Vart ska jag vända mig om jag inte har råd med advokat för skilsmässa?

2018-10-24 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej!Vart ska jag vända mig till om jag inte har råd men en advokat för skilsmässa?Och om man ska skilja sig, går det att bevisa att motparten som framstår sig vara fattig egentligen hela tiden vinner en massa höga summor på spel?Tack så mycket.
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga gäller vart du kan vända sig för hjälp med skilsmässan om du inte har råd med juridiskt ombud vid skilsmässa samt om det går att bevisa att den ena maken i skilsmässan har tillgångar som ska ingå i bodelningen fast denna maken påstår att den inte har det. Detta regleras främst i äktenskapsbalken (ÄktB) varför mitt svar i huvudsak kommer utgå från denna lag.Har jag rätt till rättsskydd vid bodelning pga. skilsmässa?Om du har en hemförsäkring så innehåller den oftast rättsskydd. Rättsskyddet innebär att din försäkring kan betala i vart fall en del av dina kostnader. Ofta finns det villkor om att du måste ha haft hemförsäkringen under två år innan du ansöker om rättsskyddet men det beror såklart på vad dina specifika försäkringsvillkor stadgar.Du kan kanske få ekonomisk hjälp att få juridisk rådgivning eller förrätta bodelningen via rättsskyddet i din hemförsäkring.Hur går det att bevisa att en make innehar tillgångar vid en bodelning?Vid en skilsmässa är makarna skyldiga att upprätta bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Den egendom som ska ingå i bodelningen kallas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Den egendom som inte ska ingå i bodelningen kallas enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB) och är bl.a. egendom som är enskild genom äktenskapsförord eller genom tredjemansförordnande kring arv (7 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen tar man utgångspunkt i egendomsförhållandena från den dagen som ansökan om äktenskapsskillnad lämnas in till tingsrätten (9 kap. 2 § ÄktB). Vid skilsmässa har båda makarna en redovisningsskyldighet vilket innebär att båda måste visa den andra maken vilken egendom eller tillgångar de har innan bodelningen upprättas (9 kap. 3 § ÄktB). Din make måste alltså redovisa sina tillgångar. Din fråga handlade om hur du ska kunna bevisa att din make har tillgångar och mitt råd till dig är att ansöka om en bodelningsförrättare.Då din fråga inte direkt handlade om hur en bodelning går till går jag inte närmare in på det. Om du har fler funderingar kring er bodelning råder jag dig att söka svar bland besvarade frågor här på Lawline eller skicka in en till fråga.Vart kan jag vända mig om jag inte har råd med en advokat vid skilsmässa?Om ni inte kan komma överens kring bodelningen och du misstänker att din make undanhåller tillgångar är ett alternativ att begära tingsrätten att utse en bodelningsförättare (17 kap. 1 § ÄktB). En bodelningsförrättare är som regel advokat och ska inta en opartisk roll i värdering, klassificering, undantagande, jämkande och lottläggning vid bodelning. Bodelningsförrättaren fungerar alltså lite som en domare. Bodelningsförrättaren fattar bindande beslut. Besluten kan dock klandras vid domstol (17 kap. 8 § ÄktB). En bodelningsförrättare kan alltså hjälpa till med att klarlägga vilka tillgångar som ska ingå i bodelningen.För att få en bodelningsförrättare måste du skicka in en skriftlig ansökan till tingsrätten vid den ort som ni är folkbokförda. I ansökan måste personbevis bifogas för den som gör ansökan och ansökningen kostar 900 kr. Bodelningsförrättaren har sedan rätt till ersättning för sitt arbete. Kostnaden för detta brukar som regel delas lika mellan de två makarna. Om du har svårt ekonomiskt att betala för bodelningsförrättaren kan du ansöka om ersättningsgaranti hos tingsrätten (17 kap. 7 a § ÄktB). Ersättningsrättsgaranti innebär att bodelningsförrättaren betalas av allmänna medel för högst fem timmars arbete. För att ersättningsgaranti ska kunna beviljas krävs att det är skäligt med hänsyn till en makes ekonomiska och personliga förhållanden samt omständigheterna i övrigt. "Omständigheterna i övrigt" kan vara fall där makarnas resurser är snedfördelade. För att du ska få bifall på din ansökan om ersättningsgaranti krävs att du inte kan betala ersättning till bodelningsförrättaren dvs. att du inte har några tillgångar som har motsvarande värde som ersättningen. Om du beviljas ersättningsgaranti betalas den ut efter ansökan, under förutsättning att din andel i boet efter avdrag för skulder är värd mindre än 100 000 kr.SammanfattningMitt råd till dig är att höra av dig till ditt försäkringsbolag för att se om du har någon försäkring som skulle kunna täcka kostnader för juridisk rådgivning kring skilsmässan. Vidare är mitt råd att du ansöker om en bodelningsförrättare som kan hjälpa er att genomföra bodelningen på ett rättvist sätt. Bodelningsförrättaren är specialiserad på området och kommer säkert kunna få fram bevis om det är så att din make har tillgångar som denna försöker undanhålla från bodelningen. Dock tillkommer det ju en kostnad för användningen av bodelningsförrättaren men eventuellt har du möjlighet att få ersättningsgarantin. Oavsett kanske kostnaden för bodelningsförrättarens arbete kan kompenseras av att denna kan hjälpa dig att bevisa att din make har tillgångar undanhålls och således att du får ut den andel du har rätt till i bodelningen. Du kan läsa mer här om bodelning samt mer specifikt om hur du går tillväga för att ansöka om en bodelningsförrättare.Om du behöver juridisk rådgivning kring skilsmässan rekommenderar jag dig att vända dig till juristerna här på Lawline. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänliga hälsningar,

Hur ser läget ut gällande närståendeadoption vid assisterad befruktning för samkönade par?

2018-10-23 i Adoption
FRÅGA |Kommer lagen gällande närståendeadoption vid assisterad befruktning utomlands för samkönade par ändras 2019?
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Du får gärna specifiera din fråga. Vilken ändring specifikt är det du syftar på?En lagändring avseende adoption skedde nämligen den 1 september detta år. I Betänkande 2017/18:CU14 (pdf, 4041 kB) anfördes att: "inför ett adoptionsbeslut ska det tas särskild hänsyn till barnets behov av adoption och barnet ska få större delaktighet i adoptionsprocessen. Dessutom ska sambor kunna adoptera under samma förutsättningar som gifta par. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. I dag är det endast gifta par och registrerade partners som får adoptera gemensamt eller adoptera den andras barn. Sambor får alltså inte göra det. Många barn växer i dag upp med föräldrar som är sambor och det viktiga för ett barn är att föräldrarna kan erbjuda en stabil och trygg uppväxtmiljö. Då ska det inte spela någon roll om föräldrarna är gifta, sambor eller registrerade partners." Samkönade par träffas alltså också av denna lagändring i den del att de är sambos vid adoptionstillfället. Utöver detta förväntas inga lagändringar ske på området år 2019, även om det pågår en omfattande utredning (läs mer ingående på s. 33 i dokumentet). Vill du diskutera frågan mer ingående?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04och välj knappval 2.Vänligen,

Arbetsgivares kvittningsrätt

2018-10-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Har man som företag rätt att innehålla två veckors lön om man har anställt personal viss tid, och denne avslutar sin anställning med omedelbar verkan utan att beakta uppsägningstiden?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du undrar om en arbetsgivare har rätt att hålla inne en arbetstagares lön, om arbetstagaren avslutar sin anställning utan att beakta uppsägningstiden.Här kommer det bero lite på vad du menar att det är för lön du ska "hålla inne". Antingen kan det (1) vara så att ni som arbetsgivare vägrar att betala ut lön för en tid som arbetstagaren inte har arbetat. Det kan också vara så (2) att ni anser att ni har rätt till ersättning från arbetstagaren därför att hen har brutit mot kontraktet genom att inte beakta uppsägningstiden och därför vill hålla inne lön som arbetstagaren redan tjänat in. Det framgår inte riktigt vad det är ni vill göra. Det gäller olika regler för dessa situationer och jag behandlar därför båda situationerna under två separata rubriker nedan. Situation 1:Ni som arbetsgivare vägrar betala ut lön för en tid som arbetstagaren inte har arbetatArbetstagaren har inte rätt till lön för tid som denne inte jobbat. Om den lön ni som arbetsgivare inte vill betala avser lön för tid som arbetstagaren inte arbetat är ni inte skyldiga att betala ut denna. Situation 2: Ni som arbetsgivare vill hålla inne lön som arbetstagaren tjänat in för att arbetstagaren har brutit mot kontraktet genom att inte beakta uppsägningstidenOm det däremot är så att ni vill hålla inne annan lön, d.v.s. lön som arbetstagaren tjänat in, gäller andra regler. Denna lön har ju arbetstagaren som utgångspunkt rätt till. Det kan dock vara så att ni som arbetsgivare har rätt till ersättning från arbetstagaren, i form av skadestånd för att arbetstagaren inte beaktade sin uppsägningstid. Då föreligger alltså situationen att arbetstagaren har rätt till ersättning för intjänad lön från er som arbetsgivare och att ni som arbetsgivare har rätt till ersättning från arbetstagaren i form av skadestånd. Enligt allmänna förmögenhetsrättsliga principer kan då en "kvittning" ske. En sådan kvittning innebär att ni låter bli att betala ut arbetstagarens intjänade lön i utbyte mot att ni inte kräver arbetstagaren på ersättning för det skadestånd hen eventuellt är skyldig er. Arbetsgivarens fordran på arbetstagaren kvittas alltså mot arbetstagarens fordran på arbetsgivaren. När det gäller arbetstagarförhållanden finns det dock särskilda regler om kvittning i lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. Den lagen reglerar uttömmande i vilka situationer en arbetsgivare får använda arbetstagares lön för att kvitta en fordran arbetsgivaren har på arbetstagaren (se 1 §). Det krävs särskilda förutsättningar för att sådan rätt till kvittning ska föreligga. Arbetsgivaren har endast rätt att kvitta i väldigt specifika situationer. Sådan rätt föreligger bl.a. om arbetstagaren har medgivit att kvittning sker (se 2 §) Jag utgår från att arbetstagaren ej har godkänt en kvittning. Då får en kvittning ske endast om arbetsgivares fordran är klar och förfallen till betalning (3 §). En fordran kan dock inte anses vara klar och förfallen till betalning om arbetstagaren bestrider fordringens existens. Det kan sannolikt förutsättas att arbetstagaren inte kommer erkänna fordringen. Då har ni som arbetsgivare inte rätt till kvittning. SammanfattningSom framgått ovan är det av största vikt att avgöra vad det är för lön ni vill hålla inne. Om lönen avser lön för tid som arbetstagaren inte arbetat är situationen inte problematisk. Arbetstagaren har inte rätt till lön för tid som denne inte arbetat och ni måste då såklart inte betala ut sådan lön.Om det däremot är så att ni vill hålla inne redan intjänad lön i utbyte mot den ersättning som arbetstagaren kan vara skyldig er på grund av att hen brutit mot kontraktet genom att inte beakta uppsägningstiden, är situationen betydligt mer problematisk. Då måste kvittningsreglerna i lagen om arbetsgivares kvittningsrätt beaktas. Jag bedömer inte det som sannolikt att ni har möjlighet att kvitta enligt den lagen. Ni bör vara medvetna om att om ni kvittar i strid med den lagen kan ni bli skadeståndsskyldiga gentemot arbetstagaren (se 8 §). Om ett sådant fall föreligger rekommenderar jag därför inte att ni håller inne ("kvittar") lönen.Tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga! Vid kortare följdfrågor är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se.Vänligen,

Kan jag övningsköra inom spärrtiden när jag fått ett körkortstillstånd?

2018-10-23 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej, tappade körkortet för ganska precist 5 månader sen och har då ganska precis 1 månad kvar av spärrtiden, har försökt läsa mig klok om hur det är med ansökan och så för nytt körkortstillstånd men förstår mig inte riktigt på det, ansökte för cirka 3v sedan och inväntar svar nu, men om de accepterar eller vad man nu ska säga, betyder det då att jag har körkortstillstånd igen även om det är inom spärrtiden? Alltså om de accepterar innan spärrtiden är slut, betyde det att jag kan börja övningsköra och boka tider för risk1/2 samt prov?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om körkort finns i körkortslagen (KkL).Om ditt körkort blir återkallat kan du ansöka om att få ett nytt körkort utfärdat när spärrtiden löpt ut (5 kap. 13 § KkL). För att kunna ansöka om ett nytt körkort måste du ha ett körkortstillstånd (5 kap. 14 § 1 stycket KkL). Du kan ansöka om körkortstillstånd när det återstår 6 månader av spärrtiden. Körkortstillståndet kan beviljas två månader innan spärrtidens utgång. När du fått körkortstillståndet får du hem en ansökningsblankett för att kunna ansöka om ett nytt körkort. Eftersom ditt körkort blivit återkallat i mindre än ett år behöver du alltså inte göra ett nytt körkortsprov (5 kap. 14 § 2 stycket KkL).Om du har prövotid kvarFrån det att ett körkort har utfärdats gäller en prövotid på två år från dagen för provet (3 kap. 18 § KkL). Om du har prövotid kvar måste du dock göra ett nytt teori- och förarprov (5 kap. 14-15 § KkL). Samma sak gäller för det här fallet, att du kan ansöka om körkortstillstånd när det återstår 6 månader av spärrtiden. Körkortstillståndet kan beviljas två månader innan spärrtidens utgång. När du fått körkortstillståndet kan du övningsköra igen. Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vem ansvarar för ersättning när en moped har lånats utan tillåtelse?

2018-10-23 i Skadestånd i trafiken
FRÅGA |Min 15-åriga dotter lånade ut sin klass 1-moped till en vän som hon vet har körkort.Min dotter brukar inte vilja låna ut moppen, men denna gången gjorde hon det mot muntligt löfte att vännen skulle betala om det blev några repor eller annat.Dessvärre sa aldrig vännen att det inte var hon som skulle köra, utan en annan som inte hade körkort.När mopeden återlämnades var den repad och hade trasig backspegel.Det visar sig att killen utan körkort har kört in i en bil i en rondell. Killen har sedan smitit från olyckan, blivit jagad av bilföraren och flytt in på en cykelväg.Vi väntar nu på att bilägaren, som borde ha tagit reg.nr, ska höra av sig. Dottern är helt förstörd och är jätteorolig att hon ska råka illa ut för detta.Nu undrar vi vad som kan vänta dottern. Hon har i god tro lånat ut mopeden till en person med körkort. Kan hon ändå bli skyldig för att en person utan körkort kört mopeden?Vi tycker att föraren av mopeden måste ansvara för det han gjort och bli skadeståndsskyldig till bilägaren. Min dotter kan väl inte ansvara för att han smiter från olyckan?Kan hon bli av med sitt körkort?Vår dotter är en skötsam tjej men kanske lite naiv. Hon har lärt sig läxan att aldrig låna ut sin moppe, men hur dyr kan den läxan bli?Är det vi som föräldrar som är skyldiga att betala bilens skador om vår dotter anses bära skulden?Vår dotter var på lektion i skolan när olyckan hände, så hon kan bevisa att det inte var hon som körde mopeden.
Johanna Lindström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att bäst besvara din fråga har jag valt att dela upp den i tre delar, inledningsvis vilka konsekvenser utlånandet kan få, därefter frågan om vilka skadeståndsanspråk bilägaren kan framställa och slutligen vilket skadeståndsansvar föraren har.Vilka konsekvenser får utlånandet av mopeden?Att låna ut en moped till någon med ett giltigt körkort är okej, däremot är det straffbart att låna ut den till någon som saknar körkort. Regler om detta finns i lag om straff för vissa trafikbrott. Att en person tillåter en annan att framföra ett fordon med uppsåtlig eller oaktsam vetskap om att denne saknar körkort är straffbart med böter (3 § tredje stycket). Eftersom er dotter har lånat ut mopeden till en vän med körkort kan hon inte sägas ha haft uppsåt till att den skulle framföras av någon utan körkort. Om det inte varit alldeles uppenbart att det i själva verket var vännen utan körkort som skulle köra mopeden har jag svårt att tro att er dotter kan anses oaktsam till den grad att det är straffbart. När bevisbördan för att er dotter ska ha haft uppsåt eller varit oaktsam dessutom ligger på åklagaren har jag svårt att tro att er dotter kommer lida några straffrättsliga konsekvenser för att hon lånat ut mopeden.Vilka skadeståndsanspråk kan bilägaren ställa, och mot vem?Regler om ersättning för skador som uppstår till följd av trafik finns i trafikskadelagen. Trafikskadeersättning utgår för både person- och sakskador som uppstår i trafik med ett motordrivet (8 §). Om ett fordon har skadats av ett annat fordon utgår trafikskadeersättning om det andra fordonet kan anses ha vållat skadan. Om så är fallet utgår trafikskadeersättning ur det andra fordonets trafikförsäkring (10 §). I ert fall skulle det innebära att bilägaren kan vända sig direkt till ert försäkringsbolag för att utfå ersättning ur den trafikförsäkring ni har för mopeden. Eftersom ansvaret för fordon strikt är ägarens blir det inte fråga om att föraren är ersättningsskyldig gentemot bilägaren, däremot kan ni ställa krav mot föraren enligt mitt nästa stycke.Anspråk mot förarenEftersom föraren genom att krocka med bilen har orsakat skador på er dotters moped kan ni väcka skadeståndsanspråk mot honom. Regler om skadestånd finns i skadeståndslagen.En person som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar en sakskada är skyldig att ersätta skadan (2 kap. 1 §). Rätten till ersättning omfattar då i ert fall reparationskostnaderna och eventuellt ersättning för den självrisk ni måste betala till ert försäkringsbolag (5 kap. 7 §).Hoppas du fick svar på din fråga, om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!Vänligen,

Skadestånd vid omförsäljning av fastighet

2018-10-23 i Skadestånd
FRÅGA |Hej!Vi har sålt vår villa, fått handpenning (minus mäklararvodet som är draget). Två veckor innan inflytt får vi besked från mäklaren att köparen "ångrar" affären. Mäklaren säger att vi ska skriva på ett återgångsavtal vilket vi gör. Där står att vi kan kräva skadestånd så snart omförsäljning är klar, men nu ser det ut som att det är svårt att sälja. Kan vi kräva köparna på mäklararvodet i det här läget, eller kan vi inte göra något innan omförsäljning skett? Vad gör vi om handpenningen inte räcker till dubbelt boende innan omförsäljning sker?Mäklaren är oberoende har vi fått besked om så har egentligen mäklaren något alls att göra med den här affären längre? Mvh
Greta Apelman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör skadestånd vid utebliven försäljning av fastighet.SkadeståndSkadeståndet som ni till säljare har rätt till omfattar vanligtvis eventuell förlust vid omförsäljningen, extra kostnader ni kan ha haft pga. innehavet (räntor på lån, eventuella avgifter mm) samt även mäklararvodet. Om handpenningen inte täcker era dubbla kostnader för boende kan ni kräva köparen för de kostnaderna också. I det fall att ni går med vinst vid omförsäljningen kan ni inte kräva köparen på ersättning i det avseendet. Säljaren har en allmän skyldighet att begränsa sin skada. Det innebär att vid omförsäljningen ska man göra en sedvanlig marknadsföring och visningar men om man inte får ett lika bra bud som tidigare så har säljaren ändå gjort vad den kunde. En lägre köpeskilling kan även vara motiverat för de dubbla kostnaderna som uppstår under omförsäljningen. MäklarenI ert avtal med mäklaren ska det vara angivet om mäklaren har ensamrätt på försäljningen av bostaden eller inte. Om denne har det gäller det som mest i tre månader i taget. Men då ska denne fortsätta att hjälpa er med försäljningen. Och har rätt till arvode om ni hittar en annan köpare själva.Om mäklaren inte lyckas sälja bostaden under avtalstiden får mäklaren endast begära ersättning för de kostnader som står angivna i avtalet. Givetvis kan mäklaren inte få provision på en bostad som inte blivit såld. Vad exakt som sker vid utebliven försäljning ska vara angivet i avtalet.AvtaletÅtergång av avtal sker när en av parterna åberopar en rätt enligt ett villkor i avtalet att frånträda köpet. Det verkar inte vara fallet i er fråga och är mycket konstigt att mäklaren bad er skriva på ett sådant avtal. Vid en återgång ska prestationerna gå åter vilket betyder att säljaren ska betala tillbaka handpenningen utan någon skadeståndsskyldighet för någon av parterna. Mäklaren rätt till någon provision vid en återgång. Det låter snarare som att köparna har hävt avtalet men utifrån din information verkar det inte finnas någon grund för det heller och då har ni rätt till skadestånd, rätt att behålla köpeskillingen. SammanfattningNi kan kräva köparen på skadeståndsanspråk efter omförsäljningen då ni vet vad det totala anspråket blir. Om ni vill får ersättning nu kan ni gå miste om en större summa. Om handpenningen inte räcker ska ni kräva ersättning för extra kostnader som uppkommer. Kräv ersättning för alla extra utgifter ni får pga. att köparen inte fullföljde avtalet. Det är oklart vad mäklaren har för fortsatt skyldighet för försäljningen då jag inte vet vad avtalet säger. Men det ska framgå av avtalet.RekommendationDetta är ett mer komplicerat fall än det verkar och jag rekommenderar att ni tar hjälp av en jurist som ser över era avtal med köparen och mäklaren. En jurist kan även hjälpa er med att framställa skadeståndsanspråk mot köparen. På Lawline har vi jurister som hjälper till i fall som dessa. De har ett timarvode på 1699 kr. Boka gärna en tid via hemsidan så blir ni kontaktade av en jurist. Om ni skulle ha några korta uppföljande frågor når ni mig på greta.apelman@lawline.se.Med vänlig hälsning

Stoppad för olovlig körning. Ska jag avvakta med uppkörning?

2018-10-23 i Trafikbrott
FRÅGA |Har blivit stoppad 2 gånger för olovlig körning och är under 18? Min fråga är ska jag chansa och ta mitt körkort har uppkörning osv nu inom kort (oktober) eller ska jag avvakta och se vad jag får?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om körkort finns i körkortslagen (KkL).Ett körkort får utfärdas till den som har ett körkortstillstånd (3 kap. 1 § 1 punkten KkL). Körkortstillstånd får endast utfärdas till den som kan anses som en lämplig bilförare. För att du ska anses lämplig att inneha ett körkort krävs att du kan respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken (3 kap. 2 § 2 stycket KkL). Om du inte anses vara en lämplig bilförare på grund av någon av nämnda personliga förhållanden, det vill säga att du inte anses visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken, så utfärdas en spärrtid. Under spärrtiden kan du inte få ett körkort utfärdat. Spärrtiden kan vara lägst en månad och högst tre år (3 kap. 9 § KkL). På grund av att det finns en risk att det utfärdas en spärrtid med anledning av din olovliga körning rekommenderar jag att du avvaktar beslut. Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

När har man rätt till omprövning av ett fölikningsavtal?

2018-10-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!När har man rätt till omprövning om man har reglerat ett fölikningsavtal?Tack på förhand
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om förlikningsavtalet har stadfästs och domen inte vunnit laga kraft (dvs. överklagandefristen har gått till ända) så gäller normala besvärsregler för överklagande av dom. Överklagandet kan dock bara grunda sig på förhållanden som härrör från själva stadfästelsen. I dessa förhållanden inkluderas besvär mot själva förlikningsavtalet och dess giltighet.Om förlikningsavtalet inte har stadfästs, men förlikning har skett under domstolsprocess utgör detta ett slutligt beslut som kan överklagas enligt 49 kap 3 § RB. En överklagan ska enligt 52 kap 1 § RB göras skriftligen och ges in till tingsrätten "inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades". Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!