Fördelning av arv mellan syskon när en av föräldrarna inte är gemensam

2021-12-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej Lawline. Mina föräldrar har gemensamt 2 barn, mig och min helsyster, min pappa har även 2 särkullbarn från ett tidigare förhållande (Mina halvsyskon). Mina föräldrar är gifta. Min mamma har en stor egen förmögenhet i form av fastigheter och aktier som ej ägs gemensamt av mina föräldrar. Om min mamma skulle gå bort först, får ju pappa (maken) ärva henne. Kan det i nästa led alltså göra att mammas förmögenhet delas på 4 barn efter det att pappa i sin tur går bort? Hur kan min mamma göra för att säkerställa så att mina halvsyskon inte tar del av hennes tillgångar? Spelar det någon roll vem som går bort först? Tacksam för Svar. Vänliga hälsningar.
Alejandra Vasquez |Allmänna utgångspunkterFör att beräkna den avlidne makens kvarlåtenskap ska först en bodelning mellan makarna förrättas i vanlig ordning när en make avlider (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Vad dödsboet efter den avlidne erhåller vid bodelningen tillsammans med övrig egendom (som inte ingått i bodelningen, exempelvis enskild egendom och särskild egendom) utgör kvarlåtenskapen efter den avlidne. Det är kvarlåtenskapen efter den avlidne som arvsreglerna omfattar. Det är den avlidnes arvingar som får ärva kvarlåtenskapen efter den avlidne. Med arvingar menas den avlidnes barn och barnbarn som är de som får ärva först (första arvsklassen, se 2 kap. 1 § ärvdabalken). Därefter kommer den avlidnes föräldrar som är de som får ärva om det inte finns några barn eller barnbarn samt den avlidnes syskon som får ärva om även föräldrarna är döda och syskonbarn som får ärva om även deras föräldrar är döda (andra arvsklassen, se 2 kap. 2 § Ärvdabalken). Sist kommer mor-och farföräldrar som får ärva om även syskonbarnen är döda eller inte finns och mostrar och fastrar som får ärva om inte heller mor-och farföräldrarna är i livet (tredje arvsklassen, se 2 kap. 3 § ärvdabalken). Inom en och samma arvsklass ska var och en få lika stor del av kvarlåtenskapen. Om det finns särkullbarn som i det här fallet, det vill säga ett barn som inte är gemensam, så har särkullbarnet rätt att få ut sitt arv direkt såvida den inte avstår från att få sitt arv direkt för att istället få ut sitt arv efter att förälderns efterlevande make dör (3 kap. 1 § Ärvdabalken och 3 kap. 10 § Ärvdabalken). Gemensamma barn får vänta på sitt arv tills båda dör. Istället ärver den efterlevande maken det gemensamma barnets andel med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att personen får förbruka egendomen eller sälja egendomen som den vill. Dock finns det vissa undantag, man får till exempel inte ge bort en stor del arvet i gåva eller testamentera bort egendomen. Det har att göra med att arvet efter den först avlidne ska fördelas till dennes arvingar efter att den som har ärvt med fri förfoganderätt har avlidit.Om din mamma dör förstDå kommer ni som är deras gemensamma barn få ärva efter att eran pappa har dött och eran pappa ärver då eran andel med fri förfoganderätt. Era halvsyskon kommer då inte få ärva efter din mamma. Utan när eran pappa dör så kommer ni som är deras gemensamma barn få arvet efter din mamma och arvet efter eran pappa kommer fördelas mellan alla syskon. Men saken är den att om det inte finns äktenskapsförord så kommer när din mamma dör och bodelning sker för att beräkna kvarlåtenskapen efter din mamma fastigheterna och aktierna som din mamma äger ingå i bodelningen och din pappa ha rätt till hälften. Din pappas andel kommer då ingå i kvarlåtenskapen efter honom när han dör vilket även dina halvsyskon kommer ha rätt till. Därför är det extremt viktigt att det upprättas ett äktenskapsförord mellan din mamma och din pappa där fastigheterna och aktierna görs till hennes enskilda egendom. Vi kan hjälpa till med att upprätta äktenskapsförord för 2995 kr, klicka härOm din pappa dör förstI ett sådant fall har som nämnt hans tidigare barn rätt att få ut sitt arv direkt och ni som är deras gemensamma barn får vänta med att få ut arvet tills din mamma har dött och din mamma ärver ert andel med fri förfoganderätt. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Vänligen

Fördelning av arv efter make om det inte finns testamente

2021-12-30 i Make
FRÅGA |Hej vi är gifta o har ingen enskild egendom. Min man har 2 söner sedan tidigare o vi har en gemensam son. Om vi inte upprättar ngt testamente hur blir arvet få om min man avlider först eller om jsg avlides först? Vi vill undvika bråk samtidigt som jag vill säkerställa att vår gemensamme son ärver min del av vårt gemensamma. De andra sönerna ärver ju också sin mamma.
Alejandra Vasquez |Hej, tack för din frågaAllmänna utgångspunkterFör att beräkna den avlidne makens kvarlåtenskap ska först en bodelning mellan makarna förrättas i vanlig ordning när en make avlider, där all giftorättsgods ingår (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Vad dödsboet efter den avlidne erhåller vid bodelningen tillsammans med övrig egendom (som inte ingått i bodelningen, exempelvis enskild egendom och särskild egendom) utgör kvarlåtenskapen efter den avlidne. Det är kvarlåtenskapen efter den avlidne som arvsreglerna omfattar. Det är den avlidnes arvingar som får ärva kvarlåtenskapen efter den avlidne. Med arvingar menas den avlidnes barn och barnbarn som är de som får ärva först (första arvsklassen, se 2 kap. 1 § ärvdabalken). Därefter kommer den avlidnes föräldrar som är de som får ärva om det inte finns några barn eller barnbarn samt den avlidnes syskon som får ärva om även föräldrarna är döda och syskonbarn som får ärva om även deras föräldrar är döda (andra arvsklassen, se 2 kap. 2 § Ärvdabalken). Sist kommer mor-och farföräldrar som får ärva om även syskonbarnen är döda eller inte finns och mostrar och fastrar som får ärva om inte heller mor-och farföräldrarna är i livet (tredje arvsklassen, se 2 kap. 3 § ärvdabalken). Inom en och samma arvsklass ska var och en få lika stor del av kvarlåtenskapen. Om det finns särkullbarn som i det här fallet, det vill säga ett barn som inte är gemensam, så har särkullbarnet rätt att få ut sitt arv direkt såvida den inte avstår från att få sitt arv direkt för att istället få ut sitt arv efter att förälderns efterlevande make dör (3 kap. 1 § Ärvdabalken och 3 kap. 10 § Ärvdabalken). Gemensamma barn får vänta på sitt arv tills båda dör. Istället ärver den efterlevande maken det gemensamma barnets andel med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att personen får förbruka egendomen eller sälja egendomen som den vill. Dock finns det vissa undantag, man får till exempel inte ge bort en stor del arvet i gåva eller testamentera bort egendomen. Det har att göra med att arvet efter den först avlidne ska fördelas till dennes arvingar efter att den som har ärvt med fri förfoganderätt har avlidit.Om din make dör förstI ett sådant fall har som nämnt hans tidigare barn rätt att få ut sitt arv direkt och ert gemensamma barn får vänta med att få ut sitt arv tills du har dött och du ärver ert gemensamma barns andel med fri förfoganderätt. Det ni kan göra är att ni kan skaffa en livförsäkring med varandra som förmånstagare så att du har råd att lösa ut hans barn sedan tidigare.Om du dör förstDå kommer ert gemensamma barn få ärva efter att din make har dött och din make ärver då ert barns andel med fri förfoganderätt. Hans tidigare barn kommer då inte få ärva efter dig. Utan när din make dör så kommer ditt barn få arvet efter dig och arvet efter din make kommer fördelas mellan honom och hans halvsyskonOm du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Vänligen

Hur gör man för att leva så orubbat som möjligt som sambo om en avlider?

2021-12-30 i Sambo
FRÅGA |Vi är sambopar med särkullbarn på var sida. Vi äger tillsammans 2 hus och en motorcykel som vi äger 50% av. Vad kan vi göra för att vi ska kunna få leva så orubbat som möjligt om någon av oss avlider? Vänligen Lotta
Alejandra Vasquez |Hej, tack för din fråga.Utgångspunkten är att sambor inte ärver varandra. Det som händer istället när ena sambon dör är att den efterlevande sambo har rätt att begära bodelning (Se 2 § sambolagen och 18 § sambolagen). Begäran om bodelning ska då framställas inom ett år från dödsfallet (8 § sambolagen). Just på grund av att sambor inte ärver varandra och att det är bara bohag och bostad som är införskaffad för gemensamt bruk som räknas som samboegendom. Därför brukar sambor skriva testamente. Men särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt och enligt lag så får man inte testamentera bort sina bröstarvingars, det vill säga sina barns laglott. Andra arvingar som till exempel syskon och föräldrar går att göra arvlösa genom testamente. Med laglott menas hälften av andelen av arvet som enligt lag tillkommer bröstarvingen (se 7 kap. 1 § Ärvdabalken). Om ett testamente kränker bröstarvingarnas laglott kan bröstarvingarna begära jämkning av testamentet för att utfå laglotten inom sex månader från att de har delgivits testamentet (7 kap. 3 § Ärvdabalken). Det ni kan göra då är att skriva ett testamente där ni testamenterar all egendom med fri förfoganderätt till varandra med undantag för barnens laglott och att barnen får resten av arvet efter bådas död. På så sätt behöver den efterlevande endast betala ut hälften av den avlidnes kvarlåtenskap till den avlidnes barn direkt och resten när båda dör. Med fri förfoganderätt menas att personen får förbruka egendomen eller sälja egendomen som den vill. Dock finns det vissa undantag, man får till exempel inte ge bort en stor del arvet i gåva eller testamentera bort egendomen. Det har att göra med att arvet efter den först avlidne ska fördelas till dennes arvingar efter att den som har ärvt med fri förfoganderätt har avlidit. Sen kan ni skaffa livförsäkring och ha varandra som förmånstagare, på så sätt får den efterlevande pengar från försäkringen som täcker laglotten som måste betalas ut direkt.Vi på Lawline kan hjälpa till med att skriva testamente för 4 795, se Fasta priser - LawlineOm du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till ossVänligen

Ansvar för aktiebolagets skatteskulder

2021-12-28 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo går i tankarna på giftemål då vi har två gemensamma barn. Min sambo har ett aktiebolag tillsammans med sin bror som jag inte litar på ett skvatt. Vår fråga är nu, om bolaget går i konkurs och säg att det finns skatteskulder, blir min man då tvungen att betala det privat? Och kan vi bli tvingade att sälja huset för att betala skatteskulden, vi äger hälften var.
Alejandra Vasquez |Hej, tack för din frågaInom aktiebolagsrätten så gäller som huvudregel att delägarna inte är ansvariga för aktiebolagets skulder. Detta följer av 1 kap. 3 § aktiebolagslagen. Men är det så att han är styrelseledamot i bolaget så kan han om vissa förutsättningar är uppfyllda bli personlig ansvarig ifall bolaget lider av kritisk kapitalbrist och därför inte kan betala skatteskulden. Kapitalbrist innebär att bolagets eget kapital understiger aktiekapitalet. Om det är så att bolaget har ett kapital som understiger hälften av det aktiekapital som finns registrerad har bolaget en kritisk kapitalbrist. När ett bolag lider av kritisk kapitalbrist är styrelsen förpliktigad att vidta vissa åtgärder i enlighet med 25 kap. 13–16 §§ ABL.De åtgärder som styrelsen inledningsvis måste vidta framgår i 25 kap. 13 § ABL. Enligt bestämmelsen så är styrelsen skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning ifall det finns skäl att anta att bolaget lider av kritisk kapitalbrist. Vidare så framgår det i bestämmelsen att styrelsen också är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning om det står klart att bolaget inte har tillräckligt med tillgångar för att kunna betala utmätningsfordringar fullt ut.Bolagets revisor ska granska kontrollbalansräkningen, om det är så att bolaget är skyldig att ha en revisor.Om man har en kontrollbalansräkning som visar kapitalbrist (mindre än halva aktiekapitalet) så måste bolagsstämman sammankallas (första kontrollstämman) och ta beslut om bolaget ska likvideras, se 25 kap. 15 § ABL. Styrelsen ska då lägga fram en åtgärdsplan som stämman ska rösta om de ska anta eller inte, aktieägarna ska alltså fatta ett beslut om de ser ett ljus i tunneln. Aktieägarna har 8 mån på sig att rädda bolaget om de beslutar om att rädda bolaget enligt 25 kap. 16 § ABL. Efter 8 månader kallar styrelsen till en andra kontrollstämma, om problemet inte är löst så måste bolaget likvideras, annars så drabbas styrelsen av personligt ansvar. Styrelsen måste då ansöka om likvidation hos tingsrätten.Av 25 kap. 18 § ABL följer att ifall styrelsen inte har sett till att upprätta en kontrollbalansräkning och låta kontrollbalansräkningen bli granskad av bolagets revisor eller sammankalla den första kontrollstämman eller att göra en ansökan hos tingsrätten om att bolaget ska likvideras så är styrelseledamöterna solidarisk ansvariga för bolagets skulder under den period som underlåtenheten består. Ifall det är så att förutsättningarna är uppfyllda för att din man ska anses vara personligt ansvarig och han inte kan betala så brukar man först och främst utmäta alla andra tillgångar han äger innan det kan bli aktuellt med utmätning av huset.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till ossVänligen

Hur mycket ska man köpa ut sin sambo för?

2021-12-30 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Min sambo och jag är separerat och jag skulle vilja köpa ut honom. Vi har köpt en bostadsrätt värde 4320000kr (bolån) 10 år sen, det är värderats idag 8000000kr. Hur mycket ska jag betala honom?
Alejandra Vasquez |Utgångspunkten är att vid bodelningen om man var sambor är att vid bodelning beräknas först sambornas andelar av samboegendomen och med samboegendom menas bohag och bostad införskaffad för gemensamt bruk, därefter görs det avdrag för skulder och det som återstår delas på hälften ( 12–13 §§ sambolagen). Det spelar ingen roll hur stort andel av bostaden du eller din man ägde, det ska fortfarande delas lika om det inte är så att det finns ett skuldebrev eller samboavtal som säger något annat. Det betyder att om det inte är så att det finns ett skuldebrev eller samboavtal så ska beräkningen av hur mycket man ska köpa ut den andre för se ut på följande sätt: Man beräknar först värdet på bostaden. Enligt grunderna i NJA 1975 s 288 ska man först ta marknadsvärdet minus ingångvärdet samt mäklarkostnader. På det beloppet ska man beräkna den latenta skatten. Värdet på bostaden blir marknadsvärdet minus mäklarkostnaderna och den latenta skatten. Därefter ska enligt reglerna i sambolagen sambornas andelar av bostaden beräknas, och sen drar man av den andelen av lånet vardera ansvarar för. Därefter ska det som de har kvar läggas samman och delas lika.Någon exakt uträkning av skatt och mäklararvode krävs inte utan en förenklad beräkning görs utifrån det antagande att den part som tillskiftas bostaden genast ska realisera bostaden för det pris som motsvarar antaget marknadsvärdet. De belopp som framkommer i beräkningen är således baserade på en fiktiv försäljning som genom principen om likadelning och praxis ska tas hänsyn till då en framtida realisation av den tidigare gemensamma bostaden kommer att medföra extra kostnader för övertagande part. Tanken är att värdet av bostaden i bodelning ska anses uppgå till den nettosumma som erhållits om bostaden sålts omedelbart.I ditt fall för att komma fram till hur mycket du måste köpa ut din man för så får man räkna fram bostadens värde i enlighet med vad som har anförts ovan, det vill säga bostadens marknadsvärde minus avdrag mäklarkostnader, den latenta skatten och det som är kvar på lånet. Det som är kvar av värdet på bostaden ska läggas samman och delas lika.Behöver du hjälp med bodelningen rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/bokaOm du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Vänligen

Syskonbarnbarns arvsrätt

2021-12-30 i Arvsordning
FRÅGA |HejVem ärver min mammas moster?Mammas moster har inga barn,Ej heller man man i livet.Hennes syskon är döda, även hennes syskonbarn. ( bl a min mamma).Kvar finns ett antal syskon-barnbarn, varav jag är ett av dem.Är det vi syskonbarnbarn som ärver min mammas moster då?Fråga 2 .Har någon av syskonbarnbarnen rätt att ha hand om/ öppna konto i sitt namn med min mammas mosters pengar på detta kontot? Min mammas moster lever fortfarande?
Alejandra Vasquez |Hej, tack för din fråga.I mitt svar kommer jag utgår ifrån att det inte finns något testamente. När det inte finns någon testamente så är det arvsordningen enligt ärvdabalken som gäller. Den avlidnes barn och barnbarn är då de som får ärva först (första arvsklassen, se 2 kap. 1 § Ärvdabalken). Därefter kommer den avlidnes föräldrar som är de som får ärva om det inte finns några barn eller barnbarn samt den avlidnes syskon som får ärva om även föräldrarna är döda och syskonbarn som får ärva om även deras föräldrar är döda och syskonbarnbarn som får ärva om syskonbarnen är döda (andra arvsklassen, se 2 kap. 2 § Ärvdabalken). Sist kommer mor-och farföräldrar och mostrar och fastrar som får ärva om inte heller mor-och farföräldrarna är i livet (tredje arvsklassen, se 2 kap. 3 § Ärvdabalken). Inom en och samma arvsklass ska var och en få lika stor del av kvarlåtenskapen. Det är alltså i det här fallet ni syskonbarnbarn som får ärva.Sen när det gäller om någon av syskonbarnbarnen har rätt att ha hand om/öppna konto i sitt namn med din mammas mosters pengar på detta kontot i och med att hon lever fortfarande så skulle det behövas fullmakt från henne för att kunna flytta pengarna från hennes konto så att någon annan förvaltar pengarna.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Vänligen

Preskription av borgensåtagande

2021-12-30 i Preskription
FRÅGA |HejJag har varit borgenär på en företagslån i en bank, år 2007 har jag skrivit borgenär papper, årsskiftet 2009-2010 har företaget gått i konkurs, jag har flyttat år 2013 till utlandet, under tiden jag var inte kontaktat av banken, nu har banken kontaktat mig via inkasso och mattat på ränta fast det har gått över 11 år, är det preskriberat eller inte. Hur ska jag göra.Mvh Jusuf Radoncic
Alejandra Vasquez |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du har ingått ett borgensåtagande, det vill säga att du har åtagit att betala lånet ifall bolaget inte kan betala. Ett borgensåtagande omfattas av preskriptionslagen, se 1 § preskriptionslagen. Preskription är en juridisk term som syftar på att banken förlorar rätten att göra borgensåtagandet gällande. Med preskriptionstid menas den tidpunkt då ovanstående inträffar. Preskriptionstiden är normalt tio år, 2 § preskriptionslagen. Undantag görs för konsumentfordringar där preskriptionstiden istället är tre år. Preskriptionstiden börjar löpa från och med att man har ingått borgensåtagandet. Preskription kan avbrytas på flera sätt, 5 § preskriptionslagen. Ett preskriptionsavbrott innebär att preskriptionstiden börjar löpa på nytt. Ett avbrott kan göras genom att banken skickar en skriftlig påminnelse om borgensåtagandet. I ditt fall så har det gått över 11 år sen du ingick borgensåtagandet och banken har inte skickat någon skriftlig påminnelse till dig om borgensåtagandet under den tiden. Därför är borgensåtagandet preskriberad och banken kan inte göra den gällande.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till ossVänligen

Kan man pantsätta och ta nya lån på en gemensamt ägd fastighet?

2021-12-28 i Fastighetspant
FRÅGA |Kan man pantsätta och ta nya lån på en gemensamt ägd fastighet?Äktenskapsbalken säger nej men samäganderätten säker att det går om man bara belånar sin egna del.
Alejandra Vasquez |Hej, tack för din frågaAllmänt om pantsättning av en fastighetOfta krävs någon form av säkerhet för att du ska beviljas ett lån. En sådan säkerhet kan bestå av en pantsättning av exempelvis en fastighet. Med andra ord blir fastigheten pantsatt när du tar ett lån med den som säkerhet. Pantsättningen sker mellan fastighetsägaren och långivaren, exempelvis en bank.Makes godkännande vid pantsättningOm fastighetsägaren är gift krävs makens godkännande om fastigheten ska pantsättas. Det gäller emellertid endast om fastigheten är makarnas gemensamma bostad. Det framgår av äktenskapsbalken 7 kap. 5 § st. 1 p. 2. Med makarnas gemensamma bostad menas sådan som är avsedd att vara makarnas gemensamma hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål. Det framgår av äktenskapsbalken 7 kap. 4 § st. 1 p. 3. I ett sådant fall så har reglerna i äktenskapsbalken företräde framför reglerna i samäganderättslagen.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till ossVänligen