När kan jag ansöka om ensam vårdnad?

2020-07-13 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Undrar om jag kan ansöka om ensam vårdnad då mitt ena barns mamma har skrivit klart och tydligt att hon inte orkar med honom för att han inte respekterar henne. Så nu har jag honom på heltid. Har försökt med sammarbetssamtal men hon vägrar gå på dem.
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Barnets bästa är avgörande Som utgångspunkt är det viktigt att vara medveten om att vid alla vårdnadsfrågor och tvister ska barnets bästa vara avgörande för det beslut som fattas. Vid en bedömning av vad som är barnets bästa ska särskilt avseende fästas vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Detta framgår av 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Inget hindrar dig från att ansöka om ensam vårdnad Om du som förälder är missnöjd med att vårdnaden för din son är delad med hans mamma har du en möjlighet att ansöka om ensam vårdnad. Denna rättighet regleras i 6 kap. 5 § föräldrabalken. Domstolen kommer vid en sådan prövning även fästa avseende vid din och mammans förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Mammans vägran att medverka på samarbetssamtal tyder på att det råder stora samarbetssvårigheter mellan er, och att dessa härstammar från henne snarare än dig. En ansökan om ensam vårdnad ska lämnas in till tingsrätten i den kommun som din son var folkbokförd i under November föregående år. Du kommer dessutom till din ansökan behöva bifoga ett personbevis för din son. Detta går att beställa på Skatteverkets hemsida. Dessutom tillhandahåller tingsrätten en blankett som du kan välja att använda när du fyller i din ansökan. Vänliga hälsningar,

Vilka möjligheter finns det för ersättning vid trafikolycka med två bilar involverade och vilken betydelse har vems fel det var?

2020-07-13 i Skadestånd i trafiken
FRÅGA |Hej, mensens jag backar i en parkeringsplats och har nästan lite mer än halva bilen ute och en annan bil för 40km/h och skadar min bil, Vems fel är det då? Föraren trodde att jag skulle parkera in bilen, men jag skulle köra ut.
Pontus Fridén |Hej Musse Faraj!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga på följande sätt. Du var med om en trafikolycka som inträffade medan du backade ut med din bil från en parkeringsplats på ett parkeringsområde. Olyckan förorsakades av att en annan bil körde in i din och mot bakgrund av att du vill veta om någon gjorde fel; vem som eventuellt får stå kostnaden för skadan.RegleringTrafikförordningenDet finns en stor mängd olika trafikregler att förhålla sig till, se närmare om detta i trafikförordningen. I ditt fall gäller bland annat att förare får backa endast om det kan ske utan fara eller hinder för andra vägtrafikanter 3 kap. 46 § första stycket trafikförordningen. Den som backar måste alltså iaktta försiktighet. Skulle du uppmärksamma någon omständighet som utgör fara eller hinder ska backningen avbrytas. Härutöver gäller en generell omsorgsplikt i trafiken 2 kap. 1 § första stycken. Både du och den andre ifrågavarande trafikanten är alltså skyldiga att visa hänsyn till andra trafikanter och följa gällande trafikanvisningar. Trafikskadelagen (TSL)TSL tillämpas när skada uppkommit i följd av trafik med motordrivet fordon (bil) 1 § TSL. Din skada ersätts såvida föraren orsakat skadan genom vållande i samband med förandet av det andra fordonet eller genom bristfällighet på det fordonet se 10 § andra stycket TSL. Ersättning utgår då från trafikförsäkringen på det andra fordonet. Förutsatt att du och den andre föraren har samtalat och utbytt telefonnummer samt kontaktuppgifter till respektive försäkringsbolag kan du i första hand kontakta hans eller hennes försäkringsbolag. Lagen gäller såvida du inte har utvidgat försäkringskydd som täcker skadan på din bil.Vems fel var det?Frågan saknar givet svar utifrån den information som framlagts. Bedömningen är svår att göra utan närmare kunskap om samtliga omständigheter. Noteras kan dock att föraren som körde på dig och som enligt dina uppgifter var i villfarelse om att du var på väg in i parkeringsplatsen talar för vårdslöst agerande (se betydelsen av vållande i stycket ovan). I synnerhet om föraren framförde bilen i hög fart, jämför med ovannämnda omsorgsplikt (visa omsorg och varsamhet med hänsyn till omständigheterna). Omständigheterna i detta fall där platsen är en parkering bör skärpa aktsamhetskravet. Några säkra slutsatser i skuldfrågan; vem som gjorde vad och om någon vållade skadan, vilket får betydelse för om du får ut ersättning enligt TSL, kan emellertid inte drasVad du kan göra nuDu bör kontakta din egen och den andre förarens försäkringsbolag för att se om det finns möjligheter till ersättning för den skada du lidit genom olyckan. Högst sannolikt kommer försäkringsbolagen inhämta era respektive versioner av olyckan, utreda och därefter fatta beslut i frågan. Återstår frågetecken kan du med fördel kontakta Lawline för att få mer juridisk hjälp.Hoppas att du fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Rätt att underrättas om förälders död

2020-07-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Om man är biologisk dotter till en man som nu avlider. Har man rätt att få reda på att pappan är avliden då? Har man rätt till arv av denna pappa även om han inte vart en del av ens liv?Min svärmors pappa avled för 4 månader sedan enligt en dödsannons men hon har inte fått information om detta.Vad säger lagen och vad har hon för rättigheter?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB). Rätt till arvDin svärmor har rätt att ärva av sin far. Oavsett om det skulle finnas ett testamente som säger något annat eller om han var gift och att hans partner därmed ärver, har hon alltid rätt att få ut sin så kallade laglott. Laglotten är hälften av den så kallade arvslotten. Arvslotten är den del som hon hade haft rätt till om det inte funnits något testamente (7 kap 1 § ÄB). Om det finns ett testamente eller en efterlevande maka eller make behöver hon dock begära jämkning av testamentet för att få ut denna del. Detta ska göras inom sex månader från det att hon delges testamentet (7 kap 3 § ÄB). När arvet från hennes pappa ska fördelas har hon alltså indirekt en rätt att underrättas om hans död. Din svärmor är dödsbodelägare och ska kallas till bouppteckningenNär en person dör ska en så kallad bouppteckning upprättas inom tre månader (20 kap 1 § ÄB). En bouppteckning är en lista över tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen. Till denna ska alla så kallade dödsbodelägare kallas (20 kap 2 § ÄB). Eftersom din svärmor har rätt att ärva av sin pappa är hon en dödsbodelägare (18 kap 1 § 4 st ÄB). Det innebär alltså att hon ska underrättas om sin pappas död genom att bli kallad till bouppteckningen. Att din svärmor inte blivit underrättad om hennes pappas död kan bero på att bouppteckningen inte ännu är klar. Notera dock att hon inte har någon skyldighet att delta vid denna. SammanfattningSammanfattningsvis har hon rätt att bli underrättad om dödsfallet i och med att hon måste delges bouppteckningen och ges en möjlighet att jämka ett eventuellt testamente.Detta gäller dock inte om din svärmor blivit bortadopterad. Då har hon ingen rätt att ärva och är därmed ingen dödsbodelägare som ska kallas till bouppteckningen.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar

Vad händer med egendomen vid separation eller dödsfall?

2020-07-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Vi är gifta men bor separat i vår sin bostad. Vad händer med var och ens egendom om vi separera eller någon av oss gå bort? Vi båda har egna barn men inga gemensamma barn. Har vi rätt till den andres egendom vid separation eller dödsfall. Det finns inget avtal mellan oss. Tack för svar.
Anton Blomqvist |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga. Som jag förstår det har ni inte upprättat något testamente och/eller äktenskapsförord som skulle påverka den andres egendom vid separation eller dödsfall. Jag har inte fått någon information om hur länge äktenskapet varat eller övrig information om äktenskapet i övrigt. Jag strukturerar mitt svar genom att beskriva hur det generellt sett ser ut vid en separation och dödsfall i en familjesituation som ni befinner er i. Tillämpliga lagar äktenskapsbalken (ÄktB) respektive ärvdabalken (ÄB). Bodelning vid separationVid en eventuell separation görs först upp en bodelning där era tillgångar delas i hälften var mellan er (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Det som fördelas är giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är egendom som tillhör makarna i ett äktenskap och som omfattas av giftorätt, det vill säga en makes framtida rätt i den andre makens egendom. All egendom som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom kan vara något som genom testamente eller gåva uttryckligen ansetts inte höra till en framtida bodelning. Vad som utgör enskild egendom framkommer av 7 kap. 2 § ÄktB.Bodelning följt av arvskifte vid dödsfallVid dödsfall sker det först en bodelning på samma sätt som ovan. Efter bodelningen sker ett arvskifte. Vid arvskiftet erhåller den avlidne makens barn sin/sina arvslott(er). De delar arvet sinsemellan (3 kap. 1 § ÄB). Skulle ni haft gemensamma barn skulle deras arvslotter tillfalla den efterlevande maken varav barnen när denne avlider skulle få ut sin del av arvet, men eftersom det här är frågan om särkullbarn (barn till make som inte den andra maken är förälder till) fås arvet ut direkt. Hoppas ni fick svar på er fråga. Med vänlig hälsning,

Husägare och barnens arv?

2020-07-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Min Fru är full ägare till huset vi bor i samt lånen på det!Om jag går bort hur blir det då med arven till våra barn? Är det endast det jag äger eller påverkar det också mun frus hus? Hälsningar,Jan
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilken betydelse har det att ena maken står som ägare?Eftersom huset är er gemensamma bostad, saknar det betydelse att enbart din fru står som ägare. Enligt 7 kap. 1 § ÄktB är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Som enskild egendom räknas sådan egendom som till följd av ett äktenskapsförord har gjorts enskild. Skillnaden mellan giftorättsgods och enskild egendom är att, då ett äktenskap upplöses antingen genom en skilsmässa eller dödsfall så behålles den enskilda egendomen odelad, medan giftorättsgodset delas lika mellan makarna. Påverkas barnens arv? Skulle en av makarna avlida, ärver den andra maken före gemensamma barn, se 3 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att om du skulle avlida kommer först och främst en bodelning att genomföras för att få fram din totala kvarlåtenskap, se 9 kap. 1 § ÄktB. Därefter kommer din fru att ärva all din kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (Alltså att egendomen får spenderas av din make men den får inte testamenteras bort eller ges bort i gåva). När din make sedermera avlider så har era gemensamma barn rätt till efterarv efter den först avlidna maken och därefter arv från din kvarlåtenskap. Sammanfattningsvis saknar det betydelse att huset ägs av din fru. Detta under förutsättningen att det inte är hennes enskilda egendom. Avseende arvet, kommer den efterlevande maken att först ärva med full förfoganderätt. Först när den efterlevande maken avlider kommer barnen ha rätt till efterarv från den först avlidne maken. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

Rätt till rast vid 7 timmars arbete

2020-07-13 i Rast
FRÅGA |Hej! Jag jobbar just nu som 17 åring på ett cafe under sommarperioden. Jag har insett att vi har skumma regler kring våra scheman osv. Hur det ligger till: Jobbar runt 7 timmar I sträck utan rast enbart små pauser på 5 min. Är detta något arbetsgivaren får göra eller inte? Arbetsplatsen har inte en kollektivavtal
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i arbetstidslagen (ATL).Rätt till minst en rastRasternas antal, länd och förläggning skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Enligt arbetstidslagen ska raster förläggas så att arbetstagaren inte jobbar längre än fem timmar i sträck (15 § ATL). En rast ska vara minst tio minuter. Har man bara en rast under en arbetsdag ska denna vara minst 30-45 minuter. Har man två raster under arbetsdagen bör den ena vara minst 15 minuter och den andra minst 30 minuter. Under rasten är man inte skyldig att vara på arbetsplatsen.De kortare pauser som du beskriver är alltså inte tillräckliga för att ses som raster. Utöver dessa pauser har du alltså rätt till en längre rast då du inte behöver befinna dig på din arbetsplats.Detta gäller oavsett om det inte finns något kollektivavtal.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänliga hälsningar

Utmätning av husvagn som används som stadigvarande bostad

2020-07-13 i Utmätning
FRÅGA |Hej! Vill bara höra om kronofogden kan utmäta min husvagn då det är min stadigvarande bostad?Mvh
Erik Karlsson |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingenting i lagen som uttryckligen hindrar Kronofogdemyndigheten från att utmäta en husvagn som används som stadigvarande bostad. Däremot kan en husvagn som används som bostad undantas från utmätning beroende på husvagnens ekonomiska värde. Nedan går jag mer i detalj igenom vad som gäller i ditt fall. Husvagn som använd som bostad kan undantas från utmätningHuvudregeln är att all egendom som tillhör gäldenären (den skuldsatta) kan utmätas (se 4 kap 17 § utsökningsbalken), om den inte kan undantas med hänsyn till gäldenärens behov (5 kap 1 § utsökningsbalken). Därtill får egendom inte utmätas om nyttan av utmätningen är så pass liten att utmätningen blir oförsvarlig (4 kap 3 § utsökningsbalken). Husvagn som används som bostad har inte ansetts kunna undantas med hänsyn till gäldenärens behov (se 5 kap 1 § 1 p utsökningsbalken, och RH 1993:77). Däremot har alla rätt till privat- och familjeliv enligt Europakonventionen artikel 8. Denna rätt fungerar i sig som något av ett hinder mot utmätning av bostäder, och har i praxis även ansetts omfatta husvagnar som används som bostad (RH 2019:23). Kronofogdemyndigheten ska alltså särskilt beakta att gäldenären riskerar att bli hemlös vid utmätning av en bostad, eller husvagn som används som bostad (NJA 2018 s 9 och RH 2019:23). Detta medför att det krävs att bostaden är av högre värden för att en utmätning ska anses vara försvarlig. När kan en husvagn som används som bostad undantas från utmätning?Något konkret gränsvärde för när utmätning av en husvagn som används som bostad är försvarlig finns inte i lag (4 kap 3 § utsökningsbalken). I praxis har däremot utmätning av en husvagn som används som bostad, värd 60 000 kr inte ansetts vara försvarlig (RH 2019:23). Eftersom det är det enda kända gränsvärdet vi för närvarande har att förhålla oss till är det värdet vi får utgå från. Alltså kan Kronofogden i princip utmäta din husvagn som används som bostad om den är värd mer än 60 000 kr. Är husvagnen däremot värd mindre är en utmätning av husvagnen inte försvarlig, och således bör den i så fall undantas från utmätning. Håll dock i åtanke att gränsvärdet endast fastställs i Hovrätten och därför kan variera en aning från fall till fall.SammanfattningEn husvagn som används som bostad kan utmätas så länge dess värde gör utmätningen försvarlig. Understiger värdet av husvagnen 60 000 kr är en utmätning inte försvarlig med hänsyn till risken för att gäldenären kan bli hemlös. Avgörande är alltså vad din husvagn är värd.Hoppas du fått svar på din fråga, om inte är du välkommen att ställa fler!

Rimlig summa för parkeringsböter

2020-07-13 i Parkeringsböter
FRÅGA |Hej Jag har fått en böter på 1100kr för att jag glömde p-skiva stämmer den summan Tycker att det var lite väl högt Mvh
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Kommunernas rätt att bestämma felparkeringsavgiftLagen om felparkeringsavgift ger kommunerna rätten att själv bestämma summan för felparkeringsavgift (3 § andra stycket lag om felparkeringsavgift). Det beror således på var du befinner dig huruvida summan är för hög eller inte.Bötessumman i ditt fall är inte nödvändigtvis för högBöter om 1100 kr är inte nödvändigtvis för högt. T.ex. har Stockholm upp till 1300 kr för parkeringsböter, vilket du kan se på deras hemsida. Jag rekommenderar dig att, för säkerhets skull, kolla upp vad som gäller för din kommun genom att gå in på deras hemsida.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,