Arvsrätt mellan bröstarvinge och syskon till arvlåtaren

2021-09-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Hejsan. Min mormor har två barn. Min mamma och hennes bror. Min mormor dog för fem år sedan. Min mamma då bestämde att ingen skulle få något varken jag eller min morbror. Så nu ligger min mamma inför döden. Och min morbror nu säger att han har rätt till hälften av allt eftersom det var mycket som tillhörde hans mamma som han inte fick då. Men han har heller aldrig försökt efter detta. Nu hotar han mig mig med advokater om han inte får sin rätt. Jag anser ju att jag är enda barnet efter min mamma så det är väl jag som ärver allt såvida hon inte har nåt testament som säger nåt annat. Saken tillhör att det finns inget av värde utan det är bara slitna gamla grejer allt. Så jag ser ju det meningslöst att dra in advokater. Men jag vill veta omjag har rätt till allt eller om min morbror har rätt enligt lag att bara gå in i min mammas lägenhet att ta vad han vill. Tack på förhand.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken för att besvara din fråga. Jag kommer på ett generellt sätt att förklara hur arv skiftas och vad som sker om man avstår från arv. Jag har dock inte tillräckligt med information för att göra en fullskalig bedömning av det aktuella fallet då mycket inte framgår, t ex varför inte din morbror fick ta del av arvet då det egentligen tillhörde din mormor och inte din mamma. Som utgångspunkt i arvsrätten så ärver bröstarvingar i första ledet. Din morbror tillhör det andra ledet och har således ingen arvsrätt om någon i första ledet finns (2 kap 2 § ÄB). I detta fallet om egendom din mamma fick tillhörde henne och din morbror inte har ett anspråk till det så är du den enda berättigade arvingen (2 kap 1 § ÄB). Det framstår som oklart varför din morbror inte fått ut sin del av arvet, då han vid tillfället av bouppteckningen har rätt till hälften. Ifall förhållandet om din morbrors arvsrätt blivit känt för honom har han 5 år på sig att gör ett anspråk på egendomen (16 kap 1 § ÄB) från det att han fick reda på sin arvsrätt. Men att han inte försökt att få ut sin del av det på 5 år talar för att han inte har rätt till arvet. Efter att en person går bort kommer dennes kvarlåtenskap som bildar dödsbo att ingå i en bouppteckning och dödsboet kommer betraktas som en egen juridisk person reglerna om bouppteckning behandlas i 20 kap ÄB. Din mammas egendom kommer alltså att bli en juridisk person och tillhör ingen, till en början. Det tillhör således ingen annan än själva dödsboet som då äger alla tillgångar. Arvingar kan alltså inte ta egendomen från dödsboet innan bouppteckningen är klar. Detta är bland annat för att en bouppgivare (den som vårdar egendomen) ska lämna uppgifter om boet så som det såg ut efter den avlidnes bortgång. Detta ska ske sanningsenligt och bouppgivaren ska vidare dokumentera alla tillgångar som fanns i boet vid dagen för dödsfallet (20 kap 6 § Ärvdabalken). Efter att det är klart skickas det ut till berättiga arvtagare. Slutsats Det är väldigt beroende på vilken form av rätt din morbror har till egendomen och under vilka förhållanden han inte fick ut något vid sin mors död. Men din morbror har inte någon rätt enligt lag att gå in och ta vad han vill utan dödsboet är en egen juridisk person och ingen har rätt att a ut något innan en bouppteckning av skatterätten har gjorts. När den är klar ska arvet delas ut till berättigade arvingar. Ifall egendomen anses ha tillhört din mamma så kommer du ha den fulla rätten till hela kvarlåtenskapen enligt reglerna om arvsrätt, i det fallet har din morbror ingen rätt till egendomen. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Arvskifte mellan gemensamma barn och särkullbarn

2021-04-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Mina vänner undrar över vad som händer efter den andre dör. mannen har 2 barn (a, B) med sig och kvinnan har ett barn med sig (c) sedan har de 3 gemensamma barn. (d, e, f).Säg att det är en miljon i boet: 1) Hur fördelar det sig om mannen dör först:2) Hur fördelar det sig om kvinnan dör först:3) Får de barn som inte är gemensamma något efter den person som avlider sist?De delar väl först på boet och särbarnen endast får ut sin laglott?Men den andra fjärde delen. Får de del av den när den andra personen avlider?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att på ett generellt sätt beskriva hur arvskifte går till då de flesta av dina frågor glider in i varandra och är väldigt lika. Senare kopplar jag samman det med situationen du beskriver. Jag kommer vidare att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) och Äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga. Som utgångspunkt upprättas i första hand en bodelning när ett äktenskap upplöses (9 Kap 1§ Äktenskapsbalken). Huvudregeln vid bodelning är att all egendom som inte är enskild egendom ska vara giftorättsgods enligt 7 Kap 1§ ÄktB och därmed delas lika mellan makarna (11 Kap 3§ ÄktB). I detta fall ska 500.000 gå till vardera make, i och med att det gemensamma boet var 1 miljon. Som utgångspunkt vid arvskifte ärver efterlevande make all egendom vid den förstes död. Ett undantag till detta är ifall särkullbarn (barn som endast tillhör ena maken) finns, de har isåfall rätt att få ut sin arvslott direkt, såvida inte testamente förhindrar det (3 kap 1 § ÄB). De kan även avstå sin rätt till sin arvslott för att istället få ut den senare vid efterlevande makes död. I sådana fall ärver efterlevande make all egendom med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Denne kan då fritt förfoga över tillgången men får inte testamentera bort den.1. Så ifall Mannen dör först så ärver som utgångspunkt efterlevande make dennes 500 000 med fri förfoganderätt. Här kan den först avlidne makens särkullbarn få ut sitt arv om de vill. De kan även välja att avstå arvet för att senare få ut det när efterlevande make dör. I detta fall har barn A & B rätt till 1/5 vardera av dem 500 000 (det ska delas lika på mannens alla barn 2 kap 1 § ÄB). Resterande 3/5 går till efterlevande make som med fri förfoganderätt får ärva det, för att det senare ska gå i arv till de tre gemensamma barnen (d,e och f).2. Detsamma gäller om kvinnan avlider först, enda skillnaden är att hon har ett särkullbarn som då ärver 1/4 av hennes 500 000. Resterande 3/4 går till efterlevande make för att senare delas ut till (d,e och f). 3. Den först avlidnes Särkullbarn har rätt att avstå från sitt arv efter dennes död för att senare få ut hela sitt arv efter den efterlevandes död, de har även rätt att få ut det direkt. Särkullbarnen ska som huvudregel få ut sin arvslott från sin förälder som alla andra barn men om ett testamente förhindrar det kan de kräva ut sin laglott (7 kap 3 § ÄB). Särkullbarn är alltså alltid försäkrade sin laglott, som utgör halva arvslotten.4. Ifall särkullbarn valt att inte ta ut sitt arv i början ska de få ta ut sin andel av arvet som tillhörde deras förälder vid efterlevandes bortgång. Det utgör hälften av efterlevandes hela egendom och de ärver sin egen andel av den halvan, t ex barn C ärver 1/4 av hälften av efterlevande makes hela egendom (3 kap 2 § ÄB). Detta för att efterlevande make ärvde hela den först avlidne makens egendom, som utgjorde hälften av deras gemensamma bo.Jag hoppas du fått svar på dina frågor och tack för att du vände dig till Lawline!

Fördelning av tillgångar vid arvskifte

2021-02-27 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, jag har en fråga om arv och särkullbarn. Min mamma och pappa har mig som gemensamt barn och min pappa har ytterligare fyra barn. Låt säga att min mamma och pappa har tillgångar på 100 kr var och att mammas 100 kr är enskild egendom. Om mamma dör först går mammas enskilda egendom till pappa med fri förfoganderätt. Men vad händer i nästa steg när pappa dör?Hur fördelas tillgångarna då? Låt säga att det fortfarande är 200 kr.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) och Äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga och jag kommer fortsätta på scenariot du ställt upp.Huvudregeln när det gäller arvskifte är precis som du säger att efterlevande make ärver egendomen med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ärvdabalken). Dock när det gäller egendomsförhållandet mellan makarna så ska en bodelning ske mellan dem när äktenskapet upplöses, vilket sker vid ena makens bortgång (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Det som händer är att giftorättsgodset (makarnas gemensamma egendom) delas lika mellan dem (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Din mammas enskilda egendom ingår inte i bodelningen (7 kap. 1 § äktenskapsbalken) och således behåller hon sina 100 kr. Din pappas egendom dock delas mellan dem och båda får då 50 kr vardera. Däremd har din mamma egendom värd 150 kr och din pappa egendom värd 50 kr.Vid arvskiftet efter kommer din far som efterlevande make erhålla egendom värd 150 kr som senare ska gå i arv till arvlåtarens berättiga arvingar, i det här fallet är det du (3 kap. 2 § ärvdabalken).Arvskiftet mellan barnenI händelse av efterlevande makes död blir arvskiftet mellan barnen följande:Du kommer ärva den andelen av din pappas kvarlåtenskap som tillhörde din mamma vid hennes bortgång. Du kommer alltså att ärva 3/4 av din pappas kvarlåtenskap (150/200) det framgår av 3 kap. 2 § 3 st ärvdabalken.Resterande 50 kr (din pappas egentliga egendom) ska delas lika mellan din pappas alla barn, i och med att ni är 5 barn totalt ska alla erhålla 10 kr var (1/5) det framgår av 2 kap. 1 § ärvdabalken.Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan arvingar ärva skulder från arvgivaren?

2021-05-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min fråga: Ett gift par köper ett hus där båda står som ägare. Paret skiljer sig. Flyttar isär. Efter en tid som skilda lånar de upp gemensamt 130.000 på huset som de fortfarande äger tillsammans, alltså ingen har köpt ut den andra. F.d makan avlider. När sedan huset säljs och skall delas upp på f.d maken samt två barn, ärver då barnen moderns uppkomna låneskuld på huset?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer främst att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. En utgångspunkt i svensk arvsrätt är att arvtagare inte kan ärva skulder tillhörande arvgivaren. Efter att en arvgivare går bort och bouppteckning gjorts kommer dennes tillgångar och skulder att samlas i ett dödsbo som är en egen juridisk person (tillhör ingen annan än själva Dödsboet), framgår av 20 kap 1 § ÄB. 21 Kapitlet ärvdabalken behandlar skulder i dödsboet. Innan arvskifte sker måste dödsboet betala av skulderna så gott det går mot tillgångarna i boet. Efter att skulderna är betalda mot boets tillgångar går arvet vidare till berättigad arvtagare, förutsatt att tillgångarna överstiger skulderna. I händelse av att skulderna i boet INTE täcks av tillgångarna (skuldederna överstiger värdet av boet) kan dödsboet försättas i konkurs, detta leder till att arvingarna inte får ut något arv, men även att de inte ska ta över någon skuld. Så Nej, arvingarna kommer inte att vara tvungna att ta över skulderna från deras mors fastighetslån, dessa betalas av så gott som det går mot tillgångarna i dödsboet. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till lawline!

Syskons rätt till arv

2021-03-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Fråga angående arvsrätt: Ett gift par +80 år utan barn. Inget testamente. Deras föräldrarna är döda. Hon har ett syskon och han har tre syskon. När hustrun avled ärvde mannen hela boet.Fråga: När mannen dör fördelas då kvarlåtenskapen så att hustruns enda syskon ärver hälften och mannens tre syskon den andra halvan av kvarlåtenskapen som delas lika mellan mannens tre syskon?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det du säger stämmer till viss del, när ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas lika mellan dem i en bodelning, vilket framgår av 9 kap. 1§ äktenskapsbalken. Det innebär att makarna som utgångspunkt ska få lika mycket i kvarlåtenskap. Som du nämner ärver efterlevande make all egendom i första led (3 kap. 1 § ärvdabalken). Vid efterlevande makens död ärver förste avlidne makens arvingar dennes egendom (3 kap. 2 § ärvdabalken). Viktigt att veta är dock att den andelen själva arvet utgör i förhållande till efterlevande makes (mannens) egen kvarlåtenskap är den andelen den först avlidnes (hustruns) arvingar får ärva vid efterlevande makes bortgång. Alltså ifall just arvet utgör hälften av efterlevande makes hela egendom så ska den förste avlidnes syskon få hälften av efterlevande makes kvarlåtenskap. Ifall arvet utgjort en annan andel av efterlevande makes gemensamma egendom ex v 1/3 skulle den först avlidna makens syskon ärva 1/3 av efterlevande makes hela kvarlåtenskap vid dennes bortgång (3 kap 2 § tredje stycket ärvdabalken). I detta fallet beroende på vilken andel arvet utgör av mannens gemensamma egendom ska hustruns enda syskon ärva hela den andelen själv, medan mannens syskon får dela lika på den andelen som tillhörde mannen själv. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!