Vilka beviskrav ställs i våldtäktsmål?

2018-12-11 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Kan en person bli dömd för våldtäkt/sexuellt utnyttjande av minderårig om en myndig person träffar en minderårig utan att ha sex men den minderåriga säger att de haft sex och den myndiga säger att dom inte haft det och ett vittne sett dom två gå iväg tillsammans och vara borta några timmar men inte sett dom haft sex? Räcker det som "bevis" för att få den myndiga dömd ?
Moneeb Mohsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av de omständigheter du beskriver framkommer inte den minderårigas ålder. Jag förutsätter att personen barnet har träffat är över 18 år. Notera att barnets ålder kan vara av vikt för brottsrubriceringen. Jag kommer därför gå igenom vad som är skillnaden mellan våldtäkt, våldtäkt mot barn och sexuellt utnyttjande av barn och avsluta med din fråga avseende bevis. När är det våldtäkt mot barn, och när är det sexuellt utnyttjande av barn?Barnet måste vara under 15 år för att brottet ska kunna rubriceras som våldtäkt mot barn (6 kap 4 § Brottsbalken). Om gärningspersonen är anhörig till barnet kan det även ses som våldtäkt mot barn om barnet fyllt 15 år men inte 18 år (6 kap 4 § stycke 2 Brottsbalken). Man kan därför säga att om gärningspersonen inte är anhörig och barnet fyllt 15 år men inte 18 år, ses det som våldtäkt av normalgrad (6 kap 1 § Brottsbalken). Jag vill även understryka att det har kommit en ny "våldtäktsparagraf" (6 kapitlet 1 § a Brottsbalken) som tar sikte på att gärningspersonen kan dömas för våldtäkt om man varit grovt oaktsam, dvs inte haft avsikt till våldtäkten men borde förstått. Grovt oaktsam föreligger t.ex. om den ena personen misstänker att den andra inte helt frivilligt deltar men väljer ändå att utföra sexuella handlingen. Ju fler tydliga tecken det finns på att personen inte deltar frivilligt desto mer ökar skyldigheten att vidta en åtgärd. Syftet med paragrafen är att samlaget ska vara frivilligt från början till slut, och därför kan man dömas för våldtäkt om det finns syn på att en av personerna inte helt frivilligt är med på det. För att brottet ska istället ses som sexuellt utnyttjande av barn förutsätts att det har varit "mindre grovt", (6 kapitlet 5 § Brottsbalken) t.ex. frivilligt samlag mellan en 16 årig och 14 årig. Av din fråga förstår jag att det är oklart om personerna haft samlag eller ej. Det ställs inte krav på att personerna faktiskt haft samlag, utan våldtäkt kan komma i fråga även utan fysisk beröring. Det som krävs är att handlingen har kränkt offrets sexuella integritet. En sådan handling kan till exempel vara att gärningspersonen förmår offret att onanera, som även har förekommit i praxis. Vad krävs för att få en fällande dom i våldtäktsmål? I sexualbrott och i brottmål ställer man ett relativt högt beviskrav på åklagaren. Man säger att åklagaren ska kunna bevisa att det är ställt utom rimligt tvivel att den misstänkte är den skyldige och har gjort de som man påstår. Det ska med andra ord vara helt uteslutet att det var någon annan. I just sexualbrott så är bevisfrågan mycket svår då "ord står mot ord". Högsta domstolen har i ett våldtäktsmål (NJA 2017 s. 316 del 1) utgått från målsägandens (i ditt fall barnets) berättelse. Likt ditt fall bestod bevisningen av att"ord står mot ord", men att offret berättade för sin vän om händelsen direkt efter. Det man kan ta med sig från fallet är att domstolen tar hänsyn till om målsägandens berättelse varit:sammanhängandetydliglogisk detaljrik Berättelsen får inte förändras från förhör till förhör eller förhör till huvudförhandling. Enligt fallet ovan kan trovärdigheten i målsägandens berättelse, i kombination med vad som framkommit i målet - t.ex. hur barnet betedde sig efter händelsen - vara tillräckligt för en fällande dom. Vittnet som du pratar om skulle kunna bekräfta barnets beteende och reaktion efter händelsen, som skulle kunna styrka barnets berättelse. SammanfattningBeroende på barnets ålder kan det bli olika former av våldtäkt. Bevisningen kan man väga på olika sätt. Men här får man kolla på hur barnet har mått, upplevt efter händelsen - vilket är något vittnet kan styrka. Bevisfrågan är som sagt väldigt svår i våldtäktsmål. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Uppsägningstid när skriftligt hyresavtal saknas

2018-12-11 i Hyresavtal
FRÅGA |Bor i en hyrd privatbostad där inget hyreskontrakt blivit skrivet. Skall nu flytta och hyresvärden säger att jag har 3 månaders uppsägning.Vad gäller i detta fall?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett hyresavtal kan träffas på obestämd eller bestämd tid, 12 kap 3 § jordabalken. Ett avtal på obestämd tid löper från en viss tidpunkt och tills vidare utan något bestämt slutdatum. Ett hyresavtal på bestämd tid är däremot avtalat att upphöra vid en viss bestämd tidpunkt.Om det är så att du inte har avtalat, varken muntligt eller skriftligt, gällande uppsägningstiden med din hyresvärd, så gäller den uppsägningstid som framgår av lagen. Längden på uppsägningstiden beror på om hyresavtalet är träffat på bestämd eller obestämd tid. Jag kommer här nedanför beskriva vad som gäller för de olika formerna. Hyresavtal på obestämd tid Hyresavtal som gäller för obestämd tid kan sägas upp för att upphöra att gälla vid det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen, 12 kap 4 § jordabalken. Det innebär att uppsägningstiden är tre månader. Hyresavtal på bestämd tid När det gäller hyresavtal för bestämd tid, ska avtalet sägas upp senast tre månader i förväg, om hyrestiden är längre än tre månader. Är hyrestiden kortare än tre månader är uppsägningstiden kortare, 12 kap 4 § 2 st jordabalken. SammanfattningOm du och din hyresvärd inte har avtalat om uppsägningstid gäller de uppsägningstider som framgår av lagen. Längden på uppsägningstiden beror på om hyresavtalet gäller på obestämd eller bestämd tid. Vid ett hyresavtal som träffats på obestämd tid gäller en uppsägningstid på tre månader. Om du önskar vidare hjälp råder jag dig att ta kontakt med vår juristbyrå som kan hjälpa dig vidare i ärendet.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Ordförande utan att vara medlem i samfällighetsförening?

2018-12-11 i Föreningar
FRÅGA |Kan man vara ordförande i en samfällighetsförening som man inte är medlem i.
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Rättslig reglering på området finns i lagen om förvaltning av samfälligheter. I 30 § i nämnd lag stadgas att ledamöterna i styrelsen (ordförande inkluderad) inte får vara underåriga eller ha en förvaltare. Det finns dock ingen regel i lagen som stadgar att ledamöterna måste vara medlemmar i föreningen. I lagens förarbeten, närmare bestämt i prop. 1973:160 på s. 425, står även att annan än medlem ska kunna ingå i styrelsen. Svaret på din fråga är därmed att man kan vara ordförande i en samfällighetsförening utan att vara medlem. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Ska föräldrar betala hälften var av underhåll för barn?

2018-12-11 i Underhåll
FRÅGA |Sonen är över 18 och studerar på annan ort och bor hos min bror på samma ort, då ska väl båda föräldrarna betala hälften var av det förlängda underhållet?
Karin Ekström |Hej, tack för din fråga till Lawline!Jag vet inte exakt vad du menar med "förlängt underhåll" då det inte finns exakt skrivet så i lagtext eller liknande. Så jag tolkar det som ett av följande alternativ: 1. Underhållsbidrag. (kallas även för underhåll)2. Förlängt underhållsstöd Bara för att mitt svar ska bli så korrekt som möjligt vill jag bara beskriva skillnaden mellan underhållsbidrag och underhållsstöd. Underhållsbidrag regleras nämligen i föräldrabalken (FB) medan förlängt underhållsstöd regleras i socialförsäkringsbalken (SFB). Underhållsbidrag i föräldrabalken Föräldrar ska betala underhåll för sina barn. Föräldrarna ska betala så mycket som är rimligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Underhållsbidrag betalas som längst till 21 års ålder om barnet går i grund- eller gymnasieskola. Går barnet inte i skola ges underhållsbidrag till dess att barnet fyller 18 år. (FB 7 kap 1 § 1 st) Underhållsbidragets belopp bestäms antingen genom att föräldrarna och barnet avtalar om hur högt beloppet ska vara eller genom att rätten beslutar om beloppet genom en dom. (FB 7 kap 2 § 2 st)Det belopp som ska betalas till barnet ska föräldrarna betala efter sin förmåga (FB 7 kap 1 § 3 st). Detta innebär att underhållsskyldigheten fördelas mellan föräldrarna i relation till deras respektive ekonomiska förmåga. För att tydliggöra: om exempelvis ena föräldern tjänar 50 000kr och den andra föräldern tjänar 20 000kr ska den föräldern som tjänar mer också betala större del av underhållsbidraget. Förlängt underhållsstöd i socialförsäkringsbalken Om en förälder betalar ett lägre belopp än det som är bestämt eller inte betalar över huvud taget har barnet rätt till underhållsstöd (SFB 17 kap 2 § och SFB 18 kap 9 §). Det förlängda underhållsstödet ges enbart till barn över 18 år om de studerar (SFB 18 kap 6 § och SFB 18 kap 18 §). Det förlängda underhållsstödet ges av försäkringskassan till den studerande. Den föräldern som egentligen ska betala underhållet ska senare betala tillbaka det som försäkringskassan ger till barnet. Så som jag förstått det ska de som betalar tillbaka till försäkringskassan dela på summan. Tillbaka till din fråga och lite rekommendationerJag skulle gissa att det som du syftar på är underhållsbidrag som ni båda föräldrar ska betala till eran son. Svaret på din fråga är alltså: underhållet betalas av varje förälder utefter deras ekonomiska förmåga att betala. Jag kan inte svara exakt om just ni ska betala hälften var eftersom jag inte vet eran ekonomiska situation. Eftersom underhållsbidraget ska bestå av ett belopp ni bestämmer tillsammans kan ni även bestämma kring hur mycket varje förälder ska betala. På försäkringskassans hemsida kan ni beräkna hur underhållsbidraget kan fördelas, jag länkar den här! Jag skulle därför rekommendera dig att tala med den andra föräldern för att gemensamt försöka bestämma beloppet på underhållsbidraget och hur mycket ni ska betala av det var. Om ni kommer fram till passande belopp för er båda bör ni skriva ett avtal på vad ni kommit fram till. Framförallt för att det är skönt att alltid ha ett avtal att luta sig mot om det blir krångel. Även försäkringskassans hemsida kan hjälpa er med det så jag länkar det här! Om det är så att ni inte kommer överens kring hur mycket vardera förälder ska betala eller hur mycket bidraget ska vara på så har ni dessutom rätt till så kallade "samarbetssamtal". Då får ni träffa en kommunanställd som hjälper er! Detta är kostnadsfritt och ni behöver bara kontakta er kommun. Om det är så att ni inte alls kommer överens även med hjälp av samarbetssamtal och hjälp av försäkringskassan kan ni vända er till tingsrätten. Detta är inget jag rekommenderar då det kostar både i pengar och energi samt kan bli en rätt långdragen process, men det är i alla fall fullt möjligt! Hoppas du känner att du fått svar på din fråga och vet lite hur du kan gå vidare om det behövs! Du kan alltid kontakta oss på vår telefonrådgivning eller ställa en till fråga så gör vi vårt bästa för att hjälpa dig!Allt gott!

Sambo vägrar flytta

2018-12-11 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag vill separera från min sambo, lägenheten står på mig, men han vägrar flytta. Hur ska jag få ut honom?
Anna Johannesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler kring sambor finns i sambolagen (SamboL). Om lägenheten utgör samboegendomSambors gemensamma bostad utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning. (3§ SamboL) Detta innebär att om ni skaffade lägenheten för att bo där tillsammans utgör den samboegendom, oavsett vem som står på den. Om det skulle vara en bostadsrätt så gäller detta även oavsett vem som har betalat den. Samboegendom har ni båda rätt till. Därför behöver ni göra en bodelning, vilket du har rätt att begära. (8§ SamboL). Då delas all samboegendom upp mellan er och den som inte ska ha kvar lägenheten blir tvungen att flytta.Om lägenheten inte utgör samboegendom Om du hade lägenheten redan innan ni blev sambor och du inte skaffade den för att ni skulle bo där tillsammans, är den enbart din och utgör inte någon samboegendom. Då har din f.d. sambo ingen rätt att bo kvar där mot din vilja. I sådana fall kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten, som kan hjälpa dig genom att avhysa din f.d. sambo. Här hittar du mer information och blankett för ansökan hittar du här. Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Fel i fastighet

2018-12-11 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej, äger ett hus byggt på 60 talet,men tillbyggd senast 1979 . Har krypgrund som delvis kan besiktigas, har fått in råttor, Anticimex kan inte hitta var dom kommer in. Föreslog att filma avloppsrören. Då upptäcktes att man ej hade bytt en del av det ursprungliga från 60 talets betongrör där problemet nog är. Till saken hör att då jag köpte huset står det i va ritningarna att det ska vara plaströr, utgick då från att allt blev förnyat slutet av 70 talet. Till saken hör att där röret går kan inte ses från krypgrunden.Det är nu 15 år sen vi köpte huset, då kan man knappast åberopa dolt fel. Jag anser att vi har blivit lurade, då ritningarna klart säger plaströr från 1979 !Vad kan jag göra, då det kommer att kosta en del?
Felicia Johansson |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag har mottagit din fråga och gjort en rättsutredning för att besvara din frågeställning. Jag kommer tyvärr att behöva ge dig ett besked som du troligtvis inte vill höra. Regler för fel vid köp av fastighet finns i 4 kap jordabalken (nedan JB). I 4 kap 19 § JB anges att:"Om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller om den annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet, tillämpas vad som sägs i 12 § om köparens rätt att göra avdrag på köpeskillingen eller häva köpet. Köparen har dessutom rätt till ersättning för skada, om felet eller förlusten beror på försummelse på säljarens sida eller om fastigheten vid köpet avvek från vad säljaren får anses ha utfäst.Som fel får inte åberopas en avvikelse som köparen borde ha upptäckt vid en sådan undersökning av fastigheten som varit påkallad med hänsyn till fastighetens skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet."Av lagrummet kan utläsas att en köpare har undersökningsplikt vid köp av fastighet. Undersökningsplikten reduceras dock om bristen avviker från det säljaren utfäst. Utifrån din fråga finns det en tydlig utfästelse (st 1) från säljarens sida, vilket minskat din undersökningsplikt.Det finns vidare regler om hur lång tid en köpare har på sig att reklamera ett fel, från det att felet upptäckts. I 4 kap. 19 a § anges att:"Köparen får inte åberopa att fastigheten är felaktig enligt 11, 12 och 17–19 §§, om han inte lämnar säljaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet (reklamation)."Ett dolt fel enligt 4 kap 19 § JB omfattas således av 4 kap 19 a § JB. I praxis har "skälig tid" bedömts vara uppemot 4,5 månader från tidpunkten då felet upptäckts eller borde ha upptäckts. Bedömningen av skälig tid är dock olika från situation till situation. I 4 kap. 19 b § regleras preskription för fordran på grund av fel i fastighet. Där anges att:"Köparens fordran på grund av fel i fastigheten preskriberas tio år efter det att han har tillträtt fastigheten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan."Det innebär att din fordran mot säljaren preskriberades efter tio år, räknat från tillträdet. Det finns dock vissa möjligheter att bryta preskriptionen. Det görs genom att borgenären (du) skickar ett skriftligt krav eller väcker talan mot gäldenären (säljaren) innan fordran preskriberas. Om det har gjorts finns det fortfarande chans att få ut ersättning.Regeln om tio års preskriptionstid stämmer överens med den allmänna regeln för preskription av fordran i 2 § preskriptionslagen. Där anges att: "En fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan."Förutsatt att du inte har meddelat säljaren om felet inom tio år har din fordran på säljaren alltså preskriberats. Det innebär att det inte finns någon möjlighet för dig att kräva ersättning från säljaren.

Vad är en generalfullmakt o vad skiljer den från en vanlig?

2018-12-11 i Alla Frågor
FRÅGA |Vad är en generalfullmakt o vad skiljer den från en vanlig ?
Josef Lindström Habta |Svar: Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! När man pratar om fullmakter förekommer det lite olika termer för att beskriva parterna i relationen. Med fullmäktige avses den vars namn fullmakten är skriven till.Med fullmaktsgivaren avses den som utfärdar fullmakten. I en vanlig fullmakt anges gränser i form av behörighet, (vad fullmäktige kan göra) och befogenhet, (vad fullmäktige får göra). Dessa begrepp och regler om fullmakter regleras i 2 kap. AvtL. En generalfullmakt kännetecknas av att den ger fullmäktige en möjlighet att utföra alla åtgärder som fullmaktsgivaren har. På så vis kan en generalfullmakt ses som obegränsad när det rör fullmäktiges behörighet. Hoppas du fick svar på din fråga!

Skillnad på provjobb och provanställning

2018-12-11 i Anställningsformer
FRÅGA |Vad är skillnaden på provjobb och provanställning? Provanställning är reglerat i LAS men just formuleringen "provjobb" finns inte med i lagen. Kan man tolka det som att provjobb är vanligare hos uppdragstagare jämfört med arbetstagare, finns det något att stödja detta på?Mvh Julia
Emil Duberg |Hej och tack för din fråga till Lawline!Skillnad på provanställning och "provjobb"Svensk arbetsrätt skiljer sig från många andra länder. Den bygger istället på att arbetsmarknadens parter själva ska bestämma villkoren i stor mån. I Sverige finns det till exempel ingen lagstadgad miniminlön.En provanställning är en lagstadgad anställningsform i LAS (6 §). Den får pågå i högst 6 månader och efter den här perioden ska arbetstagaren erbjudas en tillsvidareanställning om arbetstagaren vill fortsätta ha en som anställd, man kan alltså inte vara provanställd under en längre tid. Om man inte avtalar om något annat så får arbetsgivaren under provanställningen säga upp arbetstagaren närsomhelst utan någon särskild anledning.Ett "provjobb" är ingen lagstadgad anställningsform i LAS. Jag har hört många "skräckhistorier" om hur framförallt unga fått "provjobba" t. ex en vecka på restaurang utan betalning. Dock kan det vara så att arbetsplatsen är ansluten till ett kollektivavtal där det kan finnas villkor som säger att man tex inte får provjobba utan lön, så detta är bra att kolla upp när man blir erbjuden ett "provjobb". Vanligare bland uppdragstagare?LAS gäller mellan arbetstagare och arbetsgivare och inte för uppdragstagare. Det är alltså tillåtet att "provjobba" hos en uppdragstagare en längre tid, därför kanske man kan säga att provjobb är vanligare hos uppdragstagare. Gränsen mellan arbetstagare och uppdragstagare är svår att dra. Av det jag läst hittils kan man säga att t. ex många konsulter som jobbar "på uppdrag" egentligen är att se som uppdragstagare. En av de faktorerna som spelar är om det man ska presterar avser ett visst arbete eller resultat (uppdragstagare) eller utan om man fortlöpande ställer sin arbetskraft till arbetsgivarens förfogande (arbetstagare).