Kan man bli tvångsvårdad om man lider av koprolali?

2021-11-24 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Kan man bli tvångsvårdad om man lider av koprolali?
Mikaela Kronmann |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag vill börja med att förtydliga att jag inte har några specifika kunskaper om koprolali men att jag istället kan berätta hur det fungerar vid tvångsvård för vuxna med psykiska störningar mer generellt.För att man ska bli tvångsvårdad krävs det dels att frivillig vård inte kan ges, dels att personen lider av en allvarlig psykisk störning (3§ lagen om psykiatrisk tvångsvård). Det framgår inte i lagtext vad en allvarlig psykisk störning innebär men några exempel från förarbetena är: schizofreni, allvarlig depression eller tillstånd av psykotisk karaktär. Utöver detta krävs det även att det finns ett stort vårdbehov på grund av denna störning och att just tvångsvård är det enda sättet att hjälpa personen på. Man kan till exempel vid bedömningen av vårdbehovet beakta om personen är farlig för sig själv eller för annans personliga säkerhet. Värt att komma ihåg är också att tvångsvård inte får ges om den psykiska störningen endast är en utvecklingsstörning (3§ tredje stycket LPT). För att bli tvångsvårdad så krävs det en tvåläkarprövning (4§ LPT). Läkarna tar i det läget ställning till om koprolali är något som kan medföra tvångsvård i det specifika fallet. Sammanfattningsvis så kan jag inte ge ett direkt svar på om man kan tvångsvårdad för att man lider av koprolali. Det får nog bedömas från fall till fall och möjligtvis i samband med andra symptom, t.ex. vanföreställningar. Det kan också sägas att tvångsvård är en väldigt ingripande åtgärd som ses som ett sista alternativ. Mitt tips är därmed att ta kontakt med till exempel en läkare eller psykiatriker för att veta mer angående koprolali och eventuell tvångsvård. Hoppas mitt svar gav lite klarhet i saken i alla fall!Med vänliga hälsningar,

Kortvarigt äktenskap och bodelning vid dödsfall

2021-11-17 i Bodelning
FRÅGA |Om giftermål äger rum mindre än ett år före dödsfall och äktenskapsförord inte blivit registrerat får den levande parten ändå alltid 50% av boet? Med vänlig hälsning,
Mikaela Kronmann |Hejsan och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Utgångspunkten vid en bodelning är att giftorättsgodset efter avdrag för skulder ska delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Giftorättsgods är all egendom som makarna äger som inte uttryckligen är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktaB). Det finns dock regler som möjliggör att andelarna bestäms på ett annat sätt än 50/50. En efterlevande make har möjlighet att begära att giftorättsgodset ska delas så att var och en av makarna behåller sin del av egendomen, d.v.s. sin del av giftorättsgodset (12 kap. 2 § ÄktaB). Detta kan ju ekonomiskt vara till fördel för en efterlevande make som har mer tillgångar än den andra. Denna rätt tillfaller bara personen som är efterlevande make och inte arvingarna till den avlidne.Reglerna som normalt sett finns för att jämka bodelningen vid kortvariga äktenskap går inte att tillämpa på situationer där maken gått bort och bodelningen sker av den anledningen (12 kap. 1 § ÄktaB).För att äktenskapsförordet ska kunna påverka andelen måste äktenskapsförordet vara ingivet för registrering hos Skatteverket vid den så kallade kritiska tidpunkten (7 kap. 3 § ÄktaB). Vid dödsfall är den kritiska tidpunkten den dag då maken gick bort (9 kap. 2 § ÄktaB). Det är de tillgångar som fanns vid den kritiska tidpunkten som ska ingå i den kommande bodelningen.Sammanfattningsvis behöver det inte alltid vara så att den efterlevande parten får 50%. Den efterlevande kan påkalla en fördelning utefter vad parterna själva äger. Detta innebär att den efterlevande parten både kan få mer eller mindre än 50%. Reglerna vid dödsfall och kortvariga äktenskap ser också annorlunda ut i jämförelse med bodelning där båda makarna är vid liv. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man säga upp ett tidsbestämt hyresavtal i förtid?

2021-11-10 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Vi bor i en hyresrätt i andrahand. I kontraktet framgår det att hyrestiden är 1 år och det är 3 månaders ömsesidig uppsägningstid. Efter att vi bott där 2 månader säger vår hyresvärd upp lägenheten trots att det är 1 års hyrestid. Är detta giltigt?
Mikaela Kronmann |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Först och främst tolkar jag din fråga som att den som ni hyr lägenheten i andra hand av har sagt upp erat hyresavtal efter två månader och inte dennes avtal med den "riktiga" hyresvärden. Hoppas jag tolkat din fråga rätt!Hyresavtal kan löpa på antingen bestämd tid med en angiven slutdag eller på obestämd tid. I ert fall framgår det att ni har en hyrestid på ett år och därmed tolkar jag det som att ni har ett hyresavtal som löper på bestämd tid. Hyresavtal på bestämd tid upphör i regel att gälla vid hyrestidens slut (12 kap. 3 § jordabalken). Detta innebär att din hyresvärd inte kan säga upp avtalet hur som helst. Hyresvärden har endast rätt att säga upp avtalet i förtid i vissa specifika situationer. Det är tillexempel då ni misskött er eller begått ett annat allvarligt avtalsbrott (12 kap. 42-44 § jordabalken). Ni som hyresgäster har däremot rätt att säga upp avtalet med era tre månader avtalad uppsägningstid (12 kap. 5 § jordabalken). Sammanfattningsvis hade inte er hyresvärd rätt att säga upp erat avtal efter endast två månader. Mitt tips är därför att höra av dig till Hyresgästföreningen (om ni är medlem där, annars kan man bli det) för fler tips. Det finns också möjlighet att kontakta oss här på Lawline för vidare hjälp av våra duktiga jurister. Det kan ni göra på info@lawline.seHoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur fördelas arvet om det finns ett särkullbarn?

2021-10-17 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Jag är gift med en man. Vi har inga gemensamma barn men jag har en dotter från min första förhalandet. Jag undrar vem ärver mig om jag avlider före min man.
Mikaela Kronmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst tolkar jag din fråga som så att du inte upprättat något testamente om hur du vill att ditt arv ska fördelas. Jag utgår därför vid besvarandet att det inte finns ett sådant. I ärvdabalken (ÄrvdaB) framgår det vilka som har en legal arvsrätt och i vilken ordning dessa ska ärva. I första hand är det barn till den som dött som ärver, alltså i ditt fall din dotter (2 kap. 1 § ÄrvdaB). Utgångspunkten när man är gift är dock att din kvarlåtenskap ska tillfalla din make. Din dotter har däremot rätt att ta ut sitt arv ändå om hon vill eftersom hon är ett så kallat särkullbarn. Hon är ett särkullbarn i och med att hon inte är din makes dotter. Om hon väljer att ta ut sitt arv kommer din kvarlåtenskap inte tillfalla din make (3 kap. 1 § ÄrvdaB). Vid en situation där din dotter väljer att avstå sitt arv till förmån för din make har hon istället rätt till arv när din make går bort (3 kap. 9 § ÄktaB). Denna reglering innebär inte att din make behöver vara helt tomhänt efter din bortgång. Innan arvet fördelas sker en bodelning där ert giftorättsgods ingår (allt som inte är uttryckligen enskild egendom) (23 kap. 1 § ÄrvdaB och 10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Vidare när arvet ska fördelas har din make alltid rätt till att få del av arvet i den mån att det tillsammans med det din make fick i bodelningen eller hans eventuella enskilda egendom uppgår till fyra prisbasbelopp (nuvarande prisbasbelopp 47 600 x 4 = 190 400 kr). Denna regel brukas benämnas Basbeloppsregeln (3 kap. 1 § andra stycket § ÄrvdaB). SammanfattningSammanfattningsvis kan man säga att utgångspunkten när man är gift är att ens kvarlåtenskap ska tillfalla den efterlevande maken men har man ett särkullbarn, som du, kan denne välja att få ut sitt arv direkt vid bortgång av sin förälder eller när den efterlevande maken går bort. Din dotter kommer alltså kunna välja om hon vill ärva direkt eller i ett senare skede. Din make kommer förmodligen få en del egendom genom bodelningen och eventuellt en del av arvet enligt basbeloppsregeln. Har du fler frågor om t.ex. bodelning, testamente eller basbeloppsregeln är det bara att höra av dig till oss igen på info@lawline.se!Med vänliga hälsningar,

Kan skulder hos Kronofogden påverka beslut om svenskt medborgarskap?

2021-11-20 i Myndigheter
FRÅGA |Kan skulder hos kronofogden påverka Migrationsverkets beslut om medborgarskap
Mikaela Kronmann |Hejsan och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att en person som är utländsk medborgare (inte nordisk) och är vuxen ska få svenskt medborgarskap är ett av kraven att personen ska ha levt och kommer leva ett skötsamt liv här i Sverige. I lagtext beskrivs det som att personen ska haft och förväntas ha "ett hederligt levnadssätt" (11 § lagen om svenskt medborgarskap). Migrationsverket förklarar att för att göra en sådan bedömning inhämtar de relevant information från myndigheter. Främst är det fråga om inhämtning av uppgifter om brott eller misstankar om brott från polisen. Migrationsverket inhämtar även uppgifter från Kronofogden. Främst har skulder som är skatteskulder, böter och icke betalda underhållsbidrag betydelse för bedömningen. De förklarar att skulder till privata företag e.d. som hamnat hos Kronofogden även kan ha betydelse. De kollar på vad för typ av skuld det är, storleken och om den sökande har en vilja att göra rätt för sig. Sammanfattningsvis så är svaret JA på din fråga. Skulder hos Kronofogden kan påverka beslutet. I vilken utsträckning exakt är svårt att säga och det kan se lite annorlunda ut om personen är nordisk medborgare, under 21 år osv. Jag rekommenderar dig att läsa här för mer information kring vad som krävs för att få medborgarskap i Sverige och Migrationsverkets bedömningar. Hoppas du fick svar på sin fråga! Med vänlig hälsning,

Kan sambo sitta kvar i "orubbat bo" utan testamente?

2021-11-14 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |vi har varit gifta i 25 år men skilde oss 1992 har endast 2 gemensamma barn. Är nu sammanboende sedan 24 är tillbaka. Kan jag sitta i orubbat bo utan testamente?
Mikaela Kronmann |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag vill börja med att förtydliga att jag vid besvarandet av din fråga utgår ifrån att era barn är myndiga. Detta kan ha betydelse för t.ex. vem som skulle förvalta omyndiga barns arv. Vidare framgår det inte heller i din fråga om ni har något samboavtal och jag antar därmed att det inte finns ett sådant. Sambor har ingen legal arvsrätt utan det krävs ett testamente för att man som sambo ska ha rätt till arv. Den som ärver din sambo blir i stället era gemensamma barn (2 kap. 1 § ärvdabalken). De har därför rätt att få ut sitt arv direkt när din sambo går bort. Detta innebär dock inte att du nödvändigtvis behöver stå tomhänt. När din sambo avlider kan du begära en så kallad bodelning av eran samboegendom (8 och 18 § sambolagen). En begäran om bodelning måste göras senast vid bouppteckningen (8 § sambolagen). I bodelningen ingår bara samboegendom och den fördelas i huvudregel lika mellan er båda (14 § sambolagen). Det kan därför vara till fördel för dig som efterlevande sambo att påkalla bodelning om din sambo ägde en större del av samboegendomen. Samboegendom är bostad eller bohag som köpts för ert gemensamma bruk. Detta gäller oavsett vem som köpt egendomen i fråga (3§ sambolagen).Den sambo som bäst behöver t.ex. bostaden kan få den på sin lott om den begär det och det är skäligt (16 § andra stycket sambolagen). Om värdet för bostaden överstiger din andel i bodelningen måste du ersätta dödsboet för att det ska bli lika. Du kan alltså hamna i en sådan situation där du blir tvungen att "köpa ut" dödsboet för att få bo kvar. Sammanfattningsvis finns det alltså ingen rätt för dig som sambo att bo kvar i "orubbat bo". Det bästa sättet att lösa det på är alltså att antingen gifta er igen eller skriva ett testamente. Värt att notera angående testamente är att barn alltid har rätt att kräva ut sin laglott och denna är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken).Behöver ni hjälp att upprätta ett testamente så är ni välkommen att boka tid hos en av våra jurister. Ni kan boka tid direkt på https://lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,

Kan affärer neka kontanter?

2021-10-24 i Avtal
FRÅGA |Hej varför kan affärer och butiker förhandla bort kundens rätt att betela med kontanter när det enligt lag är godkända som betalmedel varför skall det alltid finnas små kryphål i svenska lagar varför inte bara säga att alla måste ta imot godkända betal medel
Mikaela Kronmann |Hejsan och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Precis som du säger är sedlar och mynt som getts ut av Riksbanken lagliga betalningsmedel (5 kap. 1 § andra stycket lag om Sveriges Riksbank). Det betyder att var och en i huvudregel är skyldig att ta emot dessa. Det finns dock undantag från det. Alla butiker och affärer måste inte ta emot kontanter som betalningsmedel. I Sverige har vi en princip om avtalsfrihet. Principen innebär att man får välja vem man vill ingå avtal med och med vilka villkor. Detta innebär att butikerna kan ställa upp som ett villkor för att handla av dem att man betalar med t.ex. kort. Det är då upp till personen som ska handla om den vill handla i just den butiken eller inte. Det ser lite annorlunda ut i förhållanden mellan staten och enskilda, där kan de endast i begränsad omfattning avtala bort skyldigheten att ta emot kontanter (läs gärna HFD 2015 ref. 49) På senare tid har det blivit allt fler butiker som ställer upp liknande villkor och väljer att inte ta emot kontanter. De är många gånger tydliga med att de endast tar ett visst betalningsmedel, t.ex. finns ofta skyltar innan man stiger in genom dörren där villkoret framgår. Att butiker väljer att införa sånna här villkor kan bero på flera orsaker men beror ofta på stöld- och rånrisker som kontanthantering medför. Såklart bidrar det till svårigheter att betala för de som endast använder sig av kontant betalning. Varför det finns "kryphål" i svenska lagar är svårt att ge ett rättvisande svar på. Kryphål kan bero på att det är svårt att i lag täcka in alla möjliga tänkbara situationer. Hoppas du fått svar på din fråga! Hälsningar,

Kan arbetsgivares krav på manuellt körkort vara indirekt diskriminering?

2021-10-14 i Övrigt
FRÅGA |Hejsan, jag har fått höra av min trafikskola att det är kränkande att en arbetsgivare frågar om körkort för manuelt eller automatväxel, och inte bara frågar efter körkort oavsett växellåda. Men jag såg nu en arbetsgivare som frågar efter manuel körkort, men det kanske finns undantag? Här är länken: *länk*
Mikaela Kronmann |Hejsan och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Får arbetsgivare ha krav på manuellt körkort?Arbetsgivare har en generell rätt att ställa upp krav för tjänsten efter vad arbetsgivaren anser lämpligt för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Däremot får arbetsgivaren inte ställa upp sådana krav som är diskriminerande. Förbudet mot diskriminering gäller såväl mot den som redan är anställd som den som söker jobb (2 kap. 1 § diskrimineringslagen). Diskrimineringsförbudet gäller däremot bara vissa grunder för diskriminering (1 kap. 1 § DL). Dessa är diskriminering på grund av:- kön- könsöverskridande identitet eller uttryck- etnisk tillhörighet- religion eller annan trosuppfattning- funktionsnedsättning- sexuell läggning - ålderAtt ställa upp ett krav om att ha manuellt körkort kan möjligen vara indirekt diskriminering. Ett sådant krav kan framstå som neutralt men det egentligen särskilt missgynnar exempelvis personer med en funktionsnedsättning. Detta på grund av att vissa med funktionsnedsättningar endast har möjlighet att ta automatkörkort. Under vissa omständigheter är dock ett sådant missgynnande inte förbjudet. Så är det i de fall där körkortskravet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet (1 kap. 4 § DL). Om kravet på manuellt körkort inte skulle ha betydelse för arbetsuppgifterna eller annars ha betydelse för tjänsten kan det tala för att det inte finns ett berättigat syfte med kravet och därför inte är okej. Frågan om kravet har ett berättigat syfte måste däremot avgöras från fall till fall. Det är alltså svårt att säga generellt om ett krav på manuellt körkort är diskriminerande eller inte. Frågan om manuellt körkort i ditt fall och vad du kan göraI det här fallet har du länkat en annons om en tjänst där arbetsuppgifterna till stora delar består av att köra bil och med vad det verkar som, företagets egna bil/bilar. Det kan vara så att bilen/bilarna i fråga endast har manuell växel och därför inte kan köras utav de med automatkörkort. Detta talar emot att det är fråga om en otillåten indirekt diskriminering. Om du skulle vilja veta mer om diskriminering i arbetslivet eller känner dig diskriminerad skulle jag rekommendera dig att ta kontakt med Diskrimineringsombudsmannen (DO). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,