Alla arvingar utom bröstarvingar kan uteslutas genom testamente

2020-11-23 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag och min bror är ensamstående utan barn, min bror har tidigare varit gift men nu skild. Vi har en bror som är bortgången med barn efter sig.Vi har alla samma föräldrar som inte längre lever, bara en faster och kusiner som nästa steg.Båda driver vi egna AB med varsin kollega med Partneravtal ang. företagets kvarlåtenskaper vid bortgång.Men hur är arvsrätten om ngn. av oss dör?Tanken är att jag och min levande bror ärver varandra! Kan man testamentera vem som helst som arvtagare så inte syskonbarnen ärver ngn av oss, oavsett om vi går bort samtidigt eller att den andra redan har ärvt den andra?MvhA
Linus Långbacka |Det är ärvdabalken (1958:637) (ÄB) som reglerar frågor gällande arv. Jag tolkar din fråga som att både du och din bror vill att ni ska ärva varandra utan att er kvarlåtenskap ska gå till er avlidne brors barn. Det är endast bröstarvingar, dvs. den avlidnes avkomlingar som man inte kan göra arvslösa. Den avlidnes bröstarvingar har alltså alltid rätt till arv, då de hör till den första arvsklassen (ÄB 2 kap. 1 §). De andra arvsklasserna kan uteslutas genom ett testamente och då varken du eller din bror har egna barn så kan ni testamentera er kvarlåtenskap åt vem som helst. Det resulterar i att ni alltså kan testamentera er kvarlåtenskap åt varandra utan att er avlidne brors barn har rätt till er kvarlåtenskap. Sammanfattning: Man har rätt att testamentera hela sin egendom till vem som helst, om man inte själv har bröstarvingar. Det är alltså endast bröstarvingar vars arvsrätt inte kan uteslutas. Detta innebär att både du och din bror kan testamentera er kvarlåtenskap till varandra eller till någon annan. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

Kommer jag att ha någon rätt till arvet efter min farfar när han går bort?

2020-11-23 i Arvsordning
FRÅGA |Min farfar hade två söner med min farmor. Dem skilde sig och han gifte om sig och fick två söner till med hans nya hustru. Min pappa och hans bror dog unga vilket gör att farfar bara har två söner i livet, de från hans nya äktenskap. Nu har farfars hustru dött. Vad händer med hans tillgångar och arv när även han går bort? Har jag någon rätt till arvet alls?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att du inte har några syskon och att din pappas bror inte fick några barn. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.Du har rätt till arv efter din farfarFörst och främst är svaret på frågan om rätt till arv ja – du har rätt till arv efter din farfar när han går bort. Det beror på den så kallade istadarätten, som innebär att du ärver din farfar i din pappas ställe (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det arv som skulle ha gått till din pappas bror går också till dig, eftersom han inte hade några barn som kan träda i hans ställe.Din farfar har därmed totalt tre arvingar som har rätt att ärva honom när han dör: du, samt hans två söner från det nya äktenskapet (2 kap. 1 § ÄB).Din farfars hustru har bara två arvingar: hennes två söner från äktenskapet med din farfar (2 kap. 1 § ÄB). Du är inte släkt med henne och är därmed inte heller hennes arvinge.När din farfar dör ska de två sönerna få ärva din farfars hustru i efterhandNär din farfars hustru nu har dött är det din farfar som ärver henne, eftersom de är gifta (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Din farfars arvsrätt till sin hustru gäller dock bara så länge han lever. När han går bort ska hans hustrus två arvingar därför få ärva henne i efterhand, genom ett så kallat efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvet kommer att motsvara en viss andel av din farfars tillgångar vid tidpunkten för hans död. Den andelen kommer att delas lika mellan de två sönerna från det nya äktenskapet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).De tillgångar som sedan återstår är arvet efter din farfar, som du har rätt till en del av.Du har rätt till hälften av arvet efter din farfarHur ska då arvet efter din farfar fördelas? Jo, fördelningen utgår från att din farfars tre arvingar är fördelade på två "arvsgrenar". Du tillhör ensam den ena grenen, eftersom du är din farfars arvinge från hans första äktenskap med din farmor. De två sönerna från det andra äktenskapet tillhör den andra grenen.Arvet ska delas lika mellan de två arvsgrenarna (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det innebär att du ensam ärver hälften av arvet efter honom. Den andra hälften får de två sönerna från det andra äktenskapet dela lika på (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).SammanfattningDu har rätt till arv efter din farfar, eftersom du är hans arvinge från hans första äktenskap med din farmor. När han går bort kommer hans två söner från det nya äktenskapet få ärva din farfars hustru i efterhand. De tillgångar som sedan återstår är arvet efter din farfar, som du har rätt till hälften av.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Vem ärvet och hur påverkar efterlevande make arvets storlek

2020-11-22 i Arvsordning
FRÅGA |Beatrice dör efter en tids sjukdom och efterlämnar sin make Edvin, sin dotter Sara från ett tidigare äktenskap och Saras son Knut. Dessutom efterlämnar hon sin ömma moder och två bröder. Edvin som är mycket förmögen har en hel del värdefulla tavlor om ca 200 000 kr som han ärvt av släktingar. Han har dessutom ytterligare tillgångar om ca 400 000 kr. Beatrice däremot ägde inte så mycket, men efterlämnar omkring 100 000 kr i tillgångar. Paret saknar skulder.Vem kommer att få ärva efter Beatrice och har Edvin någon möjlighet att påverka arvets storlek.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BodelningFörst måste man räkna ut vad som är Beatrice kvarlåtenskap. Detta görs genom en bodelning när en gift person dör (23 kap. 1§ 2st ärvdabalken (ÄB)). Det som ska ingå i bodelningen är giftorättsgodset (10 kap. 1§ äktenskapsbalken, ÄktB). För att undanta något från bodelningen krävs främst äktenskapsförord som gör egendom till enskild egendom (7 kap. 2§ ÄktB). I din fråga framgår det inte om egendomen är enskild eller giftorättsgods, men då presumeras det att tillgångarna är giftorättsgods. Arv från släktingar kan räknas som enskild egendom, men det krävs att det finns en föreskrift om att egendomen, tavlorna i detta fall, ska vara Edvins enskilda egendom. Och då det inte framgår här så tolkar jag det som att ett sådant villkor inte finns, och då ska tavlorna anses vara giftorättsgods. Hade det funnits ett villkor om att tavlorna skulle ärvas som enskild egendom skulle detta värde undantas bodelningen. Båda sidornas tillgångar slås då ihop och delas lika mellan sidorna. Detta görs med utgångspunkt i värdet på egendomen så nära bodelningen som möjligt, och med egendomsförhållandet vid Beatrice död (9 kap. 2§ ÄktB). Detta innebär att man lägger ihop 200 000 kr + 400 000 kr + 100 000 kr. Det sammanlagda värdet är 700 000 kr, som delas mellan de två sidorna, vilket innebär att Beatrice kvarlåtenskap är 350 000 kr. Fördela kvarlåtenskapenUtgångspunkten vid fördelningen av kvarlåtenskapen är den så kallade legala arvsordningen (2 kap. ÄB). I första arvsklassen finns bröstarvingar, barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1§ ÄB). Om någon i denna arvsklassen lever så slutar arvsrätten där, alltså om det finns barn till den avlidna så ärver ingen annan, varken föräldrar eller syskon till den avlidne. Det innebär att om Sara är i livet ärver all Beatrice kvarlåtenskap ensamt. Det finns dock ett undantag från detta när den avlidne efterlämnar en make (3 kap. 1§ ÄB). Då ärver den efterlevande maken före gemensamma barn. Dock har särkullsbarn rätt att få ut sin andel direkt. Sara är ett särkullsbarn då hon inte är Edvins barn. Edvin har dock en rätt före Sara att få ut vad som motsvarar 4 gånger prisbasbeloppet (3 kap. 1§ 2st ÄB). Prisbasbeloppet för år 2020 är 47 300 kr. Edvin har alltså rätt, före Sara, att få ut 189 200 kr ur boet, och detta inkluderar vad han fått i bodelningen. Då han har fått 300 000 kr i bodelningen, så behöver inte Sara avstå sitt arv för Edvin, utan hon kan få ut det direkt. Hade hon varit tvungen att avstå sin andel hade hon fått efterarvsrätt till sin andel efter att Edvin dött. SammanfattningsvisBeatrice lämnar efter sig kvarlåtenskap om 300 000 kr efter bodelningen. Denna kvarlåtenskap ärvs enligt den legala arvsordningen om det inte finns testamente. Finns det en arvtagare i den förta klassen så ärver den allt. Detta innebär att Sara ärver allt efter Beatrice, vilket är 300 000 kr. Edvin har en företrädesrätt till ett värde av 4 gånger prisbasbeloppet för att efterlevande make ska kunna bo kvar och inte hamna i alltför dålig ekonomisk situation. Men då Edvin fått ut 300 000 kr i bodelningen så är detta behov täckt och Sara har rätt att få ut sina 300 000 kr direkt. Observera dock att om Sara hade varit ett gemensamt barn hade Edvin ärvt pengarna före henne, och hon hade först fått ut arvet från Beatrice efter att Edvin hade dött. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Vad händer med underårigas arv?

2020-11-22 i Testamente
FRÅGA |Hej! Har fått en fastighet av min mamma i gåva samt även lagfart upprättat samt testament mina 2 syskon har inget emot detta då min mamma får göra som hon vill har de sagt. Nu har min syster sagt att om det händer något med mig (avlider) så tillfaller huset på mina 2 flickor som ej är myndiga och då får mamman (mitt ex) till flickorna hela huset tills de är 18år? Kan mamman till mina flickor sälja huset och göra så min mamma måste flytta? Låter helt orimligt att mina flickor 16 samt 4 år ska bli lottlösa samt att deras mamma ska ha rätt att ta denna fastighet i beslag?Tacksam för svar
Maya Hempel |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Precis som du skriver är det dina två döttrar som ärver dig när du går bort. Om tjejerna är omyndiga är det en förmyndare som förvaltar arvet till dess att de fyllt 18 år. (9 kap 1 § föräldrabalken - FB)I regel blir den kvarlevande föräldern förmyndare, alltså dina barns mamma om ni har delad vårdnad (10 kap 2 § FB). Förmyndaren ska handla på ett sätt som bäst gynnar era barn (12 kap 3 § FB). Om arvet efter dig överstiger åtta prisbasbelopp (47 300 kr för 2020, det vill säga 378 400 kr totalt) kopplas dock en överförmyndare automatiskt in (13 kap 2 § FB). Detta innebär att en utomstående ser till att arvet förvaltas på bästa sätt. Överförmyndaren måste då ge tillstånd om kvarlåtenskap (till exempel fastigheten) ska säljas eller om andra uttag av pengar ska ske (13 kap 1 § FB). En överförmyndare kan också kopplas in om det framgår av testamente.Sammanfattningsvis bör dina döttrars mamma inte kunna sälja fastigheten i händelse av din död. För att vara på den säkra sidan rekommenderar jag dig att upprätta ett testamente. I ett testamente kan du ange hur du önskar att fastigheten ska förvaltas och på så vis försäkra dig om att din mamma får bo kvar så länge ni önskar.Om du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända dig till någon av våra duktiga jurister, länk här.Jag hoppas att du fått svar på din fråga.Vänligen,

Får farmor bevittna testamente där barnbarn är testamentstagare?

2020-11-23 i Testamente
FRÅGA |Kan en farmor bevittna ett testamente där Hennes barnbarn är arvstagare
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i Ärvdabalkens (ÄB) 10:e kapitel. En farmor får inte bevittna ett testamente där hennes barnbarn är testamentstagare (10 kap 4 § 2 st ÄB).Kretsen av personer som inte får vittnaEtt vittne måste vara över 15 år och får inte lida av en psykisk störning. Testatorns sambo, make/maka eller släkt i rätt upp- och nedslående led (föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar, barn, barnbarn osv) får inte vara vittne till testamentet. Det får inte heller styvbarn och styv- eller svärföräldrar. Däremot får svåger eller svägerska vittna. Motsvarande krets på testamentstagarens sida får inte heller vittna. (10 kap 4 § ÄB).Jag hoppas du känner dig nöjd med svaret! Vänliga hälsningar

Kan jag kräva att få mitt arv om ett år om jag avstår från det nu, till förmån för min fars änka?

2020-11-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hejsan... nu är det så att min far gick bort för ett tag sedan. Hade inte så mycket kontakt med han. Har nu haft kontakt med hans änka ( inte min biologiska mamma). Det har varit bouppteckning, jag har själv inte fått några papper hem skickade, men enligt henne så handlar min arvslott om ca 400000. Min tanke var ge henne något år att betala ut mig. Men hon har skickat ett papper till mig där det står att jag avstår mitt arv. Arvdbalbken 3:9. Om jag skriver på detta. Kan jag då kräva min lott om ca ett år?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterFörst av allt vill jag beklaga din förlust.Jag utgår från att du är din fars enda barn, eftersom du inte nämner att han hade fler barn. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.Du kan inte få ut ditt arv om ett år om du skriver på pappretSvaret på din fråga är nej – om du skriver på pappret om att avstå ditt arv enligt 3 kap. 9 § i ärvdabalken kan du inte kräva att få ut ditt arv om ett år. Jag kommer nu att förklara vad det beror på.Som särkullbarn har du rätt att få ut ditt arv direktDu kallas för särkullbarn eftersom du inte är gemensamt barn till din far och hans änka, utan enbart barn till din far. Som särkullbarn har du rätt att få ut ditt arv efter din far direkt efter hans död (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barn behöver däremot vänta till den andra förälderns död innan de kan få ut sitt arv.Innebörden av regeln i 3 kap. 9 § ärvdabalken är att du som särkullbarn väljer att vänta till efter din fars änkas död med att få ut arvet efter din far, trots att du har rätt att få ditt arv nu. Du avstår därmed från att få ut ditt arv nu till förmån för henne.Ditt val handlar om när du ska få ut ditt arvDu har två alternativ att välja på i nuläget – att skriva på pappret eller inte.Skriver du på pappret väljer du därmed att vänta med att få ut arvet till efter din fars änkas död, till förmån för henne. Då har du rätt till ett så kallat efterarv, en viss andel av de tillgångar som finns kvar när hon dör (3 kap. 9 § och 3 kap. 2 § ÄB). Du kan alltså inte räkna med att få ut ditt arv om ett år i det här fallet.Skriver du inte på pappret ska du få ut ditt arv inom en snar framtid, i samband med att arvet efter din far skiftas (3 kap. 1 § första stycket ÄB).Ta hjälp av en jurist för att se till att du inte går miste om någotJag vill råda dig att prata med en jurist inom familjejuridik för att få klarhet i vad du bör tänka på i din specifika situation och för att undvika att du går miste om någonting. Inte minst bör du låta en jurist titta på det papper som du har fått innan du skriver på det, om det är något som du överväger att göra. Det är viktigt att du är fullt införstådd med vad dina olika alternativ innebär och vad de kan få för konsekvenser, så att du inte behöver ångra dig i efterhand. SammanfattningDu kommer inte att kunna få ut arvet efter din far om ett år om du skriver på det papper som din fars änka har skickat till dig. Det beror på att du därmed tillfälligt avstår från ditt arv till förmån för henne, vilket innebär att du behöver vänta till efter hennes död innan du får ärva din far. Som nämnt vill jag råda dig att prata med en jurist så att du får hjälp med att förstå din situation och att fatta ett beslut som blir bra för dig. Avslutningsvis vill jag tipsa dig om att Lawline har en egen juristbyrå som du kan vända dig till för kvalificerad rådgivning. Du kan boka en tid med våra jurister via hemsidan eller kontakta byrån via mail på info@lawline.se.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Hur fördelas arvet när det enbart finns särkullbarn?

2020-11-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Min mamma gick hastigt bort i höstas och detta har lämnat mig med frågor som rör bodelningen av hennes och hennes makes gemensamma tillgångar.Min mamma är gift med sin man sedan 11 år tillbaka. De har inga gemensamma barn, däremot har jag en biologisk bror. Vi är alltså två särkullbarn och min mammas make som utgör dödsbot. Min mamma och hennes man har inte skrivit något äktenskapsförord och hon hann inte heller testamentera några av hennes enskilda eller deras gemensamma tillgångar. Deras gemensamma tillgångar vid dödsdagen består bland annat av en fristående bostad, men säkerligen också en del lösöre.Hur kommer framtida arv att fördelas mellan mammas man och mig och min bror? Hur skiljer det sig åt vad gäller enskild egendom och giftorättsgods?Jag tycker att det verkar ganska krångligt när jag läser på om detta. Mvh.
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga gällande bodelning och arv regleras i äktenskapsbalken (ÄktB) respektive ärvdabalken (ÄB). BodelningenNär en make avlider så ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Den egendom som ingår i bodelningen är giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB), och i bodelningen ska giftorättsgodset delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).Giftorättsgods och enskild egendom Giftorättsgods är sådan egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är egendom som genom äktenskapsförord, eller som enligt villkor i testamente, gåva eller arv ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB). Att en make har köpt något själv utan att den andra maken varit med och betalat för den innebär alltså inte att det blir enskild egendom. Att enskild egendom inte ingår i bodelningen innebär helt enkelt att den enskilda egendomen inte kommer att delas upp mellan makarna. Av frågan framgår att det finns vissa gemensamma tillgångar, som en fristående bostad och en del lösöre. Detta utgör giftorättsgods (eftersom det inte utgör enskild egendom), och ska därför delas lika mellan makarna i bodelningen. Av frågan framgår även att det finns enskild egendom. Om denna egendom är enskild på grund av ett villkor i testamente, arv eller gåva så ska egendomen inte tas med i bodelningen. Fördelning av arvet Det som din mamma får ut från bodelningen tillsammans med din mammas eventuella enskilda egendom kommer fördelas i arv. Eftersom det inte finns något testamente så är det du och din bror som har rätt till arvet från er mamma. Arvet kommer delas lika mellan er (2 kap 1 § ÄB). Makes arvsrätt före gemensamma barn När det finns en efterlevande make så har denne rätt till arvet efter den avlidne maken före gemensamma barn. Er mamma saknar gemensamma barn med den efterlevande maken vilket betyder att du och din bror har rätt till arvet från er mamma direkt utan att er mammas make får arvet först (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Du och din bror kan, om ni vill, avstå från att få ert arv direkt och först låta er mammas make få arvet. Ni kommer i så fall tilldelas arvet efter er mamma först när er mammas make har avlidit (3 kap. 9 § och 3 kap. 2 § ÄB). "Basbeloppsregeln" - rätt för efterlevande make att i vissa fall få en del av kvarlåtenskapenOm ni väljer att ta ut ert arv efter er mamma direkt så finns det dock en regel som går före särkullbarns rätt att få ut arvet direkt. Den brukar benämnas "basbeloppsregeln". Denna regel är till för att skydda den efterlevande maken ekonomiskt. Regeln innebär att den efterlevande maken har rätt att få ut egendom till ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp (ett prisbasbelopp uppgår år 2020 till 47 300). Detta gäller dock bara om den efterlevande maken inte har enskild egendom som uppgår till det värdet, eller om efterlevande make redan genom bodelningen har tilldelats egendom till ett sådant värde (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Jag förstår att allt detta kan kännas lite knepigt att reda ut men jag hoppas att jag har gett dig ett svar som får dig att känna att du har koll på läget! Om du fortfarande skulle ha någon fundering är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Får en före detta svärson bevittna ett testamente?

2020-11-22 i Testamente
FRÅGA |Får en före detta svärson och hans sambo bevittna ett testamente?
Maya Hempel |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar om en person som inte längre är ingift i släkten får bevittna ditt testamente. Vem som får vara vittne till ett testamente framgår av 10 kap 4 § ärvdabalken. Där framgår att vittnet: Måste vara över 15 år Inte får lida av psykisk störning som gör att hen saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen Inte får vara testatorns make Inte får stå i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn och inte heller hens syskon. Dessutom får vittnet inte bevittna ett testamente vid förordnande för hen själv, till sin make eller någon annan i ovanstående släktskap/svågerlag. Sammanfattningsvis bör din före detta svärson och hans sambo kunna bevittna ditt testamente förutsatt att du inte tänkt testamentera till någon av dem eller att din före detta svärson är pappa till eventuella barnbarn som ska ärva. Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vänliga hälsningar,