Kan debitering ske för avbokad tid hos nagelterapeut?

2021-05-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag hade bokat en tid hos en nagelgörare, samma dag blev jag sjuk och avbeställde tiden ca 7h innan bokad tid. Ringde och beställde ny tid 2 dgr senare, då upplyste hon mig om att hon skulle ha betalt för den avbokade tiden, avbokningen kom in för sent, och hon förlorade kunder. Kan hon göra så, har betalt, men hon miste mig som kund / tack på förhand !
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om en nagelterapeut har rätt att debitera en kostnad vid avbokad tid. I mitt svar kommer jag att utgå från att nagelterapeuten är en näringsidkare (ett företag) som du som konsument har köpt en tjänst hos. Vanligtvis är konsumenttjänstlagen tillämplig när en privatperson köper en tjänst av en näringsidkare. Lagen gäller dock inte behandling på personer, till exempel nagelbehandlingar (1 § konsumenttjänstlagen). Även om lagen inte är direkt tillämpbar kommer jag att använda den som vägledning lite längre ner i svaret. Köparens ångerrättOm bokningen har skett över telefon eller eller via internet, kan distansavtalslagen vara tillämplig. Lagen innehåller regler om konsumentskydd vid distansavtal och avtal utanför affärslokaler (1 kap. 1 § distansavtalslagen). Distansavtalslagen är tvingande till konsumentens förmån vilket innebär att du som kund inte kan få det sämre än vad som framgår av lagen (1 kap. 4 § distansavtalslagen). Innan ett avtal ingås ska näringsidkaren ge kunden information huruvida och under vilka förutsättningar det finns en ångerrätt, tidsfristen samt övriga villkor för ångerrätten (2 kap. 2 § nionde punkten distansavtalslagen). Detta ska ges på ett klart och begripligt sätt för dig som konsument (2 kap. 3 § distansavtalslagen). Ångerrätten gäller i minst 14 dagarÅngerrätten för en kund börjar löpa från dagen för bokningen och gäller sedan i minst 14 dagar. Om du inte fått någon information om ångerfristen kan denna dock gälla i upp till ett helt år (2 kap. 10 och 12 § distansavtalslagen). I ditt fall innefattar inte ångerrätten någon ersättningsskyldighet för dig som kund, därför att nagelterapeuten inte har börjat utföra sin tjänst (2 kap. 15 § distansavtalslagen). Det bör även påpekas att vid distansavtal som ingås på en webbplats är konsumenten bunden av en beställning som innebär en debitering endast om detta har varit tydligt innan bokningen gjordes och konsumenten har accepterat detta (1 kap. 9 § distansavtalslagen). I ett sådant fall måste nagelterapeuten ha informerat dig innan du bokade tiden om att det skulle ske en debitering vid uteblivet besök, annars har nagelterapeuten inte någon rätt att ta ut en avgift efter det att ångerrätten har löpt ut. Nagelterapeutens rätt att ta ut avgift för den del av tjänsten som inte kunnat utförasSom nämnt är konsumenttjänstlagen inte direkt tillämplig i detta fall men den kan ändå användas som vägledning. Om du inte har rätt till ångerfrist, till exempel för att denna löpt ut eller därför att du inte bokat tiden via telefon eller på nätet, kan du ändå ha rätt till att avbeställa tjänsten. Enligt denna lag har dock näringsidkaren rätt till ersättning för de kostnader som uppstått till följd av att kunden har avbeställt tjänsten. Detta innebär att nagelterapeuten skulle kunna debitera dig för till exempel den kostnad som uppstått för att hen inte har kunnat hitta en annan kund efter att du avbokat din tid (42 § andra stycket konsumenttjänstlagen). Det är dock viktigt att understryka att det sagda gäller endast om nagelterapeuten har vidtagit åtgärder för att begränsa skadan (50 a § konsumenttjänstlagen). Detta innebär att nagelterapeuten kan ta ut en avgift för kostnaderna som uppstått endast om hen försökt att till exempel boka in en ny kund utan att ha lyckats med det. Om nagelterapeuten inte har vidtagit några sådana åtgärder har hen ingen rätt att ta ut en ersättning för det. SammanfattningSammanfattningsvis är det inte helt tydligt vilken lag som är tillämpbar när det gäller behandlingar som utförs på människor, som till exempel arbete som utförs av en nagelterapeut. Distansavtalslagen kan dock vara tillämplig om beställningen har gjorts via telefon eller på nätet. Om bokningen gjordes via nätet bör nagelterapeuten, på ett tydligt sätt, ha informerat dig om vad som gällde för avbokning av din tid samt om en debitering kunde ske vid avbokningen. Detta skulle alltså ha gjorts innan du bokade tiden. Om detta har gjorts ser det ut som att nagelterapeuten haft rätt att ta ut en avgift vid avbokningen, förutsatt att du accepterade villkoren när du bokade tiden. Som konsument har du dock alltid en ångerfrist på 14 dagar från dagen för bokningen, då du kan avboka din tid utan att behöva stå för någon kostnad. Om din ångerfrist av någon anledning inte gäller eller har löpt ut finns det även en möjlighet för nagelterapeuten i enlighet med konsumenttjänstlagen att debitera dig för de kostnader som uppstått i samband med att du avbokade tiden. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Vänliga Hälsningar,

Vad gäller när nya tillgångar blir kända efter att bouppteckningen är gjord?

2021-05-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Nu när bouppteckningen är godkänd och klar så undrar jag vad som gäller. De pengar som fanns vid min makes dödsdag är inte samma som nu eftersom det kommit in mer pengar på hans konton. Jag har gjort bouppteckningen själv. Min avlidne make har 2 stycken barn men vi har inga tillsammans. skulderna är större än vad som finns på kontot. Jag vet att först och främst ska begravningsavgiften betalas. Det som fanns vid min makes död täcker inte det. Ska jag då räkna med det som senare kommit in för att betala begravning och de skulder som finns kvar?
Temra Baydono |Svar:Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller när nya tillgångar blir kända efter att bouppteckningen är gjord, när skulderna är större än tillgångarna vid bouppteckningen samt vad som gäller för begravningskostnaderna när dessa inte kan täckas av dödsboet.En tilläggsbouppteckning ska göras om nya tillgångar blir kändaOm en ny tillgång blir känd efter att du har gjort bouppteckningen ska en tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse upprättas inom en månad (20 kap. 10 § ÄB). För tilläggsbouppteckningen gäller detsamma som för bouppteckningen i övrigt. När skulderna är större än tillgångarna vid bouppteckningenEtt dödsbo är en självständig juridisk person med tillgångar och skulder. Om dödsboets skulder är större än tillgångarna räcker inte kvarlåtenskapen till att täcka skulderna. Enligt svensk rätt ärver inte arvingar skulder, utan de skulder som dödsboet inte kan betala avskrivs istället. Om det saknas medel i dödsboet kan dödsboet begära konkurs (2 kap. 3 § konkurslagen). Detta innebär att dödsbodelägarna inte kommer att bli personligt ansvariga för skulderna och att dödsboet kommer att avslutas med hjälp av en konkursförvaltare (1 kap. 3 § konkurslagen). En ansökan om konkurs görs skriftligen hos den tingsrätt där den avlidne hade sin hemvist (2 kap. 1 § konkurslagen).Begravningskostnaderna betalas av dödsboetUtgifter som har nära samband med dödsfallet, som begravningskostnader, täcks vanligtvis av tillgångarna i dödsboet efter den avlidne (20 kap. 8 a § ÄB). När ett dödsfall inträffar ska en bouppteckning förrättas inom 3 månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB). I denna bouppteckning ska skulder och tillgångar antecknas som de var vid dödsfallet (20 kap. 4 § ÄB). När det kommer till begravningskostnader, kan dessa tas upp i bouppteckningen trots att de inte föreligger vid dödsfallet, vilket inte framgår av lagen men av den juridiska doktrinen. Om tillgångarna i dödsboet inte räcker för att täcka begravningskostnaderna, finns det en möjlighet att ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen (4 kap. 1 § socialtjänstlagen). SammanfattningSammanfattningsvis är ett dödsbo en juridisk person med tillgångar och skulder. Detta innebär att skulderna betalas av tillgångarna i dödsboet och att en arvinge aldrig kan ärva skulder. Om nya tillgångar blir upptäckta efter att bouppteckningen har gjorts ska en tilläggsbouppteckning göras. För tilläggsbouppteckningen gäller detsamma som för bouppteckningen i övrigt, alltså att skulderna betalas av tillgångarna i dödsboet. Om tillgångarna i dödsboet inte skulle räcka till att betala begravningskostnaderna, kan du ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Vänliga Hälsningar,

Vad gäller när man skickat narkotikaklassat läkemedel i god tro?

2021-05-24 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej, jag har skickat efter sömntabletter zoplikon 36 st på nätet. I god tro faktiskt, trodde inte det var straffbart och inte att det är narkotika. Fick brev från tullverket i dag. Läste att man kan få fängelse i 3 år. Jag har aldrig gjort något olagligt i mitt 66 åriga liv. Vad kan jag få för straff. Mvh
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilket straff du riskerar när du skickat narkotikaklassat läkemedel i god tro.Zopiklon är ett narkotikaklassat läkemedelDet bör inledas med att konstatera att läkemedelsverket upprättar på regeringens uppdrag förteckningar över ämnen som är narkotikaklassade, se LVFS 2011:10). Zopiklon finns med med i förteckning V, vilket innebär att det är ett narkotikaklassat läkemedel. De narkotikaklassade läkemedel som finns med i förteckning V behöver inte tillstånd vid varje enskilt införsel- respektive utförseltillfälle. Du behöver tillstånd för att föra ut narkotikaklassade läkemedel ur landetRegler om in- och utförsel av narkotikaklassade ämnen finns i lagen om kontroll av narkotika. Narkotika får föras in eller ut från landet för medicinskt ändamål (2 §). Narkotika får dock föras in eller ut ur landet endast av den som har tillstånd till det (3 §). Om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat, får dock resande utan tillstånd föra in narkotiska läkemedel i Sverige och föra ut sådana läkemedel från landet, om de är avsedda för medicinska ändamål och den resandes personliga bruk (3 § andra stycket). Handel med narkotika får bedrivas endast av den som med tillstånd antingen har fört in varan till Sverige eller har vidtagit sådan åtgärd med varan som innebär tillverkning eller har tillstånd att handla med varan (5 §). Det är läkemedelsverket som prövar frågor om tillstånd för bland annat in- och utförsel av narkotikaklassade läkemedel (8 §). I ditt fall verkar det inte vara fråga om in-eller utresa ur landet som hade kunnat vara tillåten om den var avsedd för medicinskt ändamål eller personligt bruk. Jag tolkar även din fråga som att det inte handlar om handel med narkotika där du haft ett tillstånd att handla med varan. Eftersom att du fått hem ett brev från Tullverket verkar du ha skickat ut varorna utan ett tillstånd, vilket alltså är straffbart. Vilket straff gäller för narkotikabrott?Regler om straff vid narkotikabrott finns i narkotikastrafflagen (NSL) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar frågan. Den som överlåter narkotika kan dömas till fängelse i högst tre år (1 § NSL). Med hänsyn till arten och mängden av narkotika, samt övriga omständigheter, kan dock brottet ses som ringa vilket skulle innebära ett lägre straff. I sådant fall är straffet böter eller fängelse i högst sex månader (2 § NSL). Det sagda gäller under förutsättning att brottet har begåtts med uppsåt, vilket innebär att man begått brottet med avsikt. I ditt fall verkar det som att du inte varit medveten om att det du skickat innehöll narkotika, och då kan det vara så att du döms för ett oaktsamhetsbrott istället. Den som av grov oaktsamhet överlåter narkotika döms för vårdslöshet med narkotika till böter eller fängelse i högst ett år (3a § NSL). Om fallet anses vara ringa ska man dock inte dömas till något ansvar (3a § tredje stycket NSL). SammanfattningSammanfattningsvis verkar det vara så att du har begått en straffbar handling när du skickade sömntabletterna trots att du inte var medveten om att de var narkotikaklassade. När det kommer till frågan om vilket straff du riskerar till följd av händelsen, kan det vara fråga om ett oaktsamhetsbrott med tanke på att du säger att du inte var medveten om att tabletterna innehöll narkotika. I ett sådant fall är det högsta straff du riskerar ett års fängelse och det lägsta böter. Det kan även vara så att du inte döms till något ansvar alls, om det skulle vara fråga om ett ringa fall. Det är svårt för mig att säga exakt vad det blir, då detta beror på omständigheter i det enskilda fallet. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Vänliga Hälsningar,

Vad ärver ett särkullbarn och vad gäller för begravningskostnaderna?

2021-05-17 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Min make har avlidit. Vi var gifta och har två vuxna barn. Min make har ett barn sen tidigare. På dödsdagen var det inte så stora tillgångar. Begravningskostnaderna blev 7000 mer än som fanns då. Ska särkullbarnet ärva något ändå .hur ska man räkna ut det.
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och det är denna lag jag kommer använda mig av när jag besvarar din fråga. Jag tolkar frågan som att det inte finns tillgångar att tillgå efter att begravningskostnaderna är betalda, alternativt att det finns tillgångar kvar att tillgå efter att begravningskostnaderna är betalda men att det är väldigt lite. Jag kommer att svara på frågan utifrån båda dessa förutsättningar.Eftersom att du och din make var gifta vid din makes bortgång, ärver du hans kvarlåtenskap vid bortgången. Detta innebär att du även ärver era gemensamma barns arv (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarnet ärver efter faderns bortgångDet barn som din make har sedan tidigare, särkullbarnet, har rätt att kräva ut sitt arv vid sin fars bortgång (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Dock kan särkullbarnet avstå från sitt arv till förmån för dig som efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). I ett sådant fall kommer särkullbarnets arvsrätt att skjutas upp och arvet tillkomma hen först när båda makar avlidit, detta kallas för efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvetSärkullbarnet samt era gemensamma barn kallas alla för bröstarvingar, vilket innebär att de har en rätt att ärva. För bröstarvingar gäller att de delar lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta innebär alltså att särkullbarnet har rätt att begära ut en en tredjedel av arvet. Det gäller under förutsättningen att din make inte har testamenterat sina tillgångar på något annat sätt (9 kap. 1 § ÄB).Begravningskostnaderna betalas av dödsboetUtgifter som har nära samband med dödsfallet, som begravningskostnader, täcks vanligtvis av tillgångarna i dödsboet efter den avlidne (20 kap. 8 a § ÄB). När ett dödsfall inträffar ska en bouppteckning förrättas inom 3 månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB). I denna bouppteckning ska skulder och tillgångar antecknas som de var vid dödsfallet (20 kap. 4 § ÄB). När det kommer till begravningskostnader, kan dessa tas upp i bouppteckningen trots att de inte föreligger vid dödsfallet, vilket inte framgår av lagen men av den juridiska doktrinen. Om tillgångarna i dödsboet inte räcker för att täcka begravningskostnaderna, finns det en möjlighet att söka om ekonomiskt bistånd hos kommunen (4 kap. 1 § socialtjänstlagen). Om den avlidnes tillgångar inte skulle räcka till att täcka annat än begravningskostnader och det inte heller finns någon fast egendom som till exempel en fastighet, kan man göra en dödsboanmälan istället för en bouppteckning. Denna görs av socialnämnden i kommunen (20 kap. 8a § ÄB).SammanfattningSammanfattningsvis har det barn som din make har sedan tidigare, särkullbarnet, rätt att få ut en tredjedel av den kvarlåtenskap som din make lämnar efter sig. Särkullbarnet har rätt att få ut arvet direkt men kan även avstå från att begära ut arvet direkt till förmån för dig som efterlevande make. Det sagda gäller under förutsättning att det finns tillgångar kvar efter att begravningskostnaderna har betalats. Om det efter bouppteckningen inte finns tillgångar kvar för att betala begravningskostnaderna, kan du ansöka om bistånd hos kommunen för detta. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Vänliga Hälsningar,

Hur kan tillsyn över en boutredningsman utövas?

2021-05-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |HejFinns det någon tillsynsmyndighet eller liknade som man kan vända sig till om man anser att en boutredningsman har agerat partiskt eller felaktigt.
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om boutredningsmanRegler om boutredningsman finns i 19 kap. ärvdabalken (ÄB). På begäran av en dödsbodelägare kan rätten förordna en boutredningsman som ansvarar för förvaltningen av egendomen i dödsboet (19 kap. 1 § ÄB). Boutredningsmannen ska alltså förvalta egendomen, sälja egendomen samt fördela denna till potentiella arvtagare.Boutredningsmannen har en redovisningspliktBoutredningsmannen har en redovisningsplikt som innebär att en redovisning för förvaltningen under föregående kalenderår ska avges före den 1 april varje år. I denna redovisning ska saldo vid årets början och slut samt in- och utbetalningar under året tas upp. Redovisningen ska lämnas till minst en dödsbodelägare. Övriga dödsbodelägare samt rätten ska underrättas om vem som fått ta del av redovisningen (19 kap. 14a § ÄB).Rätten kan förordna om tillsyn över boutredningsmannenPå begäran av dödsbodelägarna eller om rätten annars skulle finna det lämpligt, kan rätten förordna en god man att utöva tillsyn över boutredningsmannens förvaltning. Då ska den gode mannen gå igenom räkenskaperna och inventera egendomen. Om rätten förelägger det eller om dödsbodelägarna annars gör en framställning, ska den gode mannen även meddela upplysningar om boet och dess förvaltning samt om det skulle finnas anledning till det, göra en anmälan hos rätten (19 kap. 17 § första stycket ÄB). Om en god man inte utses kan rätten på begäran av dödsbodelägarna kräva att boutredningsmannen avger en redogörelse för förvaltningen, eventuellt efter en granskning av någon utomstående (19 kap. 17 § andra stycket ÄB).Entledigande av boutredningsmanVal av boutredningsman ska träffas så att uppdraget kan väntas bli utfört med den insikt som boets beskaffenhet kräver (19 kap. 3 § ÄB). Detta innebär att en boutredningsman ska vidta sådana åtgärder som påkallas av praktiska och ekonomiska synpunkter samt opartiskt iaktta de olika rättsägarnas intressen. Om boutredningsmannen av någon anledning skulle visa sig vara olämplig för uppdraget, kan en dödsbodelägare begära hos rätten att boutredningsmannen ska avskedas (19 kap. 5 § andra stycket ÄB).SammanfattningSammanfattningsvis ska en boutredningsman vidta sådana åtgärder som påkallas av praktiska och ekonomiska synpunkter samt opartiskt iaktta de olika rättssägarnas intressen. Boutredningsmannen har en redovisningsplikt som innebär att förvaltningen ska redovisas varje år. Det finns en möjlighet för en dödsbodelägare att begära att rätten förordnar en god man att utöva tillsyn över boutredningsmannens förvaltning. Om boutredningsmannen skulle visa sig vara olämplig för uppdraget kan en dödsbodelägare begära hos rätten att boutredningsmannen ska avskedas. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Vänliga Hälsningar,

Hur förhåller sig den svenska offentlighetsprincipen till GDPR?

2021-05-24 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej! Jag har hört att många tycker inte att Sverige lever upp till EU:s GDPR lag eftersom människors integritet och privatliv är offentlig handling. Exempelvis folkbokföringsadress, namnbyten, inkomst etc. Och inte tala om alla offentliga hemsidor som mrkoll som lägger ut information om människor. Hur rimmar detta med GDPR? Finns det ingen lagförslag om att göra dessa handlingar sekretessbelagda? Stämmer det att Sverige har fått tagit emot mycket kritik från EU pga våran offentlighetsprincip?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar hur den svenska offentlighetsprincipen förhåller sig till dataskyddsförordningen (GDPR), om offentlighetsprincipen är föremål för kritik i detta hänseende, samt om det finns något lagförslag om att sekretessbelägga folkbokföringsadress, inkomst m.m. Hur förhåller sig offentlighetsprincipen till GDPR?Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip för Sveriges statsskick. Principen finns uttryckt i 2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen (TF) som är en av våra grundlagar, där stadgas det bland annat att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. Av 2 kap. 2 § TF framgår det att denna rätt att ta del av allmänna handlingar kan begränsas med hänsyn till bland annat skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Det framgår vidare att en sådan begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar ska anges noga i en bestämmelse i särskild lag, denna särskilda lag är offentlighets- och sekretesslagen (OSL). EU:s dataskyddsförordning (GDPR) är implementerad i svensk lag genom lagen med kompletterande bestämmelser om till EU:s dataskyddsförordning, även kallad dataskyddslagen (DSL). Förhållandet mellan offentlighetsprincipen och GDPR tar sig bland annat i uttryck genom att det i 1 kap. 7 § DSL sägs att EU:s dataskyddsförordning inte får tillämpas i den utsträckning som den skulle strida mot Tryckfrihetsförordningen. Som nämnt finns begränsningar av offentlighetsprincipen vilka framgår av offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Av 21 kap. 7 § OSL framgår att sekretess gäller för en personuppgift om det kan antas att uppgiften efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med GDPR. Detta innebär en skyldighet att genomföra en sekretessprövning innan handlingen eller uppgiften kan lämnas ut. I Sverige anser vi alltså generellt sett att en personuppgift som ingår i en allmän handling kan vägras att lämnas ut endast om den är sekretessbelagd. Får Sverige ta emot kritik för offentlighetsprincipen?Offentlighetsprincipen har en stark ställning i svensk rätt och Sverige kan sägas ha en långtgående rätt att ta del av allmänna handlingar i jämförelse med många andra länder. I vissa fall kan detta leda till att Sverige kan hamna i konflikt med EU-rätten därför att vi ger ut mer information än vad många andra länder gör. Till exempel stadgar artikel 8 i EU:s rättighetsstadga att var och en har rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne, vilket inte alltid går ihop med den starka ställning som offentlighetsprincipen har i Sverige. Finns det något lagförslag om att sekretessbelägga vissa personliga uppgifter?Som nämnt finns idag offentlighets- och sekretesslagen som syftar till att sekretessbelägga bland annat vissa personliga uppgifter, vilket sker efter sekretessprövningar i varje enskilt fall. Vidare trädde GDPR i kraft den 25 maj 2018 och innebar bland annat hårdare krav på hantering av personuppgifter samt ersatte den tidigare svenska personuppgiftslagen (PUL). SammanfattningSammanfattningsvis gäller sekretess för en personlig uppgift om uppgiften efter ett utlämnande skulle komma att behandlas i strid med GDPR. Detta är alltså Sveriges sätt att leva upp till GDPR och man kan säga att det ska ske en balansering av behovet av handlingsoffentlighet och behovet av sekretess för den personliga integriteten. Offentlighetsprincipen har en stark ställning i Sverige i jämförelse med många andra länder och vår hantering av personuppgifter kan därför hamna i konflikt med EU-rätten. Vi har idag offentlighets- och sekretesslagen som syftar till att sekretessbelägga bland annat personliga uppgifter samt GDPR som trädde i kraft år 2018 och innebär generellt hårdare krav på hantering av personuppgifter. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Vänliga Hälsningar,

Är hyresvärden ansvarig för låsbyte efter inbrott hos hyresgästen?

2021-05-17 i Hyresrätt
FRÅGA |Inbrott hos vår hyresgäst där nycklar stals vilket medförde att ägare tvingades byta lås. Vem står för kostnaden?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar hur det ser ut med fördelningen av ansvar för skador på hyresrätt mellan hyresvärd och hyresgäst. De regler som är relevanta i ditt fall kan hittas i 12 kapitlet jordabalken (JB), som ofta benämns som hyreslagen. Hyresvärden ska hålla lägenheten i en godtagbar standard Hyresvärden ska på tillträdesdagen samt under hyrestiden se till så att lägenheten är i ett sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen på orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet (12 kap. 9 § samt 12 kap. 15 § JB). Detta innebär alltså en skyldighet för hyresvärden att se till att lägenheten håller en godtagbar standard.Hyresgästen har en vårdplikt Hyresgästen har en vårdplikt gällande lägenheten som innebär att hyresgästen ska iaktta en viss aktsamhet i enlighet med vad som utmärker en ordentlig person. Hyresgästen har vidare ett ansvar för att ersätta all den skada som uppkommer genom hans eller hennes vållande eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till hans eller hennes hushåll eller gästar honom eller henne (12 kap. 24 § JB). Detta innebär att hyresgästen kommer att vara ansvarig för sådana skador som hen själv orsakat genom att inte ha varit tillräckligt försiktig, samt sådana skador som orsakats av att hyresgästen släppt in någon i lägenheten som därmed orsakat skadan. Vad gäller i ditt fall? I ditt fall verkar det som att inbrottet är någonting som ligger utanför hyresgästens kontroll och som inte beror på att hyresgästen varit oförsiktig. I ett sådant fall kommer ersättningen för låset förmodligen att anses vara en kostnad som du som hyresvärd ska ersätta, vilket följer av det ansvar du har som hyresvärd att se till att lägenheten lever upp till en godtagbar standard. Situationen ser dock annorlunda ut om det är så att hyresgästen till exempel hade glömt att låsa dörren innan inbrottet skedde. I ett sådant fall kan detta vara en situation som gör att hyresgästen blir ansvarig för kostnaden, eftersom att inbrottet kan ha orsakats av hens oförsiktiga handlande. Värt att nämna är också att om lägenheten fortfarande kan användas för det avsedda ändamålet så kan hyresgästen reparera skadan på hyresvärdens bekostnad om hyresvärden skulle underlåta att göra detta efter tillsägelse av hyresgästen (12 kap. 11 § samt 12 kap. 16 § JB). Här finns alltså en risk att du blir ersättningsskyldig om det är du som bör stå för skadan och du väljer att inte betala kostnaden. Detta under förutsättning att lägenheten fortfarande kan användas för det avsedda ändamålet (vilket jag utgår ifrån att den kan).Sammanfattning Sammanfattningsvis kommer du som hyresvärd att behöva stå för kostnaden för låset om inbrottet inte på något sätt kan ha orsakats av hyresgästens oförsiktiga handlande. Om det däremot är så att hyresgästen inte varit tillräckligt försiktig, kan det vara så att det är hyresgästen som får stå för kostnaden. Skulle det landa i att det är du som hyresvärd som behöver stå för kostnaden, finns det en risk för att du blir ersättningsskyldig om du skulle underlåta att betala kostnaden. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Vänliga Hälsningar,

Vad gäller när en ungdom misstänks för narkotikabrott?

2021-05-17 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej, min dotter blev stoppad och genomsökt på en offentlig plats för att hon såg nervös ut av 2 civilare, de gick igenom hennes telefon mm, sedan åkte de hem till hennes mamma, för fortsatt förhör - de misstänkte att hon rökt hasch. Hon fick lämna urinprov som visade sig vara positivt. Hon erkände att hon rökt 2 gånger någon vecka tidigare. Hon är 17 år. Nu ska vi till tinget - vad kan det bli för påföljd? Är det tillåtet att polisen genomsöker en underårig på offentligplats?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar frågan som att du dels undrar vilket straff som din 17 åriga dotter riskerar till följd av händelsen, dels om polisen agerade på ett lagligt sätt när de genomsökte din dotter på offentlig plats. Påföljder som en ungdom riskerar vid narkotikabrottRegler om straff vid narkotikabrott finns i narkotikastrafflagen (NSL) och det är denna jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Eftersom att din dotter har erkänt att hon rökt cannabis kommer jag att utgå ifrån att hon var medveten om att det hon rökte innehöll cannabis. Den som innehar narkotika kan dömas till fängelse i högst tre år (1 § NSL). Med hänsyn till arten och mängden av narkotika, samt övriga omständigheter, kan dock brottet ses som ringa vilket skulle innebära ett lägre straff. I sådant fall är straffet böter eller fängelse i högst sex månader (2 § NSL). Om din dotter innehade narkotikan för eget bruk, kommer brottet troligtvis att ses som ett ringa fall med det lägre straffet som följd. Om hon innehade narkotikan med syftet att sälja den vidare, kan hon riskera det högre straffet. För att döma någon under 18 år till fängelse krävs synnerliga skäl, vilket är ett högt ställt krav (30 kap. 5 § brottsbalken). Detta gäller när polisen genomsöker en ungdom på offentlig platsJag vill börja med att redogöra för att man skiljer mellan kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Regler om detta finns i 28 kap. rättegångsbalken (RB). En kroppsvisitation innebär en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig (28 kap. 11 § tredje stycket RB). En kroppsvisitation får företas om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa (28 kap. 11 § första stycket RB). En kroppsbesiktning innebär att det genomförs en undersökning av människokroppens inre och yttre samt att prov tas från människokroppen och undersöks (28 kap. 12 § tredje stycket RB). Kroppsbesiktning får genomföras på den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa (28 kap. 12 § första stycket RB). I din dotters fall verkar det vara fråga om en kroppsvisitation när polisen genomsökte henne på offentlig plats. Eftersom att din dotter är under 18 år kommer lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare att tillämpas. I denna lag finns vissa särregleringar gällande kroppsvisitation och kroppsbesiktning för den som är under 15 år. Det finns däremot inga särregleringar för den som är över 15 år men under 18 år, vilket innebär att det är rättegångsbalkens regler som tillämpas i ett sådant fall (1 § lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare). SammanfattningNär det kommer till frågan om vilket straff din dotter riskerar till följd av händelsen, beror detta på om hon innehaft narkotikan för eget bruk eller i syfte att sälja den vidare. Även arten och mängden av narkotika är avgörande för straffet. Det lägsta straffet som hon riskerar är böter och det högsta är tre års fängelse. Det är svårt för mig att säga exakt vad det blir, då detta beror på omständigheter i det enskilda fallet. Polisen verkar ha genomfört en kroppsvisitation på din dotter på offentlig plats. Eftersom att din dotter är över 15 år, finns det inga undantagsbestämmelser gällande kroppsvisitation som är tillämpliga i hennes fall. Detta innebär att polisen agerade på ett lagligt sätt när de genomsökte din dotter, så länge det fanns anledning att anta att ett brott hade begåtts på vilket fängelse kan följa. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Vänliga Hälsningar,