Måste man vara myndig för att vara med i ett testamente?

2021-10-16 i Testamente
FRÅGA |Hej! En fråga gällande sommarstuga som min mor äger men hade velat skriva ett testamente o göra så att min dotter skulle ärva den, måste min dotter vara myndig för att vara med i testamente eller hur funkar det ?
Emil Wellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledningsvis används ärvdabalken (1958:637) (ÄB) för att besvara din fråga. Din dotter behöver inte vara myndig för att vara med i testamentet Svaret på din fråga är att din dotter inte behöver vara myndig för att ta emot ett testamente. Kravet är helt enkelt endast att personen som ska ta emot testamentet är född och lever vid tidpunkten när testamentsgivaren avlider, vilket din dotter är (1 kap. 1 § ÄB). Vem som helst kan i princip vara testamentstagare (11 kap. 10 § ÄB). Formkrav för ett giltigt testamente Det viktiga för att testamentet ska vara giltigt är att det är korrekt utformat, det vill säga att formkraven är uppfyllda. Dessa är följande: 1. Testamentet ska vara skriftligt2. Testamentet ska undertecknas av testatorn (din mor)3. När testamentet skrivs ska det bevittnas av två samtidigt närvarande vittnet som också ska underteckna testamentet (10 kap. 1 § ÄB)4. Vittnena bör också anteckna sina yrken, var de bor och vilken tidpunkt de bevittnade testamentet (10 kap. 2 § ÄB). Det är också viktigt att vittnena inte lider av psykisk störning, är under femton år eller nära släkting, gift eller sambo med testamentsgivaren (10 kap. 4 § ÄB). Rekommendationer Slutligen är det viktigt att komma ihåg att i och med gåvan av sommarstugan till din dotter, så får gåvan inte innebära att övriga bröstarvingar (alltså barn, som du och dina eventuella syskon) inte får rätt till er laglott. Alla bröstarvingar har rätt till sin laglott som är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Att ha rätt till sin laglott kan beskrivas enligt följande exempel: Din mor som är änka, lämnar efter sig två barn, du och din bror. Hon efterlämnar sig 100 000 kr. Då ska ni egentligen ha rätt till 50 000 kr vardera. Genom rätten till laglott så kan inte ett testamente göra att du eller din bror får mindre än hälften av vad ni egentligen skulle ha fått, det vill säga 25 000 kr i mitt exempel. Om ett testamente dock säger att ni får mindre än 25 000 kr så kan någon av er begära jämkning av testamentet för att få rätt till er laglott ( 7 kap. 3 § ÄB). Min rekommendation är alltså att undersöka så att denna gåva i testamentet inte innebär att den inskränker på din och dina eventuella syskons rätt till er laglott. Sammanfattning Svaret på din fråga är att din dotter inte behöver vara myndig för att stå med i ett testamente. Det är dock viktigt att testamentet är upprättat korrekt för att vara giltigt, och därför har jag staplat upp formkraven. Slutligen har jag också gett ett tips om att det är viktigt att gåvan av sommarstugan inte får innebära att ni övriga bröstarvingar (du och dina eventuella syskon) förlorar er lagstadgade laglott. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Förstärkta laglottsskyddet vid gåva

2021-10-15 i Laglott
FRÅGA |Hej! Jag lånade 10 000 kr av min mormor som jag sedan betalade tillbaka 5000kr av. De 5000 resterande kronorna sa min mormor till mig att jag inte behövde betala tillbaka. Min mormor har nu avlidit och nu kommer min mormors dotter och säger att jag ska betala tillbaka dom. Vad gäller?
Anna Manders |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du på begäran av din mormors dotter måste betala tillbaka 5000 kr som du fått av din nu avlidne mormor.Din fråga regleras i ärvdabalkenEn bröstarvinge har rätt till sin laglottDen som är bröstarvinge till en avliden person är berättigad till sin laglott. Värdet av laglotten motsvarar hälften av värdet av den arvslott som ska tillkomma bröstarvingen enligt vanliga arvsregler (7 kap 1 § ÄB).Det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras om syftet med gåvan är att likställa med testamenteDet förstärkta laglottsskyddet kan bli aktuellt om en avliden person någon gång under sin livstid skänkt bort en gåva under sådana omständigheter att gåvans syfte kan likställas med testamente. Det förstärkta laglottsskyddet finns till för att tillförsäkra att bröstarvingar ska ha rätt till sin laglott. Om en gåvas syfte kan likställas med testamente ska värdet av gåvan räknas in bland den avlidnes tillgångar som om gåvan inte givits (7 kap. 4 § ÄB). Syftet är att hänsyn ska tas till värdet av den givna gåvan vid uträkning av storleken av den laglott som den avlidnes bröstarvingar har rätt till. Exempel på situationer då syftet med en gåva kan likställas med testamente är om den avlidne väldigt nära inpå sin död skänkt bort gåvan eller om det som skänkts bort är något som det kan antas att den avlidne hade kunnat ha nytta av fram till och med sin död.Vad innebär detta för digEftersom din mormor sagt att du kan behålla de 5000 kr som hon lånat ut till dig går det att se det som att din mormor skänkt dig 5000 kr som en gåva. Det framgår inte under vilka förutsättningar du fick pengarna och jag vet heller ingenting om din mormors ekonomiska situation. På grund av detta är det omöjligt för mig att ge ett definitivt svar på om du kan behålla pengarna eller om du måste betala tillbaka dessa till dödsboet.Det jag kan säga är att det förstärkta laglottsskyddet bara kan bli aktuellt om syftet med att din mormor låtit dig behålla pengarna hon givit dig kan likställas med ett testamente. Det förstärkta laglottsskyddet innebär att hänsyn måste tas till värdet av den givna gåvan vid bouppteckningen, genom att värdet av gåvan läggs till när bouppteckningen ska göras. Efter att bouppteckningen är klar måste det finnas tillräckligt mycket tillgångar kvar i dödsboet för att alla bröstarvingar ska kunna få ut sin laglott. Om det inte finns tillräckliga tillgångar kvar så kan du bli skyldig att betala tillbaka pengarna du fått. Om det i stället är så att det finns tillräckliga medel kvar för att din mormors bröstarvingar ska kunna få sin laglott så får du behålla pengarna du fått. Observera att det som ovan anförts förutsätter att omständigheterna när du fick behålla pengarna var sådana att gåvan till syftet var att likställa med testamente. Om ett sådant syfte saknades när du fick gåvan behöver du inte betala tillbaka något till dödsboet. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att inkomma med fler frågor till Lawline om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Kan man återkalla ett arvsavstående + hur beräknas ett särkullbarns efterarvsrätt

2021-10-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Hejsan!Jag har en fråga om bröstarvingar (deras arvsrätt), avståenden - och vad som händer när livet går vidareDet som hänt… Min mor gick bort för några år sedan, vid hennes bortgång fanns det en önskan från dem (de var gifta) att den överlevande skulle få bo kvar i orört bo, något jag naturligtvis inte hade något emot, jag hade en bra relation med de båda under många år. Så jag gick med på att skriva under ett “arvsavstående från särkullbarn"som löd: “Jag, Xxxx Yyyy, född... avstår till förmån för Namn Efternamn, pers. Nr., att enligt 3 kap 9 § ärvdabalken samt jämlikt det testamente som makarna upprättade dd mm åååå, från att ta ut min arvslott [...]"Vid det här laget hade de en gemensam egendom (lgh) som de bodde i och andra tillgångar.Nu har livet gått vidare och han har träffat en ny kvinna (med barn) och flyttat ihop med henne. Den förra gemensamma egendomen är såld. Jag har framfört att situationen nu är väsentligt förändrad och att det vore logiskt att nu göra det arvskifte som jag avstod ifrån efter frånfället, men han vill inte höra på de örat.Så, vad kan jag göra nu? Ta tillbaka mitt “arvsavstående" eller har jag satt mig in en sits som inte går att lösa? För att jag ville vara schysst och respektera min mors önskan…Och, om det nu finns en väg att lösa det, hur beräknas värdet på de tillgångar de hade tillsammans? Dvs t ex egendom, det som blev över vid försäljning eller? Jag råkade se SVT “Allt går i arv", därav min fråga nu...
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar över dina möjligheter att ta tillbaka det arvsavstående du tecknat till förmån för din mors make. Vidare uppfattar jag det också som att du undrar över hur man går tillväga för att räkna ut värdet av ditt arv utifrån makarnas gemensamma egendom. Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns i ÄrvdaBalken (ÄB), Äktenskapsbalken (ÄktB) och Avtalslagen (AvtL). Finns det några möjligheter för dig att ta tillbaka ditt arvsavstående Särkullbarns möjligheter vid sin förälders bortgångSärkullbarn har en direkt rätt att ta ut sin förälders arv direkt vid dennes bortgång, 3:1 ÄB. Såsom i ditt fall har dock särkullsbarn också en möjlighet att avstå från denna rätt till förmån för sin bortgångne förälders make. Detta medför att du som särkullsbarn istället får tillgång till ditt arv först när den kvarlevande partnern avlider, 3:9 ÄB. På så vis avstår du som särkullbarn till förmån för den kvarlevande partnern. Ett arvsavstående i enlighet med 3:9 ÄB innebär inte att du avsagt dig rätt till arv Att du som särkullsbarn skrivit under att du avstår från ditt arv till förmån för din mors kvarlevande make innebär inte att du helt avsagt dig rätten till arv från din mor. Du har fortfarande rätt att få ut ditt arv men denna rätt infaller alltså först efter det att din mors tidigare make avlidit. Utgångspunkten är att avtal ska hållasEftersom du beskriver att du skrivit under arvsavståendet gör jag bedömningen att handlingen är undertecknad samt inskickad till skatteverket. Detta medför att arvsavståendet utgör ett lagligt bindande avtal. En avtalsrättslig utgångspunkt är att avtal ska hållas. Detta innebär att de inte utan legitima skäl kan brytas. Frågan som uppstår blir därför om det finns några sådana legitima skäl i ditt fall. Finns det några tillämpliga undantag för att häva avtaletDet finns inga lagrum i ärvdabalken som medför en möjlighet för dig att ta tillbaka ditt arvsavstående och få ut ditt arv direkt. Istället får man titta på avtalslagens regler kring ogiltighet vid avtalets ingående. Exempel på sådana ogiltighetsgrunder som skulle kunna göra arvsavståendet ogiltigt är om avtalet skulle ingåtts genom tvång eller svikligt förledande osv. Eftersom du gått med på detta arvsavstående till följd av att du ville respektera din mors önskan har jag svårt att se att någon av ogiltighetsgrunderna som tas upp i avtalslagen kommer att vara användningsbara i ditt fall, jfr 3 kap AvtL . Vad jag kan se finns det alltså ingen laglig grund för att häva avtalet. Detta medför att du kommer bli bunden av ditt arvsavstående och erhålla din mors arv först när din mors make avlider. Hur beräknas ditt arv från din mor ur den kvarlevande makens kvarlåtenskap Din mors kvarlevande make ärver från din mor med fri förfoganderätt När din mor dog genomfördes en bodelning mellan henne och hennes make, 9:1 ÄktB. Den del av makarnas gemensamma egendom som tilldelades din mor genom bodelningen är den del som utgör hennes kvarlåtenskap. Det är alltså denna del som utgör din mors arv. Eftersom du valde att avstå från arvet till förmån för din mors make ärvde maken denna del med fri förfoganderätt.Med fri förfoganderätt menas att din mors make får disponera över egendomen han ärvt av din mor, däremot får han inte testamentera bort delen i händelse av sin död. Då maken får disponera över egendomen har han alltså haft rätt att sälja makarnas gemensamma bostad och annan egendom. Däremot får han inte väsentligt minska egendomen genom att t.ex. ge bort egendomen i gåva, 3:3 ÄB. Detta eftersom du som särkullsbarn fortfarande ska kunna erhålla ditt efterarv efter din mors bortgång, 3:2 ÄB. Så länge maken fått ett marknadsmässigt pris vid försäljningen av bostaden och annan eventuell egendom kommer han inte anses ha väsentligt minskat egendomen. Detta borde dock inte medföra någon större problematik för dig då du istället får rätt till arv utifrån köpeskillingen från försäljningen. Du har en efterarvsrätt i din mors kvarlevande makes kvarlåtenskap När din mors make avlider har du rätt till en så kallad efterarvsrätt , 3:2 ÄB ihop med 3:9 ÄB. Med efterarvsrätt menas en viss kvotdel ur makens kvarlåtenskap när han avlider. Denna kvotdel räknas ut utifrån egendomsförhållandena så som de såg ut när din mor avled. För att förtydliga vad jag menar tar vi ett exempel. Låt oss säga att att din mors kvarlåtenskap efter bodelningen var 1 000 000 kr. Vidare att din mors makes totala egendom vid denna tidpunkt uppgick till 4 000 000 kr. I detta fall hade kvotdelen blivit 25 % (1 000 000 / 4 000 000). Den dagen maken avlider skulle du alltså erhålla 25 % av hans kvarlåtenskap oavsett om hans totala egendomsmassa sjunkit eller stigit i värde sedan den dagen den mättes till 4 000 000 kr. Har den sjunkit till 2 000 000 kr får du alltså 500 000 kr. Har den stigit till 6 000 000 kr får du 1 500 000 kr osv. Sammantaget ser jag dessvärre inga möjligheter för dig att häva arvsavlåtelsen. Att du tecknat ett arvsavstående innebär dock inte att du avsagt dig din rätt till arv. Du får dock tillgång till arvet först när maken avlider. När detta sker har du rätt till en efterarvsrätt ur makens kvarlåtenskap. Denna bestäms utifrån kvotdelen som fås fram av arvet från din mor/ totala egendomsmassan maken hade vid din mors död.Hoppas du känner att du fått svar på dina frågor! Har du fler funderingar är det bara att höra av dig.Mvh,

Vad gör man om någon vägrar lämna tillbaks ens testamente?

2021-10-11 i Testamente
FRÅGA |Hej. Min bror har flyttat in på ett seniorboende, och nu skall hans lägenhet säljas. Han har 3 biologiska barn samt en plastdotter. Vi försäljningen vill dom först se testamentet som skrevs för 20 år sedan. Detta testamente finns hos plastdottern. Och nu vägrar hon att lämna ifrån sig det, hon vill inte komma med en kopia heller. Kan hon göra så, när även min bror vill ha tillbaka testamentet.Hoppas på snabbt svar.Vänligen
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom din bror vill ha tillbaka testamentet och du antyder att det hellre sker tidigare än senare så föreslår jag i första hand att din bror försöker kommunicera en gång till med plastdottern. Går det inte så kan en polisanmälan göras. Innan det görs så har jag dock ett tredje förslag som jag utvecklar nedan. Jag har tolkat situationen så att "plastdottern" som till en början antagligen haft lov att ha testamentet numera vägrar överlämna det trots att din bror begärt det. Detta skulle kunna tolkas som att en besittningsrubbning ägt rum som orsakar din bror olägenhet (han kan inte se över sin yttersta önskan såsom den uttrycktes för 20 år sedan) och därför kan eventuellt straffansvar för Egenmäktigt förfarande (se 8 kapitlet 8 § 1 stycket 2 meningen Brottsbalken) utkrävas. Jag säger detta med betoning på eventuellt eftersom ett domslut beror på många faktorer, men jag drar ändå den slutsatsen baserat på min tolkning av din fråga. Mitt råd är dock att polisanmälan borde vara en absolut sista utväg, och det är inte heller den mest effektiva lösningen eftersom det går att, helt enkelt, utfärda ett nytt testamente och därmed göra hela konflikten/problemet irrelevant. När ett nytt testamente upprättas så har det i praxis tolkats som att det äldre testamentet återkallats, men för att vara säker på att inga tvivel ska råda om saken så kan en kort rad förklara för läsaren att det här testamentet ersätter alla tidigare handlingar. Vad är formkraven för testamenten?Enligt 10 kap. 1 § ÄB ska testamentet upprättas inför två vittnen. Testator (den som skriver testamentet) ska egenhändigt underteckna handlingen i vittnenas närvaro. Dessa ska också skriva under testamentet, och av testamentet ska det framgå vad vittnena heter, deras yrken och deras hemvist (se 10 kap 2 § ÄB). Kort sagt ska alltså både testator och testamentsvittnen skriva sina personuppgifter, men det är bara vittnena som måste göra sin hemvist känd på testamentshandlingen.De två vittnena behöver inte veta vad testamentet innehåller, men de måste veta att det är ett testamente de bevittnar. Kom ihåg att vittnena inte får vara någon som gynnas av ett förordnande. Så om du testamenterar bort din bil till en kompis som också bevittnar testamentet så är testamentet ogiltigt avseende bilen.Inte heller syskon, föräldrar, make, sambo, någon som är under femton år eller lider av en psykisk funktionsvariation får bevittna testamente, se 10 kap. 4 § ÄB. Det viktigaste är att testamentet är tydligt och klart, daterat och undertecknat, samt att två vittnen som inte får någonting genom testamentet väljs. Sammanfattning:De mest extrema åtgärderna bör lämna företräde åt möjligheten att helt enkelt författa ett nytt testamente. Den enda som har möjlighet att åberopa rättigheter nu är din bror, och det får till syvende och sist bli upp till honom att avgöra om han vill göra polisanmälan eller om han hellre vill skriva ett nytt testamente. Mina direkta råd till honom är följande:1. Skriv ett nytt testamente där du följer formkraven enligt instruktionen ovan. Skriv för säkerhets skull en liten mening där du anger att det här testamentet ersätter alla tidigare. Innehållet i testamentet kan ju fortfarande vara detsamma som för 20 år sedan, se bara till att du personligen innehar det gällande testamentet (eller att det förvaras hos någon du litar på). 2. Om du vill ha tillbaks testamentet så är mitt råd att en sista gång försöka använda kommunikation för att få tillbaka ditt gamla testamente. Går inte det så bör du kontakta polisen och anmäla henne för egenmäktigt förfarande (kom dock ihåg att jag saknar fullständiga uppgifter om hur saker ligger till och kan därför inte uttala mig säkert om huruvida en anmälan kommer bli framgångsrik.Jag hoppas att du (och din bror) fått svar på frågan. Tveka inte på att höra av er om jag varit otydlig eller om det dyker upp fler frågor. Vänligen,

Kan biologiska barn göras arvlösa?

2021-10-15 i Laglott
FRÅGA |Kan min biologiska far göra mig arvslös? Han har nyligen gift om sig och jag har en halvsyster. Hur ska jag bevaka min rätt?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Alla förutom bröstarvingarna (ens barn) kan göras arvlösa genom ett testamente. Bröstarvingar däremot har ett skydd i form av laglotten. Laglotten utgör hälften av arvslotten. Arvslotten utgör hälften av den bortgångnes kvarlåtenskap (se 7 kap. 1 § ÄB). Detta utgör ett hinder för arvlåtaren att lämna sina barn arvlösa. Exempel:A dör och lämnar 100 000 kronor i kvarlåtenskap. Om A har ett barn (B) så tillhör 50 000 kronor B:s arvslott. Utan testamente så får B de 50 000 kronorna. Om A istället har testamenterat bort sin egendom så är i varje fall laglotten skyddad. Laglotten är som ovan nämnt hälften av arvslotten, dvs 25 000 kronor. Dessa kan således inte testamenteras bort. Exempel när A försöker göra B arvlös genom testamente, och hur B kan bevaka sin rätt:A går bort och har testamenterat bort sin egendom (100 000 kronor) till välgörenhet. Men eftersom A har ett barn så har barnet i kraft av sin laglott rätt till "hälften av hälften" av egendomen (dvs Arvslotten = 100 000 / 2 = 50 000 kr. Laglotten = 50 000 kr / 2 = 25 000 kr) innan den skiftas ut till välgörenhet - förutsatt att barnet påkallar jämkning av testamentet enligt 7 kap 3 § ÄB. Påkallande av jämkning måste göras senast sex månader efter att bröstarvingen delgivits testamentet, annars förlorar hen sin rätt (se 7 kap 3 § 3 st ÄB). Testamentet ska delges arvinge i bestyrkt avskrift (se 14 kap 4 § ÄB). Vid jämkning av testamente behöver man inte väcka talan vid domstol, det räcker med att meddela testamentstagaren (välgörenheten) om sitt anspråk. Sammanfattning:En bröstarvinge (barn) kan inte göras arvlös. Bröstarvingar kan dock avsäga sig laglotten eller förlora rätten till den om bröstarvingen exempelvis skulle mörda arvlåtaren, se 15 kap. 1 § ÄB. Laglottsskyddet är med andra ord starkt i Sverige, och det finns inget sätt att testamentera bort laglotten. Jag hoppas att du känner att din fråga blivit besvarad. Tveka inte på att höra av dig igen om jag varit otydlig eller om du kommer på fler frågor. Vänligen,

Fördelning av arv - orubbat bo och laglott

2021-10-14 i Laglott
FRÅGA |Min man gick bort i dec 2020. Vi har särkullbarn och inga gemensamma. Det finns ett inbördes testamente som säger att jag sitter kvar i orubbat bo. Bouppteckningen är klar, vilket innebär att min mans egendom är ca 1,6 mkr. Laglotten ca 800 000 ska delas med hans tre barn. Två vill ta ut sin laglott, medan den tredje avvaktar. Hen ska ska då ha 1/3 av laglotten + 1/3 av resterande 800 000, men vad händer med de resterande 2/3 i arvet. Är de hens eller har hen rätt att ta ut de övriga andelarna, eftersom syskonen redan tackat nej. Ytterligare fråga. Kan jag påskynda arvskiftet.
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämpliga lagar Eftersom din fråga berör arv så blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Jag tolkar det även som att du och din man var gifta, vilket gör att även äktenskapsbalken (ÄktB) kommer beröras. Bodelning Ett äktenskap anses upplöst när den ena maken dör (1 kap. 5 § ÄktB). Detta innebär att makarnas egendom ska fördelas mellan dem genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods, det vill säga allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § ÄktB). Med andra ord kommer ert giftorättsgods att läggas samman, skulder avräknas och därefter fördelas lika mellan er (11 kap. 1-3 § ÄktB). Fördelning av arvDen avlidnes kvarlåtenskap utgörs av hälften av det totala giftorättsgodset som erhålls genom bodelningen tillsammans med all den enskilda egendomen. Enligt lag är det den avlidnes bröstarvingar som ska dela på kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ÄB). Om inget testamente hade funnits hade således barnen fått 1/3 av den totala kvarlåtenskapen var. En efterlevande make/maka har rätt att ärva före gemensamma barn. Särkullbarn har dock alltid rätt att få ut sitt arv när dennes förälder går bort (3 kap. 1 § ÄB). Detta går dock att begränsa i ett testamente som i ditt fall. Barnen kommer dock alltid att ha en ovillkorlig rätt till den så kallade laglotten vilken utgörs av hälften av det som enligt lag annars hade tillfallit barnet (7 kap. 1 § ÄB). I ditt fall innebär det att barnen har rätt till 1/6 var av din mans kvarlåtenskap (tillsammans 1/2 av all kvarlåtenskap). Att "sitta i orubbat bo" är inom juridiken ett begrepp som innebär att efterlevande make/maka/sambo ska ärva samtliga tillgångar med avsikten att tillgångarna vid den efterlevandes död går vidare till de egna barnen. Med andra ord får barnen vänta med att få ut sitt arv till dess att den efterlevande går bort. Det du ärver innehar du sedan med fri förfoganderätt, vilket innebär att du har rätt att förfoga över egendomen men inte testamentera eller ge bort den (3 kap. 2 § ÄB). Hans barn har sedan rätt till efterarv vid din bortgång (3 kap. 2 § ÄB). Fördelningen i ditt fall Om din mans kvarlåtenskap uppgår till 1,6 mkr så hade barnen enligt lag haft rätt till (1,6 mkr/3) ca 530 000 kr var. I och med testamentet så har de enbart rätt till sin laglott, dvs (530 tkr/2) 265 000 kr. Detta är således vad de som vill få ut sin laglott kommer att få ut i dagsläget. Resten, dvs (1 600 000 – 530 000 kr) 1 070 000 kr är vad du ärver med fri förfoganderätt. Vid din bortgång kommer barnen att ha rätt till efterarv. De barn som redan tagit ut hälften av arvet kommer då ha rätt till 1/3 medan barnet som avstod sin rätt till arv får 2/3 av denna egendom. Påskynda arvskifte Dödsboavvecklingen består av tre steg; bouppteckning, dödsboförvaltning och arvskifte. Bouppteckning är sammanställningen av dödsboet där man summerar den avlidnes tillgångar och skulder. Bouppteckningen måste vara gjord senast tre månader efter ett dödsfall, sedan måste bouppteckningen registreras hos Skatteverket. Nästa steg är dödsboförvaltningen, vilket är den praktiska hanteringen av den egendom som den avlidne har lämnat efter sig. Det sista steget kallas för arvskifte och det är då arvet fördelas. Varje dödsboavveckling är unik och därför går det inte att exakt säga hur lång tid det tar. Hela processen kan ta allt ifrån 8 till 15 månader. Men det är även möjligt att det tar kortare eller längre tid än så i enskilda fall. Den tid som du har angivit är således inom ramen för vad som betraktas som normalt.Om fördröjningar skulle ske på grund av att ni inte kan komma överens så kan du vända dig till tingsrätten för att få en skiftesman utsedd. Skiftesmannens uppgift är att försöka ena dödsbodelägarna om hur arvet ska fördelas och se till att arvet skiftas. I annat fall finns det tyvärr inte mycket som du kan göra för att påskynda processen.Sammanfattning De barn som vill få ut sin laglott har rätt till 1/6 av kvarlåtenskapen, det vill säga hälften av det arv som de enligt lag hade fått om inget testamente fanns. Resterande 4/6 ärver du med fri förfoganderätt. Efter din bortgång kommer de två som valt att ta ut sin laglott nu ha rätt till 1/3 vardera av detta och det barn som avstod sitt arv 2/3. Om ni inte kommer överens om hur arvet ska fördelas går det att ansöka om en skiftesman hos tingsrätten för att snabba på processen. Om du behöver mer hjälp vidare kan jag varmt rekommendera en av våra duktiga jurister hos Lawlines juristbyrå. Är du intresserad av detta eller om du har några frågor om mitt svar får du gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Fördelning av arv när giftorättsgodset är testamenterat till efterlevande hustru

2021-10-12 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Vi är ett gift äldre par, jag har äktenskapsförord med enskild egendom, har 1 gemensamt barn och båda har ett barn innan vårt äktenskap. Har s.k inbördes testamente där vi båda her den andra sitt giftorätsgods utan att inkräkta på laglotterna. Vet att vår gemensamma dotter får vänta på sitt farsarv tills min hustru också har gått bort men vad gäller för min enskilda egendom som ju inte omfattas av testamentet, Får gemensamma barnet ut sin halva av detta vid min död eller tillfaller också detta till min hustru??Tacksam för ett klarläggande svar
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämpliga lagar Eftersom din fråga berör bodelning och arv så blir äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB) tillämpliga. Bodelning Ett äktenskap anses upplöst när den ena maken dör (1 kap. 5 § ÄktB). Detta innebär att makarnas egendom ska fördelas mellan dem genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods, det vill säga allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § ÄktB). Med andra ord kommer ert giftorättsgods att läggas samman, skulder avräknas och därefter fördelas lika mellan er (11 kap. 1-3 § ÄktB). Fördelning av arvDin kvarlåtenskap utgörs av hälften av det totala giftorättsgodset som du erhåller genom bodelningen tillsammans med all din enskilda egendom. Enligt lag är det dina bröstarvingar, det vill säga dina barn, som ska dela på kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom du har testamenterat bort allt giftorättsgods så kommer i praktiken enbart din enskilda egendom att fördelas mellan dina två barn. De har dock alltid rätt till sin så kallade laglott, det vill säga hälften av det arv som enligt lag skulle ha tillfallit dem (vilket i ditt fall blir ¼ av din kvarlåtenskap) (7 kap. 1 § ÄB). När man är gift har den efterlevande maken/makan rätt att ärva före gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn (det vill säga ditt barn från innan äktenskapet) har dock alltid rätt att direkt få sitt arv men kan till förmån för den efterlevande maken/makan välja att avstå arvet och istället tillsammans med de gemensamma barnen ta del av efterarvet när den efterlevande går bort (3 kap. 1, 2 och 9 § ÄB). Det som den efterlevande maken/makan ärver före barnen ärver denna med fri förfoganderätt vilket innebär att denne får förfoga fritt över egendomen, med undantag för att testamentera eller ge bort den (3 kap. 2 § ÄB). I praktiken kommer således din enskilda egendom att fördelas lika mellan dina två barn. Er gemensamma dotter kommer behöva vänta på sitt arv till förmån för den efterlevande. Ditt särkullbarn har dock rätt att få ut sitt arv (vilket i praktiken blir hälften av din enskilda egendom) direkt om han eller hon så önskar. Sammanfattning När en make går bort ska bodelning förrättas. I denna ingår allt giftorättsgods. Eftersom du har testamenterat bort allt giftorättsgods till din fru kommer hon vid fördelningen av arvet även erhålla din del av giftorättsgodset. Det som sedan finns kvar att fördela mellan dina barn (eftersom du anger att laglotterna inte är kränkta) är din enskilda egendom. Ditt särkullbarn har då rätt att få ut sitt arv direkt (hälften av din enskilda egendom). Din fru kommer dock att ärva innan ert gemensamma barn som därför inte kommer få ut något arv alls vid din död. Det går att testamentera bort denna rätt för den efterlevande under förutsättning att denne efter din bortgång får egendom, tillsammans med den egendom som denne erhöll vid bodelningen (det vill säga hälften av giftorättsgodset) samt dennes enskilda egendom, som motsvarar fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). I dagsläget innebär detta ca 190 000 kr.Om du behöver mer hjälp kan jag varmt rekommendera en av våra duktiga jurister hos Lawlines juristbyrå. Är du intresserad av detta eller om du har några frågor om mitt svar får du gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänliga hälsningar,

Styvmors syster tar egendom ur dödsboet - vad gäller?

2021-10-11 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är två syskon och vår pappa gick bort för ca 6 år sedan. Han var omgift (ej vår biologiska moder) och vår styvmor dog nu i år. Det finns ett testamente där både jag och min bror ärver både vår far och styvmor. Vi tog inte ut vår laglott när vår far dog utan lät (enligt önskan i testamentet) vår styvmor sitta i orubbat bo med fri förfoganderätt. Vår far och styvmamma har testamenterat 7/8 av deras gemensamma kvarlåtenskap (pengar, värdesaker möbler - ja allt) till min bror och mig och 1/8 till annan person. Inga problem med denna personen.Dock är inte min styvmors syster tillfreds med detta utan protesterar mot att hon, som "legal arvinge", inte ska få vara med och ärva (t ex värdesaker). Vår styvmors syster står INTE med i testamentet över huvud taget. Systern tycker att vi ska ärva vår far och hon sin syster, trots testamentet. Är det inte så att ett testamente går före lagen? Vad gäller nu?Systern har - innan arvskiftet har skett - (med bodelningsmannens goda minne) tagit möbler, tavlor, etc från lägenheten och "tagit hand om" alla smycken (som hon anser att hon ändå skall ha). Systern vill alltså frångå testamentet och vara med och ärva sin syster, vår styvmor. Bodelningsmannen vet om innehållet i testamentet men vill ändå att vi ska komma överens med systern (bl a då det gäller smycken). VAD SKALL VI GÖRA -VAD KAN VI GÖRA?
Adam Fyman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna kring arv finner du i ärvdabalken (ÄB) Är din styvmors syster arvinge? Utgångspunkten beträffande arv är att arvet ska följa den så kallade legala arvsordningen (se 2 kap. ÄB). Det går dock att avvika från denna ordning genom att upprätta ett testamente. Du har med andra ord rätt i det att testamentet äger företräde i ditt fall och att din styvmors syster inte är arvinge. Det är mycket underligt att boutredningsmannen, trots att din styvmors syster inte är arvinge, ändå vill att ni ska "komma överens".Dödsboet och arvskifteSyftet med förvaltningen av ett dödsbo är att förbereda arvskiftet till arvingarna. Om dödsboet exempelvis har skulder ska dessa regleras först innan något arv fördelas. Det är viktigt att notera att ett dödsbo är en juridisk person som innehar äganderätten av kvarlåtenskapen. Äganderätten övergår normalt till arvingarna först vid arvskiftet. Att din styvmors syster tar egendom som tillhör dödsboet är således inte korrekt, vilket kan få straffrättsliga konsekvenser (jfr 8 kap. 1 § brottsbalken). Vad kan du göra? Jag rekommenderar dig i första hand att kontakta boutredningsmannen och/eller din styvmors syster och tala om att agerandet kan få allvarliga konsekvenser. I sista hand får du göra en polisanmälan. Hoppas du fick svar på din fråga!