Om vår svåger gått bort efter vår systers bortgång, ärver då vår mor hela arvet pga hennes rätt till efterarv eller har svågerns egna arvingar också rätt till någon del av arvet?

2018-05-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, Vår svåger har gott bort. Hans fru (vår syster gick bort för ett antal år sedan). Dom har inga barn. Svågerns föräldrar är också döda. Vår mor är i livet, vilket jag tror står i andra arvsklassen efter hennes avlidna dotter som efterarvinge.Vår svågers mamma som är död har 3 st syskon i livet en bror och 2 st systrar. Vilket jag förstår så står dom i tredje arvsklassen.Frågan är, ärver vår mor allt eftersom hon står i andra arvsklassen eller kommer de som står i tredje arvsklassen också att ärva? Mvh
Fuad Heydarov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB), och därför får vi kika där. Jag tolkar din fråga som att du vill veta om er mor ärver hela svågerns arv eller om svågerns morbror och två mostrar också har rätt att ärva en del av arvet.Som du mycket riktigt nämner i din fråga så har er mor rätt till efterarv, detta eftersom hon står i andra arvsklassen efter er syster (ÄB 3 kap. 2 §). Så då gäller det att er mor kommer få ut sitt arv i form av efterarv först. Det som blir kvar efter att er mor fått ut sitt efterarv, kommer att delas lika mellan er svågers morbror och två mostrar, detta eftersom de står i andra arvsklassen efter er svåger (ÄB 2 kap. 2 §). För att då sammanfatta, så får alltså er mor ut sitt arv i form av efterarv först. Det som blir kvar av arvet sedan er mor fått ut sin andel, delar sedan svågerns morbror och två mostrar lika på. Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen,Med vänliga hälsningar,

Kan bröstarvinge begära jämkning av testamente för att få ut sin laglott?

2018-05-25 i Testamente
FRÅGA |I makarnas gemensamma testamente står : Vår sista vilja är att den överlevande ska få allt med full äganderätt. Hänsyn skall dock tas till bröstarvingars laglott. Det är inte särkullsbarn utan båda barnen är makarnas gemensamma. Fadern dog i 2017.Kan barnen kräva att få sin laglott omedelbart eller efter moderns bortgång?
Claudia Perra-Morin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När ett testamente finns är huvudregeln att man ska tolka testamentet efter den avlidnes vilja. Det finns också skydd i lagen angående efterlevande makes arvsrätt enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken. Den efterlevande maken ärver då den avlidnes kvarlåtenskap före bröstarvingar med fri förfoganderätt. Det finns dock ett undantag angående testamenten föreskrivet i 7 kap. 3 § ärvdabalken. Undantaget är att en bröstarvinge som vill få ut sin laglott har rätten att påkalla jämkning av testamentet som kränker laglotten och få ut sin laglott direkt efter personen avlidit. Men detta ter sig annorlunda när testamentstagaren är den efterlevande maken.Om den efterlevande maken är testamentstagaren och bröstarvingarna är makarnas gemensamma innebär en begäran om jämkning av testamentet emellertid inte att bröstarvingen ska få ut sin laglott direkt vid den första avlidne makens död. Det som händer är att bröstarvingarna får rätt till efterarv vid den efterlevandes död och den efterlevande ärver den del som motsvarar laglotten med fri förfoganderätt.Det är viktigt att bröstarvingarna begär jämkning vid den först avlidne makes död dvs nu när fadern är avliden. Om begäran om jämkning uteblir innebär det att den efterlevande maken (modern) kan komma att erhålla den avlidnes kvarlåtenskap med full äganderätt och att bröstarvingarnas rätt till efterarv efter den avlidne går förlorad. Ytterligare konsekvenser av utebliven jämkning är att den efterlevande kan fritt förfoga över denna all egendom som denne erhållit. Även kommer egendomen kommer att ingå i bodelning om den efterlevande gifter om sig och när den sista avlider av dessa makar kommer egendomen att delas mellan samtliga arvsberättigade som kan vara fler än tidigare.När en bröstarvinge begär jämkning av ett testamente gäller det enbart den som begärt jämkning. Det innebär att varje bröstarvinge måste begära jämkning, annars går dennes rätt förlorad. Det föreligger inga formkrav när det gäller en framställan av jämkning.I detta testamente finns det dock ett villkor som verkar indikera att laglotten ska vara möjlig att ta ut efter den först avlidne maken. Detta kan således innebära att om barnen begär ut sin laglott efter den avlidne är det möjligt. Laglotten är hälften av arvslotten enligt 7 kap. 1 § BrB.Med vänlig hälsning,

Särkullbarns arvsrätt till efterlevande make

2018-05-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min idag avlidne make hade med sig två barn från sitt tidigare äktenskap, alltså två särkullsbarn. Vi hade inga egna barn tillsammans. vi hade äktenskapsförord. Vid sin bortgång hade maken avsevärda skulder och inga tillgångar och därmed gick inget arv att utmäta. Har mina särkullsbarn någon arvsrätt till min egendom när jag går bort?
Matilda Hetlesaether |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett äktenskap upplöses ska en bodelning göras vilket innebär att alla tillgångar som räknas som giftorättsgods ska delas lika mellan makarna [9 kap. 1 § äktenskapsbalken]. Allt som är enskild egendom ska inte räknas med i bodelningen och det är exempelvis sådant som någon av makarna fått i arv, testamente, gåva, m.m. där det står att egendomen ska vara makens enskilda [7 kap. 1–2 § äktenskapsbalken].BodelningDet är både du som efterlevande make och din avlidne makes arvingar [hens barn] som ska genomföra bodelningen. Om ni inte kan komma överens kan ni anlita en bodelningsförrättare som tar hand om bodelningen [9 kap. 5 § äktenskapsbalken]. Vad som är viktigt att komma ihåg är att alla skulder som din avlidna make har haft måste betalas, alternativt se till att det finns pengar för att betala av dem INNAN arvet fördelas mellan arvingarna [9 kap. 6 § äktenskapsbalken]. Vid bodelningen utgår man ifrån alla tillgångar och skulder som fanns vid dödstillfället av den avlidna maken.När den ena maken är död kan den efterlevande maken [du] begära att vardera sida ska behålla sin del av giftorättsgodset, vilket innebär att du får behålla din del och din avlidne make får behålla sin del [12 kap. 2 § äktenskapsbalken]. Du kan också välja att jämka äktenskapsförordet om det skulle kunna argumenteras fram att det är orimligt med hänsyn till de rådande förhållanden när äktenskapsförordet skrevs och nu, att din makes och din egendom ska delas lika mellan er eftersom hen enbart har skulder [12 kap. 3 § äktenskapsbalken].Kort om äktenskapsförordDu har inte förklarat närmre om vad det står i ert äktenskapsförord men vanligtvis reglerar ett äktenskapsförord vilken egendom som ska vara vardera makes enskilda och alltså egendom som inte ska ingå i en bodelning. Ett äktenskapsförord har inget att göra med hur arvet sedan ska fördelas, så en jämkning av äktenskapsförordet skulle enbart påverka egendomen som ska ingå i bodelningen och vad ni ska dela på. Ett särkullbarn har som sagt alltid en lagstadgad rätt till halva arvslotten [laglotten] [7 kap. 1 § ärvdabalken]. Rätten förutsätter dock att de haft någonting att ärva från sin förälder. I detta fallet verkar det inte som att din avlidne make har lämnat några tillgångar och alltså finns det inget för dem att ärva.Fördelning av arvetDet är först efter att bodelningen genomförts som arvet kan skiftas, d.v.s att arvet fördelas mellan arvingarna. Om jag förstått dig rätt undrar du om dina särkullbarn har arvsrätt till din egendom trots att din avlidne makes särkullbarn inte har fått något från din avlidne makes egendom pga hens skulder.Som huvudregel ska din avlidne makes särkullbarn få ut sin arvslott från hens kvarlåtenskap direkt [3 kap. 1 § ärvdabalken]. Nu är det så att den som avlidit är skuldsatt och beroende på hur skuldsatt hen är blir utgången olika. När inga tillgångar finns blir det svårt för särkullbarnen att få ut något arv från sin avlidne förälder eftersom du som efterlevande make har rätt att efter bodelningen få minst 4 prisbasbelopp [182 000 kr] sammanlagt baserat på ditt giftorättsgods, din enskilda egendom + den avlidnes kvarlåtenskap, innan särkullbarnen kan få någonting. När du sedan gått bort har de möjlighet att få ut den kvotdel [alltså inte någon specifik egendom] som de egentligen skulle fått efter sin avlidne förälder [3 kap. 1 §, andra stycket, ärvdabalken]. Eftersom det inte finns något att ärva från din avlidne make har de dock inget de kan ärva. Dina särkullbarn har fortfarande rätt att få ut sin arvslott av dig. SammanfattningSammanfattningsvis skulle jag därmed vilja säga att utefter den informationen du givit mig har jag gjort en bedömning att din avlidne makes särkullbarn har rätt att få ut sin laglott från din avlidne makes kvarlåtenskap, men eftersom det inte finns något att ärva kan de inte i sin tur ärva från dig eftersom ett särkullbarn endast ärver från sin förälder. Enda gången ett särkullbarn ärver från den efterlevande maken är om särkullbarnet inte fått ut hela sitt arv vid sin förälders död eller om särkullbarnet valt att "skjuta upp" sitt arv till förmån för dig som efterlevande make och sedan få sitt arv när du gått bort. Storleken på arvet till dina särkullbarn varierar beroende på om du väljer att inte bodela med din avlidne make, utan väljer att ha ditt giftorättsgods för dig själv [12 kap. 2 § äktenskapsbalken]. I sådana fall är det bara dina särkullbarn som ärver det du själv innehar vid din bortgång. Om det skulle vara så att äktenskapsförordet är oskäligt, i det avseendet att det kanske står att du och din avlidne make ska dela lika trots hens skulder, att all egendom ska vara giftorättsgods osv, så kan du jämka äktenskapsförordet [12 kap. 3 § äktenskapsbalken]. Detta innebär bara att ni inte kommer lägga in allt ert giftorättsgods och dela lika på det, utan att du kanske får behålla allt ditt giftorättsgods vid bodelningen. Utgången av att jämka äktenskapsförordet och att som efterlevande make välja att ha sitt giftorättsgods för sig själv blir densamma. Det är dock svårt att jämka ett äktenskapsförord och jag skulle vilja säga att det är enklare om du väljer 12 kap. 2 § äktenskapsbalken istället och väljer att ha ditt giftorättsgods för dig själv.Hoppas detta var svar på din fråga! Tveka inte att höra av dig om du undrar något mer!Med vänlig hälsning,

Särkullsbarns rätt att ärva sina syskon

2018-05-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Min sambos bror har avlidit,han hade inga barn,hans pappa är i livet och hans två syskon.mamman är också avliden och särkullebarnet med.frågan är att när särkullebarnet har avsagt sig sin arvslott till förmån för för mammans man,vad gäller det då för dom här halvsyskonbarnen när det gäller arvet, det är väldigt svårt att förstå alla regler och lagar.
Lisa Ekdahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna besvara din fråga måste jag börja med att förklara de grundläggande reglerna för arv. Jag utgår att det inte finns något testamente med i bilden för i så fall ändras förutsättningarna. Den allmänna arvsordningenReglerna om arv finns framförallt i Ärvdabalken. Utgångspunkten är att den som i första hand ärver egendom är den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn osv) (Ärvdabalken 2 kap 1 §). Om det inte finns några bröstarvingar är det den avlidnes föräldrar som ska få hälften var av arvet istället. Är någon av föräldrarna döda så får den avlidnes syskon dela på den avlidne förälderns del. Om det finns halvsyskon så ska de dela lika med övriga syskon. Om någon av syskonen eller halvsyskonen är avlidna får deras barn ta del av arvet istället. (Ärvdabalken 2 kap 2 §).Av din fråga framgår att din sambos bror inte har några egna barn. Därför är det hans föräldrar som ska få dela på arvet. I och med att hans mamma också är död så får hans syskon ta hennes del istället. Särkullsbarns rätt till arv Jag tolkar din fråga som om det är din mamma som är förälder till särkullsbarnet. Om särkullsbarnet är halvsyskon med din sambos bror är den med och delar på mammans del av arvet. I och med att särkullsbarnet har avlidit får särkullsbarnets barn dennes del av arvet.Du säger att särkullsbarnet har avsagt sin arvslott till förmån från mammans man. Jag tolkar som om det skedde vid mammans död. Det innebär att särkullsbarnet har rätt att ärva den delen av arvet när mannen dör (efterarv). I det här fallet är det mammans del som särkullsbarnet skulle ärva och det har inget att göra med efterarvet. SammanfattningOm jag har förstått familjesituationen rätt innebär det att din sambos brors pappa har rätt till hälften av arvet. Den andra halvan delas lika mellan mammans barn. Om någon av dessa inte är vid liv ärver deras barn istället.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga Hälsningar,

Preskriptionstid på rätt till arv

2018-05-25 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Pappa avliden 28/9 2008. Här finns 2 dödsbodelägare, varav ena systern roffat åt sig i stort setthela arvet. Nu har ena systern vaknat upp och börjat ifrågasätta fördelningen av arvet. Vad är preskriptionstiden för väckande av talan?Med vänlig hälsningBarbro Wästerby
Viktor Lennartsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Preskriptionsregler gällande arv återfinns i 16 kap. ärvdabalken. Jag utgår, först och främst, från att båda systrarna var "kända" arvingar vid dödsfallet och bouppteckningen och att de inte befann sig på okänd ort vid detta tillfälle. I ett sådant fall aktualiseras 16 kap. 4 § vilket föreskriver att den som vill göra sin rätt till arv gällande måste, som huvudregel, göra detta inom 10 år från dödsfallet. Utifrån informationen i frågan tycks det alltså inte vara försent för den ena systern att göra sin arvsrätt gällande. Hon måste dock anmäla detta till samtliga dödsbodelägare (antar att det endast är den andra systern) före 28/9 2018 enligt 16 kap. 6 §. I annat fall går arvsrätten förlorad (se 16 kap. 7 §).Hälsningar

Vad som händer med barns arv efter förälder när den andre föräldern ska genomgå skilsmässa

2018-05-24 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min mor gick bort när jag var yngre. Jag fick aldrig något modersarv eller liknande, inte heller något av huset hon ägde tillsammans med min far. Nu verkar det som min far och hans nya fru skall skilja sig. Dem är gifta och har inte skrivit något äktenskapsförord. Har hon rätt till halva huset? Eller kan jag kräva/välja att ta ut mitt arv i att jag äger/ärvt en del av huset från min mor? Hoppas min fråga var förståelig och jätte tacksam för hjälp! Med vänlig hälsning
Frida Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar över vad som kommer att hända med huset och ditt arv efter din mor ifall din far genomgår en skilsmässa med hans nya fru.I mitt svar utgår jag från att dina föräldrar tidigare var gifta och att ditt arv därför först har tillfallit din far.Bodelning/arvsdelning efter din morNär din mor gick bort skedde först en bodelning där din mor och din far delade lika på deras egendom, bland annat huset. Din fars del blev därefter hans egendom, medan din mors del fick gå i arv. Då du är den arvingen som arvet tillfaller i första hand så är det därför ställt till dig, förutsatt att din mor inte hade några fler barn. (2 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken) Då din mor var gift med din far så tillföll arvet först honom, med fri förfoganderätt. (3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken) Fri förfoganderätt innebär att din far har rätt att göra nästan vad som helst med arvet, förutom att testamentera bort det. Då detta arv egentligen skulle ha gått till dig om dina föräldrar inte var gifta, så har du istället rätt till efterarv. Det innebär att du får arvet efter din mor först när din far går bort. (3 kap. 2 § ärvdabalken)Det vanligaste vid en bodelning är att de två personerna delar lika på allt. Det kan däremot vara så att någon av parterna har enskild egendom, vilket inte ska ingå i bodelningen, och leder då till att personerna får procentuellt olika mycket av all egendom. Detta har betydelse då den procentuella delen, av all egendom mellan din mor och din far, som utgör din mors del också är den kvotdel som utgör din mors arv. För att förtydliga så menar jag att om dina föräldrar delade lika på allt så utgör din mors del 50% av all egendomen. Om det istället var enskild egendom inblandad så kanske din mors del utgör exempelvis 65% av all egendom. Det innebär i så fall att 65% också är den kvotdel som utgör din mors arv. (se 3 kap. 2 § sista stycket ärvdabalken) Om vi utgår från att så är fallet så betyder det att när din far dör så ska du först få 65% av hans egendom, som arv efter din mor. Om du dessutom är din fars enda barn kommer hans egendom, alltså de resterande 35%, också att tillfalla dig genom arv. Du har tyvärr ingen rätt att få ut din mors arv förrän din far också går bort. Då får du båda deras arv. Din far och hans frus eventuella skilsmässaOm din far och hans fru skiljer sig så kommer en bodelning att ske. (9 kap. 1 § äktenskapsbalken) Det innebär att deras egendom ska läggas samman och sedan delas lika på. I det här fallet där din far har ärvt ett arv efter din mor, med fri förfoganderätt och som sedan ska tillfalla dig, så undantas det från bodelningen. Den kvotdel av din fars egendom som utgör din mors arv, som jag talade om ovan, kommer därför inte att tas med i bodelningen. (3 kap. 6 § 2 st. ärvdabalken) Resterande av hans egendom kommer ingå i deras bodelning.Vad som händer med huset är svårt att direkt svara på då man vid en bodelning tar hänsyn till värdet av all egendom som ska ingå. Om man bara skulle titta på huset och bortse från all annan egendom så kan man från start se det som att din mor och din far delade lika på värdet av huset vid deras bodelning. Ena delen tillföll din far och blev hans egendom, medan den andra delen tillföll din mor och blev en del av hennes arv. Då din mors arv inte ska ingå i bodelningen med din fars nya fru, så undantas hälften av värdet för huset från den bodelningen. Det innebär att endast den andra hälften av värdet på huset kommer ingå i bodelningen mellan din far och hans nya fru. Då de vid bodelningen ska dela lika på värdet som ingår så innebär det att din fars nya fru får rätt till hälften av det värdet, och alltså en fjärdedel av det hela värdet på huset. Däremot är det som jag nämnt ovan en hel del annan egendom som också är med i bodelningen och påverkar detta. Det viktigaste i en bodelning är inte att man delar lika på varje egendom, utan att man får ut egendom av lika mycket värde. Vid en bodelning ska varje part, i den mån det går, först ta den egendom som tillhör dem. Det innebär att din far har "förtur" till huset, då det är hans egendom. Din far har dessutom rätt till värdet av minst ¾ av huset och det är därför också troligast att han får behålla det, om det inte finns särskilda omständigheter som talar för att hon borde få bo kvar där. (11 kap. 7-8 §§ äktenskapsbalken) Din far kan förmodligen behålla huset och får då antingen köpa ut henne för den ca fjärdedelen, eller så får hon ta annan egendom som finns med i bodelningen som utgör det värdet. Hoppas du fick svar på din fråga!

Förskott på arv vid penninggåva

2018-05-24 i Förskott på arv
FRÅGA |Vid en försäljning av en lägenhet som mamman äger. Mamman ger bort vinsten till sina 3 st barn som en gåva. Barn nr 1: 100 000Barn nr 2: 150 000Barn nr 3: 150 000Kan man då göra en sån här uppdelning eller kan barn 1 kräva sina 50 000 kr vid en bouppteckning?Hoppas ni förstår vad jag menar.Med vänlig hälsning
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För gåvor som en förälder ger till sina barn finns en presumtion om att gåvan är ett förskott på arv (se 6 kap. 1 § Ärvdabalken). Detta innebär att gåvans värde därmed ska avräknas från barnets arv efter föräldern. För att bryta presumtionen och på så sätt undvika avräkning krävs att det framgår att gåvan inte är avsedd som ett förskott på arv. Detta kan visas genom en viljeförklaring från föräldern i t.ex. ett gåvobrev. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad avgör om det räknas som förskott på arv?

2018-05-23 i Förskott på arv
FRÅGA |Vem bestämmer om gåvan är förskott på arv?Jag har fått ett hus i gåva av min far , Han har avlidit i dec förra året Nu tycker mina 3 syskon med olika mammor att jag skall betala marknadsvärdet var det var värt år 2011 , samt att dom säger att det är ett förskott på arv ... Är det Rätt? Det klingar dåligt i mina öron. Det finns gåvobrev och allt står på mig . Är det så ska jag betala ? Har jag ingen rätt i mitt arv efter pappa alls , medans dom andra 3 får dela på resten
Ikram Asry |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB). Allt som den avlidne ger till sina barn räknas per automatik som förskott på arv (6 kap. 1 § 1 st ÄB). Då ska summan av värdet på gåvorna avräknas mot den arvslott som du har rätt till från din far. Du ska alltså inte betala tillbaka något utan värdet av gåvan ska subtraheras från arvet som du får från din far.Det räknas dock inte som förskott på arv och någon avräkning ska inte ske om något annat har föreskrivits eller om det med hänsyn till omständigheterna måste ha ansetts varit avsett att det inte skulle räknas som förskott (6 kap. 1 § 1 st. ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,