Vad krävs för att gåva av en fastighet ska vara giltigt?

2020-01-25 i Gåva
FRÅGA |Jag och min son Äger 50% var av ett fritidshus. Nu vill jag skriva över min del på min son som gåva. Hur gör jag ? Vilka handlingar behövs ?
Jenny Viberg |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga vill du veta vad som krävs för att gåvan av din del av fritidshuset ska vara en giltig överlåtelse till din son. För att svara på din fråga kommer jag att utgå från jordabalken (JB). Min rekommendation är att upprätta ett gåvobrev gällande fritidshuset. Det för att bevisa att gåvan är just en gåva. I vanliga fall finns det inga krav på hur ett gåvobrev ska utformas för att det ska vara giltigt men eftersom din gåva till din son är en fastighet finns särskilda krav. Vad krävs för att ett gåvobrev gällande en fastighet ska vara giltigt?Vid gåva av en fastighet ställs samma formkrav på överlåtelsehandlingen som vid köp av en fastighet (4 kap. 29 § JB).För att gåvobrevet ska vara giltigt krävs att: 1.Gåvobrevet är skriftligt 2.Det i gåvobrevet finns upplysning om att gåvogivaren överlåter namngiven fastighet som just gåva till gåvotagaren 3.Det är angivet hur stor del av fastigheten som överlåts 4.Gåvobrevet innehåller gåvogivaren och gåvotagarens underskrifter (4 kap. 1 § JB) Underskrifterna behöver inte bevittnas för att gåvobrevet ska vara giltigtDet finns inget krav på att underskrifterna i gåvobrevet ska bevittnas för att gåvobrevet ska vara giltigt. Dock kan det vara praktiskt att ha två vittnen till underskriften. Det krävs nämligen att två vittnen har bevittnat underskrifterna i gåvobrevet för att gåvotagaren ska kunna erhålla lagfart på fastigheten (20 kap. 7 § punkt 1 JB, 20 kap. 8§ JB).Hoppas att du har fått svar din fråga!Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa fler frågor här på Lawline eller boka tid med en av Lawlines duktiga jurister.

Hur ser arvsordningen ut?

2020-01-25 i Arvsordning
FRÅGA |Hej.Min pappa har gått bort och jag är enda barnet. Båda hans biologiska föräldrar är avlidna, men tydligen så ska han ha 2 halvsystrar på sin pappas sida som han inte haft någon som helst kontakt med. Min fråga är vem som ärver vad, vem som är huvudansvarig för bouppteckningen och vem som är dödsbodelägare. Jag är som sagt ensamt barn till honom och han har inga andra barn än mig.
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med dig fråga! I ärvdabalken finns reglerna om arv och de som ärver delas in i olika arvsklasser. Till de som ärver i första hand (första arvsklassen) hör arvlåtarens barn. Om de finns fler barn delar de lika som utgångspunkt. Det är först när det inte finns någon kvar i den första arvsklassen, alltså barn till den avlidna, som den andra arvsklassen får ärva. Så länge du finns i livet ärver ingen av de andra, som din pappas halvsystrar. Först när en arvsklass är tom kan nästa komma i fråga. Den andra arvsklassen utgörs av föräldrarna och om de är borta så ärver syskon och halvsyskon. Om du inte skulle finnas kvar i livet så hade din pappas halvsystrar ärvt honom då hans föräldrar är avlidna. Om varken barn, föräldrar, syskon finns kvar i livet aktualiseras den tredje arvsklassen som utgörs av far- och morföräldrar. Och i andra hand fastrar, farbröder, mostrar och morbröder. (I din information nämner du inget om din pappa var gift. I sådana fall skulle frun ärva allt med fri förfoganderätt. Om det var din mamma skulle du få vänta innan du får ut något arv (alltså vänta tills båda föräldrarna är borta). Om det inte skulle vara din mamma skulle du vara ett särkullbarn i förhållande till deras relation och du hade då kunnat begära ut ditt arv från din pappa direkt. Jag utgår dock från att din pappa inte var gift då du inte anger detta.) Då du är din pappas enda barn kommer du att ärva allt. Du kommer även bli ensam dödsbodelägare och kan ta samtliga beslut själv. När man är flera dödsbodelägare måste man vara överens om vilka beslut man tar och innan man agerar. Bouppteckningen är den skriftliga sammanställningen över den avlidnes tillgångar och skulder. Det är de som ingår i dödsboet (i ditt fall endast du) som ska göra bouppteckningen eller anlita någon annan till att göra det. Du kan alltså välja att göra den som privatperson. Det är vanligt att man anlitar en begravningsbyrå eller en jurist som hjälper och sköter det åt en. Bouppteckningen ska i vilket fall in till skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. Svaren på dina frågor är alltså att du ärver allting. Du blir även ensam dödsbodelägare och kan välja själv om du vill anlita exempelvis begravningsbyrån till att sköta bouppteckningen.Med vänlig hälsning

Vad ärver en sambo?

2020-01-24 i Sambo
FRÅGA | Jag har varit sambo i 50 år. Vi har delat på allt när det gäller bilar, möbler, hyror, inköp mm. Nu har min sambo plötsligt avlidit och jag står ensam med alla frågor om allt. Vi har inte kunnat få några barn, men när dödsfallsintyget kom härom dan, står det att han har en dotter som han blev pappa till för 56 år sedan. Jag har inte vetat det, och ingen kontakt har varit under hela tiden. Hur blir min arvedel?
Hanna Stenberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk rätt ärver inte sambos varandra, om man inte upprättat t.ex. ett inbördes testamente. Du har dock enligt 18 § sambolagen (SamboL) rätt att begära bodelning enligt 8 § 2 st. SamboL. Vid en sådan bodelning är det endast er samboegendom som ingår, dvs. den gemensamma bostaden och bohaget, om dessa var köpta för gemensamt bruk (3 § SamboL). Du kan även enligt 22 § SamboL ha rätt att ta över er gemensamma bostad om synnerliga skäl talar för det.Förutom det ovan nämnda har du ingen arvsrätt efter din sambo, det är isåfall hans dotter som ärver honom enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken.Med vänliga hälsningar

Kan jag sälja alkohol på en privat fest?

2020-01-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Vi funderar på att ha en privat födelsedags fest i en lokal som vi hyrt. Där ca 150 personer kommer, där vi tänker sälja alkohol som vi köpt i Sverige och fått i spons. Vi tänkte att pengarna går för avgift för finansieringen av lokal och underhållning. Eventuell mat och tilltugg tänkte vi däremot att gästerna får köpa från en food-truck om de skulle bli sugna. Är det ok att göra på ovanstående sätt?
Jenny Viberg |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga vill du veta om du kan sälja alkohol på en privat fest. För att svara på din fråga kommer jag att utgå från alkohollagen (AlkoL).Det finns undantag från kravet på serveringstillståndFör att få sälja alkohol krävs i vanliga fall ett serveringstillstånd (8 kap. 1 § AlkoL). Det finns dock undantag:Serveringstillstånd krävs inte om serveringen1. Avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer2. Sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna3. Äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker (8 kap. 1 a § AlkoL) Du behöver inte servera mat på festen för att få sälja alkoholDu nämner att det kommer finnas en food-truck i anslutning till festen. Jag anar därför att du funderar på om det är okej att inte sälja mat i samband med försäljningen av alkohol på festen. För att få ett serveringstillstånd så krävs att det finns ett kök i lokalen och mat tillhandahålls (8 kap. 15 § AlkoL). Men allt tyder på att du inte behöver ha ett serveringstillstånd för att sälja alkohol på din fest. Därför behöver du inte heller tillhandahålla mat.SammanfattningJag tolkar det som att din fest sker vid ett tillfälle för ett i förväg bestämt antal gäster och att alkoholen kommer att säljas utan vinstintresse (eftersom du enbart vill finansiera lokalhyra och underhållning genom försäljningen). Om festen inte kommer att hållas i en lokal som bedriver yrkesmässig försäljning av alkohol (t.ex. en bar) så behöver du inget serveringstillstånd. Du kan alltså sälja alkohol på födelsedagsfesten förutsatt att din fest uppfyller de tre kriterierna ovan.Hoppas att du har fått svar din fråga!Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa fler frågor här på Lawline eller boka tid med en av Lawline duktiga jurister.

Vad krävs för att gåvobrev gällande en fastighet ska vara giltigt?

2020-01-25 i Gåva
FRÅGA |Hej lawline och tack för en jättenyttig sida.Har en fråga ang gåvobrev. Min pappa (ej hans två syskon) ska få en fastighet av sin mamma. Vad ska man tänka på att skriva in som villkor?Syskonen har fått andra saker, så som ett företag och skog. Och nu ska papp få fastigheten. Vad är viktigt att tänka på? Räcker det med ett standarsgåvobrev som är skriftligt?
Jenny Viberg |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga vill du veta vad som krävs för att ett gåvobrev av en fastighet ska vara giltigt. Eftersom jag inte vet alla omständigheter är det dock svårt för mig att svara på vilka särskilda villkor som vore bra att skriva med i gåvobrevet. Eftersom gåvan gäller en fastighet så kommer jag att utgå från jordabalken (JB).Vilka formkrav gäller för ett gåvobrev för en fastighet?Vid gåva av en fastighet ställs samma formkrav på överlåtelsehandlingen som vid köp av en fastighet (4 kap. 29 § JB).För att gåvobrevet ska vara giltigt krävs att:1. Gåvobrevet är skriftligt2. Det i gåvobrevet finns upplysning om att gåvogivaren överlåter namngiven fastighet som just gåva till gåvotagaren3. Det är angivet hur stor del av fastigheten som överlåts4. Gåvobrevet innehåller gåvogivaren och gåvotagarens underskrifter (4 kap. 1 § JB) Det krävs inga vittnen för att gåvobrevet ska vara giltigaDet ställs inget krav på att underskrifterna i gåvobrevet ska vara bevittnade för att det ska vara giltigt. Dock kan det vara praktiskt att ha två vittnen till underskriften. För att gåvotagaren ska kunna erhålla lagfart på fastigheten krävs att två vittnen närvarade vid underskrifterna på gåvobrevet (20 kap. 7 § punkt 1 JB, 20 kap. 8 § JB).SammanfattningFör att gåvobrevet ska vara giltigt krävs att kraven ovan är uppfyllda. Jag rekommenderar att två vittnen närvara vid underskrifterna på gåvobrevet så att gåvotagaren kan erhålla lagfart för fastigheten. Men det är som sagt inget krav för att gåvobrevet ska vara giltigt. Hoppas att du har fått svar din fråga!Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa fler frågor här på Lawline eller boka tid med en av Lawline duktiga jurister.

Kan man köpa en bil utan att ha körkort?

2020-01-24 i Trafik och körkort
FRÅGA |Kan man köpa bil utan att ha körkort?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är tillåtet att en person äger en bil utan att ha körkort. Detta innebär att trots avsaknad av körkort så får man stå som registrerad ägare på en bil i trafikregistret hos Transportstyrelsen. För att få köpa en bil så krävs det dock att köparen är myndig, då den typen av köpeavtal kräver det. Skulle köparen vara under 18 år så kan han eller hon endast ingå i ett köpeavtal om dennes vårdnadshavare står med som registrerad ägare av fordonet. Det är vårdnadshavaren som har ansvaret för att teckna försäkringar samt betala avgifter. Den tillåtna åldern för att ta körkort i Sverige är 18 år, och det är först då som man kan ingå avtal om bilförsäkring själv. Alla bilar som är påställda måste vara försäkrade med minst en trafikförsäkring enligt trafikskadelagen.Sammanfattning:Du får äga en bil utan att ha körkort, men du måste vara myndig för att köpa den. Är du under 18 år så måste även dina vårdnadshavare stå med som registrerade ägare av bilen.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Beloppsgräns ringa och grovt bedrägeri

2020-01-24 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |HejFinns det någora beloppsgränser mellan ringa bedrägeri, normal brottet och grovt bedrägeri?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler kring bedrägeri finns i Brottsbalken (BrB).Precis som du säger finns det tre olika grader av bedrägeri, ringa bedrägeri, bedrägeri av normalgraden och grovt bedrägeri. För att avgöra om ett bedrägeri är ringa görs en bedömning utifrån skadans omfattning och övriga omständigheter i målet (9 kap 2 § BrB). Beloppsgränsen är alltså inte det enda som avgör om brottet är ringa eller ej. Man brukar dock ta vägledning i gränsdragningen mellan brotten stöld och ringa stöld. För nuvarande går denna gräns vid 1250 kr (Mål: B6140-18). Även vid bedömningen av ifall brottet är grovt görs en bedömning med hänsyn till samtliga omständigheter, men man ska särskilt beakta till exempel vilket belopp det rör sig om (9 kap 3 § BrB). Enligt praxis går gränsen vid fem prisbasbelopp (NJA 1989 s.810). Fem prisbasbelopp motsvarar år 2020 236 500 kr. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Får en ordningsvakt kroppsvisitera och ta egendom i beslag?

2020-01-24 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej!Får en ordningsvakt verkligen kolla i ens medhavda väska? Jag har emellanåt medicin med mig (laglig sådan) men som jag inte har lust att någon annan ska se eller veta. Får ordningsvakten ta beslag på medicinen?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huruvida en ordningsvakt dels får undersöka någons väska och dels ta något i beslag beror helt på vilket lagstöd som finns för tvångsåtgärderna. Lagstödet i sig är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet samt av vissa särskild principer så som proportionalitets, behov och ändamål. Jag kommer börja med att rikta fokus på händelsen att ordningsvakten kollade i din väska och sedan på beslaget. KroppsvisitationAtt undersöka någons väska utgör en kroppsvisitation enligt 28 kap. 11 § tredje stycket rättegångsbalken (RB). Generellt får kroppsvisitation göras i det fall det finns anledning att anta att ett brott som har fängelse i straffskalan har begåtts. Vidare krävs att personen är skäligen misstänkt för brottet. Kroppsvisitationen får göras för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller förvar eller som kan vara av betydelse för utredningen av brottet (28 kap. 11 § första stycket RB). Om inte personen är skäligen misstänkt får ändå kroppsvisitation ske om det finns synnerliga anledning att anta att det därigenom kommer att anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller att det annars är av betydelse för utredningen om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet (28 kap. 11 § andra stycket RB). Vem får kroppsvisitera?Enlig 19 § polislagen får en polis kroppsvisitera i anslutning till ett gripande, omhändertagande eller avlägsnande. Kroppsvisitationen får då bara göras om det är nödvändigt av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål ska kunna tas om hand. Eller om det behövs för att någons identitet ska kunna fastställas. Samma rätt till kroppsvisitation i dessa sammanhang tillfaller även ordningsvakter (29 § polislagen). Rätt att kroppsvisitera för att söka efter föremål enligt 28 kap. 11 § RB, dvs för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller förvar eller som är av betydelse för brottsutredning tillkommer dock inte ordningsvakter. Endast polis får genomföra sådan kroppsvisitation. En ordningsvakt får alltså bara kroppsvisitera om det är av säkerhetsskäl. Ej av något annat syfte som att ex. söka efter stulet föremål. I din fråga skriver du dock inte i vilket syfte kroppsvisitationen skedde. Det har betydelse i vilket sammanhang ordningsvakten kroppsvisiterade dig. I det fall du blev gripen, avlägsnad eller omhändertagen så fanns lagstöd för kroppsvisitationen, om den gjordes av säkerhetsskäl. Får ordningsvakten ta medicinen i belag?Svaret på denna fråga beror helt på om kroppsvisitationen som sådan var tillåten. Den som med lagstöd kroppsvisiterar (eller griper, anhåller mm) får ta föremål som därvid påträffas i beslag enligt 27 kap. 4 § RB (som gäller för ordningsvakter enligt 7:6 polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter PMFS 2017 FAP 670-1)För att ett föremål ska kunna tas i beslag krävs det att föremålet skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller vara avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott. Detsamma gäller föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet (27 kap. 1 § RB). Jag skulle egentligen behöva veta mer om vad som hände men sannolikt uppfyller inte din medicin kravet på sådant som kan tas i beslag. Dessutom kan man, även om det funnits lagstöd, ifrågasätta om beslaget av medicinen är förenlig med proportionalitets- och behovsprincipen. Min slutsats är alltså att det finns begränsade möjligheter för ordningsvakter att kroppsvisitera samt beslagta föremål. För att kroppsvisitationen ska ha haft lagstöd krävs det att du i samband med det blev antingen, gripen, avlägsnad eller omhändertagen, samt att visitationen gjordes för säkerhetsskäl. Egentligen hade jag behövt veta mer om omständigheterna i fallet för att kunna ge ett mer exakt svar. Förhoppningsvis kan du genom det här svaret ändå komma fram till om kroppsvisitationen och beslaget var förenligt med lagen. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,