Hur fördelas arvet då en make avlider och makarna hade gemensamma barn?

2020-01-22 i Arvsordning
FRÅGA |Hej Vem ärver mammas pengar efter att hon har avlidit? Pappa lever och de va gifta och vi är tre barnBritt
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Grundläggande arvsrätt:Svensk rätt följer parentelprincipen vilket innebär att arvingarna delas upp i arvsklasser med olika rätt till arvet. Enligt 2 kap. Ärvdabalk (ÄB) delas arvingarna upp i tre arvsklasser där varje arvsklass tar lika del i kvarlåtenskapen. Bröstarvingar är den avlidnes barn och dessa är de första som ärver, finns inga barn går arvet vidare till föräldrar eller syskon och sist ärver mor- och farföräldrar eller fastrar, farbröder, mostrar, eller morbröder (2 kap. 1–3 §§ ÄB).Rätt till laglott:Bröstarvingarnas rätt till arv skyddas genom laglott. Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB) och en förälder kan alltså genom testamente inskränka sina barns arvsrätt till hälften.Arv efter avliden make:Makes arvsrätt regleras särskilt i 3 kap. ÄB. När den ena maken avlider sker en bodelning enligt äktenskapsbalken vilket kortfattat innebär att makarnas giftorättsgods läggs samman och delas på två, den delen kallas för giftorättsandel. Din pappa kommer ärva din mammas giftorättsandel med fri förfoganderätt om inte annat angivits i testamente. Detta innebär att din pappa fritt får förfoga över egendomen (ex. sälja, konsumera eller ge bort) men inte genom testamente disponera över den andel som innehades med fri förfoganderätt. Ni barn har rätt till efterarv när er pappa avlider enligt 3 kap. 2 § ÄB. Vid bodelningen utgör er mammas giftorättsandel en kvot av er pappas totala egendom (om ex. inga särkullbarn finns och ingen enskild egendom är kvoten ½), när er pappa går bort ska denna andel som härrör från er mamma delas mellan er barn.Detta innebär alltså att er pappa har rätt att ärva hela din mammas kvarlåtenskap och att ni barn får vänta på efterarvet som ni får ut då er pappa går bort. Låt säga att kvoten var ½ (att arvet från din mamma utgjorde hälften av din pappas totala egendom efter bodelningen), det innebär att när din pappa går bort ska din pappas kvarlåtenskap först ska delas på hälften och den ena andelen anses då komma från din mamma. Den delen ska då delas lika mellan er barn. Den andra delen får din pappa förfoga över genom testamente men han kan inte testamentera bort er laglott. Undantag från den fria förfoganderätten:Huvudregeln är alltså att den efterlevande maken fritt får förfoga över den ärvda andelen t.ex. genom att sälja eller konsumera den. För att regeln om att den efterlevande maken inte får inkräkta på efterarvingarvingarnas rätt till efterarv lätt ska kunna kringgås har en regel införts i 3 kap. 3 § ÄB. Där stadgas att även andra benefika rättshandlingar än testamente som den efterlevande maken gör efter den först avlidne makens död inte ska tillåtas gå ut över efterarvingarna. Om den efterlevande maken genom gåva eller jämförlig handling, utan hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakar en väsentlig minskning av sina tillgångar, har den först avlidnes arvingar rätt till ersättning vid fördelning efter båda makarnas död (3 kap. 3 § ÄB). Kravet på "väsentlig minskning" har tidigare i doktrin och rättstillämpning uppfattats som en minskning på ca. 10 %. Högsta domstolen har dock uttalat att minskningen ska vara i vart fall en fjärdedel - alltså 25% (NJA 2013 s. 736).Sammanfattning:I ditt fall innebär alltså detta att er pappa ärver hela kvarlåtenskapen efter er mamma med fri förfoganderätt. Detta innebär att han kan konsumera, sälja och ge bort den så länge detta inte inkräktar på er barns rätt till efterarv. Din pappa får alltså inte väsentligt minska sina tillgångar genom gåvor eller dylikt. När er pappa går bort har ni rätt till efterarv från er mamma samt arv från er pappa.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Krävs testamente för att egendom ska bli enskild egendom?

2020-01-21 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej, jag undrar om det räcker juridiskt, eller måste det vara ett äktenskapsförord ( jag har redan ett sedan tidigare) att min mamma skriver att det jag och min syster ärver ska vara vår enskilda egendom ( min pappa avliden och inga andra arvingar finns, förutom min dotter)? Jag är gift sedan 34 år tillbaka och vi har en dotter gemensamt, min man har en son sedan tidigare, men min syster är inte gift och har inga arvingar. Kan man skriva så som jag ovan nämnt, blir det per automatik min dotters enskilda egendom ( alltså det som kommer från min mamma) den dagen jag dör?Enligt Skandia behövs inte min kapital -och pensionsförsäkring vara med i äktenskapsförordet, de är ändå mina, de är tecknade efter äktenskapsförordet skrevs. Stämmer det att de är min enskilda egendom och inte räknas in i boet? Tacksam för svar.
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med så räcker det "juridiskt" som du säger att den egendom du ärver förblir din enskilda egendom, enligt 7 kap. 2 § äktenskapsbalken (ÄktB). Dock kan det också alltid vara bra juridiskt att säkra upp så att egendomen du önskar enskild förblir enskild genom ett testamente eller äktenskapsförord. Ett testamente upprättas och blir giltigt genom att följa dessa formkrav, enligt 10 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) -Testamentet ska vara skriftligt.-Två vittnen ska närvara när testamentet skrivs.-Den som ska testamentera (vilket i ert fall är dina föräldrar) ska skriva under testamentet i vittnenas samtidiga närvaro.-De båda vittnena ska skriva under testamentet med namn, yrke, hemvist och tid för bevittnandet, eller övriga omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet, enligt 10 kap. 2 § ÄB.-Vittnena ska även ha kännedom om testamentets egenskap, men behöver inte veta dess innehåll.Svaret på frågan vad det gäller din dotter, om hon per automatik erhåller ditt efterarv som enskild egendom, så är svaret att enskild egendom inte ingår vid bodelning, men vid kvarlåtenskapen och således ärver din efterlevande make din enskilda egendom. För att din enskilda egendom ska tillfalla din dotter istället, krävs ett testamente, äktenskapsförord eller gåvobrev om detta.Så sammanfattningsvis är ärvd egendom lika med enskild egendom. Dock krävs testamente, äktenskapsförord eller gåvobrev för att den enskilda egendomen inte ska ingå i kvarlåtenskapen vid dödsfall. Formkraven för testamente hittas i 10 kap 1 § ÄB, för äktenskapsförord i 7 kap. 3 § ÄktB och gällande gåvobrev så finns inga formkrav.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vilka ska kallas till en bouppteckningsförrättning?

2020-01-20 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min far avled i december med hans fru, tillika min mor, är efterlevande. Jag hade en bror som avled för åtta år sedan. Hans maka och deras barn lever fortfarande. Min far har också en bror i livet.Ska någon av dessa personer kallas till bouppteckningsförrättningen?
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rättsregler om bouppteckning återfinns i 20 kap. ärvdabalken (ÄB). En bouppteckningsförrättning ska som huvudregel förrättas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB).Samtliga dödsbodelägare ska kallas till en bouppteckningsförrättning (20 kap. 2 § första stycket ÄB). En dödsbodelägare kan till exempel vara en efterlevande make eller sambo, legal arvinge eller en universell testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB). Att vara dödsbodelägare innebär att man har rätt till arv från det aktuella dödsboet. En efterlevande make eller sambo ska emellertid alltid kallas till en bouppteckningsförrättning, oavsett om denne är dödsbodelägare eller inte (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Det här innebär att din fars fru (din mor) som är efterlevande make, ska kallas till förrättningen.Därutöver ska även efterarvingar kallas till bouppteckningsförrättningen (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Att vara efterarvinge innebär att man har rätt till arv först när dödsbodelägaren har avlidit. Du och din bror är gemensamma bröstarvingar, vilket innebär att ni har efterarvsrätt på efterlevande makes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § första stycket och 3 kap. 2 § ÄB). Du skriver emellertid att din bror har avlidit. Då träder istället din brors avkomlingar (hans barn) i hans ställe, så kallad istadarätt (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Du och din brors barn är således efterarvingar, vilket i sin tur innebär att ni ska bli kallade till bouppteckningsförrättningen.Sammanfattningsvis, ska efterlevande maken (din mor), din brors barn och du kallas till bouppteckningsförrättningen. Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Har syskonbarn rätt till arv?

2020-01-19 i Arvsordning
FRÅGA |Min mor dog nyligen, hon var inte gift, men hade två bröstarvingar - min syster och jag. Dessutom har min mor en systerdotter. Har systerdottern rätt till någon del av arvet? Testamente finns ej.
Alicia Holmgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga När det inte finns något testamente med i bilden så är det enligt den legala arvsordningen som din mors kvarlåtenskap ska fördelas. Vem som ärver bestäms i ärvdabalken.Det finns tre arvsklasser. Den första arvsklassen innefattar arvåtalens bröstarvingar. En bröstarvinge är arvlånarens biologiska eller adopterade barn. I detta fallet är du och din syster bröstarvingar till er mor. (2 kap. 1 § ÄB) Den andra arvsklassen innefattar arvlåtarens föräldrar, syskon och syskonbarn. Din mors syskonbarn faller in i denna arvsklass. (2 kap. 2 § ÄB). Det finns även en tredje arvsklass men den är inte relevant i det här sammanhanget (2 kap. 3 § ÄB). De i andra arvsklassen har inte rätt att ärva om det finns någon bröstarvinge vid livMan utgår från parantelsprincipen när man fördelar arv. Parantelsprincipen innebär att så länge det finns någon levande i en högre prioriterad arvsklass så ärver ingen från en lägre prioriterad arvsklass. Första arvsklassen är den högst prioriterade arvsklassen, sedan kommer andra arvsklassen och sist den tredje arvsklassen. I detta fallet innebär det att du och din syster ärver allt, och att din mors syskonbarn inte är berättigad något arv alls eftersom att hon tillhör andra arvsklassen. Du och din syster delar lika på arvetArvet fördelas sedan efter stipulargrundsatsen. Stipulargrundsatsen innebär att alla grenar delar lika på arvet. Du och din syster är varsin gren och ärver således hälften var. Hoppas att du har fått svar på diin fråga!

Hur skall jag göra när jag vill ge mitt ena barn allt förutom laglotten som skall till mitt andra barn?

2020-01-21 i Testamente
FRÅGA |Jag har 2 vuxna barn, vill att mitt ena barn enbart ska få sin laglott andra barnet resten. Hur skriver jag detta på ett korrekt sätt?
Josefine Bågholt |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Som jag förstår din fråga så undrar du hur du skall göra och skriva när du vill ge ditt ena barn all egendom förutom ditt andra barns laglott. Jag tolkar och kommer även utgå ifrån att du talar om arv i din fråga. I mitt svar till dig kommer jag att börja med att presentera hur du måste gå tillväga för att få igenom din önskan. Sedan kommer jag även nämna hur du skall skriva detta på ett korrekt sätt. Slutligen kommer jag även komma med råd. Den lagstiftning som kommer att bli aktuell att titta på i detta fall är ärvdabalken (ÄB), eftersom den besvarar de frågor som berör arv. Utgångspunkten och undantaget: När en förälder dör så är utgångspunkten att barnen delar lika på tillgångarna som föräldern lämnar efter sig (2 kap. 1 § ÄB). Undantaget från denna utgångspunkt är om du skulle upprätta ett testamente som skulle säga hur stor andel som respektive barn skall få efter det att du har avlidit. För att på så sätt ge ditt ena barn rätten till all egendom förutom ditt andra barns laglott måste ett testamente upprättas. Hur skall du upprätta ett testamente? När du upprättar ett testamente är det viktigt att följande punkter är uppfyllda för att testamentet skall anses giltigt: Den som skriver testamentet måste ha fyllt 18 år (9 kap. 1 § ÄB). Testamentet måste vara skriftligt upprättat och undertecknat av testatorn samt två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Vittnena får inte vara under 15 år, och De får inte vara släkt eller stå som arvtagare i testamentet (10 kap. 4 § ÄB).Den som skriver testamentet måste göra detta av egen fri vilja samt inte vara påverkad av någon psykisk sjukdom (13 kap. 2 § och 3 § ÄB).Testatorn måste även haft rätt att testamentera bort egendomen (13 kap. 1 § ÄB). Hur skall du skriva testamentet?Det finns inga bestämmelser som säger hur du skall skriva i ditt testamente. Viktigt är dock att du tydligt skriver vad du vill genom ditt testamente. Detta så att det inte skall bli några konflikter eller tvister om vad du menat i testamentet efter du avlidit. Jag rekommenderar därför att du skriver precis så du uttalat dig i din fråga. Att du vill att ena barnet skall få all egendom förutom det andra barnets laglott vid din bortgång. Råd Känner du dig fortfarande osäker på hur du skall formulera dig i testamentet rekommenderar jag starkt att boka en tid med en av våra kunniga jurister. De kan nämligen hjälpa dig att formulera och upprätta ett korrekt testamente! Jag hoppas nu att jag har kunnat besvara din fråga och att allt löser sig för dig! Hör gärna av dig till oss på Lawline igen! Varma hälsningar,

Hur kan man sälja en fastighet utan en dödsbodelägares samtycke?

2020-01-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Jag har några frågor som gäller fastighet i dödsbo som jag vill vara helt säker på inför arvsskiftet Fastighet 1 - I dödsboet finns 9 dödsbodelägare och två fastigheter som ska säljas. Fastigheterna är värderade och klara för försäljning och det finns intressenter. - Problemet är att jag har fått klart fullmakter för 8 stycken av dödsbodelägarna men den 9:e har psykiska problem och jag har sökt honom i ca 4 månader både via post, rekommenderat brev, telefon och hembesök för att få en underskrift men jag får inte tag i honom. Jag har kontaktat hans bror för att få hjälp men han har inte heller kommit någon vart. - Kan jag på något sätt sälja fastigheterna genom mäklaren utan hans fullmakt? Fastighet 2 - Dödsbodelägare är 3 myndiga barn med en tidigare hustru de bor alla på annan ort och en nuvarande hustru/änka. Den tidigare hustrun (de skildes för ca 15år sedan) bor kvar i huset som den avlidna äger till 50% men han har inte betalt något på huset de senaste åren vad man vet. Mannen som avled har ca 300 000kr i skulder som inte täcks av dödsboets banktillgångar så han skulle behöva ha ut sina 50% från huset. - Hur går man tillväga för att få ut dessa tillgångar? Kommer hans söner att gå helt lottlösa ur detta?
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Fråga 1: Försäljning av fastigheten kräver total enighet Rörande dödsboets förvaltning, dvs alla åtgärder som leder till dödsboets avveckling, så sker denna gemensamt med alla dödsbodelägarna (18 kap. 1 § ärvdabalken). Innebörden av detta är att varje åtgärd rörande dödsboet kräver alla dödsbodelägarnas samtycke. Ett undantag till detta är om det handlar om brådskande åtgärder som inte utan risk kan uppskjutas. Ett exempel på detta kan vara en hyra som snart kommer att förfalla till betalning eller en vattenskada som måste åtgärdas för att inte förvärras. Det måste således handla om åtgärder som är nödvändiga för att rädda värden i boet. Att sälja en fastighet enbart för att det är det mest fördelaktiga sättet att sedan kunna fördela pengarna till dödsbodelägarna vid arvskiftet är alltså inte tillräckligt, utan det krävs för det första att det är brådskande och för det andra att värden riskerar att gå förlorade. Att man har en potentiell köpare som är redo att köpa fastigheten räknas i normalfallet inte. Boutredningsman kan av rätten få sälja fastighet trots oenighet Om en av dödsbodelägarna har psykiska problem och inte går att nå får man ansöka om boutredningsman hos tingsrätten. Denna ansökan kan göras av en dödsbodelägare (19 kap. 1 § ärvdabalken). En boutredningsman har vissa befogenheter att vidta åtgärder rörande dödsboets förvaltning, och i fråga om försäljning av fastigheter kan en boutredningsman i avsaknad av alla dödsbodelägarnas samtycke välja att begära hos en tingsrätt att fastigheten ska säljas (19 kap. 13 § ärvdabalken). Vad som krävs för att rätten ska medge tillstånd har berörts i ett antal rättsfall. Det krävs numera relativt starka skäl, exempelvis i form av att dödsboet måste frigöra medel för att betala av skulder (se NJA 2009 s. 90). Enligt ett hovrättsavgörande är omständigheten att ingen av dödsbodelägarna använder fastigheten som bostad och att oenigheten mellan dessa pågått under en lång tid efter dödsfallet, något som talar för att tillstånd till försäljning ska ges. Skulle rätten inte medge en försäljning av fastigheten återstår det för boutredningsman att skifta arvet på så sätt att alla dödsbodelägarna blir delägare till fastigheten (23 kap. 3 § ärvdabalken). Dödsbodelägarna kan i sådana fall genom samäganderättslagens 6 § ansöka hos rätten om att fastigheten ska auktioneras ut, alternativt klyvas enligt 7 §. Du kan alltså enbart sälja fastigheten utan alla dödsbodelägares samtycke om du är boutredningsman och har rättens tillstånd. Fråga 2:Samäganderättslagen reglerar det gemensamma ägandetEtt dödsbo ska förvaltas av dödsbodelägarna med mål om att boet till slut ska avvecklas, som nämnt ovan. Med detta menas att skulder ska betalas och att boet på övriga sätt ska förberedas inför skiftet (18 kap. 1 § ärvdabalken).Om det inte finns något avtal mellan den fd hustrun och den avlidne är det samäganderättslagen som reglerar deras gemensamma ägande. Eftersom exmaken i det här fallet har dött, är det dödsboet som äger 50 % av fastigheten. Dödsboet består i sin tur av de tre sönerna. Skulderna måste betalasEftersom dödsboförvaltningen, som står under sönernas ansvar, ska verka för att dödsboets skulder bland annat ska betalas, innebär det att i det fall medel inte finns för betalning av skulderna återstår det att sälja egendom. Fastigheten kan därmed komma att behöva säljas, vilket kan ske genom att dödsbodelägarna ansöker om att fastigheten ska säljas på offentlig auktion i enlighet med 6 § samäganderättslagen.Skulle de inte göra detta, och därmed inte betala av skulderna, kan de inte skifta boet. Ett eventuellt skifte trots detta kommer att gå åter (21 kap. 4 § ärvdabalken). Borgenärerna (de som den avlidne är skyldig pengar) har också möjlighet att i vissa fall ansöka om boutredningsman, om deras rätt kan anses vara i fara. De behöver då bara visa på att det finns en risk att de inte kommer få betalt ut dödsboet, exempelvis för att dödsbodelägarna motsätter sig betalning eller för att de inte är villiga att försöka få fram pengarna. En tillsatt boutredningsman skulle då kunna vända sig till rätten för tillstånd att påkalla försäljning av fastigheten på offentlig auktion, med hänvisning till att det behövs för att skulderna ska kunna betalas i enlighet med vad som sagts ovan. Huruvida sönerna kommer gå helt lottlösa ur detta beror på om det finns några tillgångar kvar efter det att skulderna betalats. Har du några följdfrågor eller funderingar, alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå, får du gärna höra av dig till pegah.fazli@lawline.se! Vänligen,

Syskons arv och testamente

2020-01-20 i Testamente
FRÅGA |Mina föräldrar har båda gått bort, jag har varken sambo, ej gift och inga barn. Jag har tre helsyskon, blir det dessa som får ärva mig om jag skulle gå bort. Om svaret är ja, vad krävs det om jag t ex vill att mina vänner skall ärva mig istället? Jag vill absolut inte att mina syskon skall få tillgång till varken pengar, lägenhet eller ägodelar. Tacksam för svar.
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Precis som du säger är det dina syskon som skulle ärva dig (ÄB 2 kap 2 §). Detta gäller dock endast om du inte har skrivit något testamente.De kommer inte ärva något om du skriver i ett testamente att du vill att t ex vänner ska ärva dig. För att ett testamente ska vara giltigt krävs det att det upprättas skriftligen, att det finns två vittnen, och att både du och vittnena undertecknar (ÄB 10 kap 1 §).För att sammanfatta: utan ett testamente är det dina syskon som skulle ärva dig. Om du inte vill det behöver du skriva ett giltigt testamente där du förklarar vem eller vilka du vill ska ärva dig.Hoppas du fick svar på din fråga!

Har ett äktenskapsförord företräde framför ett testamente?

2020-01-19 i Enskild egendom
FRÅGA |HejVi undrar om ett äktenskapsförord är starkare än ett testamente.? Tex kommer min frus besparingar att ingå i dödsboets behållning vid mitt frånfälle?Hälsningar M
Alicia Holmgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bodelning sker innan arvsskifteNär det kommer till testamenten och äktenskapsförord, och vilket av dessa som har företräde framför det andra, så finns det en bestämmelse i 23 kap. 1 § 2 st ärvdabalken som säger att bodelning ska ske innan arvsskifte äger rum. Enskild egendom ingår inte i bodelningenI bodelningen ska allt giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap 1 § ÄktB), vilket innebär att all egendom som är enskild egendom är undantagen från bodelningen. Vad som är enskild egendom framkommer i 7 kap. 2 § ÄktB, här listas bland annat egendom som är förklarad som enskild enligt äktenskapsförord (7 kap 2 § 1p ÄktB). Detta innebär att om man har ett äktenskapsförord som säger att all eller viss egendom ska vara enskild så är den undantagen från bodelningen. Skulle till exempel din frus besparingar vara enskild egendom enligt ert äktenskapsförord så kommer dem inte att vara en del av dödsboets behållning vid ditt frånfälle. Du kan testamentera din enskilda egendom och delar av ert giftorättsgodsDet som kommer att ingå i dödsboets behållning efter ditt frånfälle kommer således att vara din enskilda egendom samt hälften av ert giftorättsgods (11 kap. 3 § ÄktB) och eventuell täckning för skulder (11 kap. 6 § ÄktB). Det kan även hävda att den efterlevande makan väljer att bodelning inte ska ske, och då behåller ni ert giftorättsgods som det var fördelat sedan innan (12 kap. 2 § ÄB). All egendom som ska ingå i dödsboets behållning efter ditt frånfälle kan du testamentera fritt över så länge det inte finns något efterarv med i bilden, och så länge eventuella bröstarvingar får sin laglott. Hoppas att du har fått svar på din fråga!