Gäller äktenskapsförordet vid arvskifte?

2020-09-22 i Enskild egendom
FRÅGA |Min man och jag gifte oss 2016. Vi skrev äktenskapsförord 2017. Det var och en köpte såväl utom som inom äktenskapet skulle vara enskild egendom. Skatteverket har godkänt. Vi har inte lämnat någon förteckning.2019 köper vi gemensamt ett hus i Frankrike. För att få bästa lånebilen höjer min man lånen på sin bostadsrätt eftersom han hade personalrabatt samt tar ut aktieutdelning från sitt företag. Han sa att han hade denna möjligheten vilket var det bästa för oss. Vi båda undertecknade köpeavtalet. Jag är nu hälftenägare men har inte betalat något. Jag har flera gånger tagit upp frågan med min man om att reglera detta men han har varit ointresserad av frågan.Min man gick hastigt och oväntat bort i juli.Mannens särkullbarn hävdar nu att jag är skyldig dödsboet/honom hela beloppet huset köptes för, ca 4 miljoner. Jag har inte möjligheter att betala honom vad han önskar.Om min man själv ville äga huset hade ju inte jag skrivit under avtalet och inte heller hade vi ansett oss ha köpt ett hus. Vi ansåg att huset var inköpt gemensamt och att min man löste ekonomin på ett för oss bra sätt.i vårt gemensamma liv betalade den som hade bästa möjlighet för stunden.Gäller äktenskapsförordet även vid arvskifte eller endast vid skilsmässa? Förordet skrevs för att min man ville skydda sina dyrbara gitarrer vid ev skilsmässa
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga gifte du och din man er år 2016. År 2017 skrevs ett äktenskapsförord som registrerades. Enligt äktenskapsförordet skulle det var och en köpte inom äktenskapet vara enskild egendom. År 2019 köpte ni gemensamt ett hus i Frankrike. Din make finansierade köpet genom att han höjde lånen på sin bostadsrätt och genom aktieutdelning från sitt företag. Båda skrev under köpeavtalet och båda är antecknade som ägare av fastigheten. Din man har nu avlidit och hans särkullbarn hävdar nu att du är skyldig dödsboet hela köpeskillingen för huset (4Mkr). Du undrar om äktenskapsförordet gäller även vid arvskifte eller endast vid skilsmässa.När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat om någon av makarna avlider. Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen ska först makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för att skulder ska täckas läggs samman. Värdet därav ska därefter delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Bodelning behövs inte om makarna endast har enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken.Som jag förstår det utifrån det äktenskapsförord du hänvisar till är allt ni vardera äger er enskilda egendom. Det innebär att även fastigheten i Frankrike utgör enskild egendom. Däremot förstår jag det som att ni äger hälften var av den, innebärande att du äger hälften och din make hälften. Varderas hälft utgör den makens enskilda egendom.När en make avlider ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ärvdabalken). Hade ni inte haft något äktenskapsförord skulle det skett en bodelning. Hälften hade tillfallit dig i bodelningen, den andra hälften hade utgjort kvarlåtenskapen efter din make. Nu har ni inget giftorättsgods att dela upp, innebärande att kvarlåtenskapen ser något annorlunda ut. På så vis gäller äktenskapsförordet. Utgångspunkten hade trots detta varit att du hade ärvt din makes enskilda egendom. Nu finns det dock särkullbarn med i bilden. Särkullbarn har rätt att få ut sin andel av arvet direkt när dennes förälder avlidit och behöver inte vänta som gemensamma barn. Gemensamma barn har istället rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider. Särkullbarnet har således rätt att ärva sin pappa direkt, istället för dig. Däremot får jag utifrån den information du uppgett inte ihop varför du skulle vara skyldig att betala hela köpeskillingen för fastigheten till dödsboet. Min tolkning av äktenskapsförordet och ägandeförhållandena är att du äger halva fastigheten och att denna utgör din enskilda egendom. Den andra hälften utgör din makes enskilda egendom och tillfaller särkullbarnet. Vill du behålla fastigheten får du i sådana fall lösa ut vederbörande.Något tydligare svar än ovanstående går dessvärre inte att ge utifrån den information jag har. Min rekommendation är att du anlitar en jurist som företräder dig i ärendet och ser till dina intressen. En jurist kan gå igenom äktenskapsförordet och även vilka tillgångar som finns. Givetvis kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig i ärendet.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på torsdag, den 24 september, klockan 9.00. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har syskonbarn rätt till arv?

2020-09-22 i Testamente
FRÅGA |Min faster har testamenterat hela sin kvarlåtenskap till ett syskonbarn då hon ej har egna barn. Vi är totalt fem syskonbarn. Har vi någon laglig arvsrätt ?
Maya Hempel |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Man har rätt att testamentera bort hela sin kvarlåtenskap till vem eller vilka man vill. Undantaget är om man har bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn eller barnbarnsbarn. Bröstarvingar har nämligen alltid rätt till en del av arvet, sin så kallade laglott. I din fasters fall finns inga bröstarvingar vilket gör att testamentet kommer gälla.Syskonbarns arvsrätt träder in i de fall ett testamente inte finns. Det finns tre arvsklasser vilka man i ett sådant fall fördelar arvet efter. Bröstarvingar tillhör första arvsklassen men då inga sådana finns går man vidare till andra arvsklassen dit syskonbarn tillhör. Dock finns ingen rätt till arv för andra arvsklassen vilket gör att övriga syskonbarn endast hade haft rätt till din fasters kvarlåtenskap om hon inte hade skrivit något testamente. Reglerna finns i ärvdabalken.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan jag testamentera mitt arv till mitt styvbarn om jag avlider före min mor?

2020-09-22 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Min fråga är så att min mor bor in Nederländerna, jag i Sverige. Jag har ej syskon eller egna biologiska barn.Om jag skulle avlida förre min mor, kan jag då testamentera mitt arv till mitt styvbarn - eller barnbarnen?Mvh
Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till Ärvdabalk (1958:637), nedan kallad ÄB. ArvsordningUtgångspunkten är att om du dör före din mor så ärver hon dig eftersom du inte har några barn eller barnbarn (2 kapitlet 2 § första stycket ÄB). Om din far också är i livet så delar din mor och far på arvet. I det fall du är gift så ärver din make/maka dig istället (3 kapitlet 1 § första stycket ÄB). När din make/maka sedan avlider så har dina efterlevande rätt till "din del" av din make/makas arv (3 kapitlet 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att om någon av dina föräldrar lever eller några av dina föräldrars syskon eller deras barn lever så har dessa rätt att ärva en del av det som din make/maka lämnar efter sig. Ovan bestämmelser är huvudregeln gällande arv. Om du inte vill att ovan ska ske så kan du skriva ett testamente där du anger hur du vill att arvet efter dig ska fördelas. Svaret på din fråga är alltså ja, du kan skriva i ditt testamente att du vill att ditt styvbarn och/eller barnbarn ska ärva dig och då kommer inte din mamma ärva något alls och inte heller din make/maka i det fall du är gift (om du är gift så har dock alltid din make/maka rätt att få ut minst fyra prisbasbelopp efter att bodelning mellan er har gjorts (3 kapitlet 1 § andra stycket ÄB). År 2020 motsvarar fyra prisbasbelopp 189 200 kr. Räcker inte din make/makas del av bodelning för att täcka prisbasbeloppet så kommer resten tas från dina tillgångar). TestamenteFör att testamentet ska vara giltigt så krävs det att det är skriftligt och att två vittnen närvarar när du skriver under testamentet. Vittnena ska skriva under med sina namn, vart de bor, tid för underskriften och även yrke om det är relevant (10 kapitlet 1-2 § ÄB). Vittnena måste vara över 15 år och inse att det är ett testamente de skriver under och betydelsen av det. Vittnena får inte vara din make/sambo eller en nära släkting (10 kapitlet 4 § första stycket ÄB). De som ärver dig enligt testamentet får inte heller vara vittnen och inte heller de vars nära anhöriga ärver dig enligt testamentet (10 kapitlet 4 § andra stycket ÄB). SammanfattningDu kan testamentera ditt arv till ditt styvbarn och/eller dina styvbarnbarn om du vill att de ska ärva dig. För att din mor inte ska ärva dig krävs det alltså att du skriver ett testamente och att detta testamente upprättas på ett korrekt sätt. Hoppas du har fått svar på din fråga! Behöver du ytterligare hjälp är du välkommen att kontakta någon av Lawlines jurister. Mvh

Är ett testamente giltigt om initialerna inte är egenhändigt skrivna?

2020-09-21 i Testamente
FRÅGA |HejJag undrar över ett testamente där signaturerna är korrekta men pagineringen/initialerna ser olika ut på alla på 4 sidor. Är testamentet juridiskt bindande om någon annan fyller i en annan persons initialer? Fältet för initialerna är ej bredvid signaturen utan längst ned till höger på dokumenten. Mvh
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga misstänker du inte att själva testamentet förfalskats, utan bara att någon annan fyllt i testatorn/testatrix initialer (dvs. den som upprättat testamentet). Du undrar därför huruvida testamentet är giltigt då initialerna förmodligen inte är egenhändigt skrivna men där signaturen är korrekt och egenhändigt skriven. Svaret på din fråga är att testamentet är juridiskt bindande, dvs. det har upprättats på korrekt sätt. Anledningen till detta är att ett av kraven som ställs vid upprättande av testamenten, s.k. formkrav, är att testamente skall upprättas skriftligen samt att testator/testatrix ska underskriva testamentshandlingen eller vidkännas sin underskrift därå, dvs. bekräfta att det är dennes underskrift, (se 10 kap. 1 § ärvdabalken). Det finns alltså endast ett krav på en egenhändig signatur och inte ett krav på egenhändigt skriven initial eller ens ett krav på att det ska vara fråga om ett egenhändigt skrivet testamente. Testamentets giltighet är alltså inte beroende av om initialerna är egenhändigt skrivna eller inte.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

När måste banken betala ut arvet?

2020-09-22 i Arvsskifte
FRÅGA |HejÄr ensam arvtagare i min mors dödsbo. Stämplad, vidimerad bouppteckning samt fördelningsblankett inlämnad till Swedbanks Arvskiftesavdelning. Min fråga är hur länge banken kan dröja med att föra över arvet till mitt konto i annan bank ? I och med att bouppteckningen är godkänd borde väl banken föra över detta omgående. Finns regler för detta, eller upp till bankens tyckande ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga är du ensam arvtagare i din mors dödsbo. Stämplad och vidimerad bouppteckning samt fördelningsblankett är inlämnad till Swedbanks arvskiftesavdelning. Du undrar om det finns regler för hur länge banken kan dröja med utbetalning av arvet och att föra över pengarna till ditt konto i annan bank. I ärvdabalken finns det inga regler för inom vilken tid arvskifte måste ske. Det innebär att dödsbodelägare i princip kan avvakta hur länge som helst med ett arvskifte. Detsamma gäller för utbetalning av arvet; det finns inga lagar som stadgar inom vilken tid banken måste betala ut arv i sig. I ditt fall kan det eventuellt styras av eventuella villkor mellan dödsboet och Swedbank. Genom att dödsboet anlitat banken för att utföra fördelning och utbetalning av arvet kan det finns villkor som godkänts för uppdraget. När det gäller utbetalning av innestående pengar på konto ska utbetalning normalt sett ske vid anfordran om inte annat avtalats. I rättsfallet NJA 1991 s. 217 skedde en utbetalning från bankkonto först mellan en och en halv och två timmar efter det att begäran därom framställts. Bankens ansågs i det fallet vara i dröjsmål med betalningen och blev därför ersättningsskyldig för skada som uppkom. Ersättningsskyldigheten avsåg förorsakad förutsebar skada (i målet förlust i fastighetsaffär). För skadeståndsskyldighet krävs således att det uppkommit en skada, att skadan varit förutsebar av banken och att det finns ett samband mellan fördröjningen av utbetalning och skadan. Domstolen uttalade dock att en bank kan behöva vidta vissa kontrollåtgärder innan en utbetalning görs och rimliga åtgärder av detta slag bör kunna genomföras utan att för den skull betalningsdröjsmål skall anses ha uppkommit. I ett fall som ditt kan det således finnas skäl för att en utbetalning inte kan ske direkt för att arvskifteshandling, bouppteckning m.m. måste kontrolleras först. Det ska även poängteras att det går att avtala om annat än att utbetalning ska ske vid anfordran. Sådana avtal förekommer i sådana fall i bankens villkor för den beställa tjänsten. Min rekommendation är att du till att börja med kontaktar banken för att få besked om när utbetalning är tänkt att ske. Det kan även vara en idé att kontrollera eventuella villkor vid ingående av avtal med banken. Om banken av någon anledning vägrar att betala ut arvet kan det vara en idé att du anlitar en jurist som företräder dig i kontakt med banken. Om så är intressant kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. För en offert och vidare kontakt är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad händer med våra tillgångar om min make dör?

2020-09-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Vad händer om min man avlider? Han har ett barn, jag har 2 barn, vi har ett barn. Inget äktenskapsförord. Jag har ett mindre arv från min far. Hur ärver makens dotter gällande pengar och prylar?
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur arvet efter din make kommer att fördelas om han går bort. Då inget annat framgår från frågan så antar att din make inte har något testamente. För att svara på din fråga så kommer jag först att gå igenom gällande rätt. Regler om äktenskap och arv reglerar i Äktenskapsbalken (ÄktB) respektive Ärvdabalekn (ÄB)Äktenskapet upplöses genom ena makens död:Ett äktenskap upplöses genom ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § ÄktB). När äktenskapet upplöses ska egendomen fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Det innebär att allt ni äger idag och köper framöver delas lika om ni en dag skulle gå skilda vägar. En viktig skillnad mellan att vara gift och sambo är giftorätten som innebär att ni har rätt till hälften av värdet på alla era gemensamma tillgångar vid en bodelning efter avdrag för skulder – även det ni äger sedan innan äktenskapet. Utgångspunkten är alltså att all egendom är giftorättsgods, om inte den gjorts till enskild (7 kap. 1 § ÄktB). Att en egendom är enskild innebär att den ges till endast den inte blir föremål för bodelning. Gemensamma barns arvsrättEfter en bodelning kommer alltså all er egendom ha fördelats mellan er. Den del som är din mans efter en bodelning ska sedan fördelas ut på hans arvingar enligt Ärvdabalken. Enligt 2 kap 1 § ÄB utgör arvlåtarens, alltså den avlidnes, bröstarvingar den första arvsklassen. Bröstarvingarna, alltså den avlidnes barn, har alltid rätt till laglott. Laglotten är hälften av det arv bröstarvingen skulle ha fått om det inte funnits testamente till förmån för någon annan (7 kap 1 § ÄB). Denna del får inte inskränkas genom testamente. Makars arvsrättDet som finns kvar ifrån den avlidne maken, efter bodelning, kallas för kvarlåtenskap. Efterlevande make ärver föregemensamma barn. Alltså måste ett gemensamt barn vänta tills båda föräldrarna är döda för att få ut sin laglott. Den efterlevande maken ärver all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB), om inte den avlidnes testamente säger något annat. Fri förfoganderätt innebär att kvarlåtenskapen får spenderas fritt av den efterlevande maken med inskränkningen att denne inte får testamentera bort den (3 kap 2 § ÄB) eller ge bort det gåva (3 kap 3 § ÄB). Makens arvsrätt skjuter alltså upp barnets rätt till sin laglott. Det gemensamma barnet får vänta tills att båda föräldrarna är döda för att få ut sitt arv. När den efterlevande maken går bort så har gemensamma barn rätt till efterarv efter den först avlidne maken. Efterarvet beräknas efter en kvotdel, kvotdelen för efterarvingar beräknas genom att räkna ut hur stor del av den efterlevande makens totala egendom som består av den först avlidnes kvarlåtenskap. Särkullsbarns arvsrätt Efterlevande make ärver före gemensamma barn men särkullsbarn har rätt att få ut sin del av arvet genast vid sin förälders död. De behöver inte vänta tills den andra maken eller makan dör, till skillnad från gemensamma barn, (3 kap 1 § ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sin rätt att direkt få ut sitt arv efter en avliden förälder till förmån för sin styvförälder (3 kap 9 § ÄB). Den efterlevande maken får då arvet med fri förfoganderätt innebär att kvarlåtenskapen får spenderas fritt av den efterlevande maken med inskränkningen att denne inte får testamentera bort den (3 kap 2 § ÄB) eller ge bort det gåva (3 kap 3 § ÄB).I ditt fall: För att förklara hur det blir i ditt fall kommer jag att använda hypotetiska siffror då jag hoppas att detta kan göra det enklare att förstå reglerna. Observera att jag antar att det inte finns testamente. Säg att du och din make tillsammans har giftorättsgods (alltså både "pengar och prylar") värt 2 000 000 kr och ingen enskild egendom. Arvet från din far ingår i giftorättsgodset så länge ni inte har gjort det till enskild egendom genom äktenskapsförord eller om din far gjorde det till enskild egendom i ett gåvobrev. Efter bodelning kommer din make att ha 1 000 000 kr i kvarlåtenskap. Innan du som hans maka får ut något arv kan makens särkullsbarn begära ut sin laglott. Maken har 2 barn. Särkullsbarnets laglott blir då ½ av (1 000 000 kr / 2). Särkullsbarnet har alltså rätt att få ut sin laglott som är 250 000 kr. Resterande 750 000 kr, inklusive ert gemensamma barns laglott på 250 000 kr, ärver du som maka. 2/3 (500 000) av denna summa kan du göra vad du vill med. De 1/3 (250 000 kr) som egentligen tillhör ert gemensamma barn ärver du med fri förfoganderätt. Denna del får ert gemensamma barn ut först när du och har avlidit.Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan ett särkullbarns moder ärva från särkullbarnets fader?

2020-09-22 i Arvsordning
FRÅGA |ArvEtt särkullbarn dör före föräldrarna. Hen har ingen familj (ogift och barnlös). När föräldern/fadern dör hur fördelas arvet? Går någon del till särkullbarnets moder?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Särkullbarnets moder kommer inte ärva något efter särkullbarnets fader (om inte det finns ett testamente som säger så). Nedan förklarar jag både varför det är så med utgångspunkt i den legala arvsordningen och hur arvet fördelas vid faderns bortgång.Den legala arvsordningenDen legala arvsordningen är den lagfästa ordningen som bestämmer vilka som ska ärva efter någon. Denna ordning gäller om inte det finns ett testamente som säger någonting annat (det finns dock undantag från detta vad gäller bröstarvingar som har rätt till sin laglott men det aktualiseras inte här). Jag antar att särkullbarnets far inte har skrivit ett testamente, varför den legala arvsordningen gäller och innebär följande.I svensk arvsrätt finns det tre olika arvsklasser (2 kap. ärvdabalken, ÄB). De i den första arvsklassen ärver allt. Om det inte finns några i den första arvsklassen går man vidare till den andra arvsklassen. Om det inte finns några i den andra arvsklassen går man till slut vidare till den tredje. Om det inte finns någon som tillhör arvsklasserna går arvet till Allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). Är det flera personer i en arvsklass delar dessa lika på kvarlåtenskapen, dvs. det som den avlidne lämnar efter sig.Bröstarvingar tillhör den första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB). Med bröstarvinge menas helt enkelt barn. Särkullbarnet är alltså faderns bröstarvinge. Om bröstarvingen gått bort innan arvlåtaren (fadern i detta fall) träder bröstarvingens barn i bröstarvingens rätt till arvet, dvs. barnbarnen får då ärva. Eftersom särkullbarnet inte hade några barn finns det ingen på särkullbarnets sida som kan ärva dennes del av kvarlåtenskapen. Särkullbarnets moder kan inte träda in i särkullbarnets rätt till arv och ärver alltså inte av fadern. Särkullbarnets del av arvet delas då mellan faderns övriga bröstarvingar. Om fadern inte har några andra barn finns det inga i den första arvsklassen, varför vi får gå över till den andra arvsklassen. I denna finns faderns föräldrar och om dessa inte lever faderns syskon/halvsyskon, (2 kap. 2 § ÄB).Om det inte finns några i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje arvsklassen. Denna består av den avlidnes mor- och farföräldrar, dvs. faderns mor- och farföräldrar, (2 kap. 3 § ÄB). Personer som inte tillhör arvsklasserna ärver alltså inget om inte det finns ett testamente som säger annorlunda. Särkullbarnets mor tillhör inte någon av klasserna i förhållande till fadern, varför hon inte kommer ärva något efter honom, (se 2 kap. 4 § ÄB). Finns det inga i den tredje arvsklassen går arvet, som sagt till Allmänna arvsfonden. Arv mellan makarOm fadern är gift (vilket jag antar att han är då du nämner "särkullbarn", dvs. barn från tidigare förhållande) blir särskilda regler om arv mellan makar aktuella. Dessa regler gäller "automatiskt" men kan testamenteras bort. Reglerna innebär helt enkelt att den efterlevande maken får ärva hela kvarlåtenskapen före de gemensamma barnen, dvs. bröstarvingarna (dock inte före särkullbarn med ett visst undantag). Först när den efterlevande maken (dvs. den andra föräldern) gått bort får de gemensamma barnen arvet från sin far samtidigt som de får ärva från den efterlevande maken som precis gått bort, (se 3 kap. 1 & 2 § ÄB).Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Efterlevande makes arvsrätt och bröstarvingars efterarvsrätt

2020-09-21 i Efterarv
FRÅGA |Min mor och far är gifta. Mor har 2 äldre barn sen ett tidigare förhållande och min mor och far har 2 gemensamma barn. Om min far går bort först, vad händer då med deras gemensamma hus? Har min mors äldre barn rätt till lika stor del som mig och mitt syskon? Jag tänker så här: jag och mitt syskon som är deras gemensamma barn ärver 50% var av fars del samt 25% av mors del. Vad gäller?
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ärvdabalken (ÄB) regleras hur den bortgångnes arv ska fördelas om inte frågan har reglerats i ett testamente. Av din fråga framgår inte att din far har skrivit ett testamente, därmed kommer mitt svar utgå från att ett sådant inte finns.Efterlevande makes arvI ärvdabalken finns regler om efterlevande makes arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Din mor blir efterlevande make om din far går bort. Denna regel innebär att din fars kvarlåtenskap kommer att tillfalla din mor vid hans bortgång. Det finns dock ett undantag till denna regel och det är om den bortgångne maken har särkullbarn. I en sådan situation har särkullbarnen rätt att få ut sitt arv direkt, denna rätt kan dock särkullbarnet välja att avstå till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). Av frågan framgår att din mor har två särkullbarn men att din far enbart har två gemensamma barn tillsammans med din mor, regeln om särkullbarn är därmed inte tillämplig vid bortgången av din far. Om din far går bort kommer alltså din mor att ärva all din fars kvarlåtenskap.Efterlevande make ärver egendomen med fri förfoganderättEfterlevande make kommer att ärva egendomen med så kallad "fri förfoganderätt". Detta innebär att din mor har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantaget att hon inte får testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB).Gemensamma bröstarvingar får vänta på sin "tur"Gemensamma barn har en så kallad efterarvsrätt på den levande makens kvarlåtenskap, vilket innebär att du och ditt syskon har rätt att få ut arvet efter er far efter att er mor går bort (3 kap. 2 § ÄB). Er mors särkullbarn har inte någon rätt att få ut arv från er far. För att veta hur stort arvet är efter er far är det lämpligt att göra en kvotdelsberäkning (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Jag ska nu ge ett exempel på hur en sådan beräkning går till.BeräkningsexempelFaderns kvarlåtenskap 1000 000 krModerns egendom 2000 000 krNär fadern går bort ärver modern 1000 000 kr med fri förfoganderätt, hon har nu en egendom på totalt 3 000 000 kr som hon kan göra vad hon vill med. Faderns kvarlåtenskap utgör 1/3 av moderns egendom och denna kvotdel ska vid moderns bortgång tillfalla faderns bröstarvingar. När modern går bort efterlämnar hon 4 500 000 kr. Faderns bröstarvingar har rätt till 1/3 av denna kvarlåtenskap, dvs. 1500 000 kr. Eftersom det är en andelsrätt kan arvet från fadern både öka och minska beroende på hur mycket modern efterlämnar vid hennes bortgång.Moderns arv beräknas för sig. De resterande 2/3 av moderns kvarlåtenskap (den del som inte utgör faderns kvarlåtenskap) kommer att delas mellan moderns bröstarvingar, dvs. i er situation mellan både särkullbarn och gemensamma barn.SammanfattningsvisOm det inte finns ett testamente gäller följande. Vid din fars bortgång kommer din mor att ärva din fars kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Det innebär exempelvis att din mor kommer att ärva din fars andel av huset. När din mor går bort kommer du och ditt syskon (gemensamma bröstarvingar) dela lika på den andel av din fars kvarlåtenskap som finns kvar. Du, ditt syskon och din mors två särkullbarn kommer vidare att dela på er mors kvarlåtenskap (den del som finns kvar bortsett från er fars kvarlåtenskap).Med vänlig hälsning,