Hembudsklausul i testamente

2021-06-24 i Testamente
FRÅGA |Hej!Frågor om särskild förvaltning som skall framgå i testamente. Tre barn (barnbarn till min avlidne son kommer att vara bröstarvingar). Jag kommer att villkora, kvarlåtenskapen som kommer att utbetalas vid 35 års ålder. I kvarlåtenskapen ingår fastigheter (lantställe). Fastigheterna kommer att ägas tillsammans med mina 3 döttrar. Hur hanterar man löpande kostnader och ev investeringar (t ex reparationer och underhåll) fram till det att barnbarnen blir 35 år. Behöver det regleras i testamentet?Om barnbarnen skulle äga en av fastigheterna själva, kan man då i testamentet reglera hur man får sälja (t ex för att försälja fastigheten måste övriga testamentstagare (3 döttrar) först tillfrågas att få köpa fastigheten innan den går ut på försäljning på fastighetsmarknaden?Tacksam för svar!
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Testamentera egendom med villkor Jag tolkar din fråga som att du ska testamentera viss egendom med villkoret att barnbarnen (bröstarvingarna) ska få tillgång till den vid 35 års ålder. Detta är fullt möjligt att göra. Dock kan det vara bra att ha i åtanke att bröstarvingar alltid har rätt att begära sin laglott, det vill säga hälften av det som de enligt lag skulle ha erhållit om inget testamente fanns (7 kap. 1 § ärvdabalken). Med andra ord går det inte att kräva att de ska avstå hela sin arvslott till en viss ålder, men däremot att framställa en önskan. Reparationer och underhållDet finns inga lagstadgade krav på att ett testamente måste reglera vem som ska stå för vilka kostnader för förordnad egendom. För att underlätta tolkningen och för att undvika framtida konflikter är det dock bra att upprätta ett testamente så omfattande och tydligt som möjligt. Handlar det om underhåll och reparationer till följd av nyttjande och slitage kan det därför vara rimligt att låta de som ensamt har nyttjat fastigheterna stå för kostnaderna. Handlar det å andra sidan om större renoveringar och dylikt som kan påverka priset vid en framtida försäljning finns det anledning att låta dessa kostnader speglas mot en eventuell värdeökning. Hembudsvillkor Vad gäller benefika överlåtelser, till vilket överlåtelse genom testamente och arv tillhör så är det möjligt att förena överlåtelsen med ett så kallat hembudsvillkor. Ett sådant villkor innebär att om någon av dina bröstarvingar i framtiden vill sälja sin andel av fastigheten så måste denne först erbjuda de övriga delägarna att köpa andelen innan försäljning på den öppna marknaden sker. Hembudsklausuler gäller dessutom även för dödsboet efter den som mottar en fastighet med hembudsförbehåll.Sammanfattning Hur eventuella kostnader rörande fastigheterna ska fördelas behöver inte regleras i testamentet. För att undvika eventuellt framtida konflikter kan det dock vara bra att utforma testamentet så tydligt som möjligt. En möjlig lösning är då att låta de som nyttjar fastigheten stå för underhållskostnader och att de som bekostar större renoveringar etc. får tillbaka en större andel vid en eventuellt framtida försäljning. När sådan information saknas i ett testamente så gör man istället tolkningar av testatorns vilja, vilket av förklarliga skäl inte alltid är så lätt. Det är även möjligt att införa en så kallad hembudsklausul i testamentet, vilket gör att en arvtagare som vill sälja sin andel först måste erbjuda de andra delägarna andelen innan den bjuds ut på den öppna marknaden. Skulle du behöva mer hjälp vidare kan jag varmt rekommendera en av våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Om du är intresserad av detta eller har några frågor kring mitt svar får du mer än gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Vilka uppgifter om vittnena ska finnas med i testamentet?

2021-06-23 i Testamente
FRÅGA |När bankpersonal bevittnar ett testamente undrar jag följande : räcker det med ett förnamn på den ena och en krumelur istället för ett namn.? Inget mer finns på tilläggsbladet till testamentet. Ska inte bankpersonal uppge både för- och efternamn för att det ska gälla.? Bevittnar jag ett testamente behöver jag väl uppge både namn och födelsenummer ? Eller är det kutym att bankpersonal få göra enl.ovan. Det är min fråga tacksam för svar
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilka är formkraven för testamente?För att ett testamente ska vara giltigt krävs att det är upprättat efter vissa formkrav som lagen ställer upp. Som utgångspunkt måste ett testamente vara skriftligt och undertecknat av testatorn. Testatorns underskrift ska bevittnas av två samtidigt närvarande vittnen som också ska underteckna testamentet med sina namn. Vittnena behöver inte känna till innehållet i testamentet men ska vara medvetna om att det är en testamentshandling de undertecknar (10 kap. 1 § ÄB). Vad måste vittnena anteckna?För att testamentet ska vara giltigt enligt formkraven krävs att vittnena bestyrker testamentshandlingen med sina namn (10 kap. 1 § ÄB). I övrigt stadgas att vittnena bör anteckna sina yrken och sin hemvist i anslutning till sitt namn, tiden för bevittnandes samt andra omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet (10 kap. 2 § ÄB). Dessa bestämmelser är dock inga formkrav utan snarare praktiska anvisningar som kan bli betydelsefulla vid en eventuell bevisprövning. Idag antecknas ofta även personnummerna även om det inte explicit uttrycks i lagtexten – även detta för att lättare identifiera vittnena vid en bevisprövning. Under vittnenas namnteckning bör även finnas ett namnförtydligande. Är det skillnad på bankpersonal som bevittnar testamente jämfört med privatpersoner?Det råder ingen skillnad mellan bankpersonal och övriga personer som kan bevittna ett testamente – samma regler och formkrav gäller för alla som bevittnar ett testamente. Formkravet gäller således alla, ett testamentsvittne måste bestyrka testamentshandlingen med sitt namn. Övriga anteckningar av testamentsvittne så som exempelvis vittnets personnummer utgör inget formkrav men görs ofta för att enklare kunna identifiera vittnet och därmed förbättra bevisläget. Att skriva med personnummer är dock inget formkrav som gör testamentet ogiltigt om det saknas. Om det blir en tvist ligger bevisbördan på testamentstagaren när det gäller frågan om testamentet tillkommit i laga form eller ej. Hur ser det ut i mitt fall?Jag kan inte finna någon praxis som meddelats angående endast namnunderteckningarna på ett testamente likt din fråga. Dock torde det vara fullständigt namn som åsyftas i bestämmelsen, dvs för- och efternamn, och att endast ett förnamn därmed inte skulle vara tillräckligt, men jag kan dessvärre inte uttala mig med säkerhet hur det testamentet du beskriver skulle tolkas. Mycket beror också på om krumeluren du beskriver är en namnteckning eller ej. Även bankpersonal måste bestyrka en testamentshandling med sina namn, men personnummer är inte nödvändigt även om det förenklar ur bevissynpunkt. Om du är testamentstagare och vill göra gällande att testamentet är ogiltigt har du bevisbördan och är den som ska visa att testamentet inte är upprättat i laga form. En sådan klandertalan ska väckas inom sex månader efter delgivningen av testamentet (14 kap. 5 § och 13 kap. 1 § ÄB). Vill du ha vidare hjälp i ditt ärende rekommenderar jag dig att kontakta Lawlines juristbyrå. Jag hoppas du fick vägledning i din fråga,Med vänliga hälsningar

Tidigt arv vid demenssjukdom

2021-06-23 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej.Min dementa mor har sedan tidigare gett fullmakt till oss tre barn att sköta hennes ekonomi och där har vi full access till hennes banktilkgångar. Vår får gick bort 2908 så inga andra arvingar finns.Hon är nu 85 och inte förmögen att känna igen oss vid besök på boendet hon vårdas vid.På vilket sätt kan vi barn få del av delar av mors tillgångar före hennes bortgång?Rent praktiskt hur gör vi?Skulle ju redan nu vara möjligt att överföra 1/3 av hennes tillgångar från bankkonto till bankkonto, men hur blir det rent juridiskt?Hon kan ju inte själv skriva ett gåvobrev? Kan vi skriva det i egenskap av vår fullmakt?Tack för svar.
Yodit Eshete |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Förskott på arv:Vad en arvlåtare, alltså din mor, ger en bröstarvinge under sin livstid räknas som förskott på dennes arv om inte annat föreskrivits, 6 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Detta är ett sätt att få tillgångar innan dess att personen avlidit. Er mor verkar dock inte vara förmögen nog att ge er förskott utifrån det du beskrivit.Avtal:Ett avtal som ingås under påverkan av psykisk störning är ogiltigt (se lag om verkan av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning). Demenssjukdomar brukar anses omfattas av lagen och ett sådant avtal hade troligen då varit ogiltigt. Fullmakt:Fullmakter regleras i 2 kap. Avtalslagen (AvtL). Vid utövande av fullmakt så sätter fullmakten och fullmaktsgivaren upp vissa behörigheter samt befogenheter som inte bör överskridas. Jag vet inte vad som anges i fullmakten och vad det är för fullmakt mer exakt men vissa handlingar som krävs kan anses ligga utanför det som anges i fullmakten. Särskilt om det företas handlingar som gör att hon inte har pengar kvar för ev. nödvändigheter och inte är i er mors intresse.I förevarande fall:Om det inte finns någonting i ett dokument såsom fullmakt, testamente m.m som indikerar att hon menat på att ni få förskott på arv, gåvor eller att ni ska få göra sådana transaktioner så är det utifrån dessa lagar inte tillåtet och ni får rätt till arvet när er mor avlider.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Hur gör jag för att få ut min laglott?

2021-06-22 i Laglott
FRÅGA |Min pappa har gått bort. Han var sambo med en annan kvinna som inte är min mor.Pappa har testamenterat allt till henne.Ska det arvet automatiskt dras ner till 50% och 50% till mig?Måste det avgöras i domstol? Eller blir testamentet ogiltigförklarat och det blir till att komma överens?De hade också en bostadsrätt som hon vill bo kvar i. Kan vi komma överens om värdering Eller måste den utföras skriftligt?
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du anger att din pappa, i ett testamente, har angett att hans sambo ska ärva allt han ägde. Som utgångspunkt har man rätt att förfoga över sin egendom på så sätt att man kan testamentera bort sin egendom till någon annan, även om man har barn. Som barn till en avliden har man dock, trots att det i testamente anges att all egendom ska gå till någon annan, rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av vad man som barn till den avlidne skulle ha ärvt om det inte hade funnits ett testamente (7 kap. 1 § ärvdabalken). Om din pappa enbart hade ett barn så innebär det att du, om det inte hade funnits ett testamente, skulle ha fått ärva 100 % av din pappas tillgångar. Din laglott utgör därför 50 % av arvet. För att du ska ha rätt till din laglott så måste du påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § 1 st. ärvdabalken). Detta måste göras inom sex månader från det att du delgivits testamentet (7 kap. 3 § 3 st. ärvdabalken). Du kan göra detta genom att du antingen väcker talan mot testamentstagaren eller genom att du informerar testamentstagaren om att du vill ha ut din laglott (observera att det kan vara bra att göra detta skriftligt då tidpunkten kan bli av betydelse om det i framtiden skulle leda till en process i domstol). Om detta inte görs inom tidsfristen så går rätten till laglotten förlorad. Det kan således konstateras att testamentet inte blir ogiltigförklarat bara för att din pappa har testamenterat bort sin egendom till sin sambo. Vad gäller bostadsrätten så finns det inga regler som anger vilken typ av egendom som ska ingå i laglotten. Testamentstagaren och arvingen kan gemensamt komma överens om hur de vill att tillgångarna ska fördelas (23 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom sin pappa bodde tillsammans med testamentstagaren så kan en bodelning enligt sambolagen göras om så önskas. Denna bodelning ska i så fall genomföras innan tillgångarna fördelas (23 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken). Om du är i behov av fortsatt vägledning så är du varmt välkommen att återkomma till oss. Du kan boka tid på Lawlines hemsida (https://lawline.se/boka). Med vänliga hälsningar

Hur fungerar det att sitta i orubbat bo när det finns särkullbarn?

2021-06-24 i Make
FRÅGA |Vad innebär att sitta i orubbat bo?Vi bor i en bostadsrätt som min make står som ensam ägare till.Han har sedan tidigare 2 barn s.k. särkullebarn.Vi har ett registrerat testamente som bl à säger att jag ska sitta kvar i orubbat bo. Vad händer om min make går bort före mig. Ärver jag då hela bostadsrätten eller endast hans halva, har särkullbarnen rätt till något arv i detta läget ?Kan jag t ex ta ett ev pensionärslån i fall jag hamnar i ekonomisk knipa?Behöver vi redan nu skriva över halva bostadsrätten på mig?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar vad det innebär att sitta i orubbat bo och hur detta fungerar när det finns särkullbarn inblandade. Reglerna om arv och testamente hittar vi i Ärvdabalken (ÄB) och reglerna om vad som händer när ett äktenskap upplöses p.g.a. en makes död hittar vi i Äktenskapsbalken (ÄktB).Begreppet "orubbat bo"Att sitta i orubbat bo är ett föråldrat uttryck som innebär att den efterlevande maken ska ärva före eventuella barn. Det enda sättet att vara helt säker på att sitta i orubbat bo är om man är gift utan barn eller om man är gift med gemensamma barn – då är nämligen huvudregeln att den efterlevande maken ärver före någon annan arvinge (3 kap. 1 § första stycket ÄB).När det finns särkullbarn inblandade finns således ingen garanti att få sitta i orubbat bo – då särkullbarn har rätt att få ut deras arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Man kan dock skriva ett testamente med en önskan om att barnen ska vänta med att begära ut arvet så att efterlevande maken kan sitta i orubbat bo och därigenom begränsa hur mycket ett särkullbarn kan få ut om dessa skulle välja att påkalla jämkning av testamentet och begära ut deras arv ändå – arvet kan således begränsas till laglotten vilket utgör hälften av särkullbarnens ursprungliga arvslott (7 kap. 1 § och 7 kap. 3 § ÄB). Särkullbarn kan även välja att godkänna testamentet i sin helhet och därigenom vänta med att begära ut deras arv till dess att du, som efterlevande make, också har gått bort.Vad som kan hända i detta fall om din make går bort före digNär en make dör görs det som huvudregel en bodelning där all giftorättsgods läggs samman och delas lika mellan makarna (9 kap. 1 §,10 kap. 1 § samt 11 kap. 3 § ÄktB). Giftorättsgods är all egendom som inte har gjorts till enskild egendom genom äktenskapsförord, gåva eller testamente (7 kap. 1 § samt 7 kap. 2 § ÄktB). Skulle din makes egendom utgöra giftorättsgods skulle det således inte göra någon skillnad om hälften av lägenheten skrevs över på dig eftersom att egendomen fortfarande skulle delas lika mellan er.Om vi således låtsas i ett exempel att all egendom som finns i äktenskapet är din makes bostadsrätt som vi värderar till 1.000.000 kr – om inte denna bostadsrätt utgör enskild egendom så får du alltså hälften av lägenheten. Den resterande hälften utgör din makes kvarlåtenskap och ska fördelas mellan hans särkullbarn. Eftersom att ni har ett testamente där det anges önskan att den efterlevande maken ska sitta i orubbat bo kan det således hända två olika grejer beroende på om särkullbarnen respekterar denna önskan eller om de begär ut deras arv ändå. Om testamentet respekteras i sin helhet kommer du således få sitta kvar i orubbat bo och ärva din make före särkullbarnen, när du sedan går bort så kommer särkullbarnen få ut deras arv genom s.k. efterarv.Om särkullbarnen däremot begär ut deras arv direkt och påkallar jämkning av testamentet, så begränsas deras arv till laglotten som utgör hälften av arvslotten. Om vi tittar tillbaka på exemplet ovan, så utgjorde häften av lägenheten din makes kvarlåtenskap – vilket innebär att arvslotten är 500.000 kr. Testamentet begränsar dock hur mycket barnen kan kräva ut direkt till deras s.k. laglott, i detta fallet 250.000 kr totalt som sedan delas mellan de 2 barnen. Detta innebär att du i praktiken "ärver" 75% av bostadsrätten.Om egendomen däremot är enskild egendom så kommer denna inte ingå i bodelningen, och kommer således i sin helhet ingå i din makes kvarlåtenskap som sedan ska tillfalla hans arvingar. Även här spelar testamentet en roll om barnen skulle välja att begära ut deras arv, eftersom att det begränsar särkullbarnens arv till deras laglott – så istället för att ärva hela egendomen kommer de endast ärva hälften och du genom testamentet kommer ärva den andra hälften.PensionärslånHuruvida du kan ta ett pensionärslån beror på om du övertar äganderätten till egendomen så som jag förstår det – d.v.s. om din makes särkullbarn accepterar testamentet och låter dig ärva före dem. Då kommer egendomen skrivas över på dig och du kan således ta ett pensionärslån.För att sammanfatta så är det svårt att förutse vad som kommer hända när någon går bort om det finns ett testamente som stadgar en önskan om att efterlevande make ska sitta i orubbat bo när det finns särkullbarn då det mer eller mindre är upp till dem att besluta om de accepterar testamentet. Det ni kan göra är att ha en diskussion med särkullbarnen om testamentet och att din make verkligen lägger fram hans önskan muntligt till barnen också och sedan hoppas på det bästa.Det blev ett lite längre svar, men jag hoppas att jag besvarade din fråga – om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Vilken betydelse får ett testamente för särkullbarnens arvsrätt?

2021-06-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, min far gick nyligen bort och efterlämnade tre särkullbarn. Några veckor före hans död skrevs hans bilar över på hans fru. Märkligt tycker vi då det var han som brukade dem.Allt de äger är enskild egendom med undantag för huset som de båda äger lika delar av. Och vi har bara rätt till vår laglott enl testamente.Bilarna har ett sammanlagt värde av ca 500.000 kr. Är detta något som vi kan hävda? Eller är de kort och gott hennes bilar, vars värde vi inte kan få ta del av?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilken rätt särkullbarn har att hävda delar av ett arv (i detta fall bilarna med ett värde av ca 500 000 kr) när det finns ett testamente som föreskriver att bilarna ska ärvas av den avlidnes fru. Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga.Särkullbarnens arvsrättSärkullbarnen är bröstarvingar, vilket innebär att de har en rätt att ärva (2 kap. 1 § ÄB). För bröstarvingar gäller att de delar lika på arvet som tillkommer dem (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Särkullbarnen har alltid rätt till sin laglottOavsett vad som föreskrivits i ett testamente enligt 9 kap. 1 § ÄB, har särkullbarnen alltid rätt till sin laglott. Laglotten är halva arvslotten, och arvslotten är det arv som särkullbarnet skulle ha fått om det inte fanns något testamente som föreskrev annat (7 kap. 1 § ÄB). Laglottens funktion är att se till så att inga bröstarvingar blir utan arv. Om det har skrivits ett testamente som kränker rätten till laglotten krävs det att särkullbarnen påkallar jämkning av testamentet för att de ska kunna få ut laglotten (7 kap. 3 § ÄB). I ert fall har din far angett i testamentet att bröstarvingarna har rätt till sin laglott och då behöver ni inte påkalla jämkning av testamentet för att få ut er laglott. Vad gäller i ert fall?Av testamentet framgår att din fars fru har rätt till bilarna och att särkullbarnen har rätt till sin laglott, vilket innebär att det är det som gäller i detta fall. Ni kommer alltså inte att kunna ta del av bilarnas värde utan endast få ut er laglott.SammanfattningSammanfattningsvis har särkullbarn rätt till arv. Om det finns flera särkullbarn är utgångspunkten att de ska dela lika på arvet. Oavsett hur tillgångarna har testamenterats, kommer särkullbarnen alltid ha rätt till sin laglott som är halva arvslotten. Särkullbarnen kommer i detta fall inte kunna ta del av bilarnas värde utan endast få ut sin laglott då det är detta som framgår av testamentet. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Har barn arvsrätt om faderskapet inte är fastställt?

2021-06-22 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Vi har gjort ett DNA-test online. Det visar sig att min Mamma och Moster har en halvsyster på deras pappas sida. Deras pappa är närmare 100 år men vid livet och han är ej medveten om att deras halvsyster finns. Rent juridiskt, har hon nu rätt till arv? Fader är okänd i hennes födelseattest. Varma Hälsningar
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om faderskap finns i föräldrabalken (FB). När det gäller barns arvsrätt så krävs det att faderskapet är juridiskt fastställt. Detta innebär att genetiska band inte är avgörande för rätten till arv. Ett faderskap kan fastställas på olika sätt:1. Om modern och fadern är gifta blir fadern automatiskt juridisk far till barnet, s.k. faderskapspresumtion (1:1 FB).2. Fadern skriftligen bekräftar faderskapet (1:3, 1:4 FB). 3. Domstolen fastställer faderskapet i en dom (1:3, 1:5 FB).Om inga av ovanstående omständigheter föreligger så finns ingen arvsrätt, eftersom föräldraskapet isåfall inte är juridiskt fastställt. Om fadern lämnar en bekräftelse enligt den andra punkten så måste barnet godkänna faderskapet. För att domstolen ska kunna fastställa faderskapet enligt den tredje punkten krävs det att talan har väckts av barnet (3:5 FB).Sammanfattningsvis gäller att faderskapet måste fastställas juridiskt för att barnet ska ha laglig rätt till arv.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Kan man ärva och bli ägare till ett ödehus?

2021-06-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Om ägaren till ett ödehus har gått bort, och man aldrig träffat denne, finns det ändå nån möjlighet att kunna bli ägare till ödehuset?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem har rätt till arv?Om den avlidne inte har upprättat något testamente kommer arvet att fördelas efter den legala arvsordningen. Enligt den legala arvsordningen är den avlidnes släktingar indelade i tre olika grupper, eller parenteler som det kallas. I den första parentelen återfinns den avlidnes bröstarvingar, dvs dennes avkomlingar så som barn, barnbarn och barnbarnsbarn osv. Enligt den legala arvsordningen är det i första hand dessa som är arvsberättigade (2 kap. 1 § ÄB). I den andra parentesen återfinns den avlidnes föräldrar, syskon och syskons avkomlingar. Dessa kan vara arvsberättigade om det inte finns några arvingar i den första parentelen (2 kap. 2 § ÄB). I den tredje och sista parentelen återfinns den avlidnes mor- och farföräldrar och deras barn (dvs den avlidnes farbröder, morbröder, fastrar och mostrar). Dessa kan endast vara arvsberättigade om det inte finns några arvingar i de två första parentelerna (2 kap. 3 § ÄB). Kan jag ärva även om jag aldrig träffat personen?Om du tillhör någon av de tre parentelerna kan du vara berättigad till arv även om du aldrig träffat den avlidne. Detta förutsätter dock att det inte finns någon närmare släkting kvar som är arvsberättigad, och att den avlidne inte upprättat något testamente. Om den avlidne äger ett ödehus kommer det först att ingå i den avlidnes dödsbo som ska förvaltas av dödsbodelägarna. När boet är utrett är det tid för arvsskifte vilket innebär att arvingarna får ta del av den avlidnes kvarlåtenskap. På det sättet kan du alltså ärva ett ödehus även om du aldrig träffat den avlidne personen. Viktigt att tänka på är att man även även måste anmäla ett ägarbyte och söka lagfart för fastigheten hos Lantmäteriet när man ärver en fastighet.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer går det bra att ställa en fråga till. Med vänliga hälsningar