Uppsägning på grund av arbetsbrist

2007-01-25 i Övrigt
FRÅGA |Hej, jag är peronsligassistent som har en nattjänst. Nu tar de bort nattjänsten och mitt jobb försvinner. Stockholmsstad har ingen ny nattjänst åt mig utan vill sätta mig på dag-pass. I arbetsavtalet är jag anställd natt. Frågan är om ett jämnlikt arbete inom vården är att byta från natt till dagpass.
Lucas Geisler |Hej, Arbetsgivare kan säga upp anställda på grund av arbetsbrist. Det är arbetsgivaren som bestämmer hur arbetsuppgifterna skall fördelas och om han/hon vill minska antalet anställda. Skälen kan vara av ekonomisk eller organisatorisk art. Arbetsgivaren är dock skyldig att undersöka om en arbetstagare kan placeras på en annan del av företaget, även om det skulle slå ut någon som är längre fram i turordningen. Ifall det inte finns några liknande uppgifter att erbjuda ska arbetsgivaren försöka erbjuda något likvärdigt. Du måste se ifall det finns något arbete som är mer likt dina gamla uppgifter eller om det finns möjlighet till omplacering? Ifall svaret är nej har inga fel begåtts. Lycka till och vänliga hälsningar,

Ändring av anställning fr vikariat till provanställning

2007-01-12 i Övrigt
FRÅGA |Kan arbetsgivaren ändra vikariatet till en provanställning?
Daniel Waerme |Hej! Arbetsgivaren kan inte ändra anställningsavtalet utan arbetstagarens medgivande. Att ändra ett vikariat till en provanställning kräver, utöver arbetstagarens medgivande, även att ett nytt avtal sluts. Med vänliga hälsningar,

Förläggning av arbetstid

2007-01-10 i Övrigt
FRÅGA |Får man som arbetsgivare förlägga arbetstiden som man vill , tex att de anställda var fjärde vecka jobbar hel söndag (8 timmar) och får ledigt fredagen innan som kompensation?
Miranda Berg |En arbetsgivare får inte förlägga arbetstiden precis hur han vill, utan det finns särskilda regleringar i Arbetstidslagen, se http://lagen.nu/1982:673. Arbetstidslagen gäller såvida ingenting annat avtalats genom kollektivavtal. Se särskilt 5, 12, 13, 14 §§ Arbetstidslagen. Den ordinarie arbetstiden får högst uppgå till 40 timmar i veckan, när det behövs med hänsyn till arbetets natur eller eller arbetsförhållandena i övrigt får arbetstiden dock uppgå till 40 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor. Arbetstagarna ska ha 36 timmars sammanhängande vila inom en sjudagarsperiod, vilan ska så långt som möjligt ska förläggas till veckoslut. När det gäller ditt exempel; om det finns behov av att förlägga arbetstiden till söndagar istället för fredagar var fjärde vecka så hindrar inte lagen detta sålänge veckovilan tillgodoses. Mvh

Uppsägning efter tjänstledighet

2007-01-10 i Övrigt
FRÅGA |Vi har en anställd som varit tjänstledig och nu när tjänsteledigheten har gått ut vill han säga upp sig. Vad gäller?
Mikael Ekdahl |Hej, Jag förutsätter att det finns en tillsvidareanställning i grunden. När arbetstagaren säger upp sig själv från en tillsvidareanställning gäller 11§ Lagen om Anställningsskydd, se http://lagen.nu/1982:80, dvs. minst en månads uppsägningstid. Den kan däremot sträcka sig längre beroende på hur länge arbetstagaren arbetat i företaget. Har arbetstagaren arbetat över två år men under fyra gäller istället 2 månaders uppsägningstid osv. Om det finns ett kollektivavtal som reglerar uppsägningstid kan denna föreskrift bli gällande istället för LAS bestämmelse. Det finns dock inget som hindrar att arbetsgivare och arbetstagare kommer överens i samband med uppsägningen om att få sluta omedelbart, exempelvis om han fått en ny anställning. Mvh

Tolkning av ett muntligt avtal

2007-02-13 i Övrigt
FRÅGA |Om en person har en muntlig överenskommelse om anställning på årsbasis - nytt muntlig avtal ska göras i januari varje år. Om en ny överenskommelse inte gjorts - anses det då juridiskt korrekt att fortsatt avtal gäller eller anses överenskommelsen automatiskt avslutad?
Lucas Geisler |Hej! Ett anställningsavtal kräver inte någon särskild form. Ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftligt avtal. Lagen om anställningsskydd, LAS, (läs http://lagen.nu/1982:80#P1 ) reglerar anställningsförhållandet. I fallet ovan verkar det vara klart att ett avtal faktiskt har kommit till stånd. Det som däremot kan tänkas vara tvistigt är om det rör sig om t.ex. ett uppdrag eller en tidsbegränsad anställning, och om vilka villkor som gäller för förlängning och uppsägning. När tvist uppstår kring ett avtal måste man tillämpa avtalstolkning för att försöka klargöra vad parterna hade för avsikt med avtalet – det vill säga den gemensamma partsavsikten. Problemet med muntliga avtal är ju att man inte har något skriftligt dokument att falla tillbaka på. Huvudregeln är att den part som hävdar att ett avtal med visst innehåll slutits har bevisbördan för det. Men bevisbördan för vad som avtalats i ett anställningsförhållande ligger i grunden på arbetsgivaren, eftersom det åvilar arbetsgivaren att inom en månad klargöra de viktigaste villkoren kring anställningen för arbetstagaren. Om man är överrens om vad det muntliga avtalet säger, men inte om vad det innebär får man istället tolka avtalet. Man kan då använda sig av tillämplig lag, partsbruk, sedvänja inom branschen och dispositiva regler. Det är värt att poängtera att dispositiva regler bör åsidosättas endast när det klart framgår att man avtalat bort dem. Det gäller särskilt när det rör sig om regler som syftar till att exempelvis skydda en svagare part ( vilket oftast är arbetstagaren). Med vänlig hälsning

Krävs fackmedlemskap för att ha företrädesrätt?

2007-01-18 i Övrigt
FRÅGA |Har man företrädesrätt även om han eller hon är inte med facket. Vilka paragrapher eller kapitel i lagen som stödjer svar.
Carl Johan Zimdahl |Hej, Med företrädesrätt antar jag att du menar den företrädesrätt till återanställning som den som blivit uppsagd pga arbetsbrist under vissa föresättningar är berättigad till. Detta regleras i 25-27 §§ Lag om anställningsskydd (se http://lagen.nu/1982:80). Svaret på din fråga är att ja, företrädesrätt har man oavsett om man är medlem i ett fackförbund eller ej. Däremot måste man uppfylla de krav som anges i paragraferna, framförallt 25 § (observera att denna paragraf ändrats fr.o.m. 070101). Lycka till! Vänligen,

Condictio indebiti-för mycket utbetald lön

2007-01-14 i Övrigt
FRÅGA |Jag jobbar i ett callcenter med ett bonussystem som utbetalas var tredje månad. På oktober månads lön 2006 betalades bonus ut. Denna lön var enligt mina snabba överslag ungefär i den storlek den skulle vara, tom något mindre än vad jag räknat ut. Nu idag, 20070109 fick jag ett mail av min chef att dom i oktober betalade för mycket till mig och att det skall dras från min januarilön. Kan dom göra så? Summan det handlar om är 1700kr och lönen den månaden översteg 30 000.
Ludvig Lagerkranz |Hej! Om någon av misstag betalar ut ett belopp till någon som inte skall ha betalning eller betalar till någon som skall ha betalning men erlägger ett för högt belopp aktualiseras det som inom juridiken kallas för condictio indebiti och betyder ungefär ”rätt att återfå en felaktig betalning”. Det är en allmän juridisk princip och finns inte reglerad i någon lag. Enligt denna princip är huvudregeln att en sådan utbetalning skall gå åter, d.v.s. betalas tillbaka. Från huvudregeln görs ibland undantag särskilt när det gäller löneutbetalningar. Har den som tagit emot en betalning varit i god tro, d.v.s. inte märkt eller haft anledning att misstänka att det skulle vara en felaktig utbetalning och sedan inrättat sig efter betalningen, helt enkelt konsumerat pengarna, är det inte säkert att man behöver betala tillbaka beloppet. Detta innebär dock inte att om man har fått för mycket lön hastigt kan göra av med pengarna för att sedan slippa betala tillbaka dem, eftersom man då inte har varit i god tro. Bedömningen om någon skall anses ha varit i god tro avgörs på objektiva grunder. Här påverkar förstås det felaktigt utbetalde beloppets storlek i förhållande till den totala löneutbetalningen och om man har en fast månadslön eller om lönen varierar från gång till annan. Har man en fast månadslön är det förstås lätt att se att beloppet är för högt, har man däremot en lön som varierar kan det däremot vara svårare att upptäcka att man har fått ett för högt belopp. En annan viktig faktor är även hur lång tid det tar innan den som gjorde utbetalningen upptäcker misstaget. Om detta sker relativt snart talar det för att pengarna skall betalas tillbaka, upptäcks misstaget först långt senare talar det för det motsatta. I ditt fall är det inte säkert att du skall behöva betala tillbaka det felaktigt utbetalda beloppet. Vad som talar i den riktningen är dels att det dröjt så pass länge (oktober-januari) innan man från arbetsgivaren upptäckte misstaget, dels att beloppet i fråga är relativt litet i förhållande till den totala löneutbetalningen. Med vänliga hälsningar,

Rätt till semesterersättning

2007-01-10 i Övrigt
FRÅGA |Om jag haft timanställning och ingen diskussion om att semesterersättning ingår i timlönen ägt rum, har jag då rätt till semesterersättning för dessa arbetade timmar? Jag har jobbat ca 6 månader och sedan sagt upp mig på eget bevåg.
Lucas Geisler |Hej, Du och alla andra som jobbar har rätt till semesterersättning. Semesterersättning ges till arbetstagare som saknar rätt till, eller möjlighet att ta, semesterledighet. Enligt semesterlagen ska en arbetstagare få minst 12 procent av årets förfallna lön i semesterersättning ( läs http://lagen.nu/1977:480#P16). En förutsättning är att ingen betald semester har uttagits. Ifall ett anställningsavtal inte har upprättats är det arbetsgivarens uppgift att bevisa att semesterersättningen var inkluderat i timlönen, t.ex. att timlönen inte låg under det normala. Med vänliga hälsningar