Överlåta en näringsfastighet i gåva till ett av överlåtaren ägt AB

2019-10-19 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Kan man på något sätt se det som en gåva och undvika kapitalvinstbeskattning när en näringsfastighet överförs från en enskild firma till ett aktiebolag. Det är tänkt att överlåtelsen ska ske över inköpspris men under taxeringsvärdet. Näringsfastigheten ägs till 100% av min pappa. Hur ser det ut om han äger AB till 100% själv? Hur är scenariet om vi barn är delägare i AB? Hur stor del måste min pappa respektive barnen äga för att det ska ses som en gåva? Är det några andra frågor eller parametrar som måste räknas in för att det ska räknas som en gåva förutom inköpspris och taxeringsvärde?Läste någonstans att man slapp stämpelskatt om det anses som en gåva. Stämmer det? Gäller detta även när man ger en gåva till ett AB? Hur ser det ut i vårat fall ovan?
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Inkomstskattelagen (IL).Hur mycket måste ni barn äga i AB:t?Att gåva bort en fastighet till ett aktiebolag som överlåtaren äger till 100 % är inte möjligt då gåvomomentet saknas. Detta framgår av RÅ 1993 ref. 43 I. Din far kan med andra ord inte genomföra en avyttring i form av gåva om han äger AB:t helt själv. Däremot finns det andra avgöranden som säger att det kan gå att få igenom en gåva då din pappa bara är delägare i AB:t. I ett rättsfall konstaterade man dock att det inte var tillräckligt att de närstående vad delägare till 20 %, RÅ 1993 ref 43 II. Senare, i ett annat rättsfall, rörde det sig om ett AB som istället ägdes till 40 % av de närstående och till 60 % av överlåtaren. Detta ansågs okej ur gåvosynpunkt, RÅ 2001 ref 2. Detta skulle med andra ord kunna bekräfta att om ni barn åtminstone äger 40 % av AB:t så bör det gå igenom som en gåva. Något man dock ska tänka på är att vid en överlåtelse som detta, där flera parter är inblandade, kan man inte enbart se till varje överlåtelse för sig, utan man måste vid bedömningen om det är frågan om köp eller gåva se till samtliga transaktioner. För detta kan ni behöva hjälp genom att anlita en jurist.Gåva av fastighetFör att en överlåtelse av en fastighet ska räknas som en gåva krävs det att ersättning understiger såväl marknadsvärde som taxeringspris. Då behöver ingen vinstbeskattning göras, 44 kap. 3 § IL. Stöd för detta finns i RÅ 1969 ref. 32, RÅ 1969 Fi 756 och RÅ 1981 1:29. En annan sak som är viktig att tänka på är att överlåtelsen bör ske till en närstående som er far har en nära relation med för att Skatteverket ska presumera en gåvoavsikt. Det jag vill komma till är att det således är viktigt att det är just ni som är hans barn som blir delägare i AB:t och ingen annan utomstående.Avslutning och rådSammanfattningsvis ska det vara möjligt för er att få igenom en gåva av fastigheten till AB:t. Detta förutsätter dock att ni barn blir delägare med 40 %. Vid denna överlåtelse råder jag er att ta hjälp av en jurist så allt går rätt till och ingen vinstbeskattning sker. Detta kan vi hjälpa er med här på vår byrå. Är ni intresserade av detta är det bara att återkomma till mig. Annars hoppas jag att du fick svar på dina frågor och har du några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Vänligen

Brottsligt att propagera för att något ska avkriminaliseras?

2019-10-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Egen härd är guld värd! Köpa och sälja hyresrätter är straffbart numera! löper jag någon risk för att fällas för något brott om jag trots detta propagerar öppet för att lagen bör ändras så att det blir tillåtet att köpa och sälja hyreskontrakt - värdepapper?
Henrik Resare |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi yttrandefrihet och åsiktsfrihet, det innebär (som du säkert har koll på) att du får ha vilka åsikter du vill och i princip får yttra vad du vill. Som utgångspunkt har du alltså all rätt att propagera för att det borde vara tillåtet att köpa och sälja hyresrätter. Att medborgarna engagerar sig i sådana här frågor är en av demokratins grundpelare, i synnerhet då det gäller så viktiga frågor som hur staten ska få utöva sin ingripande makt att kriminalisera gärningar.Yttrandefriheten är dock inte helt utan gränser. Om du i ditt propagerande förmår någon att köpa eller sälja hyresrätt kan du ha anstiftat till brottet, vilket är brottsligt (brottsbalken 23 kap. 4 §). För att dömas för anstiftan krävs det bland annat att du har framkallat beslut hos någon att begå brottet.Du bör även undvika att rent allmänt uppmana folk att köpa eller sälja hyresrätter. Att uppmana allmänheten att begå brott kan nämligen vara brottet uppvigling (brottsbalken 16 kap. 5 §). Sammanfattningsvis har du alltså ingenting att oroa dig över så länge du inte uppmanar eller försöker få folk att sälja eller köpa hyresrätter.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vilken arvsrätt har ett särkullbarn som avstått från att genast få ut sitt arv?

2019-10-18 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Jag är ett sk särkullbarn. Då vår far dog lät vi hans fru bo kvar i huset ( avstog från arvet just då )Nu ska hon sälja huset och påstår att "Det är så belånat samt att hon ska köpa en lägenhet först" och därefter kan vi få våra pengar.Kan det verkligen stämma att hon kan köpa en bostad för dessa pengar innan vi fått vår del ?Visst har vi rätt till arvet nu, trots att vi lät henne no kvar då ?Tydligen bestämde pappa och hon att de skulle ärva varandra. Hon har tre egna barn. Tack så hemskt mycket på förhand !!Mvh H
Johannes Norrman |Hej H!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mina utgångspunkterSåsom jag förstår bakgrundsbeskrivningen i din fråga, så har du i egenskap av särkullbarn avstått från din rätt att omedelbart få ut arvet efter din far, och istället låtit hans fru ärva efter honom före dig. Du undrar nu, såsom jag förstår din fråga, när och under vilka omständigheter du faktiskt kan få ut arvet du har rätt till. Jag kommer i mitt svar att utgå ifrån att din far inte upprättat något testamente, och att inte heller den s.k "basbeloppsregeln" varit aktuell.Ifall ett särkullbarn avstår från sitt rätt att omedelbart få ut sitt arv, får denne istället rätt till efterarvRegler om arvsrätt finns i ärvdabalken (hädanefter ÄB). Inledningsvis konstaterar jag, att om en bröstarvinge (ett barn) är makarnas gemensamma, ärver den efterlevande maken framför de gemensamma barnen. Därefter har barnen rätt att få ut sitt arv efter den först avlidne maken när den efterlevande maken avlider (3 kap 1 & 2 § § ÄB). Detta kallas efterarv, eller med ett fint juridiskt ord sekundosuccesion.Rent praktiskt fungerar det så att (som huvudregel) 50% av den efterlevande makens dödsbo fördelas mellan de gemensamma barnen (vad de skulle ärvt från den första avlidna maken), varefter den efterlevande makens kvarvarande tillgångar (det som "var dennes") i sin tur fördelas. Om makarna enbart hade gemensamma barn, kommer med andra ord allt makarna äger i slutändan att tillfalla just dessa gemensamma barn. Enligt 3 kap 1 § ÄB har emellertid ett särkullbarn som huvudregel rätt att genast få ut sin del av förälderns arv, även om föräldern är gift. Denna huvudregel modifieras dock av 3 kap 9 § ÄB, som ger särkullbarnen möjlighet att, om denne vill, avstå från sin rätt att genast få ut arvet, och istället få en rätt som motsvarar den som skulle tillkomma ett av makarnas gemensamma barn. När du avstod från att genast få ut ditt arv, fick du följaktligen rätt till efterarv.Din eftersarvsrätt medför att du har rätt att få ut arvet efter din far först när din fars maka avliditAv 3 kap 9 § ÄB framgår som sagt att ett särkullbarn kan avstå sin omedelbara arvsrätt. Särkullbarnet får då istället en arvsrätt, som motsvarar den som hade tillkommit makarnas gemensamma barn. Detta innebär först och främst att du inte har rätt att få ut ditt arv, förrän din fars efterlevande maka avlider. Vidare innebär ditt avstående, att din fars maka ärvde din fars egendom med vad man kallar fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär förenklat, att din fars maka inte kan testamentera bort den kvotdel av sin förmögenhet, som utgör efterarv (vanligen 50% av hennes egendom) eller skänka bort den som gåva.Däremot är det fullt tillåtet för den efterlevande makan att "leva upp" pengarna på annat vis, exempelvis genom att köpa en lägenhet, eller att på annat vis föra ett slösaktigt leverne. Med andra ord så har din fars maka olyckligtvis full rätt att både sälja huset och köpa en ny lägenhet, fastän du inte ännu fått ut ditt arv. Vidare behöver hon inte ens ge dig några pengar, efter det att hon köpt den nya lägenheten; din rätt till efterarv inträder som sagt först vid hennes död.SammanfattningDu har i egenskap av särkullbarn avstått från att omedelbart få ut ditt arv när din far dog, och istället låtit hans maka ärva före dig. Detta avstående medför att du har samma rätt till efterarv som om du vore makarnas gemensamma barn, vilket i sin tur innebär att du inte har rätt att få ut ditt arv förrän din fars maka avlider. Din fars maka har vidare ärvt din fars egendom med fri förfoganderätt, och förutsatt att hon inte testamenterar bort den eller skänker bort den, får hon förfoga över den som hon vill. Det står henne alltså fritt att sälja huset och köpa en lägenhet, och hon är inte skyldig att betala några pengar till dig efter att hon gjort det. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar eller om jag missförstått dig, får du gärna återkomma med fler frågor, likt den du nyss ställde.Lyckönskningar och hälsningar,

Vad blir reavinsten vid försäljning av fritidshus?

2019-10-18 i Reavinstskatt
FRÅGA |Hej Har fått ett fritidshus i gåva år 2014 min far byggde den år 2000 byggnadskostnad 435,000 kr.Jag har efter det installerat därefter borrad brunn installation av indraget vatten i huset trekammarbrunn för toalett och vatten monterat in luft/värmepump, braskamin med tillhörande skorsten, utbyggnad uteveranda och gäststuga på 10 kvm klargjort tomten med gårdsgrus summa utgifter 318,000 kr.Sålde fritidshuset i september 2019 för 1,450,000 kr.Min fråga: vad blir reavinsten på försäljningen?Med vänlig hälsning
Malin Gustavsson |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag utgå från att fastigheten ifråga skatterättsligt klassificeras som en privatbostadsfastighet. Så är fallet under förutsättning att fastigheten består av ett småhus med tillhörande tomtmark (max 2 ha) och minst 50 % av husets yta används av dig (ägaren) eller närstående till dig (2 kap 8, 13 & 15 § inkomstskattelagen, IL, samt 2 kap 4 § fastighetstaxeringslagen). Önskar du läsa mer om vad som skiljer en privatbostadsfastighet från en näringsfastighet rekommenderar jag Skatteverkets rättsliga vägledning.Hur beräknas reavinst?Reavinsten (kapitalvinsten) beräknas som skillnaden mellan inkomsten från försäljningen och fastighetens omkostnadsbelopp (anskaffningsvärde + vissa utgifter för förbättring av fastigheten) (44 kap 13–14 § IL). Från försäljningspriset får alltså vissa avdrag göras vilket innebär att kapitalvinsten som ska beskattas minskar (45 kap 11–12 § IL):– kostnader hänförliga till försäljningen, exempelvis mäklarkostnader, värdering, besiktning– inköpspriset för fastigheten, lagfartskostnad, utgift för inteckning– kostnader för ny-, till-, ombyggnad eller andra grundförbättringar som gjorts på huset (i den utsträckning kostnaderna varit minst 5 000 kr under ett kalenderår)– kostnader för andra reparationer och underhåll som gjorts år 2014 eller senare, i den mån åtgärderna medfört en värdeökning som bestod vid försäljningstillfället jämfört med när ni köpte fastigheten (även här gäller minimigränsen på 5 000 kr för ett kalenderår)Observera att kostnad som redan dragits av i form av ROT-avdrag inte får dras av igen (44 kap 14 § IL). "Kostnader" för eget arbete (den tid du lagt ner på fastigheten) är inte avdragsgill.Vad blir reavinsten på försäljningen i ditt fall?Då du tog över fastigheten genom gåva tog du också över din fars anskaffningsvärde för fastigheten (44 kap 21 § IL). Din fars byggnadskostnad på 435 000 kr räknas således som ditt anskaffningsvärde/inköpspris. Jag uppfattar att samtliga av de arbeten du nämner varit så kallade grundförbättringar (det vill säga nyinstallationer, nybyggnationer, nyanläggningar – inte bara en renovering eller utbyte av vad som tidigare fanns). Under denna förutsättning bör hela kostnaden du angett vara avdragsgill enligt punkt 3 ovan. I Skatteverkets blankett om om försäljning av småhus kan du läsa mer om hur du ska tänka kring vilka kostnader du kan dra av och hur deklarationen går till.Du ska skatta 30 % på 22/30 av reavinsten, det vill säga 22 % av hela reavinsten (45 kap 33 § & 65 kap 7 § IL). Eftersom jag inte inte vet vilka mäklarkostnader, kostnader för lagfart och eventuella andra avdragsgilla kostnader du haft utöver vad du angett i frågan kan jag inte svara på exakt vad skatten för försäljningen blir. En beräkning enligt de uppgifter du lämnat ger dock en reavinst på 697 000 kr (1 450 000 kr - 435 000 - 318 000). Utifrån detta belopp blir skatten 153 340 kr (697 000 * 22 %).Jag vill dock återigen poängtera att beräkningen ovan är gjord utifrån de uppgifter du lämnat, men att du antagligen har ytterligare kostnader att ta hänsyn till vid beräkningen av reavinst (exempelvis mäklarutgifter och lagfartskostnad).Inför deklarationenI deklarationen för 2019 ska du redovisa fastighetsförsäljningen på en K5-blankett. På denna redovisar du intäkten från försäljningen samt kostader hänförliga till denna och avdrag för förbättringsutgifter i olika rutor. Den vinst som blir resultatet för fastighetsförsäljningen tar du upp som inkomst av kapital vid punkt 7.6 i inkomstdeklarationen.Eftersom man kan förutse att du kommer få kvarskatt för år 2019 måste du – om du inte redan gjort det – betala in denna på ditt skattekonto innan visst datum för att undvika kostnadsränta:– senast den 12 februari 2020 avseende den del av beloppet som överstiger 30 000 kronor – senast den 3 maj 2020 avseende resterande 30 000 kronor.Hoppas du fått klarhet i dina funderingar! Om något känns oklart är du varmt välkommen att höra av dig till mig på malin.gustavsson@lawline.se så reder vi ut eventuella frågetecken. Har du frågor kring deklarationen, skattekonton eller liknande kan även Skatteverket vara behjälpliga. Skatteupplysningen når du på 0771-567 567.Vänliga hälsningar,

Vad ska jag göra om någon sprider rykten om mig?

2019-10-19 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Har under en väldigt lång tid blivit anklagad för att ha använt och sålt droger av mina arbetskamrater. Har aldrig varit i kontakt med ovanstående överhuvudtaget, detta har lett till ett allt sämre mående och idag så är jag sjukskriven för detta. Finns det någon lag mot detta?Mvh
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om förtal. Förtal regleras i 5 kap. 1 § brottsbalken, där kan du läsa att man kan dömas för förtal om man utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller annars lämnar uppgifter ägnade att utsätta personen för andras missaktning. Utpekandet ska röra sig om ett klandervärt beteende av allvarlig art för att anses utgöra förtal, exempelvis fråga om spridning av integritetskränkande uppgifter av sexuell läggning, att personen har koppling till narkotika eller rykten av liknande allvarlig karaktär. Uppgifterna ska typiskt sett leda till skada, men skadan behöver ej ha inträffat. I ditt fall verkar skada redan inträffat och att händelserna pågått under en längre tid. Det ska alltså handla om spridande av uppgift om dig som kan vara nedsättande för ditt anseende. Bedömningen av vad som anses vara nedsättande ska göras ur din (du som blivit utsatt) omgivnings synvinkel. Det spelar därför roll vem som har nåtts av informationen och vilken relation dessa människor har till dig. Det är hur uttalandena subjektivt (känslor som väcks eller liknande) uppfattas av omgivningen som är det avgörande vid bedömningen om förtal föreligger. Det finns inte något krav på att uttalandet får en större spridning bland allmänheten för att det skall räknas som förtal, men det krävs i princip alltså att uppgiften lämnas till någon utomstående person. Att det här rör sig om spridande av rykten om dig på din arbetsplats bör vara en sådan omgivning som omfattas av lagen. Var du kan anmäla någon för förtalJag vet inga detaljer kring din situation, men uppgifter om att en person tar droger eller har anknytning till droger skulle kunna vara tillräckliga för att andra personer ska uppfatta den utsatte för klandervärd i sitt levnadssätt, därför bedömer jag att det handlar om förtal. Du bör snarast anmäla händelserna till polisen om du på något sätt känner dig hotad. En anmäla gör du genom att ringa 11414 (icke-akuta situationer) eller genom att gå in på polisens hemsida. Tänk på att det måste vara du som lämnar in anmälan om att väcka åtal eftersom åtal som huvudregel väcks av den som blivit utsatt (5 kap. 5 § brottsbalken). Du bör ta reda på vem eller vilka som började sprida rykten om dig, var även noggrann med att säkerställa den bevisning du har, så att tillräckliga grunder finns för en förundersökning.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Efterarvsrätt efter syskon

2019-10-18 i Efterarv
FRÅGA |Hej! I hur många led räknas man som efterarvinge? Min enda bror, som var ogift och utan barn, gick nyss bort och båda våra föräldrar är i livet. Mina föräldrar ärver väl honom i första hand, men gör detta mig till efterarvinge?
Henrik Resare |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).I första hand ärver barn, i andra hand föräldrar. Om någon förälder är död ärver syskon (ÄB 2 kap. 1 §). Du ärver alltså inte din bror, eftersom båda dina föräldrar lever.Efterarvsrätt aktualiseras främst då den döde var gift. Då ärver maken allt, och den som enligt arvsordningen (barn först, sen föräldrar osv.) är arvinge får endast en rätt till efterarv. Det innebär att arvingen får ut sitt arv vid den efterlevande makens död (ÄB 3 kap. 1 och 2 §§). Efterarvsrätt kan även följa av bland annat testamente. Exempelvis hade din bror kunnat testamentera sin egendom till dina föräldrar och föreskrivit att du har rätt till efterarv. Du har alltså inte någon rätt till efterarv. Men du ärver ju dina föräldrar, varmed din brors egendom eventuellt tillfaller dig ändå. Skillnaden mot om du hade haft rätt till efterarv är i princip att dina föräldrar kan testamentera bort egendomen, vilket de inte hade kunnat göra om du hade efterarvsrätt.Hoppas du fick svar på din fråga!

Uppsägningstid för inneboende i bostadsrätt

2019-10-18 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej. Jag är inneboende i en bostadsrätt. Vi har skrivit kontrakt på att båda parterna har 3 månaders uppsägning. Ser nu att jag har rätt till en månads uppsägningtid. Stämmer det att jag kan bryta vårat avtal och betala för en månad?
Malin Gustavsson |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!När det gäller inneboende i en bostadsrätt gäller reglerna i lagen om uthyrning av egen bostad. Som jag förstår det har ni inte avtalat om en specifik tidpunkt då hyreskontraktet ska upphöra, utan att ni kommit överens om att hyresavtalet gäller för obestämd tid, det vill säga tills någon sagt upp avtalet. I sådant fall har du enligt lag en uppsägningstid på en månad, vilket innebär att du kan säga upp hyresavtalet så att det upphör att gälla tidigast vid det månadsskifte som inträffar en månad efter uppsägningen. (3 § lagen om uthyrning av egen bostad). Villkoret i ert avtal om en uppsägningstid på 3 månader är inte giltigt gentemot dig, utan det är den lagstadgade uppsägningstiden på 1 månad som gäller (2 § lagen om uthyrning av egen bostad). Din hyresvärd kan inte kräva dig på betalning i 3 månader.Svaret på din fråga är alltså ja. Ert avtal kan alltså upphöra att gälla tidigast vid månadsskiftet november/december. Om du önskar att avtalet ska upphöra då behöver du säga upp avtalet senast den 31 oktober.Om du väljer att säga upp avtalet skulle jag rekommendera att du gör detta skriftligt så att du senare kan bevisa vilket datum uppsägningen skedde. För att undvika onödiga konflikter bör du också vara tydlig gentemot din hyresvärd med att du avser utnyttja den lagstadgade uppsägningstiden på 1 månad.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Behövs danstillstånd för bröllopsfest?

2019-10-18 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo planerar ett bröllop. Endast vänner och släkt är bjudna. Som mest blir vi 100 personer. Vi har hyrt en lokal för middag och fest. Festen kommer bl.a. bestå av dans, ev med DJ. Behöver vi ansöka om danstillstånd?Mvh
Narin Melazade |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Innan jag svarar på din fråga kommer jag först berätta lite om när danstillstånd krävs för att sedan besvara din fråga. Offentliga tillställningar såsom danstillställningar, konserter, marknader eller liknande kräver oftast tillstånd enligt 2 kap. 4 § ordningslagen. För att en tillställning ska ses som offentlig ska allmänheten ha tillträde till den eller så ska tillställningen anordnas av en rörelse som huvudsakligen anordnar tillställningar enligt 2 kap. 3 § ordningslagen. Om en tillställning kan ske utan att störa ordning och trafik eller vara en fara för säkerhet behövs inget tillstånd. Huruvida tillstånd behövs bedöms i varje enskilt fall med hänsyn till hur många som deltar, platsen och tiden för tillställningen (2 kap. 4 § ordningslagen). Huruvida danstillstånd behövs bedöms från fall till fall där det avgörande är hur privat tillställningen är. Bröllop anses i regel inte vara en danstillställning då det är en privat fest som inte bara består av dans utan också av middag, tal och liknande. Du beskriver att endast vänner och familj är bjudna till ert bröllop samt att ni planerar middag och dans. Av det du beskrivit tolkar jag det som att ni behöver ett danstillstånd eftersom ert bröllop ska vara en privat och personlig tillställning.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,