Hur beräknas ränta på skadestånd med anledning av brott?

2022-01-20 i Ränta
FRÅGA |Hej Jag var målsägande idag vid en rättegång där domen fastställdes till skadestånd om 8000kr plus ränta från 17 juli 2021 Jag har försökt räkna ut räntan men är osäker Vad blir räntan på 8000? Vänligen
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du i egenskap av målsägande ska erhålla 8 000 kr i skadestånd med anledning av brott, och att du undrar hur räntan ska beräknas på skadeståndet.Bestämmelser om ränta finns i räntelagen ("RänteL").Hur hög är räntan?Den årliga räntan är referensräntan plus åtta procentenheter (6 § RänteL). Referensräntan fastställs varje halvår av Riksbanken (9 § RänteL). Referensräntan är i dag 0 %, vilket den har varit under hela den aktuella perioden (17 juli 2021 till i dag). Riksbankens referensränta hittar du här.Räntan beräknas således 0 + 8 = 8 %.Den här räntan utgår inte som "ränta på ränta". Förfallen räntebetalning läggs alltså inte till i den totala skulden och läggs till grund för nästa räntebetalning (prop. 1975:102 s. 128). Räntan beräknas alltså enbart utifrån hur mycket som är kvar att betala av skadeståndet.Räntan i det här falletRäntan i det här fallet ska beräknas på ett skadestånd om 8 000 kr och betalas från 17 juli 2021, vilket är samma sak som från och med 18 juli 2021. Ränta ska betalas till dess full betalning av skadeståndet har skett.Räntan är 0 + 8 = 8 %. Den årliga räntan är således 640 kr (=8 000 x 0,08). Räntan per månad är 53,33 kr (=640 / 12).För att enkelt beräkna räntan kan jag tipsa om Kronofogdemyndighetens tjänst "Beräkna skuldräntan". Tjänsten beräknar räntan exakt per dag och tar även hänsyn till eventuella ändringar av Riksbankens referensränta. Du hittar tjänsten här.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Turordningsreglerna: Hur räknas anställningstiden för en arbetstagare med ett studentmedarbetaravtal?

2021-12-29 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Jag ligger i tvist med min arbetsgivare gällande turordning. De hävdar att en kollega har varit anställd längre tid än mig och därmed åker jag ut enligt turordningsreglerna. Faktum är att kollegan i frågan har haft ett s.k. studentmedarbetaravtal. Vad jag kunnat läsa mig till är detta är en särskild form av visstidsanställning med timlön. Hur räknas hans anställningstid egentligen?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår frågan som att det råder tvist om vem som har längst anställningstid mellan dig och din kollega, som har ett studentmedarbetaravtal, och följaktligen vem som ska bli uppsagd på grund av arbetsbrist enligt turordningen.Turordningsreglerna finns i lagen om anställningsskydd ("LAS").Huvudregeln ­– Sammanlagd anställningstid hos arbetsgivarenHuvudregeln för fastställande av turordningslistan är den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren (22 § fjärde stycket LAS).All anställningstid hos samma arbetsgivare räknas in; oavsett anställningsform, arbetets art eller omfattning. Så länge man är anställd av samma arbetsgivare/företag räknas alltså all anställningstid in. Även tid då arbetstagaren varit exempelvis tjänstledig för studier, föräldraledig och/eller sjuk kan tillgodoräknas anställningstiden (proposition 1981/82:71 s. 117 och proposition 1974:174 s. 55).Studentmedarbetaravtal ­– en intermittent anställning?Det som kan komplicera situationen i ditt fall är om din kollegas studentmedarbetaravtal är en s.k. intermittent anställning. I sådant fall blir beräkningen av den sammanlagda anställningstiden inte lika enkel som enligt huvudregeln.En intermittent anställning är ett icke-sammanhängande anställningsförhållande där arbetstagaren bara arbetar exempelvis vissa dagar i veckan eller annars vid behov. Arbetstagaren ska enbart arbeta efter kallelse av arbetsgivaren, och arbetstagaren ska ha möjlighet att kunna tacka nej till varje enskilt arbetstillfälle ­– det föreligger alltså inte en förutbestämd arbetsskyldighet (se Arbetsdomstolens dom 2008 nr 81 s. 3 sista stycket).Följden av en intermittent anställning blir att mellanliggande dagar, dvs. då arbetstagaren inte arbetar, inte utgör arbetstid. Anställningstiden är då enbart de dagar då arbetstagaren faktiskt utför arbete åt arbetsgivaren (se Arbetsdomstolens dom 2008 nr 81).Utifrån informationen i frågan vet jag inte tillräckligt för att fastställa om det rör sig om en intermittent anställning eller ej – och följaktligen hur anställningstiden faktiskt ska beräknas i det här fallet. Avgörande för bedömningen om det föreligger en intermittent anställning eller ej är om din kollega är skyldig att arbeta när arbete erbjuds av arbetsgivaren samt om din kollega tidvis arbetar i liten utsträckning.SammanfattningHuvudregeln vid fastställande av turordningslistan – att all anställningstid räknas in – är enkel. Jag kan dock inte ge dig ett tydligt svar på hur din kollegas sammanlagda anställningstid ska beräknas. Detta eftersom jag utifrån informationen i frågan inte vet tillräckligt mycket om studentmedarbetaravtalet för att fastställa om det rör sig om en intermittent anställning eller ej.Mitt råd till dig är därför att återkomma till oss på Lawline med mer information, så hjälper vi dig vidare i ditt ärende. Du kan kommentera på detta inlägg, så återkommer jag, eller ställa en ny fråga till oss på hemsidan. Du kan även kontakta vår juristbyrå här för att få kvalificerad juridisk rådgivning av erfarna jurister.Ring oss gärna om du vill ha mer information om hur vi kan hjälpa dig vidare.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10-16.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur beräknas dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen?

2021-12-20 i Dröjsmålsränta
FRÅGA |Hej! Hur ska jag räkna ut ränta enligt 6 § räntelagen när jag ska skicka påminnelse faktura till mina f d hyresgäster? Jag har skickat påminnelse varje år för att hålla skulden aktuell men tror jag kan ha räknat ut räntan fel tidigare. Ena skulden till ena hyresgästen är på 26712kr och den andra skulden till andra hyresgästen är på 48892kr (båda skulderna är inkl. processkostnad). Båda skulderna hade förfallodatum 2017-08-15. Tack så mycket på förhand! Med vänliga hälsningar
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår frågan som att du undrar hur du ska beräkna dröjsmålsräntan enligt 6 § räntelagen för två skulder med förfallodag i augusti 2017.När ska dröjsmålsränta betalas?Dröjsmålsräntan ska betalas från förfallodag, vilket är samma sak som från och med dagen efter förfallodag, dvs. från och med 2017-08-16 (3 § första stycket räntelagen). Dröjsmålsräntan ska betalas till dess betalning sker.Hur hög är räntan?Har du och hyresgästerna inte avtalat annat är räntesatsen referensräntan med ett tillägg av åtta procentenheter (6 § räntelagen).Referensräntan fastställs varje kalenderhalvår av Riksbanken (9 § räntelagen). Riksbankens referensränta hittar du här. Referensräntan har under perioden augusti 2017 till i dag varit som lägst -0,50 % och som högst 0 %.Dröjsmålsräntan i dag beräknas således: 0 + 8 = 8 % årlig dröjsmålsränta.När referensräntan var -0,50 % beräknas dröjsmålsräntan: -0,5 + 8 = 7,5 % årlig dröjsmålsränta.Det är viktigt att framhålla att dröjsmålsränta inte utgår som ränta på ränta, om inte annat har avtalats mellan dig och hyresgästerna. Förfallen räntebetalning läggs alltså inte till i den totala skulden och läggs till grund för nästa räntebetalning (proposition 1975:102 s. 128).Beräkna den totala räntan i ditt fallFör att enkelt beräkna den totala skuldräntan sedan förfallodagen i augusti 2017 kan du använda Kronofogdemyndighetens tjänst 'Beräkna skuldräntan'. I tjänsten tas hänsyn till ändringar av Riksbankens referensränta. Du hittar tjänsten här.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Hör gärna av dig till oss på Lawline igen om du har fler frågor! Med vänliga hälsningar,

Kan en styrelsesuppleant avgå i förtid, och måste denne själv hitta en efterträdare?

2021-12-13 i Bolag
FRÅGA |Maken är suppleant i ett AB där brodern är VD. Inga ytterligare personer i styrelsen. Maken har dålig inblick i bolaget som ännu inte är på obestånd dock. Han önskar gå ur sitt uppdrag som suppleant för att komma ifrån visst ansvar för vad som händer framöver. Han tror att brodern har svårt att hitta någon annan som vill gå in som suppleant och att han själv måste hitta en efterträdare. Stämmer det? Eller kan maken bara anmäla sitt utträde? Vilka skyldigheter resp rättigheter har han i detta fall?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att det är ett aktiebolag där "Brodern" är styrelseledamot och VD, och "Maken" är styrelsesuppleant. Maken vill nu avgå i förtid som styrelsesuppleant, och din fråga följaktligen är 1) om maken kan lämna sitt uppdrag som styrelsesuppleant, och 2) om maken själv måste hitta en efterträdare.Bestämmelser om aktiebolag finns i aktiebolagslagen ("ABL"). Det som sägs i lagen om styrelseledamot gäller i tillämpliga delar även suppleant (8 kap. 3 § andra stycket ABL).Om styrelsesuppleanter i aktiebolagOm styrelsen i ett aktiebolag har färre än tre ledamöter måste det finnas minst en suppleant (8 kap. 3 § ABL). Det lägsta och högsta antalet styrelsesuppleanter ska även framgå av bolagsordningen (3 kap. 1 § första stycket punkten 7 ABL).Styrelsesuppleanter utses av bolagsstämman, detta ligger inom stämmans s.k. "exklusiva kompetens". Det får dock föreskrivas i bolagsordningen att en eller flera suppleanter ska utses på annat sätt. Emellertid får suppleant inte utses av styrelsen, någon styrelseledamot eller suppleant (8 kap. 8 § ABL).Kan maken lämna sitt uppdrag som styrelsesuppleant i förtid?Maken har rätt att efter anmälan avgå i förtid. Avgången ska anmälas till styrelsen. Är maken dock utsedd på "annat sätt" i enlighet med en föreskrift i bolagsordningen (se ovan) ska anmälan också ske hos den som har utsett maken (8 kap. 14 § ABL). Det är inget krav, men det kan vara lämpligt ur bevissynpunkt att anmälan sker skriftligt.Avgången i förtid får verkan först då anmälan om avgången har kommit in till Bolagsverket (8 kap. 14 § andra stycket ABL). Anmälan till Bolagsverket kan göras av aktiebolaget eller maken själv (8 kap. 43 § tredje stycket ABL).Måste maken själv hitta en efterträdare?Om maken lämnar sitt uppdrag som suppleant i förtid ankommer det på övriga styrelseledamöter att vidta åtgärder för att fylla vakansen. Det är alltså inte makens uppgift att hitta en efterträdare (8 kap. 15 § ABL).Lämpligen sammankallar styrelsen, dvs. brodern, bolagsstämma för att utse ny styrelsesuppleant. Om styrelsen är beslutsför kan dock valet anstå till nästa årsstämma (8 kap. 15 § sista meningen ABL). Min uppfattning är att styrelsen i det här fallet fortfarande är beslutsför (8 kap. 21 § ABL).SammanfattningSammanfattningsvis kan maken lämna sitt uppdrag som styrelsesuppleant i förtid. Min rekommendation är att så snart som möjligt skriftligen anmäla detta till styrelsen samt Bolagsverket. Det är inte makens uppgift att hitta en efterträdare. Detta ankommer på kvarvarande styrelseledamot, i det här fallet brodern.Undrar du något ytterligare kan du kommentera på detta inlägg, så återkommer jag. Du är också alltid varmt välkommen att återkomma med en ny fråga till oss på hemsidan.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Får man ge bort aktier i ett företag som visat minusresultat?

2022-01-20 i Gåva
FRÅGA |HejMin far har ett aktiebolag och vill ge bort aktier till sin dotter. Kan han göra det även om företaget visat minusresultat de senaste åren?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att det gäller redan utgivna aktier som din far äger, och inte att din far vill ge ut nya aktier från aktiebolaget som en gåva.I sådant fall går det hur bra som helst att din far ger bort aktier till sin dotter, oavsett minusresultat i företaget.Aktierna som din far äger är hans egendom som han själv får råda över. Precis som att han får ge bort en cykel eller en mobiltelefon som han äger, så får han ge bort aktierna.Hoppas att du har fått svar på din fråga, hör gärna av dig till oss på Lawline igen om du har fler frågor!Med vänliga hälsningar,

Kan man avtala om en rätt att återköpa 50 % av överlåtna aktier i ett aktiebolag?

2021-12-28 i Bolag
FRÅGA |Jag har en fråga: Jag äger ett aktiebolag som jag vill sälja till en bekant. Vi har en överenskommelse om att jag ska ha en option om att kunna köpa tillbaka 50% av aktierna i företaget för samma belopp som jag sålde för om ett år. Är det okej att göra så? Trots att företaget eventuellt kommer ha ökat i värde om ett år? Vänligen,
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Återköpsklausul i aktieöverlåtelseavtaletAktier är lös egendom där säljare och köpare själva får bestämma villkoren för köpet. En sådan återköpsklausul avseende 50 % av aktierna är alltså helt OK.I praktiken är det upp till din bekanta ­– i egenskap av framtida ägare av aktierna ­– att avgöra om denne vill godta att i framtiden eventuellt behöva släppa ifrån sig 50 % av aktierna för överenskommet belopp. Om din bekanta godkänner detta finns det inga hinder mot att avtala om återköpsklausulen, trots att företaget eventuellt kommer att ha ökat i värde.Ni kan även formulera återköpsklausulen så att beloppet du får köpa tillbaka aktierna för tar hänsyn till en eventuell ökning av företagets värde. Istället för att avtala om ett exakt belopp på förhand kan ni alltså avtala om en beräkning av beloppet som beaktar en eventuell värdeökning. Hur beloppsberäkningen ska se ut kan du och din bekanta fritt komma överens om sinsemellan.Vad händer om din bekanta säljer aktierna vidare innan du har fått tillfälle att nyttja återköpsklausulen?Följande del av texten kommer att beakta ett problem som kan uppstå och hur du som säljare av bolaget kan gardera dig mot det; nämligen Vad händer om din bekanta säljer aktierna vidare innan du har fått tillfälle att nyttja återköpsklausulen?Som jag förstår frågan kommer du ha möjligheten att köpa tillbaka 50 % av aktierna om ett år. Detta innebär följaktligen att det finns en period på ett år där din bekanta kan sälja aktierna vidare innan du får möjlighet att nyttja din återköpsklausul. Om du vill gardera dig mot detta skulle jag rekommendera ett förköpsförbehåll och ett hembudsförbehåll.Ett förköpsförbehåll innebär att om din bekanta vill sälja aktierna så måste denne först erbjuda dig att köpa aktierna i enlighet med förutbestämda villkor. Du får alltså en förköpsrätt innan din bekanta kan överlåta aktierna till annan.Ett hembudsförbehåll innebär att om din bekanta säljer aktierna så får du lösa aktierna av den nya ägaren i enlighet med förutbestämda villkor. Du får alltså en lösningsrätt gentemot den nya ägaren efter aktieöverlåtelsen. Fördelen med att också ha ett hembudsförbehåll är att hembudsförbehållet ­– till skillnad från förköpsförbehållet ­– även gäller universalsuccession, dvs. överlåtelser av aktierna vid exempelvis arv, testamente och bodelning.Båda dessa förbehållen kan ni ta in i aktieöverlåtelseavtalet, men de får i sådant fall bara verkan er sinsemellan och inte mot tredje man. Skulle ni ta in förbehållen i aktieöverlåtelseavtalet, och din bekanta exempelvis inte respekterar förköpsförbehållet, blir överlåtelsen inte ogiltig eftersom aktieöverlåtelseavtalet inte får verkan mot tredje man. I sådant fall blir din bekanta bara som mest skadeståndsskyldig gentemot dig, förutsatt att det är inkluderat i aktieöverlåtelseavtalet.För att förbehållen ska få verkan mot tredje man måste de tas in i bolagsordningen (4 kap. 18 § & 27 § ABL). Eftersom det verkar som att du äger alla aktier i bolaget bör det inte vara några problem att ändra bolagsordningen (7 kap. 43 § andra punkten ABL). Enligt min uppfattning är det definitivt värt det att gå igenom processen att ändra bolagsordningen, eftersom din återköpsklausul annars i praktiken kan bli obrukbar.SammanfattningSammanfattningsvis är det helt okej att du och din bekanta avtalar om en återköpsklausul avseende de överlåtna aktierna i ditt aktiebolag. Ni kan avtala ett förutbestämt pris, eller en prisberäkning som beaktar en eventuell ökning av företagets värde.För att din återköpsklausul ska få den praktiska verkan som åsyftas rekommenderar jag att ta in dels ett förköpsförbehåll och dels ett hembudsförbehåll i bolagsordningen.Behöver du ytterligare vägledning avseende hur ni ska utforma aktieöverlåtelseavtalet, hur du ska ändra bolagsordningen eller något annat juridiskt spörsmål är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Finns det ett lagstadgat krav på priset för aktierna när majoriteten ska köpas ut av minoriteten i ett aktiebolag?

2021-12-16 i Bolag
FRÅGA |HejVi är minoroitetsägare i ett litet aktiebolag (tre anställda) som äger 49 % tillsammans. Nu vill huvudägarna (som har 51% ägande) dra sig ur eftersom bolaget inte genererat så bra resultat som önskats. Vi som minoritetsägare får ta över hela bolagets ägande och driva det vidare, vi är i en förhandlingsprocess om det just nu. Vår fråga till er är följande; Huvudägarna hävdar att enligt lag måste de ta ut en summa av företagets rörelsekapital, det fria kapital vi har på banken, som motsvarar deras andelar aktier, dvs 51% av summan företaget har i kapital. Det är också det pris de begär för att överlåta aktier och ägande. Stämmer detta? Eller får de lämna ägandet till oss för det pris vi är villiga att betala (vilket som ni förstår är en mindre summa än vad de föreslår) Tacksam för ert svar
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår frågan som att "Huvudägarna", med 51 % av aktierna i ett aktiebolag, ska överlåta sina aktier i bolaget till "Minoriteten", som har 49 % av ägandet. Huvudägarna hävdar att priset för deras aktier enligt lag måste vara en andel av det fria egna kapitalet som motsvarar deras ägarandel, dvs. priset för 51 % av aktierna ska vara, och tas från, 51 % av det fria egna kapitalet.Bestämmelser om aktiebolag finns i aktiebolagslagen ("ABL").Inledningsvis kan jag konstatera att det är oklart vilka grunder i lagen huvudägarna har för att priset ska bestämmas på det sättet som de hävdar. Min uppfattning är att ett sådant förfarande inte är ett måste, utan snarare problematiskt ur aktiebolagsrättslig synvinkel; dels då det finns ett förbud för ett aktiebolag att förvärva egna aktier (19 kap. 4 § ABL) och dels då det finns ett förvärvslåneförbud (21 kap. 5 § ABL). Priset får bestämmas fritt köpare och säljare emellanVidare är aktier lös egendom vars pris får bestämmas köpare och säljare emellan. För redan utgivna aktier finns det alltså inga regler som bestämmer vad priset ska vara eller hur det ska beräknas. Huvudägarna får alltså överlåta sina aktier till minoriteten för det pris ni är villiga att betala.Alternativa lösningar – annan finansiering än privata medelOm ni i minoriteten inte vill förvärva huvudägarnas aktier med privata medel finns det alternativa lösningar i ABL. Dessa är dock frivilliga och absolut inget krav vid förvärv av huvudägarnas aktier. Två alternativ är:1) Om det finns ett inlösenförbehåll i bolagsordningen. Genom ett inlösenförbehåll i bolagsordningen kan man minska aktiekapitalet genom inlösen av aktierna. Hur priset för de inlösta aktierna ska bestämmas styrs av bestämmelserna i förbehållet (20 kap. 31 § ABL).2) Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna genom indragning av aktier (20 kap. 1-2 § ABL). Ett sådant beslut kräver stämmobeslut med minst 2/3-majoritet av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid stämman (20 kap. 5 § ABL). I de flesta fall krävs även tillstånd från Bolagsverket (20 kap. 23 § ABL).Sammanfattningsvis kan ni i minoriteten och huvudägarna fritt komma överens om priset för aktierna. Det finns alltså inga krav enligt lagen så som huvudägarna påstår. Om ni i minoriteten inte vill förvärva huvudägarnas aktier med privata medel finns ett par alternativ i ABL genom minskning av aktiekapitalet.Behöver ni ytterligare juridisk rådgivning om hur ni ska gå till väga vid aktieöverlåtelsen rekommenderar jag att höra av er till vår juristbyrå. På vår juristbyrå finns erfarna jurister som kan ge kvalificerad juridisk rådgivning. Du kan boka en tid här, eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10-16.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Får man som privatperson låna ut pengar till ett aktiebolag?

2021-12-07 i Bolag
FRÅGA |Får man som privatperson låna ut pengar till någon annan persons aktiebolag?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som privatperson får du själv råda över pengar som du äger. Det är din egendom som du själv får bestämma över. Du får därför låna ut pengar till någon annan persons aktiebolag.I aktiebolagslagen ("ABL") finns vissa låneförbud. Låneförbuden gäller dock bara lån från aktiebolaget (21 kap. 1 § och 5 § ABL). Det finns alltså inget förbud mot att du som privatperson lånar till ett aktiebolag.Om du ska låna ut pengar till ett aktiebolag skulle jag rekommendera att upprätta ett tydligt och skriftligt låneavtal. Där bör villkor som exempelvis lånebelopp, ränta och amorteringsplan finnas med. Behöver du hjälp med att upprätta ett sådant låneavtal är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,