Rättegång i USA, vad är en skälig procentandel i ett contingency-avtal?

2018-06-19 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Bor och lever i USA sen ett år. Har nu tvingats gå till rättegång med en stämning efter en personskada jag råkade ut för här tidigare i år. Är långt ifrån på det klara med allt juridiskt och skulle vilja få någon sorts feedback på svenska. Har fått tag i en advokat som ska företräda mig "contingency fee" dvs endast få betalt om caset vinner. Min fråga är vad som är skäligt att advokaten ska få betalt i detta fall? Han har föreslagit 40 procent men jag tycker att detta låter väldigt mycket? Vad brukar procentsatsen vanligen ligga på?
Angelica Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I det amerikanska rättssystemet finns inte någon direkt motsvarighet till det som i Sverige kallas rättshjälp. Ett contingency-avtal ("contingent fee agreement"), som i ditt fall, kan därför vara lämpligt för att kunna ta sin sak till rättegång. Precis som du skriver innebär detta att advokaten representerar dig i utbyte mot en procentandel av den eventuella ersättningen från din motpart. I praktiken innebär detta alltså att advokaten enbart får betalt för uppdraget om ni vinner.Procentandelen avtalas mellan klient och advokat, och varierar således ganska mycket beroende på omständigheterna i det aktuella fallet. Det som påverkar är hur möjligheterna att vinna ser ut och hur stor risk advokaten anser sig ta med fallet. Även sådant som advokatens erfarenhet och rykte kan givetvis påverka vad som utgör en skälig procentandel. I vissa delstater kan det även finnas delstatliga regler och rekommendationer om hur stor procentandelen får vara. Enligt uppgifter från American Bar Association är en procentandel mellan 33 och 40 procent vanligt, se här.Sammanfattningsvis bör alltså 40 procent anses skäligt beroende på omständigheterna, men att komma med ett lägre motbud behöver inte vara fel eller att be advokaten motivera varför han anser att 40 procent är rimligt i ditt fall. Jag rekommenderar dig även att kolla upp eventuella regleringar i den aktuella delstaten. Återkom med delstat i kommentarsfältet nedan om du önskar hjälp med detta.Önskar dig lycka till! Hoppas du känner att du fått viss vägledning. Återkom gärna vid fler frågor.Med vänliga hälsningar,

Sanktioner vid otillåten andrahandsuthyrning av bostadsrätt?

2018-06-18 i Bostadsrätt
FRÅGA |Vad händer om man hyr ut sin bostadsrätt utan styrelsens godkännande?
Angelica Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga regleras i bostadsrättslagen (BRL).Andrahandsuthyrning av bostadsrättHuvudregeln är att det krävs samtycke från bostadsrättsföreningens styrelse för att hyra ut en bostadsrätt till någon annan som ska nyttja denna självständigt (7 kap. 10 § 1 st. BRL). Om bostadsrättsföreningens styrelse vägrar att ge samtycke till andrahandsuthyrningen, finns en undantagsregel som gör det möjligt att ansöka om att istället få tillstånd från hyresnämnden. Tillstånd kommer att lämnas om det visar sig att bostadsrättsföreningen inte haft någon befogad anledning till att inte ge sitt samtycke och om du som bostadsrättshavare kan motivera varför du har skäl att göra andrahandsuthyrningen (7 kap. 11 § 1 st. BRL).Otillåten andrahandsuthyrningOm du hyr ut din bostadsrätt i andrahand trots att du inte har fått varken samtycke från styrelsen eller tillstånd från hyresnämnden, gör du dig skyldig till otillåten andrahandsuthyrning. Om bostadsrättföreningen skulle få vetskap om detta, kan konsekvensen bli att din nyttjanderätt anses förverkad enligt 7 kap. 18 § 2 p. BRL. I sådant fall får du först en varning och sedan kan du riskera att bli uppsagd av styrelsen (7 kap. 20 § BRL). Din bostadsrätt kan i så fall bli föremål för tvångsförsäljning (7 kap. 30 § BRL).Sammanfattningsvis Otillåten andrahandsuthyrning av en bostadsrätt kan alltså medföra flera negativa konsekvenser. I värsta fall kan det leda till att din bostadsrätt blir föremål för tvångsförsäljning. Jag rekommenderar därför att du söker tillstånd hos hyresnämnden om styrelsen vägrat att ge sitt samtycke. Du hittar blankett och information om hur du gör en sådan ansökan här.Lycka till! Hoppas du fick svar på frågan. Återkom gärna vid fler funderingar.Med vänliga hälsningar,

Avtal om äganderätt till andelar i lös egendom

2018-06-18 i Formkrav
FRÅGA |Vad måste ett avtal om procentuellt ägande av en bronsskulptur innehålla?
Joakim Raivio |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga beror till stor del på vilket slags avtal det är fråga om. Om det t.ex. gäller ett köp som du och någon annan person gör bör datum, parter, pris, plats, en beskrivning av köpeobjektet och en förklaring om hur äganderätten ska fördelas mellan er finnas med i avtalet.Det finns dock inte några formkrav och därmed blir inte avtalet ogiltigt om du skulle glömma något. Om avtalet inte gäller ett köp behöver naturligtvis inte uppgifter om pris etc. finnas med.En sak som är särskilt viktig när det gäller avtal om äganderätt till andelar (alltså procentuellt ägande) är att det måste framgå hur stora era olika andelar är. Om man köper något tillsammans och vid köptillfället kommer överens om att fördelningen ska vara 80 % och 20 % måste man senare kunna bevisa detta om det skulle uppstå en tvist. Det finns nämligen en regel som anger att andelarna ska anses vara lika stora om inte annat kan bevisas, se samäganderättslagen 1 §. Den som betalade mest vid köpet riskerar alltså att göra en förlust om den personen inte kan bevisa vad som först överenskommit. För att undvika detta problem måste man se till att det står hur andelarna är fördelade på ett klart och tydligt sätt i avtalet.Eftersom jag inte vet mer än att avtalet gäller äganderätten till andelar av en bronsskulptur kan jag tyvärr inte ge dig ett mer specifikt svar. Du är såklart varmt välkommen att vända dig till Lawlines juristbyrå om du vill ha hjälp med att upprätta ett avtal. Vi kan hjälpa dig både snabbt och billigt. På vår hemsida hittar du information om våra smidiga digitala avtalstjänster och om hur du kan få mer hjälp av våra duktiga jurister.Hoppas att detta hjälpte dig och att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Innebörden av fri förfoganderätt

2018-06-18 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Jag har en fundering för min mors räkning. min far gick bort för några år sedan och han hade ett barn sedan tidigare som då valde att ta ut sitt arv. Jag och mina syskon får vänta tills mor går bort. Vad händer om hon ger bort så mycket av tillgångarna så vi inte får del av samma farsarv som fars utomstående barn?
marika lampers |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När någon avlider blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Den avlidnes kvarlåtenskap ska då fördelas mellan dennes arvingar. Av 3 kap. 1 § ÄB framgår det att arvlåtarens make eller maka ska ärva allt med fri förfoganderätt. Det finns dock undantag från detta, och ett sådant undantag finner vi i samma bestämmelse. Det undantaget säger att den avlidnes egna barn, som således inte även är den efterlevande makens barn, har rätt att få ut sitt arv direkt. Detta är vad din fars egna barn har gjort. Precis som du skriver så kommer ni vänta tills er mor går bort innan ni får ut arvet efter er far. Låt oss då återvända till ordet ''fri förfoganderätt''. Din mor har som ovan nämnt ärvt din far med fri förfoganderätt. Låt säga att din mor, efter det att din fars egna barn fått ut sitt arv, ärver 100 000 kr efter din far. Om din mor har egna tillgångar som uppgår till 200 000 kr när din far dör, så kommer den andel hon ärvt efter din far uppgå till 100 000 kr/(200 000 kr + 100 000 kr). Detta betyder då att den andel du och dina helsyskon har rätt att dela på utgör 1/3 av er mors tillgångar när hon dör. Alltså, ni har rätt till en viss bestämd andel av er mors tillgångar (som utgör er faders kvarlåtenskap) när hon går bort, och således inte en bestämd summa. Har hennes tillgångar ökat får ni således mer än vad ni skulle fått vid er faders död, och har de minskat så får ni helt enkelt mindre. Det är detta som utgör fri förfoganderätt, och om er mor således gör sig av med större delen av sina tillgångar, kommer det dessvärre innebära att ni får ut ett mycket mindre arv än vad ni skulle fått om ni fått ärva er far direkt, eftersom kvarlåtenskapen fördelas enligt den tidigare beräknade andelen (som beräknas efter er faders död). Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Tveka inte att vända dig till oss igen om du har ytterligare funderingar! Med vänliga hälsningar,

Under vilka förutsättningar kan köp av glasögon hävas?

2018-06-19 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej!Jag köpte i juli förra året (2017) ett par göasögon samt ett par solglasögon hos en optikerkedja. I början av året (2018) - alltså ganska precis ett halvår efter att jag köpt glasögonen - föll en av skalmarna av på de "vanliga" glasögonen utan annan inverkan än normalt bruk. Metallen som håller samman skalm och båge hade gått av. Det var inget problem att få den trasiga delen utbytt eftersom det var gott och väl inom den 2 årsgaranti företaget erbjuder. Fem månader senare händer exakt samma sak, men denna gång meddelar min optiker att jag själv får stå för reparationskostnaden. Eftersom samma fel uppstått måste det vara något jag gör som fått glasögonen att gå sönder, resonerar hen. Som glasögonanvändare i över tjugo år har jag aldrig varit med om en liknande defekt och anser att det är fråga om ett produktionsfel, snarare än att jag plötsligt skulle lagt mig till med särskilt vårdslösa vanor. Har jag rätt att häva köpet?/e
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga.Mina utgångspunkterDu vill veta om du har rätt att häva ditt köp av ett par glasögon. Sättet du beskriver situationen på, antyder mycket starkt att du köpte glasögonen i egenskap av konsument, och att optikerkedjan sålde dem i egenskap av näringsidkare. Det är också detta jag kommer att utgå ifrån.Jag kommer också utgå ifrån att du gett mig en ärlig och korrekt bild av läget - det vill säga, att du talar sanning när du säger att du inte vanvårdat glasögonen (eller förstört dem i en olycka), och när du säger att det finns en 2-årig garanti från optikerkedjans sida.Konsumentköplagen är tillämplig, och dina glasögon är felaktigaKonsumentköplagen är tillämplig på köp då näringsidkare säljer en vara till en konsument (1 och 2 § konsumentköplagen, hädanefter KKL). Lagen är tvingande till konsumentens (din) förmån, d.v.s det går inte att ha avtalsvillkor som är sämre för dig än KKL:s (3 § KKL).Om säljaren gett en garanti, så svarar han för försämringar i varan (glasögonen) som inträder under tiden som garantin löper (21 § första stycket KKL). Du intygar att du inte vanvårdat glasögonen eller råkat förstöra dem genom en olycka eller liknande. Detta innebär att säljaren är ansvarig för det fel som uppstått (jämför 21 § andra stycket KKL).I den händelse garantin av någon anledning inte omfattar just det fel som uppstått (osannolikt men inte omöjligt), är glasögonen med stor sannolikhet ändå behäftade med fel. Enligt 16 § tredje stycket tredje punkten KKL, är varan felaktig om den avviker mot vad du med fog kunnat förutsätta. Glasögon som på grund av tillverkningsfel (jag utgår ifrån att du talar sanning om att du inte vanvårdat dem, som sagt) går sönder bara efter några månaders användning har med all sannolikhet inte en normal hållbarhet, och avviker därför från vad du med fog kunnat förutsätta. De är följaktligen behäftade med fel. Du kan med stor sannolikhet häva köpetEnligt 29 § KKL, så får en köpare häva köpet om varan är felaktig, och felet är av väsentlig betydelse. Att skalmen på dina glasögon går sönder, torde göra det utomordentligt svårt att faktiskt använda glasögonen som de är tänkta att användas. Felet är därför uppenbarligen av väsentlig betydelse för dig. Du har reklamerat i tid, och säljaren vägrar att avhjälpa varan eller att erbjuda omleverans (jfr 23 och 27 § KKL). Det finns därför ingenting som hindrar dig från att häva köpet enligt 29 §. Du bör följaktligen med stor sannolikhet med framgång kunna häva köpet.P.S! Tips på hur du kan göra om säljaren fortsätter bråka med dig, i viss mån utanför själva fråganJag noterar att säljaren verkar bråka med dig, och att han vägrar acceptera att glasögonen är behäftade med fel. Om du häver köpet, misstänker jag därför att det finns en risk att han vägrar gå med på din hävning.Därför vill jag gå lite utöver din fråga, och ge förslag på en handlingsplan ifall säljaren vägrar accepterar din hävning. Om så sker, rekommenderar jag att du vänder dig till Allmänna reklamationsnämnden och begär att få tvisten prövad där. Eftersom köpet rör en vara, så är det möjligt att få saken prövad i ARN (3 §, förordning om Allmänna reklamationsnämnden). Att låta ARN pröva tvisten är helt gratis, och troligen (om allt du säger stämmer, och du kan bevisa det) så kommer nämnden att gå på din linje och rekommendera näringsidkaren att acceptera hävningen. Även om näringsidkaren inte måste följa ARN:s rekommendationer, kommer en framgång hos ARN sätta mycket stark press på honom, eftersom näringsidkare som inte följer ARN:s rekommendationer blir uthängda. Här är en länk till ARN:s hemsida, där det finns mer information om hur du går till väga för att få en eventuell tvist prövad.SammanfattningDina glasögon är med stor sannolikhet behäftade med fel. Felet är med allra största sannolikhet av väsentlig betydelse för dig, du har reklamerat i tid och näringsidkaren vägrar avhjälpa felet - du kan därför häva köpet enligt 29 § KKL. Om näringsidkaren vägrar acceptera din hävning, kan du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden och få konflikten prövad där. Hoppas du fick svar på din fråga!Lyckönskningar och hälsningar,

Förvanskning av urkund

2018-06-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Om jag misstänker att någon förfalskat en namnteckning på ett kvitto på ett köp av hund, hur går man till väga att kunna få ett original? Kan man få hjälp via tex polisanmälan?
Stefan Blomqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att förfalska sin namnteckning på t.ex. ett kvitto är att se som antingen förvanskning av urkund (den mer ringa varianten) eller förfalskning av urkund (normalgraden). Vad förfalskning av urkund samt förvanskning av urkund innebär kan du läsa i 14 kap. 1-2 §§ Brottsbalken. I din situation skulle jag absolut rekommendera att polisanmäla, helst så fort som du fick kännedom om händelsen om det var du som blev utsatt då det är viktigt i bland annat ersättningssyfte. Om du vill få tag i originalkvittot som ett led i att häva köpet av hunden eller liknande så rekommenderar jag ändå att du upprättar en polisanmälan och följer deras instruktioner i ärendet samt att du naturligtvis kontaktar säljaren och informerar om att det inte var du som gjorde köpet.Naturligtvis utgår jag ifrån informationen du har bifogat i din fråga, vilket tyvärr inte är väldigt mycket, men om det är en fråga av stor vikt för dig rekommenderar jag att du kontaktar en jurist för hjälp då det endast är så mycket man kan göra över nätet på detta sätt.Jag hoppas att jag lyckats besvara din fråga!Mvh,

Hur länge får man bo kvar i bostad vid separation?

2018-06-18 i Bodelning
FRÅGA |Min sambo och jag ska separera, lägenheten står på henne. Hur länge har jag rätt att bo kvar innan jag måste flytta?
Annie Häggblom |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Efter upphörande av samboskap kan en bodelning göras enligt 8 § Sambolagen. Utan att gå in närmare på regler om vem som har rätt att överta bostaden kan sägas att efter en slutförd bodelning (om sådan begärs) har du inte längre rätt att bo kvar i lägenheten.Återkom gärna om du har ytterligare frågor.

Bättre rätt till hund vid skilsmässa

2018-06-18 i Bodelning
FRÅGA |Vid separation vem får ta över hunden om man inte kan komma överens?
marika lampers |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid en separation mellan två makar blir äktenskapsbalken (ÄktB) tillämplig (jag förutsätter att ni varit gifta och att ni inte är sambos, vilket skulle göra sambolagen tillämplig istället). Inledningsvis kan något kort sägas om bodelning. När ett äktenskap upphör ska en bodelning ske (se 9 kap. 1 § ÄktB). Makarnas giftorättsgods ska då delas lika mellan dem (se 10 kap. 1 §). Giftorättsgods är sådant som inte är enskild egendom (se 7 kap. 1 och 2 §§ ÄktB), och enskild egendom är sådant som exempelvis till följd av äktenskapsförord eller testamente ska vara enskild. Hunden utgör således giftorättsgods om den inte är enskild egendom. Vid bodelningen tas enbart hundens värde (exempelvis 6000 kr) med i beräkningen av respektive makes tillgångar, och sedan slås värdet av båda makars tillgångar ihop för att sedan delas lika mellan dem (se 11 kap. 1–6 §§ ÄktB). Efter detta är gjort ska makarnas egendom fördelas på ''lotter''. Detta innebär att makarna, med ledning av det värde vardera make fått ut efter bodelnings-beräkningen (låt säga 100 000 kr var), ska få egendom från bland annat det gemensamma hemmet som uppgår till ett värde av 100 000 kr (som i exemplet). Vem som får vad efter en bodelning är inte en alldeles enkel fråga. Ledning kan dock hämtas från 11 kap. 7 § ÄktB. Här står det att varje make har rätt att i första hand få sådan egendom som maken äger eller som den maken önskar. Detta betyder alltså att den som från början köpte hunden har rätt att få hunden. Köpte ni hunden tillsammans eller på annat sätt äger den tillsammans, så får ni helt enkelt försöka komma överens om vem som har rätt till hunden. Här kan nämnas, om frågan om vem som har rätt till hunden inte går att lösa, att det finns möjlighet för er att ansöka om en bodelningsförrättare (Se 17 kap. 1 § ÄktB). Bodelningsförrättaren kan hjälpa er att lösa en bodelning på ett så bra sätt som möjligt. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, tveka inte att vända dig till oss igen om du har ytterligare funderingar! Med vänlig hälsning,