Har min dotter från ett tidigare äktenskap rätt att ärva mig direkt trots att jag är omgift?

2019-08-20 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag har ett barn från tidigare giftermål, och är omgift. Vi funderar på att köpa hus, men undrar vad som händer med huset om jag skulle avlida? Det verkar som om min dotter från tidigare förhållande direkt har rätt till en del av huset, eller räcker det med att betala värdet av den delen direkt?
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att svara på din fråga kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB). Om du skulle avlida är det i första hand dina barn som ärver efter dig (ÄB 2 kap. 1 §). Eftersom du är gift kommer däremot din efterlevande make/maka ärva före gemensamma barn. Det som skiljer i arvsrätten mellan barn från tidigare förhållanden (kallas särkullbarn) och ett pars gemensamma barn är att särkullbarnet har en möjlighet att ärva direkt efter det att deras förälder dött (ÄB 3 kap. 1 §). Eftersom din dotter är ett särkullbarn innebär det alltså att hon kan välja att ärva efter dig med en gång (ÄB 3 kap. 1 §). Det innebär ju i sin tur att hon kommer ärva hälften av huset. Jag gissar att det är detta du menar när du skriver att dottern "direkt har rätt till en del av huset". Som särkullbarn har din dotter alltså både rätt till arv och en möjlighet att kräva ut sitt arv med en gång. Med det sagt finns det ju dock en möjlighet för den efterlevande maken/makan att lösa ut särkullbarnet. Jag hoppas att jag har förstått dig rätt och att du har fått svar på din fråga, annars får du gärna återkomma! Med vänliga hälsningar,

Skolfråga - besvaras ej

2019-08-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, det börjar närma sig gymnasiearbete och jag går i programmet ekonomi med inriktingen juridik. I det fallet skall jag hålla mig till juridik ämnen. Jag har funderat på att skriva om månggifte och om det har skett i Sverige och hur man i det faller har åtgärdat det. Jag är nämligen osäker på om det är ett bra ämne att skriva om i mitt gymnasiearbete, skulle gärna vilja höra er tankar och åsikter om det. Hälsningar
Paula Zackrisson |Hej!VI på Lawline svarar dessvärre inte på skolfrågor. Du är välkommen att återkomma om du har andra juridiska frågor!Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Vad har en hyresgäst rätt till vid buller och störningar?

2019-08-20 i Hyresrätt
FRÅGA |HejJag bedriver en cafeverksamhet i en galleria sedan 3,5 år tillbaka.Nu byggs hela gallerian om och vi är flera hyresgäster som har fått omförhandla våra avtal och flyttat.Jag har nu sedan tre månader tillbaka flyttat in i min nya lokal.Problemet är att det bankas och hamras och sågas hela tiden bredvid oss och dessutom har vi hamnat längst ner i ett hörn där en vägg satts upp så kunderna hittar oss inte.Våra förutsättningar har på dessa månader ändrats radikalt och mina reserver som ökade hela tiden tidigare har på några månader försvunnit och jag har blivit tvungen att låna för att betala löner mm.Hyresvärden har gått med på att vi ska slippa beta hyra för sex månader framåt men detta är bara en bråkdel av vad vi förlorar.Jag blev lovad vid förhandlingen att vi inte på något sätt skulle bli drabbade av ombyggnaden.Har jag någon rätt att kräva skadestånd eller annan ersättning av hyresvärden då detta som tidigare bara har gått uppåt troligtvis nu leder till konkurs i snabb hastighet.
Amanda Strömblad Larsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag vill inledningsvis beklaga den situation du har blivit försatt i. När det kommer till standardhöjningar eller mer omfattande arbeten har som hyresgäst vanligtvis rätt till ersättning. Detsamma gäller om ett arbete har dragit ut på tiden lägre än vad som kan anses vedertaget. Det följer av 12 kap. 11 § 3 p. § jordabalken (1970:994), JB, att för den tid en lägenhet (er lokal räknas som en "lägenhet") är i bristfälligt skick så har hyresgästen rätt till nedsättning av hyran. Du beskriver att du redan har fått hyresfria månader, varför hyresvärden därigenom har uppfyllt sin skyldighet enligt denna punkt. Uppstår det hinder eller men i nyttjanderätten under hyrestiden svarar hyresvärden både för åtgärdande av bristen. I 12 kap. 9 § JB stipuleras att en lägenhet ska tillhandahållas i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen på orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Den fråga som uppstår är alltså om den lokal du hyr är i sådant skick att den enligt "den allmänna uppfattningen är brukbar". Min uppfattning är att ni här har utrymme för att argumentera för att lokalen inte är brukbar eftersom det är viktigt att kunder över huvud taget kan se ert café och att det nu täcks av en vägg. Därutöver tillkommer högt buller och en stökig miljö runtomkring ert café, vilket får kunder att undvika att gå till ert café. Det finns ett rättsfall där en hyresgäst anförde att buller och skakningar orsakade av kollektivtrafik medförde väsentlig skada för hyresgästernas hälsa och välbefinnande. I detta fall fann domstolen att sådant buller kunde utgöra grund för skadestånd eftersom hyresgästen led skada (MÖD 2005:17). Hyresgästen har nämligen rätt till ersättning för skada om hyresvärdet inte visar att bristen inte beror på hans försummelse (12 kap. 11 § 4 p. JB). Hyresgästens rätt till ekonomisk kompensation är av två slag; dels hyresreducering (vilket du redan har fått) och dels skadestånd som förutsätter att hyresvärden kan visa att han inte har varit försumlig. I NJA 1992 s. 325 prövade domstolen huruvida buller och störningar kunde föranleda skadestånd för hyresvärden om denne skulle anses ha varit försumlig. Störningarna hade, precis som i ditt fall, inte skett från hyresvärden utan från en annan verksamhet. Högsta domstolen fann dock att hyresvärden inte hade varit försumlig eftersom han hade gjort vad som hade ankommit på honom som hyresvärd genom att bland annat försöka förhindra störningarna. Om man tolkar ert fall motsatsvis och kan hävda att hyresvärden inte har gjort någonting för att förhindra störningarna, kan alltså hyresvärden bli skadeståndsskyldig om ni har klagat till honom och han ändå inte har vidtagit någon åtgärd. Om det är någon annan än hyresvärden (exempelvis då gallerian som har gjort renoveringsarbetet) som orsakat störningarna för hyresgästen kan hyresvärden i sin tur rikta talan mot gallerian för den ekonomiska skada som han lidit till följd av åtgärdande och minskad hyresintäkt under perioden. Min rekommendation är alltså att ni vänder er till hyresvärden och riktar ett anspråk om ersättning med stöd i 12 kap. 11 § 4 p. JB eftersom er lokal har varit bristfällig och hyresvärden inte har gjort något åt detta. Er hyresvärd har även gett er ett muntligt löfte om att ni inte på något sätt kommer att drabbas av ombyggnaden, vilket är ett löfte han vidare har en skyldighet att hålla. Behöver ni hjälp med att rikta ett anspråk mot hyresvärden hjälper en av våra duktiga jurister er gärna. Ni är då välkomna att boka en tid på 08 533 300 04. Om ni är osäkra eller undrar något gällande mitt svar är ni också givetvis välkomna att kontakta mig på amanda.stromblad@lawline.se för att ställa er fråga. Hoppas att ni fick viss vägledning och är nöjda med ert svar!

Handlar jag i nödvärn när jag håller ned mitt barn för att motverka att han skadar mig eller andra?

2019-08-20 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Jag undrar om det finns motsvarande nödvärnsrätt mot icke straffmyndiga personer. Min son är inte straffmyndig och har en diagnos av autism och impulskontrollstörning som gör att han ibland agerar våldsamt mot sin omgivning, till exempel slår, sparkar och river samt i något fall tryckt in sina fingrar i ögonen på mig. I vissa fall har jag då känt det nödvändigt att hålla ner honom med sådan kraft att det uppstått blåmärken och han har fått ont, något som jag antar skulle räknas som barnmisshandel. Ifall någon, exempelvis skolan, skulle anmäla mig för barnmisshandel skulle jag kunna hävda nödvärn då?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kan du hävda nödvärn? Reglerna om nödvärn finns i brottsbalken (BrB). Nödvärn är en ansvarsfrihetsgrund som innebär att en annars brottslig gärning, så som exempelvis misshandel, inte är brottslig på grund av att gärningen har begåtts i självförsvar, 1 § 24 kap BrB. Din rätt att begå en viss gärning i nödvärn infinner sig då du befinner dig i en situation där du eller någon i din närhet drabbas av ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp mot person eller egendom. En brottslig gärning kräver uppsåt För att en gärning ska ses som brottslig krävs dock att gärningspersonen, i denna situation din son, har uppsåt att begå handlingen, 2 § 1 kap BrB. Med det menas att han förstår att det är ett brott som han begår samt att han förstår konsekvensen av det, det vill säga att han skadar dig eller någon/något annat. En person med autism och impulskontrollstörning har nog sällan uppsåt att begå misshandel varför jag vill mena att åberopande av nödvärn inte skulle vara ansvarsbefriande i det fallet. Likväl så krävs även uppsåt från din sida för att du ska kunna bli dömd för misshandel, 5 § 3 kap BrB. Jag utgår från att du inte handlar med uppsåt att skada ditt barn när du håller ned honom i syfte att inte skada dig, sig själv och andra. I och med detta så är det inte möjligt att du faktiskt skulle kunna dömas för misshandel. Barnagaförbudet I redogörelsen ovan utgår jag dock enbart från de regler i brottsbalken som reglerar eventuellt straffrättsligt ansvar. Utöver detta regleras ett förbud mot barnmisshandel i annan lagstiftning. Där beskrivs att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling, 1 § 6 kap föräldrabalken. Barnagaförbudet medför inte något straffrättsligt ansvar, men kan dock leda till inblandning från socialtjänsten. Att hålla ner ditt barn i syfte att utöva uppsikt över honom och/eller övervinna fysiskt motstånd skulle enligt mig troligtvis räknas som en handling som ligger utanför barnagaförbudet. Sammanfattning Sammanfattningsvis skulle jag vilja mena att nedhållandet av ditt barn rimligtvis inte kan leda till något straffansvar. Visst finns det möjlighet att skolan gör en soc-anmälan mot dig då de har en plikt att göra detta om de misstänker att ett barn far illa, 1 § 14 kap socialtjänstlagen. Troligtvis bör en sådan eventuell anmälan inte leda till några vidare åtgärder så länge du är samarbetsvillig och förklarar hur situationen ligger till och vad som föranlett blåmärkena. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Vänliga hälsningar,

Kan man få uppskov med betalning av reavinstskatten om man köper ny bostad i Tyskland?

2019-08-20 i Reavinstskatt
FRÅGA |Jag vill sälja min bostadsrätt och köpa i Tyskland.Pga flytt och fått bra jobb erbjudande.Kan jag skjuta upp min reavinstskatt då när jag köper i Tyskland ?Tacksam för svar.
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör vilka möjligheter du har att få uppskov med beskattningen av kapitalvinst vid försäljning av din bostadsrätt. Saken regleras i 47 kap. inkomstskattelagen (IL). Då jag inte har tillräckligt med information för att kunna ge ett säkert svar på om du uppfyller kraven för att beviljas uppskov, kommer jag istället att mer generellt beskriva hur det fungerar med uppskov och om man kan få uppskov trots att man efter försäljningen av bostaden kommer flytta utomlands. Att få uppskov med beskattningen av vinsten som du gjort vid en försäljning av din bostadsrätt innebär att du inte behöver betala skatt på kapitalvinsten i samband med att du säljer din bostadsrätt, utan beskattningen sker istället i framtiden. Uppskov med vinstbeskattningen innebär alltså inte att man slipper betala vinstskatten, utan bara att betalningen skjuts på framtiden. Förutsättningar för att få uppskov med vinstbeskattningen För att få rätt till uppskov med vinstbeskattningen krävs att följande tre krav är uppfyllda: 1. Du säljer en ursprungsbostad i Sverige eller övriga EES-området med vinst, 47 kap. 2 § första punkten IL. Ursprungsbostaden måste även vara en privatbostad. För att bostaden ska vara en privatbostad krävs att bostaden har varit din permanentbostad under minst ett år före försäljningen av bostaden, eller under minst tre av de senaste fem åren, 47 kap. 3 § 2 st. IL. 2. Du har köpt eller tänker köpa en ersättningsbostad i Sverige eller övriga EES-området, 47 kap. 2 § andra punkten IL. Det ställs även krav på vilken typ av bostad som kan utgöra en ersättningsbostad. En villa, ett radhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt är exempel på bostäder som kan utgöra ersättningsbostäder, 47 kap. 5 § IL. Detta innebär att man kan få uppskov med vinstbeskattningen även om man köper en ny bostad i ett annat EES-land. Ersättningsbostaden måste inte vara belägen inom Sverige. 3. Du har bosatt dig eller tänker bosätta dig i ersättningsbostaden, 47 kap. 2 § tredje punkten IL. Är alla tre förutsättningar uppfyllda har du möjlighet att få uppskov med betalningen av vinstskatten från försäljningen av din bostadsrätt i Sverige. Slutligt eller preliminärt uppskov Köper du ersättningsbostaden före utgången av det år då du säljer bostadsrätten i Sverige kommer du att få ett slutligt uppskov med betalningen av skatten. Storleken på uppskovet kommer då bero på om priset på ersättningsbostaden du köper är högre eller lägre än ersättningen du fått från försäljningen av bostadsrätten i Sverige, 47 kap. 7 § IL. Köper du däremot inte ersättningsbostaden före utgången av det år då du säljer bostadsrätten i Sverige, kommer du istället att få ett så kallat preliminärt uppskov. Ett preliminärt uppskov motsvarar den vinst du gjort vid försäljningen av bostadsrätten i Sverige, 47 kap. 8 § IL. Bedömning i ditt fall Jag har inte tillräckligt med information för att säkert kunna bedöma om alla tre kriterier som ska vara uppfyllda för att beviljas uppskov är uppfyllda i ditt fall. Men gällande frågan om du kan få uppskov trots att du köper nytt boende i Tyskland är svaret på den frågan ja, du kan få uppskov även om du köper ersättningsbostad i Tyskland. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Betala skatt vid avyttring av bostadsrätt

2019-08-20 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |HejMåste man betala skatt på vinsten i Sverige av försäljning av en bostadsrätt i Sverige, om man vid försäljningstillfället är inskriven i ett annat EU- land.
Narin Banaee |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i inkomstskattelagen (1999:1229). Vilket inkomstslag?Kapitalvinster vid försäljning av en bostad ska tas upp som intäkt i inkomstslaget kapital (42 kap. 1 § inkomstskattelagen). Med kapitalvinst avses vinst vid avyttring av tillgångar (41 kap. 2 § inkomstskattelagen). Detta innebär att du måste betala skatt för en eventuell vinst vid avyttring av bostadsrätten i inkomstslaget kapital, eftersom bostadsrätt betraktas som en tillgång i lagens mening. I ditt fall bör du även betraktas ha en begränsad skattskyldighet enligt 3 kap. 17 § inkomstskattelagen. Innebörden av detta framgår av 3 kap. 18 § 10 p. inkomstskattelagen. Däri stipuleras att den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en bostadsrätt i Sverige. Du har alltså en deklarationsskyldighet för en eventuell bostadsrättsförsäljning. Vad innebär detta för dig? Sammantaget innebär detta att du måste betala vinstskatt vid en avyttring av bostadsrätten, även om du vid försäljningstillfället var inskriven i ett annat EU-land. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan jag bli dömd för dataintrång även om jag gjort det för att bevisa en konspiration mot mig?

2019-08-20 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag har som delägare i ett litet fåmansbolag råkat ut för att mina kompanjone konspirerat mor mig med syfte att skada mig finansiellt. Jag är administratör för vår hemsida och mailkonton samt att jag som individ äger domänen som bolaget använder och dit mailadresserna är knutna. Bolaget har dock betalt fakturorna för detta. Jag har nu efter deras agerande tagit över mailen (bytt lösenord) och gått igenom deras mail och hittat en hel del material som är graverande för dom. Tänker nu gå vidare juridiskt, men vill först höra var jag står rättsligt när jag gått in och tagit över och läst deras mail. Jag vet att man olovligen inte får bereda sig tillgång till andras mail, men i detta fall hade jag bevis på att de konspirerat gentemot mig (det var därför jag tog över). Vi har inget avtal eller policy i företaget som styr detta.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom du själv skriver i din fråga får man inte olovligen bereda sig tillgång till annans e-post. Det brott som kan vara aktuellt är dataintrång. Med dataintrång avses bland annat att man olovligen bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling eller olovligen ändrar, utplånar, blockerar eller i register för in en sådan uppgift. Straffskalan är från böter upp till två års fängelse (4 kap. 9 c § Brottsbalken). E-postmeddelande är sådant som faller under uppgifter som är avsedda för automatiserad behandling. Genom att du olovligen berett dig tillgång till uppgifterna kan det argumenteras för att du gjort dig skyldig till brottet. Det är själva intrånget som är straffbelagt, det krävs således inte att intrånget skett med ett visst syfte t.ex. för att hämta information eller för att åstadkomma någon skada. En förutsättning för straffansvar för dataintrång är att gärningen begås uppsåtligen och olovligen vilket verkar ha skett i ditt fall.Om du blir polisanmäld och döms för dataintrång är det däremot troligt att straffet hamnar i det lägre intervallet och stannar vid böter. Som en jämförelse refereras till två hovrättsfall i det följande. I ett mål från Svea hovrätt (mål nr B 727-13, dom meddelad den 2012-12-18) hade den tilltalade tagit sig in och raderat en hemsida för ett företag, inklusive en mängd bilder. Den tilltalade dömdes till villkorlig dom och 40 dagsböter. I domstolens domskäl togs det dock hänsyn till att det utöver dataintrånget även hade varit ett kännbart sabotage av företagets immateriella rättigheter. I ett nyare mål, även det från Svea hovrätt (mål nr B 10081-17, dom meddelad den 2018-12-21) hade en man olovligen berett sig tillgång till sin f.d. flickväns e-post samt återställt lösenordet till hennes Facebook-konto. Mannen dömdes till 30 dagsböter. Det finns således en risk att du blir polisanmäld och även dömd för dataintrång (om det kan visas att du begått brottet). Att du olovligen berett dig tillgång till e-posten för att leta bevis mot dina kompanjoner gör det dessvärre inte mindre olagligt. Däremot kan du, även om du döms för brott, åberopa e-posten som bevis i en rättegång eller ett tvistemål mot dina kompanjoner. I Sverige har vi en fri bevisföring innebärande att en part kan åberopa i princip vad som helst som bevis. Även om bevisen inhämtats olagligt. Sedan är det upp till domstolen att avgöra vilket bevisvärde det åberopade beviset har. I ditt fall blir det således att göra en avvägning om huruvida du bör använda de uppgifter du fått fram och om det är värt det kontra eventuell polisanmälan, alternativt om du kan finna likvärdiga uppgifter någon annan väg. Min rekommendation är att du diskuterar med en jurist innan du går vidare huruvida e-posten du inhämtat har ett bevisvärde som är värt risken för dig. Om du önskar komma i kontakt med en jurist på Lawlines juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och eventuell tidsbokning.Med vänliga hälsningar,

Förbud mot rökning på bostadsrättsföreningens innergård?

2019-08-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Som jag förstått det har man tidigare inte kunnat förbjuda rökning på exempelvis bostadsrättsföreningars innergårdar.Källa: https://www.juristresursen.se/article/rokande-grannar/Men är detta möjligt nu med den nya tobakslagen?
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I och med den nya tobakslagen (Lagen om tobak och liknande produkter, LTLP) har det införts rökförbud i fler utomhusmiljöer. Lagen avser att förhindra att personer som vistas på allmänna platser ska utsättas för rökning eller dylikt. Ett av de nya förbuden avser rökning på lekplatser vilka allmänheten har tillgång till (se LTLP 6 kap. 2§ punkt 9) Svaret är alltså att det beror på. Är det en bostadsrättsförening vars innergård har en lekplats och som är tillgänglig för allmänheten råder det ett rökförbud vid själva lekplatsen. Hur långt från en lekplats rökförbudet sträcker sig får avgöras i varje enskilt fall med beaktande av bestämmelsen syfte. I motiven till lagen står det att en plats som är inrättad för barns lek måste kunna användas av barn utan att de riskerar att besväras av t.ex. tobaksrök eller på annat sätt uppmärksammas på att någon röker.Är dock bostadsrättsföreningens innergård (med lekplats) tydligt avgränsad antingen genom exempelvis inhägnad eller tydlig skyltning anses allmänheten inte ha tillgång till lekplatsen och då råder inget rökförbud enligt den nya lagen. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,