Husägare och barnens arv?

2020-07-13 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min Fru är full ägare till huset vi bor i samt lånen på det!Om jag går bort hur blir det då med arven till våra barn? Är det endast det jag äger eller påverkar det också mun frus hus? Hälsningar,Jan
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilken betydelse har det att ena maken står som ägare?Eftersom huset är er gemensamma bostad, saknar det betydelse att enbart din fru står som ägare. Enligt 7 kap. 1 § ÄktB är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Som enskild egendom räknas sådan egendom som till följd av ett äktenskapsförord har gjorts enskild. Skillnaden mellan giftorättsgods och enskild egendom är att, då ett äktenskap upplöses antingen genom en skilsmässa eller dödsfall så behålles den enskilda egendomen odelad, medan giftorättsgodset delas lika mellan makarna. Påverkas barnens arv? Skulle en av makarna avlida, ärver den andra maken före gemensamma barn, se 3 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att om du skulle avlida kommer först och främst en bodelning att genomföras för att få fram din totala kvarlåtenskap, se 9 kap. 1 § ÄktB. Därefter kommer din fru att ärva all din kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (Alltså att egendomen får spenderas av din make men den får inte testamenteras bort eller ges bort i gåva). När din make sedermera avlider så har era gemensamma barn rätt till efterarv efter den först avlidna maken och därefter arv från din kvarlåtenskap. Sammanfattningsvis saknar det betydelse att huset ägs av din fru. Detta under förutsättningen att det inte är hennes enskilda egendom. Avseende arvet, kommer den efterlevande maken att först ärva med full förfoganderätt. Först när den efterlevande maken avlider kommer barnen ha rätt till efterarv från den först avlidne maken. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

Om man inte blir kallad till bouppteckningsmöte

2020-07-13 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Om personen som hanterar bouppteckningen (syster) inte genomför bouppteckningsmöte utan skriver denna utan oss andra, vad gör man då?
Julia Lax |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Då jag inte vet din relation till den avlidne, besvaras frågan efter vad som generellt gäller. Dödsbodelägare (arvinge enligt lag eller testamente), efterarvingar (både legala och testamentariska) och efterlevande make, maka eller efterlevande sambo ska i god tid kallas till bouppteckningsförrättningen (20 kap. 2 § ärvdabalken).Vad som anses som god tid avgörs från fall till fall, men om det inte är tillräckligt lång tid, kan det utgöra hinder mot att registrera bouppteckningen (20 kap. 9 § ärvdabalken). Registrering av bouppteckning får inte ske, om det framgår att bouppteckningen inte har gått till på det sätt som lagen kräver. Det ska uppges i bouppteckningen vilka som varit närvarande. Om de som enligt lag ska kallas till bouppteckningsförrrätningen inte har kallats, är bouppteckningen alltså bristfällig och Skatteverket får med föreläggande av vite utsätta tid inom vilken det ogiltiga ska rättas till (20 kap. 9 § ärvdabalken). Om ni sköter bouppteckningen själva och anser att detta inte fungerar, kan ni anlita en jurist eller vända er till en begravningsbyrå. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan tingsrätten förordna om en boutredningsman (ansök om boutredningsman här). Boutredningsmannen hanterar då bouppteckningen. Om personen som hanterar bouppteckningen inte är lämplig, ska personen inte längre sköta bouppteckningen, om det begärs av en person som är beroende av utredningen (19 kap. 5 § ärvdabalken). Om du är beroende av utredningen, kan du alltså överklaga beslutet angående val av bouppteckningsman, om du anser att personen som hanterar bouppteckningen inte är lämplig för att göra det. Hoppas att svaret kan vara till hjälp och återkom gärna annars! Hälsningar,

Vem ärver när ett ogift syskon utan barn avlider?

2020-07-12 i Arvsordning
FRÅGA |Min avlidna frus bror som är ensamstående utan barn, vilken arvsordning gäller?Jag eller mina 2 söner?
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!När jag besvarar din fråga så kommer jag att utgå från att dina söner är din och din avlida frus gemensamma barn, dvs bröstarvingar. Jag kommer även att förkorta ärvdabalken till ÄB som är tillämplig när det gäller arv.IstadarättenIstadarätten innebär att om en arvinge, din fru, är avliden så träder dennas avkomlingar i den avlidnas ställe vad gäller rätten till arv. Det innebär att om sönerna också var hennes barn så kommer de att ärva det din avlidna fru skulle ha fått.Andra arvsklassenI ditt fall så hade arvlåtaren, din frus bror, inga arvingar eller make som har rätt till arv. Då går arvet till den andra arvsklassen, vilket är arvlåtarens föräldrar och deras barn (2 kap. 2 § ÄB). Jag antar att din avlidna frus och brors föräldrar, dina söners morföräldrar, också är avlidna vilket innebär att arvet kommer att fördelas lika på de syskon som finns. Var din fru det enda syskonet så kommer hela broderns arv att komma till dina söner. StripalgrundsatsenStripalgrundsatsen innebär att varje gren inom en arvsklass ska ta lika stor del av kvarlåtenskapen. Det betyder att om det inte finns ett testamente så kommer arvet att fördelas lika mellan de barn som arvlåtaren lämnar efter sig. Jag antar att det inte finns ett testamente och då kommer sönerna att dela lika på arvet.SammanfattningNär din avlidna frus bror dör så kommer dina söner att dela lika på arvet.Hoppas att du har fått svar på din frågaVänligen,

Kan en avliden makes barn göra anspråk på den efterlevandes makens bostad och som var parets gemensamma, trots att det är den senare som köpt bostaden?

2020-07-11 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Det är så att min mamma var gift med en man som nyligen gick bort. Hon köpte en lägenhet för sina egna pengarna under deras äktenskap som dom sedan bodde i. Båda har skulder hos kronofogden, mannen har upp emot en halv miljon. Han var förtidspensinär och min mamma är sjukpensionär (psykisk sjuk och har en förvaltare som har hand om ekonomin, finns domstolsbeslut). Nu när mannen gått bort så vill hans tidigare barn (2st) ha lägenheten eller pengar och min mamma har ingen chans har köpa loss dom eller så men jag undrar också om dom har rätt till lägenheten för det är min mamma som köpt den och äger den. Jag vet inte om det finns något testamente men jag tror inte det.Med vänliga hälsningar
Isak Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Din fråga som jag uppfattar den är vilka anspråk din mors avlidne makes barn har på din mors lägenhet. Jag utgår i svaret från att lägenheten du nämnde är en bostadsrätt, då du inte nämner något om att det är en ägarlägenhet (vilket är mycket ovanligare), att hon köpt ett kontrakt på en hyresrätt (vilket inte är lagligt, men ändock förekommer) eller något annat. Jag kommer i svaret också använda mig av exempelsummor, då jag förstås inte vet vad lägenhetens och skuldernas värde är. Först bodelning, enligt huvudregelnDet första som ska göras när en av makarna i ett gift par dör är en bodelning (9 kapitlet, 1 §, äktenskapsbalken). Först gås då igenom vilken egendom och vilka skulder vardera maken hade vid tiden för dödsfallet och giftorättsgods separeras från enskild egendom. Enskild egendom är helt kort sådan egendom som på något vis gjorts till enskild genom t. ex. äktenskapsförord eller liknande (7 kapitlet 2 § äktenskapsbalken). Giftorättsgodset är all annan egendom (7 kapitlet 1 § äktenskapsbalken). Jag utgår här från att ingen av egendomen var enskild. Jag använder här också några påhittade summor för att visa hur det går till. Låt oss säga att din mors bostadsrätt är värd två miljoner och inte var belånad. Mannens skulder uppgick till 500 000 kr och din mors skulder 100 000 kr. Låt säga att din mor också hade 50 000 kr på banken och mannen hade 20 000 kr. Ingen av makarna hade i det här exemplet några tillgångar eller skulder i övrigt. Då görs en bodelning enligt följande: Vardera makens tillgångar och skulder räknas ihop. Din mors tillgångar blir då 2 000 000 - 100 000 + 50 000 = 1 950 000 kr. Mannens tillgångar blir då 20 000 - 500 000 = -480 000 kr.Makarnas giftorättsgods slås sedan ihop till ett gemensamt bo. Här är regeln att ingen av makarna kan gå in med ett minus i sammanslagningen, så boet i det här fallet blir helt enkelt samma som din mors giftorättsgods, dvs. 1 950 000 kr. Huvudregeln är då att detta delas upp på vardera sidan i bodelningen, dvs. 975 000 kr var. Efter detta ska sedan arvet fördelas och här behöver då mannens kvarvarande skulder beaktas vilket innebär att 480 000 kr dras från de 975 000 kr som fallit på hans sida. Kvar blir då 975000 - 480000 = 495 000 kr. Mannens barn skulle då enligt huvudregeln i det här exemplet ha rätt att ärva 495 000 kr, fördelat mellan dem. De har också rätt att avstå sitt arv till dess din mor avlider och i så fall får de ut sitt arv då. Jämkningsregeln till din mors förmånDet finns dock en viktig regel till, till den efterlevande makens (din mor) förmån. Den innebär att hon kan välja att vid bodelningen låta vardera makens giftorättsgods stanna på respektive sida (12 kapitlet 2 § äktenskapsbalken). I det här exemplet får det till följd att de 1 950 000 kr stannar på din mors sida och på mannens sida finns inget giftorättsgods kvar sedan skulderna avräknats men däremot kvarstår skulder på 480 000 kr. Då finns det alltså inget arv att fördela mellan mannens barn och de har i övrigt heller inga anspråk på din mors egendom eller tillgångar. Exakt vilka summor bostadsrättens värde är eller skulderna uppgår till spelar ingen roll för möjligheten att använda sig av den här jämkningsregeln. För att regeln ska vara tillämplig krävs dock som sagt att din mor köpt den helt och hållet själv, utan något ekonomiskt tillskott från hennes avlidne make. Om det funnits endast ett mindre tillskott så har mannen blivit delägare till en proportionellt lika stor del som tillskottet utgjorde av hela köpesumman (1 § samäganderättslagen). Är så fallet så ligger bevisbördan på din mor att visa att samägandet inte utgjorde hälften var. FörvaltarenNu skriver du också att din mor har en förvaltare, vilket innebär att beroende på förvaltarskapets omfattning kan det vara förvaltaren som ska begära att giftorättsgodset ska behållas på vardera sidan vid bodelningen. Förvaltarens ska dock alltid handla på det sätt som bäst gagnar den som förvaltarskapet gäller (12 kapitlet 3 § föräldrabalken) och i din mors situation har jag svårt att se att det finns något annat sätt att tolka situationen än att det bästa för din mor är att få ha kvar sin bostad. SammanfattningsvisUtifrån det du berättar tycker jag sammantaget att det låter som att din mor inte behöver bli av med sin bostad. Snarare är det så att mannens barn inte kan räkna med att ärva något överhuvudtaget, så länge som mannens skulder översteg hans tillgångar och din mor eller hennes förvaltare utnyttjar ovan nämnda jämkningsregel. Du bör dock ta reda på vad din mors förvaltares uppdrag omfattar och samråda med förvaltaren för att se vem det är som ska ta beslut och vem det är du behöver stötta eller rådgiva. Jag hoppas det var svar på din fråga. Med vänlig hälsning

Hur mycket får särkullbarnen om de begär sin laglott?

2020-07-13 i Laglott
FRÅGA |Min make har avlidit. Han har 3 barn, särkullbarn . Jag har inga.Det finns ett testamente att jag ska sitta i orubbat bo. Hans barn har skrivit på om arvsavstående. Jag vet att det inte gäller juridiskt och att de har rätt att få ut sin laglott om de önskar det.Om de vill ha sin del nu så tror Jag att jag får 75% av boet och att hans barn får dela på resterande 25%. Tänker jag rätt då ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat om någon av makarna avlider. Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen ska först makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för att skulder ska täckas läggs samman. Värdet därav ska därefter delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).Den del som tillfaller den avlidne maken i bodelningen utgör vederbörandes kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen ligger till grund för arvet. Om arvlåtaren var gift är utgångspunkten att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken. Gemensamma barn ärver sin förälder först när den efterlevande maken avlider. Om det finns särkullbarn har dessa däremot rätt att få ut sitt arv direkt. Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till ett så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Basbeloppsregeln går före eventuellt testamente och särkullbarn. Även om den avlidne testamenterat bort sin egendom till annan har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). I det fall du beskriver skulle de tre särkullbarnen ärvt kvarlåtenskapen efter sin far, om det inte fanns testamente. Eftersom det finns ett testamente måste särkullbarnen påkalla jämkning av testamentet för utfående av sin laglott. Jämkning måste påkallas inom sex månader efter att särkullbarnet tog del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Påkallas jämkning har särkullbarnet rätt att få ut hälften av det den skulle ärvt. Eftersom det finns tre särkullbarn skulle de utan testamente haft rätt till 1/3 av sin fars kvarlåtenskap, laglotten är 1/6 av detta. I ditt fall kan det innebära att du får 75% av allt och särkullbarnen 25% vid begäran om laglott. Det blir dock något missvisande med sådan beräkning då det dels är beroende av om alla särkullbarnen påkallar jämkning (vart och ett måste själv påkalla jämkning), dels om det finns någon enskild egendom. Som synes enligt inledningen ska inte enskild egendom ingå i bodelningen. Det kan innebära att om din make hade sådant som var enskild egendom ingår det inte och hans kvarlåtenskap kan vara större än din, likväl som att du kan ha enskild egendom innebärande att din del efter bodelningen är större än din avlidne makes. Det mest korrekta svaret är att utan testamente har särkullbarnen rätt till 1/3 av kvarlåtenskapen efter sin far (din makes andel i bodelningen) och att laglotten utgör 1/6 av kvarlåtenskapen.Vid uppdelning av arv, och eventuella tvister därom, kan det alltid vara en god idé att anlita en jurist som företräder en och är behjälplig. Om du är intresserad av att anlita en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Ärver barn den lott som en avliden förälder skulle fått genom testamente?

2020-07-12 i Arvsordning
FRÅGA |En ensam moster har skrivit i sitt testamente att jag och mina två systrar skall ärva all kvarvarande egendom vid hennes död. Vem ärver min lott om jag dör före min moster? Jag är gift och har två myndiga barn. Måste det stå något specifikt om detta i testamentet?Tacksam för svar.
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Som jag förstår det är det två frågor du vill ha svar på: dels vem som ärver din lott om du dör innan din moster och dels om ni behöver säga något i testamentet om hur det ska bli om du avlider före din moster.IstadarättenIstadarätten innebär att om en arvinge är avliden så träder dennas avkomlingar i den avlidnas ställe vad gäller rätten till arv. Det betyder att dina barn kommer att ärva det du skulle ha fått. StripalgrundsatsenStripalgrundsatsen innebär att varje gren inom en arvsklass ska ta lika stor del av kvarlåtenskapen. Det betyder att om det inte finns ett testamente så kommer arvet att fördelas lika mellan de barn som arvlåtaren lämnar efter sig. Dina två barn kommer då att dela lika på arvet som du skulle ha fått.TestamenteOm du tycker att det känns bäst att det skrivs in i testamentet att dina barn ska ärva din lott om du dör innan din moster så skulle ni kunna göra det. Då måste du fråga din moster om är villig att skriva in det i hennes testamente.SammanfattningDina barn ska ärva din lott om du dör innan din moster men det går fortfarande bra att också skriva in det i testamentet.Hoppas att du har fått svar på din frågaVänligen,

Är en kopia av ett testamente giltigt?

2020-07-12 i Testamente
FRÅGA |Efter en mans bortgång har man hittar kopia av ett testamente, där det står att all hans tillhörigheter ska gå till den damen han haft en lång relation med. De levde som sambo/särbo. Kopian av testamentet är underskriven och stämplad, att det ser ut exakt som originalet. Testamentet skrevs 2005-12 och han gick bort i maj i år. Mannen har inga barn, men en bror och syskon barn. Vad är chansen för kvinnan att få ta del av arvet?
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör validiteten av ett testamente. Den lag som reglerar detta är ärvdabalken (ÄB) och det är den lag jag kommer utgå från när jag besvarar din fråga.Om upprättande av testamente, 10 kap. ÄBDet finns ett par formkrav som ska vara uppfyllda för att ett testamente ska vara giltigt. Enligt 10 kap. 1 § ÄB ska ett testamente 1. upprättas skriftligen och 2. bevittnas av två stycken personer som ska ha undertecknat handlingen.Förutsatt att mannens testamente uppfyller dessa krav så kommer kvinnan i fråga att ärva mannen i enlighet med hans vilja. Är en kopia av ett testamente giltigt?I ditt fall är det nyfunna testamentet en kopia av ett testamente, det mår därför utredas under vilka förutsättningar detta är giltigt. Kopian kan vara giltig om originalhandlingen har uppfyllt formkraven och om det inte finns några skäl att anta att kopians innehåll inte överensstämmer med originalet. I de fall originalhandlingen inte kan hittas och det enda man har att utgå från är en kopia så kan det bli problematiskt att avgöra. Enligt 10 kap. 5 § ÄB kan ett testamente nämligen återkallas av testatorn, det måste därför kunna konstateras att detta inte har skett och att det fortfarande finns ett giltigt testamente som ger uttryck för testatorns yttersta vilja. Det åligger testamentstagaren att bevisa att testamentet inte har återkallats. SammanfattningKvinnan (testamentstagaren) i fråga har att bevisa att detta testamente utgör mannens yttersta vilja och att originalhandlingen inte har återkallats av testatorn på något sätt. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en till fråga!Vänliga hälsningar,

Vems ansvar är det att göra arvsskiftet?

2020-07-09 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej. Jag undrar vems ansvar det är att göra arvskiftet. Personen i fråga som är maka till den avlidne säger att hon inte bryr sig. Vi är särkullbarn så det är efter vår mor vi ska ha arvskiftet, vi har provat prata med henne men det går ej. Hur går man vidare i detta?Tack
Isak Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag uppfattar det som att din fråga handlar enbart om vem som ska sköta arvskiftet och inte hur arvet ska fördelas eller hur boutredningen går till. För mer information om hur de sakerna går till finns regler i ärvdabalkens första till och med sjunde kapitel vad gäller arvets fördelning och i ärvdabalkens 20 kapitel vad gäller bouppteckningen. Arvsskiftet ska om den döde varit gift också föregås av en bodelning (9 kapitlet Äktenskapsbalken). Du kan också söka efter tidigare svar på frågor om de sakerna här på Lawline. ArvskiftetDe som ska förrätta arvskiftet är den dödes arvingar och universella testamentstagare (23 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Arvingar är den dödes barn samt make eller maka om det finns gemensamma barn. Universella testamentstagare är sådana som ärver genom testamente och som inte är arvingar. Om ni är överens om hur arvet ska fördelas kan ni sköta arvskiftet själva. Det ska då upprättas en handling över arvskiftet som undertecknas av alla dödsbodelägare. Dödsbodelägare är make eller maka, arvingar samt universella testamentstagare. Det innebär alltså i er situation att ni kan göra en fördelning av arvet som ni är överens om och sedan ska både ni och den avlidnes partner underteckna arvskifteshandlingen. Om ni inte är överensSkulle ni inte vara överens så kan vem som helst av dödsbodelägarna ansöka om en boutredningsman (19 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Det görs hos Tingsrätten som då utser en boutredningsman och boutredningsmannen blir då den som ska förvalta och utreda dödsboet. Dödsboutredningen ligger sedan till grund för arvskiftet. Hoppas det var svar på din fråga. Med vänlig hälsning