Vad gäller vid underhåll till make efter en äktenskapsskillnad?

2021-06-29 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Jag funderar på att skilja mig. Jag är den som jobbar idag och tjänar pengar. Vi har 2 barn. Min hustru har alltså ingen inkomst. Ifall vi skiljer oss, kommer jag naturligtvis att få ge bidrag till barnen oavsett ifall vi har delad eller om hustrun har vårdnaden. Måste jag också bidra till min hustrus uppehälle och i så fall hur lång tid? har hon rätt till bidrag från staten också? Tack för svar!
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller vid underhåll till make efter äktenskapsskillnad (skilsmässa). Regler om makars ekonomiska förhållanden finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och reglerna om underhåll hittas i kapitel 6. Det är dessa lagar jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Utgångspunkten är att vardera make ansvarar för sin försörjningUtgångspunkten är att varje make ansvarar för sin egen försörjning efter en äktenskapsskillnad (6 kap. 7 § första stycket ÄktB). Det finns dock två undantag från denna utgångspunkt och de kommer jag att beskriva nedan. Bidrag under en övergångstidDet första undantaget reglerar den situationen då den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en övergångstid. I denna situation har denna make rätt till underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är rimligt med hänsyn till denna makes förmåga och övriga omständigheter (6 kap. 7 § andra stycket). Bidrag bör i allmänhet bara bör utgå under en omställningsperiod i syfte att ge den behövande maken möjligheter att genom utbildning och omskolning skaffa arbete eller förbättra inkomsterna. Bidrag under längre tidDet andra undantaget reglerar den situationen då den ena maken efter ett långvarigt äktenskap har svårigheter att försörja sig själv (6 kap. 7 § tredje stycket ÄktB). I en sådan situation har denna make rätt till underhållsbidrag av den andre maken för en längre period. Detta undantag kan även vara gällande om det skulle föreligga andra synnerliga skäl till att ett sådant bidrag under en längre period ska betalas ut. Detta undantag är avsett för klara undantagssituationer och tillämpas därför sällan. I förarbetena har det uttalats att om den ena maken på grund av en sned arbetsfördelning i hemmet har lyckats nå en god position i arbetslivet, medan den andre har ägnat sin tid åt till exempel hem och barn och därmed förlorat dessa möjligheter, kan underhållsbidrag utgå för en längre period även om den andra maken lyckas skaffa sig en mindre inkomst (se även NJA 1984 s. 493). Även ålder och sjukdom kan medverka i denna bedömning.Det ska göras en bedömning i varje enskilt fallNär det görs en bedömning av om underhållsbidrag ska betalas ut, ska det tas ställning dels till den ena makens behov av underhållsbidrag, dels den andre makens förmåga att utge ett sådant bidrag. Detta gäller både för underhåll under en omställningsperiod och underhåll för en längre period. Underhållsbidrag till en make kan normalt komma i fråga först när den egna arbetsförmågan inte räcker till för försörjningen. Gemensamt för de olika situationer då underhållsbidrag kan bli aktuellt är att det föreligger ett orsakssamband mellan den bristande försörjningsförmågan och äktenskapet.Underhållsbidrag betalas fortlöpande som utgångspunktDet är även värt att nämna att ett underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad betalas fortlöpande. Om det föreligger särskilda skäl får domstolen dock bestämma att bidraget ska betalas med ett engångsbelopp. Exempel på särskilda skäl är att den underhållsberättigade maken behöver ett bidrag för att skaffa sig pensionsskydd (6 kap. 8 § ÄktB). SammanfattningSammanfattningsvis är utgångspunkten att vardera make ansvarar för sin egen försörjning efter en äktenskapsskillnad. Det finns dock två undantag från detta. Det första undantaget reglerar den situationen då den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en övergångstid. Det andra undantaget reglerar den situationen då den ena maken efter ett långvarigt äktenskap har svårigheter att försörja sig själv och behöver underhållsbidrag under en längre tidsperiod. Det är svårt för mig att säga vad som gäller i ditt fall, då jag inte har tillräckligt med information och detta är en bedömning som görs från fall till fall. Det som är gemensamt för de situationer då underhållsbidrag kan bli aktuellt är att det föreligger ett orsakssamband mellan den bristande försörjningsförmågan och äktenskapet. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Kan en arbetstagare bli personligen ersättningsskyldig vid skada i tjänsten?

2021-06-24 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej!Jag jobbade tidigare på ett företag där jag kvitterat ut en nyckel med min signatur hos en kund vi utförde jobb åt.Den nyckeln tappades bort och nu ca 5 månader senare så hotar min tidigare arbetsgivare att jag kommer bli personligt ersättningsskyldig, kan det verkligen stämma att dom kan göra så?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om en arbetstagare kan bli ersättningsskyldig för en skada som orsakas i tjänsten. Jag kommer att utgå från att skadan hänger samman med den verksamhet som din tidigare arbetsgivare bedriver. Frågan rör skadeståndsskyldighet och jag kommer därför att använda mig av skadeståndslagen (SkL) när jag besvarar frågan.Arbetsgivaren har ett principalansvarSom huvudregel inom skadeståndsrätten gäller ett principalansvar. Detta innebär att den som har en arbetstagare i sin tjänst ska ersätta en sakskada som en arbetstagare orsakar genom fel eller misskötsel i tjänsten (3 kap. 1 § SkL). Borttappade nycklar är en sakskada (5 kap. 7 § Skl). För att principalansvaret ska gälla måste arbetstagaren vara i tjänst när händelsen inträffar.Arbetstagaren kan bli skadeståndsskyldig om det föreligger synnerliga skälDet finns ett undantag från principalansvaret och huvudregeln om att det är arbetsgivaren som ska ersätta skador som arbetstagare orsakar i tjänsten. Enligt 4 kap. 1 § SkL kan det vara arbetstagaren som blir ersättningsskyldig för vissa skador som orsakas i tjänsten. Arbetstagaren kan bli ersättningsskyldig om det föreligger så kallade synnerliga skäl, med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter. Detta innebär att domstolen gör en helhetsbedömning i varje enskilt fall för att kunna avgöra om det är arbetstagaren som ska stå för en skada i stället för arbetsgivaren. Synnerliga skäl föreligger i de situationer då det inte är rimligt att låta arbetsgivaren ansvara för skadan. Exempel på detta är om arbetstagaren har agerat brottsligt eller upprepade gånger agerat på ett felaktigt sätt utan att ändra på beteendet. Arbetstagarens ställning samt ekonomiska situation kan också spela roll i denna bedömning. Det bör nämnas att det är ett högt ställt krav på synnerliga skäl, vilket innebär att det krävs mycket för att synnerliga skäl ska anses föreligga. Utgångspunkten är därför att arbetstagare normalt inte brukar bli ersättningsskyldiga för skador som orsakas i tjänsten.SammanfattningSammanfattningsvis är huvudregeln att det är arbetsgivaren som ersätter sakskador som en arbetstagare orsakar i tjänsten. Vid undantagsfall kan dock arbetstagaren bli skadeståndsskyldig med hänsyn till bland annat själva handlingen som orsakade skadan samt övriga omständigheter. Detta är en bedömning som får göras i varje enskilt fall och det är därför svårt för mig att säga exakt vad som gäller i ditt fall då jag inte har tillräckligt med information. Det är inte omöjligt att du skulle kunna bli personligen skadeståndsskyldig i den situation som du beskrivit ovan men det är generellt svårt för en arbetsgivare att kräva skadestånd från en arbetstagare. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Vilken betydelse får ett testamente för särkullbarnens arvsrätt?

2021-06-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, min far gick nyligen bort och efterlämnade tre särkullbarn. Några veckor före hans död skrevs hans bilar över på hans fru. Märkligt tycker vi då det var han som brukade dem.Allt de äger är enskild egendom med undantag för huset som de båda äger lika delar av. Och vi har bara rätt till vår laglott enl testamente.Bilarna har ett sammanlagt värde av ca 500.000 kr. Är detta något som vi kan hävda? Eller är de kort och gott hennes bilar, vars värde vi inte kan få ta del av?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilken rätt särkullbarn har att hävda delar av ett arv (i detta fall bilarna med ett värde av ca 500 000 kr) när det finns ett testamente som föreskriver att bilarna ska ärvas av den avlidnes fru. Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga.Särkullbarnens arvsrättSärkullbarnen är bröstarvingar, vilket innebär att de har en rätt att ärva (2 kap. 1 § ÄB). För bröstarvingar gäller att de delar lika på arvet som tillkommer dem (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Särkullbarnen har alltid rätt till sin laglottOavsett vad som föreskrivits i ett testamente enligt 9 kap. 1 § ÄB, har särkullbarnen alltid rätt till sin laglott. Laglotten är halva arvslotten, och arvslotten är det arv som särkullbarnet skulle ha fått om det inte fanns något testamente som föreskrev annat (7 kap. 1 § ÄB). Laglottens funktion är att se till så att inga bröstarvingar blir utan arv. Om det har skrivits ett testamente som kränker rätten till laglotten krävs det att särkullbarnen påkallar jämkning av testamentet för att de ska kunna få ut laglotten (7 kap. 3 § ÄB). I ert fall har din far angett i testamentet att bröstarvingarna har rätt till sin laglott och då behöver ni inte påkalla jämkning av testamentet för att få ut er laglott. Vad gäller i ert fall?Av testamentet framgår att din fars fru har rätt till bilarna och att särkullbarnen har rätt till sin laglott, vilket innebär att det är det som gäller i detta fall. Ni kommer alltså inte att kunna ta del av bilarnas värde utan endast få ut er laglott.SammanfattningSammanfattningsvis har särkullbarn rätt till arv. Om det finns flera särkullbarn är utgångspunkten att de ska dela lika på arvet. Oavsett hur tillgångarna har testamenterats, kommer särkullbarnen alltid ha rätt till sin laglott som är halva arvslotten. Särkullbarnen kommer i detta fall inte kunna ta del av bilarnas värde utan endast få ut sin laglott då det är detta som framgår av testamentet. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Vad gäller för tidigare ingånget avtal efter förordnande av förvaltare?

2021-06-17 i God man
FRÅGA |Hej! jag står för ett ett mobilabonnemang, till min far, det är ca 1 år kvar innan man kan säga upp det.Nu har min Far fått en förvaltare och han betalar inte fakturan som kommer 1 gång i månaden.Vet inte hur jag ska göra då förvaltaren inte lyssnar på mig, utan anser att eftersom det är jag som står på abonnemanget så är det jag som är betalningsskyldig, vi skrev ett avtal oss i mellan att min far sätter in pengar varje månad tills bindningstiden är slut. Detta har fungerat bra hela tiden innan.
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad innebär förvaltarskap?Regler om förvaltarskap finns i 11 kapitlet 7-11 § föräldrabalken (FB). Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten besluta att anordna förvaltarskap för honom eller henne (11 kap. 7 § FB). Förvaltaruppdraget ska anpassas till den enskildes behov i varje enskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet (11 kap. 7 § andra stycket FB). Förvaltaren har inom ramen för förvaltaruppdraget ensam rådighet över den enskildes egendom och företräder denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget (11 kap. 9 § FB). Om förvaltaren samtycker till det får den enskilde själv företa rättshandlingar även i angelägenheter som omfattas av förvaltaruppdraget (11 kap. 10 § FB). Avtal som den enskilde har ingått utan förmyndares samtycke behöver bli godkänt eller behörigen fullgjort (till exempel genom att förmyndaren ger sitt samtycke) för att vara gällande. Dessutom har den enskilde, trots att det föreligger ett förordnande av förvaltare, en rätt att sluta avtal om tjänst eller annat arbete, förfoga över sådant hen tjänat genom eget arbete eller sådant som hen fått genom till exempel gåva eller testamente (11 kap. 8 § FB). Betalning av mobilabonnemang är dock inte en sådan sak som den enskilde kan ingå avtal om utan förmyndares samtycke. Vad gäller i detta fall? Som nämnt ska förvaltaruppdraget anpassas till den enskildes behov i varje enskilt fall, vilket innebär att exakt vad som ska ingå i åtagandena bestäms i den process som utser dem. Eftersom att din far inte kan ingå avtal om hur betalning av mobilabonnemang ska ske utanför förvaltaruppdraget, kommer det att vara det som ni kommit överens om inom ramen för förvaltaruppdraget som gäller. Om det är så att ni inom förvaltaruppdraget har kommit överens om att din far sätter in pengar varje månad tills bindningstiden är slut, är det detta som bör gälla. Har ni däremot kommit överens om något annat, kan det vara det som gäller. SammanfattningMin rekommendation till dig är att ta reda på exakt vad det är som gäller inom ramen för förvaltaruppdraget och utgå från det. Avtal om betalning av mobilabonnemang är inte ett sådant avtal som din far kan ingå utanför förvaltaruppdraget och det kommer därför att vara det som har bestämts inom ramen för förvaltaruppdraget som gäller i ert fall. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,

Vad gäller vid ingående av avtal med personer under 18 år?

2021-06-29 i Omyndiga
FRÅGA |HejsanDriver ett AB och håller har planer på att ingå i samarbete med diverse influensers på tillexempel Instagram, men lite fundersam hur det ser ut ifall personen i fråga är under 18 årDå de ska få en vara av oss för att göra reklam för denna på deras profil så behövs kontrakt för hur upplägget ska se ut inom samarbetet.Behövs målsmans underskrift på kontrakt för att det ska gälla eller är det inte möjligt från första börjar ifall personen är under 18?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller vid ingående av avtal med personer under 18 år. Jag kommer att utgå ifrån att de samarbeten du beskriver baseras på avtal för varje samarbete och att det inte är fråga om någon anställning. Barn under 18 år är omyndiga och har därför en begränsad rättshandlingsförmåga. Det finns därför speciella regler om ingående av avtal för barn under 18 år och dessa kan hittas i föräldrabalken (FB). Barn har en begränsad rättshandlingsförmågaUtgångspunkten är att den som är under 18 år är omyndig och endast har en begränsad möjlighet att ingå avtal, ta emot gåvor och ta hand om sina tillgångar (9 kap. 1 § FB). Barn kan alltså inte ingå avtal på egen hand utan förmyndares (vilket oftast är föräldrarna) samtycke krävs för detta (9 kap. 6 § FB). Om ett barn ändå skulle ingå ett avtal utan samtycke så är detta avtal ogiltigt såvida inte förmyndaren samtycker i efterhand. Det bör även nämnas att ett avtal inte behöver vara uttryckligt utan även underförstådda samtycken är giltiga. Sammanfattning Sammanfattningsvis krävs föräldrarnas samtycke för att ni ska få ingå avtal med influencers under 18 år. Detta samtycke behöver inte vara uttryckligt i form av till exempel en underskrift, utan det kan även vara underförstått. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,

Vad gäller vid framkallning av annans fotografi för privat bruk?

2021-06-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Är det lagligt att skicka in bilder till ett framkallnings-företag som jag inte har fotograferat själv, exempelvis en bild på en fin strand som jag hittat på internet, för att sen sätta upp på min egen vägg, alltså ett enda exemplar av varje bild för eget bruk? Jag har själv läst litegrann om det här tidigare och dessutom diskuterat med andra som säger helt olika saker.
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller vid framkallning av ett fotografi som någon annan tagit, för att använda det i privat bruk. Ett fotografi kan vara upphovsrättsligt skyddat och regler om upphovsrätt finns i upphovsrättslagen (URL). Det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga.Upphovsmannen har en ensamrättDen som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket om det är ett fotografiskt verk (1 kap. 1 § URL). En sådan upphovsrätt innebär att upphovsmannen har en uteslutande ensamrätt att framställa exemplar av detta fotografiska verk eller göra det tillgängligt för allmänheten (1 kap. 2 § URL, 5 kap 49 a § URL). Utgångspunkten är alltså att det endast är upphovsmannen som har rätt att framställa exemplar av fotografiet.Undantag för framställning för privat brukDet finns dock ett undantag från upphovsmannens ensamrätt. Undantaget innebär att var och en får framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk för privat bruk (2 kap. 12 § URL). Med privat bruk avses främst bruk inom privatlivet och för egen eller den närmaste familj - och vänkretsens räkning. Att skriva ut ett exemplar av ett fotografi för att hänga upp det på väggen hemma får anses vara privat bruk, vilket alltså är tillåtet. Detta förutsätter dock att verket har offentliggjorts för allmänheten, vilket troligtvis har gjorts om du hittat bilden på internet.SammanfattningSammanfattningsvis har den som framställer en fotografisk bild en uteslutande ensamrätt för framställning av fotografiet. Det finns dock ett undantag från denna ensamrätt som innebär att var och en får framställa ett eller några få exemplar av fotografiet för privat bruk. Att framkalla ett exemplar av ett fotografi endast för att hänga upp det på väggen hemma får anses vara privat bruk och är därför tillåtet. Detta förutsätter dock att verket har offentliggjorts för allmänheten. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Vilka krav ställs på en ideell förening och vilka åtgärder kan en medlem vidta vid stadgebrott?

2021-06-17 i Föreningar
FRÅGA |Om en ideell förening har startats och registrerats, vilka krav finns på den vad gäller att följa de normala procedurerna för en sådan förening? Om exempelvis en förening har satts ihop av några personer som sedan inte kallar till årsmöte, inte redovisar ekonomin till medlemmarna, inte låter medlemmarna välja styrelse utan har samma styrelse sittande år efter år, vad har då medlemmarna för laglig rätt att ta till för att åtgärda det hela? (Det gäller en religiös grupp som har en mycket auktoritär tradition och mest på papperet fungerar som förening på grund av att det ger vissa fördelar. )
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka krav som ställs för att få bedriva en ideell förening samt vilka möjligheter det finns för föreningsmedlemmar att vidta åtgärder vid misstanke om att föreningen inte följer de krav som ställs. Jag vill inleda med att nämna att det inte finns någon lagstiftning som gäller specifikt för ideella föreningar som det finns för till exempel ekonomiska föreningar och handelsbolag. Därför får man använda sig av andra relevanta lagar och tillämpa dem även på ideella föreningar, man brukar då tala om analog lagtillämpning. Jag kommer därför att använda mig av bland annat lagen om ekonomiska föreningar (EFL) samt praxis när jag besvarar din fråga. Vilka krav ställs på en ideell förening enligt lag?Det ställs särskilda krav för att få bilda en ideell förening. Det som är utmärkande för en ideell förening är att den uppfyller något av dessa krav:- Det finns en ideell målsättning oavsett om föreningen bedriver en ekonomisk verksamhet eller inte. Exempel på ideella målsättningar är religiösa, välgörande eller politiska ändamål.- Föreningen främjar sina medlemmars ekonomiska intressen men inte genom ekonomisk verksamhet. Bildandet av en ideell förening kan ske formlöst genom att ett antal personer kommer överens om att bilda föreningen. Enligt lagen om ekonomiska föreningar krävs minst tre medlemmar för att få bilda en ekonomisk förening (1 kap 3 § EFL). Man kan därför tänka sig att detsamma gäller även för ideella föreningar, men detta är inte något som har varit uppe föremål för prövning i domstol ännu.För att föreningen ska anses vara en juridisk person måste den ha stadgar och en styrelse som företräder föreningen mot tredje man. Stadgarna ska bland annat innehålla föreningens namn, ändamål och det ska framgå hur beslut rörande föreningen ska fattas (se NJA 1987 s. 394). En ideell förening har rättskapacitetVidare bör det nämnas att en ideell förening har samma rättskapacitet som en juridisk person vilket innebär att föreningen äger föreningens tillgångar, ansvarar för föreningens skulder och andra förpliktelser samt kan vara part inför domstolar och myndigheter. (för vidare info, se även skatteverkets hemsida: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2021.9/1741.html?q=ideell+förening) Stadgarna och god föreningssedEftersom att det inte finns någon lag som reglerar ideella föreningar är det i första hand stadgarna som avgör vilka regler som gäller för föreningen. I den mån det inte finns stadgar som reglerar ett visst förhållande måste föreningen följa så kallad "god föreningssed". God föreningssed innebär att:- Beslut inte får strida mot ändamålet som finns nedskrivet i stadgarna.- Verksamma inom föreningen är bundna av den verksamhet man kommit överens att ägna sig åt.- Alla medlemmar har lika mycket att att säga till om.- Medlemmar med bestämmanderätt får inte fatta beslut eller vidta åtgärder som innebär att någon får en olämplig fördel som samtidigt innebär en nackdel för organisationen eller annan medlem. Vad gäller i detta fall?Det är alltså föreningens stadgar som avgör vilka regler som föreningen måste följa. Detta gör att vilka regler som gäller kan variera mellan olika föreningar. Om det står i stadgarna att föreningen ska kalla till årsmötet, redovisa ekonomin till medlemmarna samt låta medlemmarna välja en ny styrelse varje år men föreningen inte följer dessa stadgar, kan det vara fråga om stadgebrott. Dessutom kan sådana åtgärder vara oförenliga med god föreningssed som beskrevs ovan. Mitt förslag vid en sådan situation, är att medlemmarna uppmanar styrelsen att snarast sammankalla till årsmötet för att dels diskutera frågan om att avsätta styrelsen och tillsätta en ny styrelse, dels ta ställning till den tidigare styrelsens förvaltning samt stadgebrott. Om styrelsen ändå inte skulle sammankalla till årsmöte, kan medlemmarna ta upp frågan till domstol för att pröva frågan om skadeståndsskyldighet (som nämnt är en ideell förening en juridisk person och kan vara part inför domstol).Personligt ansvar för styrelsenI föreningar som drivs i enlighet med stadgarna blir inte styrelsen ekonomiskt ansvarig för föreningens åtaganden. Men om styrelsen inte följer stadgarna kan detta innebära att styrelsen blir personligt ansvarig för åtgärder som vidtas inom föreningen vilket kan leda till skadeståndsskyldighet.Enligt 6 kap. 10 § tredje punkten EFL ska det vid årsstämman fattas beslut om ansvarsfrihet för föreningen gentemot styrelsen. Om ansvarsfrihet inte skulle beviljas kan alltså styrelsen bli personligt skadeståndsskyldig om föreningen har skadats på något sätt under årets gång. Om ansvarsfrihet däremot beviljas kan styrelsen inte bli personligt skadeståndsskyldig utan då har man godkänt styrelsens förvaltning. Det bör även nämnas att styrelsen endast kan vara skadeståndsskyldig om styrelsen uppsåtligen eller av oaktsamhet har skadat föreningen vid fullgörandet av uppdraget (21 kap. 1 § EFL). Talan om skadestånd måste väckas inom ett år efter föreningsstämman (21 kap. 9 § EFL). SammanfattningSammanfattningsvis är det stadgarna som avgör vilka regler som en viss förening måste följa. Om det står i stadgarna att föreningen ska kalla till årsmöte (vilket normalt sätt bör anges), att ekonomin ska redovisas för medlemmarna samt att medlemmarna ska välja en ny styrelse varje år men detta inte följs, kan det vara fråga om ett stadgebrott. Även om detta inte bryter mot stadgarna kan det strida mot god föreningssed. Min rekommendation till en föreningsmedlem i en sådan situation är att försöka få styrelsen att kalla till årsmöte och där ta ställning till om en ny styrelse ska tillsättas, samt ta ställning till den tidigare styrelsens förvaltning och stadgebrott. Om styrelsen inte skulle kalla till årsmöte kan ett alternativ vara att ta upp frågan till domstol för att pröva om skadeståndsskyldighet kan föreligga. Om styrelsen inte skulle beviljas ansvarsfrihet kan den bli personligt skadeståndsskyldig för de skador som föreningen åsamkats under årets gång. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Får man ersättning för förlorad arbetsinkomst som vittne?

2021-06-17 i Vittna
FRÅGA |Hej. Min 14 åriga dotter är kallad på förhör hos polisen som vittne, jag som vårdnadshavare ska vara med. Måste dock ta ledigt från jobbet, har jag rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Har ett vittne rätt till ersättning?Regler angående vittne kan hittas i 36 kapitlet rättegångsbalken (RB). Ett vittne har rätt till ersättning enligt 36 kap. 24 § RB. Av samma paragraf framgår det att ersättning till ett vittne som har åberopats av en enskild part ska betalas av parten. I vissa fall kan dock ersättningen betalas av allmänna medel, till exempel om hänsyn behöver tas till partens ekonomiska förhållanden. Beroende på om det är parten eller det allmänna som ska betala ersättningen kan det se lite olika ut och jag kommer därför att besvara din fråga utifrån båda dessa förutsättningar. Detta gäller om det är parten som ska ersätta vittnetDen ersättning som betalas av parten ska avse nödvändiga kostnader för resa, uppehälle samt ersättning för tidsspillan efter vad rätten anser är skäligt (36 kap 24 § tredje stycket RB). Detta innebär att rätten avgör om det är rimligt att betala ut en viss ersättning. När det kommer till förlorad arbetsinkomst är detta en kostnad som faller under tidsspillan och den kan därför ersättas. En ersättning för förlorad arbetsinkomst förutsätter att vittnet mister inkomst eller gör en annan ekonomisk förlust. Detta gäller om det är det allmänna som ska ersätta vittnetRegler kring ersättning för vittnen som betalas av allmänna medel finns i förordningen om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m. Av 1 § andra stycket framgår det att ersättningen kan avse nödvändiga kostnader för resa och uppehälle samt ersättning för mistad inkomst eller annan ekonomisk förlust (ersättning för tidsspillan). Du kan alltså få ersättning för minskad arbetsinkomst även om det skulle vara så att det är det allmänna som ska ersätta dig. Av 5 § framgår att ersättning för tidsspillan (vilket minskad arbetsinkomst är) får bestämmas till det belopp som motsvarar den faktiska förlusten men att denna ersättning inte får överstiga 700 kronor per dag. SammanfattningSammanfattningsvis kommer du att ha rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst oavsett om ersättningen ska betalas av parten eller om den ska betalas av allmänna medel. Om ersättningen ska betalas ut med allmänna medel kan dock ersättningen inte överstiga 700 kronor per dag. Avslutningsvis vill jag nämna att det ska stå på din kallelse vilka ersättningsregler som gäller i just ditt fall. Om du vill begära ersättning så ska det göras i samband med rättegången. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,