arbeta under en viss period, till exempel för att studera, kommer SGI:n att bli vilande fram tills att studierna avslutas. Det finns dock en möjlighet att få sjuk- eller föräldrapenning baserat på det arbete som sker vid sidan av studierna, så kallat studietids-SGI. För att kvalificeras för studietids-SGI måste den försäkrade antingen uppbära studiestöd enligt studiestödslagen, alternativt studera på minst halvtid vid en utbildning som studiemedel generellt kan lämnas för samtidigt som dessa studier bedrivs på eftergymnasial nivå eller bedrivs från och med det andra kalenderhalvåret då den försäkrade fyller 20 år. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Vad ska man tänka på när man ingår samboskap och vad innebär ett samboavtal?

2021-09-20 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Vi är ett par, som har varit särbos i snart 10 år. Vill nu bli sambos. Vad säger sambo avtalet, och hur gör vi rätt?Han har barn sedan tidigare, vi har inga gemensamma barn. Hon har ett barn. Hans barn vill inte träffa henne, och tycker inte om att vi är tillsammans. Hennes dotter tycker det går bra. Hur fungerar detta om han dör, jag tänker samboavtal? Blir hon utan bostad, och allt vi har tillsammans?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad man ska tänka på när man ingår ett samboskap samt vad ett samboavtal innebär. Regler gällande sambor finns i sambolagen (SamboL) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Vilka är sambos?Med sambos avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (1 § SamboL). Ett samboförhållande upphör om samborna eller någon av dem ingår äktenskap, om de flyttar isär eller om någon avlider (2 § SamboL). Vad är ett samboavtal?När det kommer till separation av sambor är det normalt sambolagen som tillämpas, såvida det inte finns något skrivet samboavtal mellan samborna. Om det föreligger ett samboavtal kommer den gemensamma egendomen att fördelas i enlighet med vad som har skrivits i avtalet. Genom samboavtalet kan man avtala om att en bodelning inte ska ske eller att en viss egendom inte ska ingå i bodelningen (9 § första stycket SamboL). Ett sådant samboavtal ska upprättas skriftligen och undertecknas av samborna (9 § andra stycket SamboL).När ett samboavtal inte finns Som nämnt kan man avvika från sambolagen genom att skriva ett samboavtal. Om ett samboavtal inte finns är det dock sambolagen som gäller, vilket innebär att när ett samboförhållande upphör, ska på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning (8 § SamboL). Det som utgör samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om denna egendom har förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Med gemensam bostad menas fast egendom som har förvärvats gemensamt (5 § SamboL) och med gemensamt bohag menas möbler, hushållsmaskiner och annat lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet (6 § SamboL). Hit räknas inte sådant som används uteslutande för den ena sambons bruk. Egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål räknas inte heller in (7 § SamboL). Även egendom som är enskild undantas från bodelningen (4 § SamboL).Så går bodelningen tillVid bodelningen ska först sambornas andelar i samboegendomen beräknas (12 § SamboL). Det som återstår av samboegendomen efter att avdrag har gjorts för skulderna, ska läggas samman och sedan delas lika mellan samborna (14 § SamboL). Om en sambo dörSambor har inte rätt till arv, men en efterlevande sambo har rätt till en bodelning vid begäran (18 § SamboL). En bodelning kommer då att innebära att den gemensamma egendomen delas lika mellan dödsboet efter den avlidne sambon och den efterlevande sambon. En sådan bodelning kommer endast att gälla till förmån för den efterlevande sambon, vilket innebär att exempelvis barn till den avlidne inte kan begära sådan bodelning. Den efterlevande sambon kommer ha rätt att behålla den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget om det är skäligt. Om värdet av bostaden och bohaget skulle överstiga den efterlevande sambons andel så ska dödsboet ersättas för detta (16 § SamboL).Vad gäller i ditt fall? Det sagda innebär alltså att sådan egendom som utgör er gemensamma bostad och ert gemensamma bohag är samboegendom som ska fördelas genom bodelning. Sådan bodelning kan ske exempelvis om ena sambon dör, eftersom att det innebär att samboförhållandet då upplöses. Detta innebär att det som ingår i den gemensamma samboegendomen kommer att delas mellan er och det som inte är gemensam egendom inte kommer att ingå i bodelningen. Om ni vill avtala om att bodelning inte ska ske eller att en viss egendom inte ska ingå i bodelningen, kan ni upprätta ett samboavtal. Samboavtalet finns alltså egentligen till för att avvika från huvudregeln om att gemensam bostad och gemensamt bohag ska delas lika mellan samborna. Om din sambo avlider kommer hans dotter inte att kunna ta del av den andel av den gemensamma samboegendomen som tillfaller dig som efterlevande sambo. Det som inte ingår i den gemensamma samboegendomen samt det som tillfaller dödsboet efter bodelningen, kommer dottern att kunna ta del av i enlighet med den arvsrätt som tillkommer henne, se exempelvis 2 kap. 1 § Ärvdabalken. Då jag inte har tillräckligt med information, kommer jag inte att kunna säga exakt vad som gäller när det kommer till dotterns arvsrätt. Du är dock välkommen att ställa en ny fråga så ska jag besvara den på bästa sätt utifrån de förutsättningarna. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Kan säljaren behålla handpenningen vid en avbeställning?

2021-09-14 i Konsumentköplagen
FRÅGA |HejJag driver en bröllopsbutik och har nu en tvist med en kund.Bruden provade ut klänningar hos oss och bestämde sig för en modell som måste beställa åt henne i en annan storlek. Klänningen blir uppsytt av fabriken efter vår beställning och vi tar en handpenning på 50%.Vi skriver även ett avtal med kunden där det står tydligt att handpenningen ej återfås vid ånger eller avbeställning. Kunden måste även kryssa en box att hon har förstått våra villkor innan hon skriver på. Vi läser tom upp avtalet för henne så hon verkligen förstår allt.Klänningen är beställt och bekräftat av leverantören. Nu har hon ångrat sig och kräver tillbaka handpenning. Hon påstår att vi inte har rätt att behålla handpenning så länge klänningen inte är leverarad.I konsumentlagen paragraf 41 hittar jag dock att om vi har avtal på handpenning så kan hon inte kräver tillbaka detta. Vem har rätt?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller för handpenningen vid en avbeställd vara som ännu inte levererats. Jag utgår från att du driver ett företag och att det är en konsument som du har hamnat i tvist med. Därför är konsumentköplagen (KKöpL) tillämplig på frågan och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Det här säger konsumentköplagenEnligt konsumentköplagen gäller att om köparen avbeställer en vara innan den har avlämnats, har säljaren inte rätt att hålla fast vid köpet och kräva betalning (37 § KKöpL). Säljaren kommer i sådant fall istället ha rätt till ersättning enligt 41 § KKöpL. Av 41 § första stycket KKöpL framgår det att om köparen avbeställer en vara enligt 37 § KKöpL har säljaren rätt till ersättning för:- särskilda kostnader som han har haft för att ingå och fullgöra avtalet till den del han inte kan tillgodogöra sig dessa på annat sätt,- särskilda kostnader till följd av hävningen eller avbeställningen, samt- förlust i övrigt med ett belopp som är skäligt med hänsyn till priset för varan, tidpunkten för hävningen eller avbeställningen, omfattningen av nedlagt arbete och omständigheterna i övrigt.Det bör även nämnas att det är säljaren som måste bevisa att att hen har lidit en förlust/skada av avbeställningen. Enligt 41 § andra stycket KKöpL kan säljaren dessutom förbehålla sig en på förhand bestämd ersättning vid hävning eller avbeställning, om denna är rimlig med hänsyn till vad som normalt kan antas tillkomma en säljare som ersättning enligt första stycket. Denna ersättning kan relateras till priset samt även göras beroende av när hävningen/avbeställningen sker. Handpenning kan vara en typ av sådan på förhand bestämd ersättning. Vad gäller i ditt fall?I ditt fall har ni tagit en handpenning på 50% som jag utgår ifrån är en på förhand bestämd ersättning. Du nämner dessutom att ni har skrivit avtal på att denna handpenning inte återfås vid ånger eller avbeställning. Enligt konsumentköplagen får avtalsvillkor som i jämförelse med lagen är till nackdel för köparen/konsumenten ingen verkan (3 § KKöpL). Detta innebär alltså att avtalet mellan er är gällande så länge det inte innebär en nackdel för konsumenten i jämförelse med vad som hade gällt om ni inte hade haft ett avtal mellan er. Om ni inte hade haft ett avtal mellan er, hade konsumentköplagen varit tillämplig och du hade då kunnat behålla handpenningen så länge den varit rimlig. Därför kommer du att kunna behålla handpenningen så länge denna är rimlig med hänsyn till vad som normalt kan antas tillkomma en säljare som ersättning enligt 41 § första stycket KKöpL. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,