Kan Kronofogden utmäta hela mitt privata pensionssparande?

2021-11-03 i Utmätning
FRÅGA |Hej!Kan Kronofogden gå in och ta hela mitt privata pensionssparande på ca 200 000kr när jag fyller 55år?Jag har skulder hos Kronofogden och några andra inkasso företag på sammanlagt ca 500 000kr?
Caroline Arvaeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det du skriver som att det är ett privat pensionssparande i form av en pensionsförsäkring som du har via till exempel din bank där du först får börja ta ut pengarna när du är 55 år. Jag kommer därför utgå från detta i mitt svar. När det kommer till vad och hur mycket Kronofogden utmäta dvs. "ta" så är detta någonting som regleras i utsökningsbalken.Huvudregeln är att all egendom får utmätas. Det finns dock undantag från denna regel (4 kap 2 § utsökningsbalken).Kronofogden får utmäta pension om den överstiger vad en person anses behöva för att försörja sig (och sin familj)Kronofogden får utmäta pension om det är så att den överstiger beloppet för att kunna försörja sig (7 kap 1 § 4 p. jämte 5 kap 8 § utsökningsbalken). Beloppet för att kunna försörja sig är det så kallades förbehållsbeloppet. Ett annat namn för detta är existensminimum vilket man kanske hör oftare. Detta räknas ut med hjälp av ens boendekostnad och ett normalbelopp (en fast summa för sin och sin familjs underhåll) (7 kap 4 § och 5 § utsökningsbalken).Kronofogden får alltså utmäta den del av ens pension som överstiger förbehållsbeloppet.Om pengarna från ett privat pensionssparande har börjat betalas utNär det kommer till privata pensionssparande som görs genom pensionsförsäkringar som då kan börja betalas ut när man fyller 55 år kan dessa utmätas av Kronofogden om pengarna har börjat betalas ut. Detta genom den förklaring och reglering som jag alldeles nyss skrev om.Om pengarna från ett privat pensionssparande inte har börjat betalas utNär det kommer till privata pensionssparanden som inte har börjat betalats ut får dessa pengar utmätas om spartiden enligt avtalet understiger 10 år eller om du har satt in mer än dubbelt så mycket pengar som genomsnittet av de årliga inbetalningarna till pensionssparandet (5 kap 1 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande).Ett långsiktigt sparande som är regelbundet och som är bundet till just pensionssparandet är det man vill skydda. Om man då sätter in dubbelt så mycket pengar ett år tänker man sig att det snarare kan vara så att man försöker hålla undan egendomen dvs. pengarna vilket gör att de då ska vara möjligt att utmäta dessa.Om det är tillåtet att utmäta pengar som finns i ett sådant pensionssparande som jag precis har förklarat finns det inte något tak för hur mycket som Kronofogden får utmäta av de pengar som finns i det privata pensionssparandet. Med andra ord kan hela beloppet på pensionssparkontot utmätas (se NJA 2013 s. 314).För att sammanfatta mitt svar kan alltså Kronofogden ta den del av de inkomster du får (där utbetalningar av din pension är medräknat) som överstiger det belopp som man anser att en vuxen person behöver för att kunna leva dvs. förbehållsbeloppet som jag tidigare nämnde.I det fall du inte börjar ta ut några pengar från ditt privata pensionssparande kan Kronofogden i praktiken ta hela det belopp du har sparat om ca 200 000 kr om det är så att pengarna inte längre är skyddade genom att du har ett långsiktigt och regelbundet sparande som jag skrivit ovan.Hoppas du känner att du fick svar på din fråga!Om det är något annat du funderar över är det bara att höra av sig igen. Hälsningar,

Får man bestrida bodelningsavtal ett år efter överenskommelsen?

2021-10-31 i Bodelning
FRÅGA |Hej För 1 år och 3 månader sedan skrev jag och min dåvarande sambo ett bodelningsavtal när vi separerade där vi var överens att han gav mig ekonomisk ersättning för lösöre samt lite extra för att kunna starta om. Han och jag skrev under detta som oxå bevittnades samt att han skickade samma kväll skickade mig ett Messenger meddelande (som jag har sparat )där han skriver att han är nöjd med avtalet. Nu 1 år och 3 månader senare har han kontaktat jurist för att han inte är nöjd.. Har han nu rätt att bestrida vår privata överenskommelse som vi skrivit under??
Caroline Arvaeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett bodelningsavtal är rättsligt bindandeVid en bodelning skriver man på ett bodelningsavtal. Ett sådant avtal är bindande precis som vilket avtal som helst. Huvudregeln är att ett avtal inte kan ångras. Pacta sund servanda är en grundläggande princip som betyder "avtal ska hållas" dvs. att avtal är rättsligt bindande.Avtal kan ogiltigförklaras om det finns grund för detDet finns dock undantag till detta i avtalslagen. Dessa innebär att avtalet kan förklaras ogiltigt om det finns grunder för det. Om bodelningsavtalet är exempelvis oskäligt på grund av omständigheter vid tidpunkten då avtalet ingicks kan det ogiltigförklaras (36 § avtalslagen). Vidare kan avtalet ogiltigförklaras om en part agerat svikligen, lurat eller hotat den andra parten (se 3 kap avtalslagen). Det är den som menar på att avtalet är ogiltigt som har bevisbördan för att visa att så är fallet. Beviskraven är höga för den som menar att ett avtal ska ogiltigförklaras.För att svara på din fråga så har han rätt att bestrida er överenskommelse om han vill. Detta innebär dock inte att ert avtal kommer ogiltigförklaras. Det krävs som sagt att det föreligger en ogiltighetsgrund för att ert avtal skulle kunna jämkas. Din tidigare sambo behöver därmed väcka talan vid tingsrätten som ett tvistemål vilket innebär att domstolen prövar frågan. Som jag tidigare nämnt är det då han som har bevisbördan för detta.Hoppas du känner att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Kan man avtala om att särkullebarn inte ska kunna få ut sitt arv direkt?

2021-10-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej Vi är ett par med med särkullebarn och önskar att skriva ett bilaga där våra barn kan skriva på att de väntar med sin avslott tills vi bägge har avlidit.Hur skulle detta kunna se ut
Caroline Arvaeus |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Särkullbarn kan avstå från att få ut arvet direkt till förmån för den efterlevande partnernSärkullbarn, dvs. barn som inte är era gemensamma barn har möjlighet att få ut sitt arv efter en förälders bortgång direkt utan att behöva ta hänsyn till efterlevande (3 kap 1 § ärvdabalken). Ett särkullbarn har dock möjlighet att avstå från arvet till förmån för den efterlevande partnern (3 kap 9 § ärvdabalken). Om man gör detta har särkullbarnet rätt att få sin del när båda har avlidit. Man får då rätt till en kvotdel av den förmögenhetsmassan dvs. värdet av egendom och tillgångar som finns när den efterlevande avlidit.Skriva testamente som gör att särkullbarnet endast får sin laglottDet är möjligt att i ett testamente skriva att barnen endast ska ha rätt till sin laglott och att resterande del av arvet skall tillfalla den efterlevande partnern. Laglotten är hälften av det som barnet skulle haft rätt till från början (7 kap 1 § ärvdabalken). Det innebär alltså att om den avlidne personen lämnar ett värde av 100 efter sig och det finns två särkullbarn till denna person så kommer barnen istället för att få 50 var, få 25 var och de återstående 50 kommer gå till partnern.Detta är ett sätt att på så sätt säkra att den efterlevande kommer få någonting om det skulle vara så att särkullbarnen inte väljer att avstå sitt arv som jag skrev tidigare.Bilaga till testamenteEtt alternativ är också att skriva en bilaga till testamentet. Detta är en bilaga där särkullbarnen godkänner testamentet i förväg och då går med på att vänta med att få ut sin laglott tills båda makarna/sambos/partners har avlidit. Vad som är bra att veta är att en sådan bilaga inte är juridiskt bindande. Detta innebär att trots att era barn idag skriver på ett sådant papper så har de fortfarande möjlighet att ändra sig och kräva jämkning av testamentet vid er bortgång. Särkullbarn kan alltså få ut sin laglott direkt trots att det finns en gammal bilaga där de avstått från deras laglott till förmån för den efterlevande.Ett bättre alternativ kan vara att låta särkullbarnen få ut hela arvslottenI ert testamente kan ni förklara att ni skulle vilja att era barn avstår från att ta ut arvet direkt och att ni i stället vill att dom väntar till dess att ni båda har avlidit. Ni kan då lägga in ett villkor om att OM dom väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande partnern så ska de ha rätt att få ut hela arvslotten när båda har avlidit. OM dom istället väljer att få ut sin del direkt så ska de endast få sin laglott och alltså inte ha rätt till resterande del av arvet som dom kunnat få om de väntande tills ni båda hade gått bort.Vad jag nu skrivit är ett sätt som kan användas som ett incitament dvs. en "morot" för särkullbarnen att vänta med att ta ut sina arv.Sammantaget finns det inte någon garanti för att särkullbarn kommer avstå från att ta ut sitt arv direktDet finns alltså inte någon garanti för att särkullbarn ska avstå från sin del till förmån för den efterlevande maken. Det är upp till varje särkullbarn att välja när dennes förälder har gått bort. Jag hoppas att mina förklaringar för olika alternativ är till någon hjälp för er. Om ni behöver hjälp med att upprätta ett testamente med eventuella villkor kan våra jurister på Lawline hjälpa er. Ni kan komma i kontakt med dom via lawline.se/boka. Jag hoppas att ni känner att ni fick svar på er fråga!Hälsningar,

Måste ägaren av bilen försäkra den eller kan någon annan göra det?

2021-10-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Måste ägaren av bilen stå som försäkringstagare eller går det lika bra med användaren av bilen?
Caroline Arvaeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När det kommer till försäkring av bilar står det i försäkringsvillkoren att försäkringen bara gäller för den som äger bilen. Detta innebär att det bara är den som är registrerad ägare till bilen kan teckna en försäkring. Den som står som ägare av bilen är också den som huvudsakligen ska använda bilen.Så för att svara på din fråga skulle jag säga att den som äger bilen bör vara den som också står som försäkringstagare. Med andra ord, ja det är ägaren av bilen som måste stå som försäkringstagare.Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Kan styrelsen överklaga hyresnämndens beslut om att tillåta uthyrning av bostadsrätt?

2021-11-03 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej styrelsen vill inte tillåta andra hands uthyrning av min lägenhet Överklagad till hyresnämnden Min fråga om hyresnämnden ge mig rätten att hyra ut kan styrelse överklaga nämndens beslut??
Caroline Arvaeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag läser din fråga tolkar jag det som att det är en bostadsrätt som du vill hyra ut i andra hand. I mitt svar kommer jag därför utgå från att styrelsen i din bostadsrättsförening inte vill tillåta en andrahandsuthyrning av din bostadsrätt.För din fråga är det bostadsrättslagen som blir den lagen som är den vi ska använda oss av. Hyresnämnden kan tillåta uthyrning av bostadsrätt i andra handOm styrelsen inte vill tillåta en uthyrning i andra hand får du som bostadsrättsinnehavare ändå hyra ut bostaden om det är så att hyresnämnden ger dig tillstånd att hyra ut den (7 kap 11 § bostadsrättslagen). Med andra ord är det inte möjligt att överklaga ett beslut från hyresnämnden om att ge tillstånd till hyra ut en bostadsrätt i andra hand.Så för att svara på din fråga så kan styrelsen inte överklaga hyresnämndens beslut om de ger dig rätt att hyra ut din bostadsrätt i andra hand. Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Vem får lägenheten vid skilsmässa om bara en av makarna står på den?

2021-10-31 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Vi är ett gift par och har en lägenhet som mannen står på. Kvinnan bor mest hos sin far och vill skriva sig där. Vad gäller vid skilsmässa?
Caroline Arvaeus |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Jag tolkar er fråga som att ni undrar över vad det är som kommer hända med lägenheten vid en skilsmässa. Beroende på om det är en lägenhet mannen äger eller en hyresrätt är det olika regler. Jag utgår i mitt svar från att det är en lägenhet som mannen äger. Skulle det vara så att det är en hyresrätt får ni gärna höra av er igen. Det är äktenskapsbalken som är den lag som ska användas i ert fall då ni är gifta.Giftorättsgodset ska delas upp mellan makarna vid skilsmässaVid en skilsmässa gör man en bodelning där man delar upp giftorättsgodset mellan makarna. All egendom som någon av makarna har och som inte är enskild egendom är giftorättsgods och ska då räknas med i bodelningen (7 kap 1 § äktenskapsbalken).Enskild egendom ska inte tas med i en bodelningI äktenskapsbalken finns det en lista med vilken egendom som ska vara enskild egendom (7 kap 2 § äktenskapsbalken). Jag lägger in de olika punkterna här:-Enskild egendom är sådan egendom som man genom ett äktenskapsförord har bestämt ska vara enskild egendom.-En gåva som en make fått från någon (inte den andra maken) med ett villkor om att den ska vara mottagarens enskilda-Egendom som en make fått genom testamente och där det fanns ett villkor om att egendomen skall vara mottagarens enskilda-Egendom som en make ärvt och där det enligt testamente ska vara mottagarens enskilda-Egendom som erhållits genom förmånstagarförordnande så som vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande enligt lagen om individuellt pensionssparande som tecknats av någon annan än den andra maken med villkor om att egendomen ska utgöra enskild egendom.-Egendom som har trätt i ställe för egendom som avses i de ovan nämnda punkterna, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendom är enskild.Alltså, för att egendom ska vara enskild egendom så krävs det typiskt sätt att det finns ett äktenskapsförord som säger detta eller att egendomen har fåtts genom gåva, testamente eller arv med ett villkor om att den ska vara enskild.Lägenheten ska ingå i bodelningen om den är giftorättsgodsDen lägenhet som ni nämner i frågan verkar vara sådan egendom som är giftorättsgods och därmed ska ingå i bodelningen vid en skilsmässa. Att lägenheten är giftorättsgods innebär då att värdet av den ska tas med i bodelningen.I praktiken kan ni dock välja om mannen vill ha kvar lägenheten och lösa ut kvinnan eller om ni vill sälja den. Detta är upp till er beroende på vilka förutsättningar ni har.Hoppas att ni känner att ni fick svar på er fråga nu och lycka till!Hälsningar,

Har jag och mina syskon rätt att ärva vår far?

2021-10-19 i Särkullbarn
FRÅGA |Min biologiska far har avlidit. Var gift . Har jag och mina syskon rätt att ärva han
Caroline Arvaeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att din far inte var gift med din mor utan med ny. Om det skulle vara så att din far var gift med din mor vid hans död får du gärna återkomma så ska jag svara på frågan utifrån det. Det blir nämligen skillnad beroende på om det är dina föräldrar som var gifta eller om din far har gift sig med en annan person.I mitt svar kommer jag alltså utgå från att din far var gift med en ny person, och alltså inte med din mor. Jag kommer också utgå från att detsamma gäller för dina syskon.Barn ärver sina föräldrarDet är den avlidnes bröstarvingar dvs. barn som har rätt att ärva (2 kap 1 § ärvdabalken). Detta innebär att det är du och dina syskon som kommer ärva det er far lämnar efter sig.Särkullbarn har rätt att få ut arvet direktDu och dina syskon är särkullbarn. Särkullbarn innebär att man inte är de gifta makarnas gemensamma barn utan ett barn från tidigare förhållande.Om man är ett särkullbarn har man rätt att få ut arvet från den avlidna föräldern direkt oavsett om den din far var gift med är vid liv (3 kap 1 § ärvdabalken).Man kan välja att avstå arvet som särkullbarn och i stället få ut arvet när maken har avliditSom särkullbarn kan man dock avstå från att få ut sitt arv direkt och i stället få ut arvet när den efterlevande maken har avlidit. Du och dina syskon kan alltså välja att få ut din fars arv först när den efterlevande maken har avlidit (3 kap 9 § ärvdabalken).Det är alltså du och dina syskon som har rätt att ärva er far. Om era föräldrar inte lever tillsammans och det är en ny person er far är gift med har ni dessutom rätt att få ut ert arv direkt om ni vill. Ni får alltså själva välja om ni vill ha ut arvet direkt eller om ni vill avstå arvet till förmån för den efterlevande maken och på så sätt få ut arvet först när denna har gått bort.Hoppas du känner att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Hur kommer jag i kontakt med någon som kan hjälpa mig med rådgivning?

2021-09-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, hur hittar jag en "CSN-advokat"? Någon som jag kan anlita för att ge mig kompetent rådgivning om mina skyldigheter och rättigheter och som kan biträda/hjälpa till med formuleringar i mina kontakter med CSN? At ha kontakt med myndigheten blir lätt annars ett heltidsjobb i sig. Tack på förhand!
Caroline Arvaeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår att upplever det som tidskrävande att föra ett ärende mot en myndighet där det också krävs att man vet vilka rättigheter och skyldigheter man har i rättslig mening.Om det är så att du vill ha hjälp av en jurist som kan ge dig rådgivning gällande ditt ärende så kan du boka en tid med någon av våra duktiga jurister på Lawline Juristbyrå. Våra jurister är kompetenta inom de flesta områdena så de kommer kunna ge dig bra vägledning och hjälp. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Du kan också kontakta oss via telefon där du kan förklara vad det är du vill ha hjälp med och få råd och hjälp av våra rådgivare. Telefon: 08-533 300 04Öppettiderna för vår telefonrådgivning är mån-fre 10-16.Hoppas du känner att du fick svar på din fråga! Lycka till. Hälsningar,