Komplementärers ansvar i kommanditbolag

2006-05-05 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hur stor andel anses en komplementär inneha i ett kommanditbolag?
Anna Bergman |Kommanditbolag särskiljs från handelsbolag genom att en bolagsman kan begränsa sitt personliga ansvar. Det måste dock alltid finnas minst en person i bolaget som svarar fullt ut, och den som gör det kallas för komplementär. De som endast svarar med sin insats kallas för kommanditdelägare. Reglerna om kommanditbolag finns i 3 kap. lagen om handelsbolag och enkla bolag, BL (http://lagen.nu/1980:1102 ). Där står att om inget annat följer av 3:e kapitlet så gäller reglerna om handelsbolag i 2 kap. Eftersom det som regleras i kapitel 3 härrör till kommanditdelägarna så finner man mycket om vad som gäller för en komplementär i 2:a kapitlet. En komplementär svarar alltså med hela sin förmögenhet för bolagets förbindelser medan en kommanditdelägare svarar med sin insats. Ifall det är fråga om en förlust som bolaget ska svara för beror således en komplementärs andel på vad kommanditdelägarnas insats är. Den skuld som inte täcks av deras insats ska komplementären svara för. Finns det flera komplementärer fördelas förlusten dem emellan enligt bolagsavtalet, om det där inte är reglerat har domstolen att göra en skälighetsbedömning om fördelningen, se 3:5 BL. När det gäller fördelningen av vinst regleras även det i bolagsavtalet och om så inte har skett får domstolen avgöra. I praktiken är det mycket sällsynt att detta inte är reglerat i bolagsavtalet. Komplementärer har alltså den största rollen i ett kommanditbolag och det är dessa som sköter förvaltningen av bolaget (om inget annat har avtalats, 3:4 BL). Kommanditdelägare har därmed en mer passiv roll.

Återfå insats i ideell förening

2006-05-30 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som gäller enligt lagen i detta fall. Vi är ett sedan 2 år tillbaka ett nystartat ideellt sällskap inom andlighet, som ordnar bl.a föreläsningar . Vi var från början 8 personer. 3 personer gick ur sällskapet i början av December 2005. Resterande 5 personer fortsatte verksamheten. Den 12/1-2006 beslutades om lokalbyte och namnbyte på sällskapet. Den 10/3-2006 kommer de 3 tidigare personerna och kräver att få ut sina delar av tillgångarna i sällskapet. 2 av personerna som lämnade sällskapet i december 2005 satsade vid uppstarten 3000 kronor tillsammans, dessa 2 personer har inte betalt något inträde vid våra föreläsningar, det bestämdes att övriga 6 personerna i sällskapet skulle betala inträde för att få ihop ett reservkapital, vilket då är dessa 6 personernas satsade pengar. De 3000 kronorna är återbetalda till dem som satsade pengarna. Den tredje som avgått kommer att få tillbaka det hon har satsat i inträdespengar . Vi har tänkt så här,resterande satsade inträdespengar från de 5 som är kvar i sällskapet räknar vi ifrån tillgångarna, det som är kvar delar vi i 8 delar och delar ut till de som har lämnat sällskapet, Är det rätt tänkt ? Vi har ännu inte gjort upp några stadgar för sällskapet. Vad säger lagen? Mvh
Anna Bergman |Ert sällskap är att se som en ideell förening. Det finns dock ingen lagstiftning om de ideella föreningarna utan deras rättsliga ställning får istället bedömas med ledning utifrån domstolspraxis. Och i övrigt råder det faktiskt en viss osäkerhet över hur denna associationsform ska regleras. Det anses som att en ideell förening blir en juridisk person när den har antagit stadgar för verksamheten och valt styrelse. Innebörden av att föreningen är en juridisk person är att den har egen rättskapacitet (kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter) samt att ansvaret för föreningens medlemmar inskränks till det i föreningen satsade kapitalet. Ni har inte antagit några stadgar och därför torde inte er ideella förening ses som ett eget rättssubjekt. Vad som gäller för ideella föreningar som inte är en juridisk person är än mer osäkert. Jag har inte kunnat finna något rättsfall med liknande frågeställningar som i ert fall. För ekonomiska föreningar gäller att en medlem som har avgått har rätt att återfå inbetalda insatser under förutsättning att föreningens egna kapital är tillräckligt. Reservfond och övriga medlemmars rätt får inte drabbas i och med det. Detta torde man analogvis kunna tillämpa på er förening. De tre medlemmar som har utträtt bör få sin insats tillbaka om ni har kapital till det. Er uppdelning låter bra, i grund och botten är det för er en avtalsrättslig fråga och om ni alla är överens är det ju inget problem. Mvh

Får jag spela in en föreläsning?

2006-03-31 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag studerar på universitet och har börjat spela in föreläsningar på en diktafon. Vid ett tillfälle var det en lärare som, efter att ha fått syn på min diktafon, påstod att hans föreläsning minsann var copyrightskyddad och därefter tog han helt sonika upp min diktafon som jag placerat på ett bord längst fram i föreläsningssalen i inspelningsläge. Innan jag hann protestera hade läraren raderat det jag spelat in av den aktuella föreläsningen och i samma veva försvann även två tidigare ljudupptagningar med andra lärare som jag hade sparat på samma flashminne. Nu undrar jag om det är tillåtet att spela in föreläsningar och huruvida lärarens agerande är korrekt? Jag hade fått tillstånd att spela in de två tidigare föreläsningarna av respektive lärare. Vore hemskt tacksam för ett utförligt svar.
Andreas Heed |Föreläsningarna du går på är skyddade av upphovsrätt. Det innebär bland annat en ensamrätt för föreläsaren (upphovsmannen) att framställa exemplar av föreläsningen, t.ex. genom att spela in den på en diktafon. Det finns dock en inskränkning i upphovsmannens ensamrätt. Framställning av exemplar för privat burk är tillåtet om verket är ”offentliggjort”, vilket det blir när det lovligen tillgängliggjorts för allmänheten. Ett verk anses tillgängliggjort för allmänheten exempelvis då det framförs offentligt där vem som helst äger tillträde. Även framföranden som sker där vissa villkor gäller för tillträde omfattas av detta, förutsatt att vem som helst kan uppfylla dessa villkor. En föreläsning är inte uteslutande öppen för allmänheten. Alla kan inte bli antagna till en kurs med hänsyn till betyg och platstillgång etc. Detta innebär, enligt min bedömning, att ett samtycke från föreläsarna krävs för att du ska få spela in föreläsningar på diktafon. Anledningen är att verket inte är offentliggjort och något undantag från ensamrätten inte är tillämpligt. Trots att samtycke krävs var det inte korrekt av din lärare att handla som han gjorde. Han hade inte rätt att egenmäktigt radera innehållet på din diktafon, inklusive upptagningen av honom själv. Hans handlande kan möjligtvis bedömas som brottsligt, men detta är svårt att uttala sig om.

Skillnaden mellan vilseledande och otillbörlig reklam?

2006-06-14 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Vad exakt menas med otillbörlig reklam? Någon skillnad med vilseledande reklam?
Marie Wahlin |Hej!Förbud mot otillbörlig reklam regleras i 4 § Marknadsföringslagen, se http://lagen.nu/1995:450. Exempel på vad som avses med den så kallade generalklausulen regleras i förbudskatalogen, närmare bestämt 5-13 §§. Allt som anges där är otillbörlig reklam och således förbjudet, som exempelvis att snylta på annans välkända och särpräglade produkter vid sin marknadsföring ( 8 §). Detta faller även under vilseledande reklam ( 6 § ),då man ger konsumenter en felaktig uppfattning om reklamens ursprung. Reklam som är vilseledande är således även otillbörlig. Skillnaden består sedermera i att vilseledande reklam är en del av vad som anses som otillbörlig marknadsföring.Vänligen

Publicering av brev utan samtycke i reklamsyfte

2006-05-04 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Sommaren 2004 besökte jag en alternativ terapeut. Efter besöket skickade jag ett tackbrev till henne via e-mail. Nu har jag upptäckt att hon lagt in mitt brev inkl. mitt namn på sin hemsida. Hon har även gjort så att om man söker på mitt namn kommer hennes sida upp. Min fråga är om man får göra så?
Marie Wahlin |Hej! Tack för din fråga!Svaret på din fråga beror på. Lagen om namn och bild i reklam innehåller ett förbud för näringsidkare att företa reklamåtgärd vid marknadsföring som innebär utnyttjande av annans bild eller namn utan dennes samtycke. Överträdelse av förbudet medför straffansvar. Men för att det ska framgå vem som åsyftas i reklamen måste det vara fråga om ett särskiljande namn. Vad som lagen skyddar är alltså namn varigenom viss person utpekas, företrädesvis ovanliga släktnamn och vanliga släktnamn i förening med ovanliga namn. Om ditt namn skulle vara exempelvis Anna Lindh skyddas det eller om du har ett annat särskiljande namn, eller om du själv är en känd person vars namn man känner igen.Om inte ovan hjälper dig på vägen kan ditt brev vidare skyddas genom upphovsrättslagen. Men då måste ditt brev vara att anse som ett litterärt eller konstnärligt verk. Enligt praxis ställs inte så höga krav på bedömningen om det är ett verk eller inte. Däremot räcker det inte om du endast framfört ett tack, utan du måste istället ha framfört det genom din text på ett sätt som gör att det får så kallad verkshöjd. Med detta innebär att brevet ska uppfylla krav på självständighet, originalitet och individualitet. Det måste även vara fråga om något nytt dvs. du ska vara den första som frambringar detta verk. Du kan i så fall kräva skadestånd av näringsidkaren som olovligen använt ditt verk.Som nämndes inledningsvis beror det på hur utgången i ditt fall kan komma att manifesteras. Jag har nämnt de möjligheter som lagstiftaren erbjuder och skulle du ha några följdfrågor får du gärna återkomma.För mer info om lagen om namn och bild i reklam se http://lagen.nu/1978:800 , eller för mer info om upphovsrättslagen se http://www.lagen.nu/1960:729.Vänligen

Hur uppkommer upphovsrätt för fotografier?

2006-05-10 i Immaterialrätt
FRÅGA |Måste ett foto på internet ha synligt copyrightskydd på bilden eller räcker det med en text under bilden där det står Copyright Photographs © och fotografens namn för att den ska räknas som copyrightskyddad?(Synligt copyrightskydd är antingen en så kallad vattenstämpel som syns på fotot i form av en iconsom ligger över bildens viktigaste delar eller en digital stämpel och koppla upp den mot en datacentral för kontinuerlig övervakning.)
Daniel Svensson |Hej!Upphovsrätt enligt svensk rätt kräver inte viss form (till exempel ©-tecknet) för att det skall uppkomma. Kriteriet är istället att verket skall ha uppnått "verkshöjd", det vill säga ett visst mått av självständighet och originalitet. Även om ©-symbolen är angiven betyder alltså inte det att upphovsrätt föreligger. Å andra sidan kan upphovsrätt föreligga även om inte symbolen anges förutsatt att kravet på verkshöjd är uppfyllt. För det fall att verkshöjd inte anses föreligga (bedömningen är ganska restriktiv) är fotografier ändå skyddade som en närstående rättighet till upphovsrätten enligt 49a§URL, se http://lagen.nu/1960:729. Det är inte ett lika starkt skydd som upphovsrätten men ger ändå en viss rätt till skälig ersättning om någon annan använder bilden.Återkom gärna om något är oklart. Med vänliga hälsningar

Företag använder bilder utan tillåtelse

2006-03-20 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej, Min fråga gäller användning utan tillstånd av min dotters bilder för reklam syfte i företagskatalogen, Företags webbsida / webbshop, samt i stora skyltar i en mängd affärer i hela Norden. Företaget är mycket stor och vi vet inte hur vi ska agera. Samtidigt fick vi veta att försäkringen hjälper oss bara om det finns en tvist, och enligt den person som informerade mig, skulle jag kontakta företaget och kräva skadestånd och bara i fall dem vägrar, har vi en tvist situation och bara då skulle min hemförsäkringen täcka 80 % av advokat kostnader. Nu är jag förvirrad och vet inte hur jag ska agera. Enligt min åsikt har det förekommit ett brott. Jag vet det finns ett lag ”Lagen om namn och bild i reklam” som förbjuder en sådant situation. Jag valde för länge sedan att polisanmäla vad som händer, men polisen har lagt ner fallet. Vi vet inte heller vad för skadestånd kan vi begära. Företaget är också mycket stor och det skrämmer oss mycket då vi vet dem har hur mycket pengar som helst för att anlita dem bästa advokater. Kan Ni rekommendera ett lämplig sätt att agera. Enligt vårt försäkringsbolag, kommer dem inte att betala för advokat om vi inte kontaktar företaget först, så det förekommer en tvist… Mvh, J.B.
David Andersson |Hej! Som huvudregel är det givetvis alltid bäst att kontakta en motpart innan man går till domstol. Om din motparten, företaget i detta fallet, går med på dina krav slipper du ju en långdragen domstolsprocess. Under förutsättning att din dotter är upphovsrättsinnehavare till bilderna, alltså att hon skapat dem, så rör det sig om ett upphovsrättsbrott om någon använder bilderna utan hennes tillåtelse. Mitt råd är att du kontaktar en fackman som kan beräkna hur stort skadestånd som skulle kunna utgå på grund av detta upphovsrättsintrånget och att du sedan framställer denna summan som ett krav till företaget. Går inte företaget med på ditt krav så föreligger en tvist och du kan väcka talan vid allmän domstol och då även få ersättning från din rättshjälpsförsäkring. Lycka till!

Covers och upphovsrätt

2006-03-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag är medlem i ett band och vi kommer att uppträda på Stockholm Jazz Festival i sommar. Jag har frågor rörande upphovsrätt. Vi har för avsikt att spela ett antal covers främst från Aretha Franklin och Mozart. Krävs det tillstånd? Vårt skivbolag kommer att göra en ljudupptagning av vårt framträdande för ett kommande skivutsläpp där coverlåtarna kommer att ingå .Går det för sig eller krävs det något tillstånd? Vidare undrar jag om det är okej att sampla, alltså att använda t.e.x tre takter från någon annans låt och infoga det i någon av våra nya låtar. Och slutligen är det tillåtet för någon i publiken att utan vårt tillstånd spela in vår konsert under Jazz festivalen på video eller göra en ljudupptagning och sedan lägga upp det på en privat hemsida eller på någon fildelningssida som t.ex Limewire eller Kazaa?
Michael Witting |Av 2 § upphovsrättslagen, se http://lagen.nu/1960:729, följer att den som har upphovsrätt till ett musikaliskt verk har ensamrätt att förfoga över det. Med detta följer också rätt till oförändrad återgivning av verket. Upphovsmannen/upphovskvinnan har således ensam rätt att t.ex. framföra sitt verk på scen och det är förbjudet för andra att utnyttja det om det inte sker med upphovsmannen/upphovskvinnan eller dennes rättighetshavares medgivande.Ensamrätten är dock enligt 43 § tidsbegränsad. Denna varar vanligtvis från ögonblicket för skapandet av verket till utgången av sjuttionde året efter upphovsmannens/upphovskvinnan dödsår. Att skyddstiden upphör innebär att vem som helst, utan tillstånd och utan att behöva betala något, får utnyttja verket som om ingen upphovsrätt funnits. Vissa verk kan emellertid ha ett s.k. klassikerskydd. Av 51 § följer att en domstol kan bestämma att upphovsmannen/upphovskvinnan ska ha ett obegränsat skydd mot att dennes verk återges offentligt. Om något av Aretha Franklin och Mozarts verk har klassikerskydd kan jag tyvärr inte svara på, men enligt de uppgifter jag har så har aldrig klassikerskyddet tillämpats. Som jag nämnde ovan har upphovsmannen/upphovskvinnan ensamrätt till oförändrad återgivningen av dennes verk till sjuttionde året efter dennes död. Av 4 § följer dock att om någon bearbetat ett upphovsrättsligt verk har denne upphovsrätt till det bearbetade verket. Att sampla kan troligtvis ses som en form av bearbetning. För att det ska ses som bearbetning måste det ha gjorts på ett sådant övergripande sätt att i praktiken ett nytt verk ha uppstått. Om er sampling uppfyller detta krav kan jag omöjligen svara på utan att lyssna på den. Uppfyller samplingen inte kravet kvarstår upphovsrätten till verket hos den ursprungliga upphovsmannen/upphovskvinnan. Den som gjort en bearbetning kan dock inte förfoga över verket i dess bearbetade form utan den ursprungliga upphovsmannens/upphovskvinnans medgivande. Det är inte tillåtet för någon i publiken att spela in er konsert och sedan lägga upp det på någon fildelningssida eller privat sida ditt allmänheten har tillträde. Det krävs dock att ni har upphovsrätt till de låtar som spelas på konserten. Som jag hoppas har framgått ovan uppkommer upphovsrätten genom eget skapande eller bearbetning. Som upphovsrättsinnehavare har ni sedan ensamrätt att förfoga över verket. Av den rätt följer att ni har ensamrätt att sprida verket.