Make ärver före gemensamma barn

2020-03-30 i Arvsordning
FRÅGA |Hej Min far dog för 4 år sen.Min bror och mamma är på samma sida.Har ett landställe. Som vi inte är ense om.Kan jag få.ut mitt farsarv?
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huruvida du kan få ut ditt arv efter din far nu beror på hur omständigheterna ser ut. Var din far och mamma gifta när din far avled? Ifall dina föräldrar var gifta har nämligen din mamma arvsrätt som din fars maka. Enligt lag ärver nämligen make före gemensamma barn (3 kap 1 § ärvdabalken). De gemensamma barnen får istället rätt till ett efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap 2 § ärvdabalken). Ifall dina föräldrar var gifta och det inte finns något testamente som ger dig rätt till ditt arv direkt behöver du alltså vänta till att även din mamma avlider för att kunna få ut arvet. Ifall dina föräldrar inte var gifta är det du och din bror som har arvsrätt (2 kap 1 § ärvdabalken). Ni ska i så fall dela lika på arvet efter din far. Eftersom att din far har varit död i fyra år bör en bouppteckning redan ha upprättats. Innan ett arvskifte kan göras måste en bouppteckning upprättas och den dödes och dödsboets skulder betalas (21 kap 4 §). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Möjlighet att testamentera bort bröstarvinges del i arv

2020-03-30 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är ensamstående och har en dotter samt en dotter, som är avliden- som har två barn- alltså mina barnbarn. Jag skulle vilja ge min dotter, som hjälper mig mkt- det mesta av mitt arv. Hur formulerar jag det i mitt testamente?Kan jag ge mina barnbarn 1/4 del och min dotter 3/4 delar? Eller kan min dotter få hela arvet?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag förstår din fråga så undrar du om du kan strukturera ditt testamente till fördel för för din ena dotter, antingen så att hon får en större del av arvet eller hela arvet. I en sån här frågeställning aktualiseras ärvdabalken (här)(jag kommer nedan förkorta lagen som ÄB). I denna lag regleras den legala arvsordningen (2 kap. ÄB). Enligt dess bestämmelser är bröstarvingar främst i turordningen att ärva (2 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att arvlåtarens barn tar lika lott av arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). I samma bestämmelse sägs att ifall en bröstarvinge har avlidit, så ska dess avkomling träda i dess ställning. Detta gör att din ena dotters barn har ställning som bröstarvingar på grund av att din dotter gått bort. Detta kallas istadarätten. Detta är utgångspunkten för din situation. Eftersom barn tar lika lott, och din ena dotters barnbarn har inträtt i din dotters ställning, betyder detta att dina barnbarn har rätt till ½ av arvet och din dotter har rätt till den andra halvan av arvet. Nu kommer vi till din fråga ifall du kan ändra detta förhållandet på något sätt. Kort kan sägas att du har rätt att upprätta testamente (enligt 9 kap. 1 § ÄB) och regler för hur detta ska gå till finns i ärvdabalkens tionde kapitel (här). Egentligen ställs det inget krav på hur du formulerar testamentet. Däremot kan sägas att det är bra att vara så tydlig som möjligt med hur du vill att arvet ska fördelas. Du är alltså fri att formulera ditt testamente som du vill. Det finns dock vissa formella krav på hur man upprättar ett testamente (10 kap. ÄB). Regler om laglott:I ärvdabalken finns regler som tillförsäkrar bröstarvingar att ta del av arvet. I lagens 7 kap 1 § stadgas att hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge utgör hans laglott. I detta fall så är respektive barnbarns arvslott ¼ av arvet, alltså sammanlagt ½ av arvet. Deras laglott kommer alltså vara ⅛ av arvet var, och ¼ av arvet tillsammans. Detta är vad de som minst har rätt till av ditt arv. Därav följer att dina barnbarn som minst har rätt till denna del av egendomen. Det ska dock påpekas att du som testamentsgivare har rätt att testamentera bort all din egendom till din dotter om du vill. För att barnbarnen ska ha rätt till sin laglott i detta fall måste de påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Har barnbarnen inte påkallat jämkning inom 6 månader från det att de tog del av testamentet genom delgivning så har de förverkat sin rätt till laglotten. I ett sånt scenario är testamentet giltigt och din dotter får all din egendom. Det bör noteras att barnbarnen var för sig måste påkalla jämkning för att få ta del av sin del av laglotten. Sammanfattningsvis: Du kan testamentera bort all din egendom till din dotter om du vill, men dina barnbarn kan begära jämkning av testamentet och på så vis få ta del av sin laglott (som är ⅛ av arvet var i detta fall, dvs. ¼ av arvet totalt). Hoppas detta besvarade din fråga! MVH

Kan min före detta man ärva mig "indirekt" om ett av våra gemensamma barn går bort?

2020-03-30 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är skild och vi har två gemensamma barn som inte har egna barn. Mina föräldrar är borta och jag har en bror.Om jag gör bort ärver ju mina barn, men det jag undrar är vad som händer om något av barnen går bort före sin far. Ärver han dom då, dvs indirekt mig?Kan jag stoppa detta genom ett testamente?
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). I Sverige finns det en legal arvsordning. Det innebär att arv sker i en viss ordning till specifika personer ifall det inte finns ett testamente. Enligt 3:1 ÄB ärver makar varandra i första hand. Viktigt här är att endast makar ärver varandra, inte före detta makar. Eftersom du och din före detta man har skilt er har han inte någon rätt att ärva dig. Istället kommer ditt arv att gå till dina barn enligt 2:1 ÄB. Detta verkar också vara vad du kommit fram till på egen hand enligt frågan.Skulle något av dina barn sedan gå bort före sin pappa kommer deras arv i första hand att gå till deras egna barn enligt 2:1 ÄB, ifall de har några vid den tiden. I andra hand ärver föräldrarna enligt 2:2 ÄB. Det innebär att hälften av barnets arv kommer gå till pappan, alltså din före detta man. Den återstående hälften kommer gå till mammans sida, alltså din. Om du vid den här tiden hunnit gå bort ärver istället arvlåtarens syskon, alltså ditt andra barn.Sammanfattningsvis innebär detta att det kan bli så att din före detta make "indirekt" ärver dig. Så kan bli fallet ifall du avlider först och ditt arv går till dina barn. Om ett av barnen sedan dör före sin pappa kommer arvet att gå till föräldrarna om barnet inte har egna barn. Den halvan av arvet som går till din före detta man kan då delvis bestå av pengar som barnet ärvt av dig. Detta kan du inte stoppa med hjälp av testamente eftersom pengarna vid den tiden tillhör ditt barn. Det är ditt barns eventuella testamente som kan reglera vem pengarna ska gå till i sådana fall.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Värdering av egendom vid arvskifte

2020-03-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min mors man dog i november. De har inga gemensamma barn, men varsina två särkullsbarn. En av mannens döttrar vill ha sin laglott nu och inte vänta tills min mor dör. Det gjordes en bodelning i december, men p g a olika anledningar har inte arvskiftet blivit genomfört än. Dödsboet består till stor del av aktier som nu i Coronatider minskat väldigt mycket i värde. Ska särkullsbarnet fortfarande tillskiftas det belopp som bodelningen kom fram till, trots att det värdet idag inte finns kvar? Eller ska särkullsbarnet tillskiftas en andel av aktierna? Hur är det tänkt när det som fanns i bodelningen inte finns kvar vid arvskiftet p g a värdeminskning?Tacksam för er hjälp.
Linnéa Lind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar olika aspekter av arvsrätt. Vid fördelning av arv är det ärvdabalken (1958:637) som är tillämplig lag. Jag kommer att i det följande att behandla vad som är arv samt fördelningen av arv vid arvsskiftet då det har betydelse för din fråga om värderingen.Vad är arv?Innan bodelningen har värdet av makarnas tillgångar och skulder tagits upp i bouppteckning (20 kap 4 § ÄB). Den avlidnas kvarlåtenskap är det sammanlagda värdet av den avlidne makens andel vid bodelningen adderat med dennes enskilda egendom. En arvsberättigad bröstarvinge har rätt till en andel av arvlåtarens kvarlåtenskap (2 kap 1 § ÄB). Om det finns gemensamma barn med en efterlevande maken övertar den efterlevande maken de gemensamma barnens andel med fri förfoganderätt (3 kap 1 §). Vid den efterlevande makens död har barnen rätt att få ut arvet efter den först avlidne, s.k. rätt till efterarv (3 kap 2 § ÄB). Ett särkullsbarn kan också avstå sin andel till förmån för den efterlevande maken med samma rätt till efterarv (3 kap 9 § ÄB).Fördelning av arvVid arvsskiftet ska kvarlåtenskapen fördelas. Det är dödsbodelägarna som ska komma överens om hur fördelningen ska ske. Den slutgiltiga fördelningen framgår av ett arvskifteshandling, vilket kräver att alla ska vara överens (23 kap 4 § ÄB). Om arvingarna inte är överens kan ni ansöka om förordnande av skiftesman (23 kap 5 §). Skiftesmannen kommer att fördela egendomen utifrån gällande regler.VärderingFör värdering av egendom vid arv finns inga regler som är uttryckta i lagtext, men däremot olika principer. Huvudprincipen är att marknadsvärdet vid dagen för arvsskiftet ska användas vid fördelningen, inte det värde som angetts i bouppteckningen och som också legat till grund för bodelningen. Arvingarna är dock fria att ge egendomen valfritt värde så länge de är överens om det vid upprättandet av arvskifteshandlingen. Den nuvarande regleringen gör det således möjligt att ta hänsyn till en värdeminskning.SammanfattningI ditt fall innebär detta att särkullbarnet har rätt till en andel av kvarlåtenskapen. Arvet utgörs således av en andel av den avlidnes del efter bodelningen adderat med dennes enskilda egendom. Arvet är alltså inte är detsamma som värdet av den avlidnes del efter bodelningen. Vid arvsskiftet är det upp till er dödsbodelägare att komma överens om värdet för egendomen, t.ex. aktierna. Huvudprincipen är att marknadsvärdet vid dagen för arvsskiftet som ska användas. Om ni inte skulle komma överens kan ni ansöka om skiftesman. Eftersom huvudprincipen är att värdet vid skiftesdagen ska användas kommer skiftesmannen troligen att tillämpa det värdet.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Testamente till barnbarn - förvaltas av annan än föräldrar?

2020-03-30 i Testamente
FRÅGA |Jag undrar om jag kan testamentera bort en del av mina tillgångar tillnågon annan än min son? Jag vet att jag inte kan testamentera bort allt, men hur mycket, om något?Jag har inga andra barn och är ensamstående i dag. Kan jag testamentera till vänner, organisationer?Går det att testamentera till omyndiga barnbarn och låta annan närstående pålitlig person än föräldrarnaförvalta/äga dessa tillgångar, tills barnbarnen uppnår myndig ålder (1 år, 5 år och 10 år nu)?Föräldrarna är mkt oansvariga, har bla. stora kredit skulder och skulle förbruka barnens pengar till konsumtion och nöjen.Det här oroar mig mycket, jag vill gärna veta om jag kan göra något.Tack på förhandMvh
Anna Johannesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Relevanta bestämmelser finns i ärvdabalken (ÄB) och föräldrabalken (FB).Jag kommer först förklara vem som har rätt till arv och vilken rätt du har att själv bestämma genom testamente. Sedan går jag in på hur du kan se till att barnbarnens eventuella arv inte används på fel sätt. Vem ärver om inget testamente finns?De som i första hand ska ärva är de i första arvsklassen (bröstarvingarna) det vill säga släktingar i rakt nedstigande led (barn, eller om barnen inte längre finns i livet så blir det barnbarnen osv). (2 kap. 1 § ÄB) Då du är ensamstående och inte har några andra barn, får din son som utgångspunkt ärva allt. Undantag från detta kan dock göras genom testamente. Testamente kan ändra dettaDet arv en arvinge har rätt till enligt ovan om det inte funnits något testamente kallas för arvslott. Hälften av en bröstarvinges arvslott utgör dennes laglott (7 kap. 1§ ÄB). För att få ut sin laglott äger en bröstarvinge rätt att påkalla jämkning i testamente. (7 kap. 3§ ÄB) Med andra ord har din son rätt till minst hälften av det du lämnar efter dig (kvarlåtenskapen). Om du skulle testamentera bort mer än hälften har din son rätt att påkalla jämkning av testamentet och få ut sin laglott med följden att testamentstagarna får ärva mindre. Du kan utan hinder testamentera angående hälften av kvarlåtenskapen. Vem du vill testamentera till är helt och hållet upp till dig; barnbarn, vänner, organisationer med mera. Vem förvaltar det omyndig person ärver?Den som ännu inte fyllt 18 år och därmed är omyndig, har inte rätt att själv förfoga över sina tillgångar. (9 kap. 1 § FB) Det är då barnets föräldrar som är barnets förmyndare. (10 kap. 1 § FB) Föräldrarna i egenskap av förmyndare har då som utgångspunkt ansvaret för att förvalta sådant som barnet äger. Om du inte vill det dina barnbarn ärver ska förvaltas på fel sätt av deras föräldrar, kan du i testamentet villkora rätten till arv med särskild överförmyndarkontroll. Om arvet överstiger ett visst prisbasbelopp sker detta automatiskt, men det är klokt att ha försäkrat sig om det genom villkor i testamentet. (Se 16 kap. 11 § FB)En överförmyndare väljs i varje kommun (19 kap. 1 § FB) och utövar tillsyn över bland annat förmyndare. (16 kap. 1 § FB) Pengar som satts in hos bank enligt ett sådant villkor får inte tas ut utan överförmyndarens samtycke. (13 kap. 8 § FB) Med andra ord, om dina barnbarn ärver pengar med villkorad överförmyndarkontroll, kommer dessa finnas på ett bankkonto som föräldrarna inte kommer få ta ut pengar från utan överförmyndarens samtycke. Detta förhindrar att pengarna används till någon annans nytta än barnens. Som sagt utses överförmyndare för varje kommun, som exempel har Göteborgs stad skrivit bra information om överförmyndarens roll; här. Vad händer nu?Om du inte vill att din son ska ärva hela kvarlåtenskapen, behöver du skriva ett testamente. Jag rekommenderar dig att ta kontakt med en jurist som kan hjälpa dig med detta och tänk särskilt på villkor angående överförmyndare om du testamenterar till dina barnbarn.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan jag testamentera bort min dotters laglott?

2020-03-30 i Laglott
FRÅGA |Måste jag skriva testamente om jag vill att min dotters sambo ska ärva hennes laglott efter mej? Hon har skrivit testamente till förmån för honom.
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! Vad är problemet?Jag tolkar din fråga som att du vill testamentera bort din dotters laglott till din dotters sambo. Reglerna kring vad som gäller kring arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Vad säger ärvdabalken?Vem ärver om du går bort? Det finns tre olika arvsklasser som man ärver efter någon. För att kunna gå vidare till nästa arvsklass måste den föregående vara helt uttömd. I första hand ärver dina barn och om de har gått bort dina barnbarn eftersom de ingår i första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär alltså att det primärt är din dotter som ärver efter dig. Är du gift så ärver din make före din dotter om det är ert gemensamma barn och hon måste då vänta tills hennes pappa gått bort innan hon kan ta del av arvet. Är det bara ditt barn så är hon ett så kallat särkullbarn och har då rätt att få ut sin laglott direkt (3 kap. 1 § ÄB).Kan du testamentera bort din dotters laglott? Föräldrars barn inom svensk arvsrätt kallas bröstarvingar. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott oavsett vad ett testamente säger (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten utgör i regel hälften av all din kvarlåtenskap, alltså hälften av all egendom du äger när du går bort. Det går att skriva en önskan om att bröstarvingar ska avstå från att kräva ut sin laglott, men om din dotter inte vill acceptera den önskan har hon rätt att få ut sin laglott ändå. Det innebär att om du skulle testamentera bort din dotters laglott skulle hon kunna ansöka om att jämka ditt testamente när du gått bort (7 kap. 3 § ÄB). Testamentet blir då ogiltigt i den mån som det inskränker på din dotters laglott. Din dotter måste ansöka om jämkning inom sex månader från det att hon delgivits testamentet, annars blir testamentet gällande trots att det kränker hennes laglott (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). SammanfattningDu kan inte testamentera bort din dotters laglott. Skulle du göra det så kan din dotter jämka testamentet för att få ut sin laglott, men om hon inte gör det inom sex månader så förlorar hon sin rätt till laglotten.Hoppas du fått svar på din fråga!

Hur kan jag fördela arvet till mina barn?

2020-03-30 i Laglott
FRÅGA |Hej, Undrar om man kan bestämma (via testamente) att fördela arvet (all min egendom) olika efter min bortgång?Till exempel att arvet skall fördelas 60% och 40% mellan mina två barn! Notera att jag är inte gift.
Andreas Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Finns det inget testamente skrivet, kommer dina tillgångar att fördelas lika mellan dina två barn (bröstarvingar). Skriver du däremot ett giltigt testamente så kan du i viss mån reglera hur arvet ska fördelas, även dina barn emellan.Huvudregeln är att dina barn alltid har rätt till sin så kallade laglott. Laglotten är hälften av ditt arv, så eftersom du har två barn kommer barnen alltid ha rätt till en fjärdedel var av ditt arv. Laglotten utgör då hälften av ditt totala arv. Se 7:1 Ärvdabalken. Den andra hälften av arvet kan då fördelas som du själv önskar med ett testamente. Fördelningen skulle i sådana fall kunna vara 25% till Barn X och 75 % till barn Y genom testamentet.Exempel: Anta att en förälder efterlämnar ett arv på 100 000 kr och har två barn. Dessa barn har enligt lag, laglotten rätt till 25 000 kr vardera. Men genom testamentet så kan det ena barnet få 50 000 + 25 000 från sin laglott vilket blir 75 000 kr. Och det andra barnet får då sin laglott på 25 000 kr.Observera att testamentet aldrig kan göra så att ett barn får mindre än 25 000 kr i exemplet. Resterande 50 000 kr kan fördelas hur du vill genom ett testamente.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

arvsordning enligt ärvdabalken

2020-03-30 i Arvsordning
FRÅGA |hej om en person avlider efterlämnande en kvarlåtenskap(i förekommande fall:efter bodelning )på 600 000kr.hur fördelar jag följande när de efterlevande ära) sambon ett med sambon gemensamt barn och ett eget särkullbarn.b)mormor,morfar och en farbror.c)hustrun två gemensamma barnoch ett särkullbarn på vardera sidan.d)en bror och en halv bror e)en bror son och 3 systerdöttrar de sistnämnda har samma mammaf)tre egna säkkullbarn samt hustru(som vid bodelningen endast tilldelades 100 000kr totalt hälften enskild egendom och hälften giftorättsgods)hur förklarar man och fördelar beloppen?och vilka lagrum använder man?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Eftersom din fråga berör arv, så ska vi ta upp förutsättningarna för att kunna besvara din fråga. jag kommer utgå från den generella legala arvsordningen enligt lag, Ärvdabalken, och utgå från att testamente eller liknande inte finns. Förtydligande. När jag skriver 2:2 ÄB eller liknande så menar jag 2 kap 2 § Ärvdabalken. a) Sambon kan inte ärva, 2:4 ÄB varav hen inte får något. De enda kvar som kan ärva är därför barnen enligt 2.1 ÄB. De finns två barn, varav det inte finns någon inbördes skillnad mellan barnen ska de ärva jämt. Alltså 300 000 kr var. b) Om inga barn eller annan släkting i rakt nedstigande led finns, ärver föräldern 2:2 ÄB. Om föräldrarna är döda, kan syskon ärva 2:2 andra stycket ÄB. Om de inte finns föräldrar, syskon, syskonbarn etc, ärver mor-och farföräldrar 2:3 ÄB. 2:3 ÄB, är mor- och farföräldrarna döda, ärver deras barn deras rätt (alltså den dödes föräldrar syskon, alltså farbröder etc). Detta innebär att mormor och morfar ärver enligt 2:3 ÄB. Farbrorn kan endast ärva om farmor eller farfar till den döda också har dött. Vi utgår från att sådant är fallet. Detta innebär att den dödes mor- och farföräldrar skulle ha fått 150 000 kr var ( detta eftersom de är 4 personer = 600 000/4 = 150 000 kr). Dock lever varken farmor eller farfar, vilket innebär att deras totala lott på 300 000 kr faller på farbrodern. Alltså får farbrodern 300 000 kr, och mormor 150 000 kr och morfar 150 000 kr. c) Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Detta innebär alltså att barnen ärver den döda föräldern. Dock säger 3:1 ÄB att maken till den döda gifta personen ska få överta all kvarlåtenskap när personen i fråga dör. Denna princip har företräde framför 2:1 ÄB. Enligt 3:1 ÄB har särkullsbarn rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död, varav de har företräde framför gift make/maka och andra barn när den döde var gift. Detta innebär att särkullbarnet till den döde får ut sin del, 200 000 kr direkt. De andra två barnen ska få ut resterande 400 000 kr, men eftersom vi har ett undantag i 3:1 ÄB, kommer hustrun ärva alla dessa pengar. Hustrun får 400 000 kr. Särkullsbarnet till hustrun får ingenting då denna inte på något sätt är släkt med den döde. d) Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Enligt 2:2 ÄB så framkommer det att om inga bröstarvingar finns så ska föräldrarna få ta del av arvet. Om en av föräldrarna är döda, ska syskonen ärva den döda förälderns del, 2:2 ÄB andra stycket. Detta innebär att syskonen, så väl hel som halv ärver. Eftersom de är de enda arvingar delar de lika på arvet. 300 000 kr var till brodern och halvsyskonet. e) Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Enligt 2:2 ÄB så framkommer det att om inga bröstarvingar finns så ska föräldrarna få ta del av arvet. Om en av föräldrarna är döda, ska syskonen ärva den döda förälderns del, 2:2 ÄB andra stycket. Är ett av syskonen i sin tur döda, går arvet till det döda syskonens barn, 2:2 andra stycket ÄB. Detta innebär att syskonbarnen har rätt att ärva den döde. Syskonen skulle ha fått 300 000 kr var. De är döda, varav barnen ärver deras del. Brorsonen ärver direkt 300 000 kr. Systerdöttrarnas mamma skulle fått 300 000 kr, varav de får dela denna summa på 3, alltså 100 000 kr var. f) Enligt 3:1 ÄB har särkullsbarn rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död, varav de har företräde framför gift make/maka och andra barn när den döde var gift. 3:1 ÄB säger även att en make har alltid rätt till att ärva 4 basbelopp, 1 basbelopp = 48 300 kr. Fyra basbelopp = 4x48 300 kr = 193 200 kr. Detta innebär att hustrun har rätt till 193 200 kr, men att resterande del kommer ärvas av de 3 särkullbarnen. 600 000 kr - 193 200 = 406 800 kr, vilket är den totala arvet särkullbarnen får dela på. 406 800 kr /3 = 135 600 kr. Varje särkullbarn får 135 600 kr.