Samarbete mellan företag

2020-01-16 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Vad gäller enligt konkurrenslagen,Om hälften av konkurrerande bagerierna i en stad, väljer att gå ihop och få billigare priser på mjöl från lokal leverantör. Dem tror att vissa av deras brödsorter kommer att sänkas i butik.Är detta samarbete tillåtet?
Anna Holmlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor gällande konkurrens mellan företag på en marknad regleras i konkurrenslagen (KL).I Sverige råder som utgångspunkt avtalsfrihet, det vill säga att man får avtala vad som helst med vem som helst. Självklart finns massvis med undantag. Det mest närliggande i din beskrivning är förbud mot konkurrensbegränsande avtal mellan företag (2 kap 1 § KL).Konkurrensbegränsande avtalFör att det ska klassas som ett konkurrensbegränsande avtal krävs det:Att det rör sig mellan två eller flera företag (se 1 kap 5 § KL för definition av företag).Att det finns ett avtal, beslut av företagssammanslutningar eller samordnat förfarande (se 1 kap 6 § KL för definition av avtal).Avtalet ska haft till syfte eller haft resultatet att påverka konkurrensen på marknaden, samt att avtalet ska ha påverkat marknaden märkbart.I ditt fall tolkar jag det som att både punkt 1) och 2) är uppfyllda, då det rör sig om företag som har avtalat/kommit överens om billigare mjöl. Frågan blir då om det har påverkat konkurrensen märkbart på marknaden. Man måste då först gå till att kolla om syftet var att begränsa marknaden, om man kommer fram till att syftet var det så är avtalet i regel förbjudet. Om man inte kommer fram till att syftet var att begränsa konkurrensen, men att avtalet har fått effekten av att begränsa marknaden. Viktigt att poängtera är att den som anser att begränsning föreligger måste även kunna bevisa det. Sedan ska man även bedöma om avtalet påverkat konkurrensen på marknaden märkbart. Jag tolkar att det rör sig om ett prissamarbete, vilket utgör ett horisontell avtal. Företagens marknadsandel ska då överstiga 10% av marknadsandelen för att klassas som konkurrensbegränsande (även kallat tröskelvärde).UndantagMen notera att det finns undantag till detta, då inte alla samarbeten som begränsar konkurrensen är otillåtna (2 kap 2 § KL). Det ger möjlighet till undantag för samarbeten som medför övervägande positiva effekter för konsumenterna. Detta kan till exempel vara fallet om samarbetet effektiviserar produktionen eller distributionen på ett sätt som även gynnar konsumenterna genom lägre priser eller högre kvalitet.SlutsatsFör mig är det svårt att bedöma exakt om detta samarbete är tillåtet eller inte, då jag inte har tillräckligt med information. Men jag rekommenderar dig att läsa mer om hur du ska gå tillväga på: http://www.konkurrensverket.se/.Om du behöver mer hjälp med din fråga så rekommenderar jag dig att ringa oss för vidare juridisk rådgivning på telefon: 08-533 300 04. Öppettider: måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Lycka till!Hoppas du fick svar på din fråga!

Bild på mig i reklam utan mitt samtycke

2020-01-03 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hejsan min skola har tagit en bild av mig utan mitt samtycke och delat den på flera olika sociala medier utan min vetskap är detta ett brott de begått med tanke på att de var under skoltid dock inte på skolans egna egendom utan på en utflykt vid ett annat hus ??
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enlig lag (1978:800) om namn och bild i reklam får inte skolan, utan ditt samtycke använda ditt namn eller bild av dig i sin marknadsföring, enligt 1 §. Om skolan uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ovanstående och 1 §, ska de dömas till böter enligt 2 §. Dock har du som utsatt alltid rätt till ersättning för personlighetsintrång och således utnyttjandet, enligt 3 §. Observera dock att det jag nu har anfört gäller endast om det rör sig om reklam. Så om din skola har lagt ut bilder på dig, utan ditt samtycke, kan det vara okej om detta görs i syfte att informera om skolans verksamhet, enligt 6 § myndighetsförordningen. Dock kan du som enskild alltid invända mot att skolan använder dina personuppgifter och således dig på bild. En sådan invändning kan göras när som helst och dina uppgifter får då inte längre behandlas för sådana ändamål. Jag rekommenderar dig att i första hand vända dig till skolan och berätta att du inte vill vara med på bild samt att de ska ta bort de bilder som de har delat på dig, på deras sociala medier. Skolan bör lyssna och förstå! Om det händer igen råder jag dig till att ta kontakt med oss på Lawline igen!Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Rätt att kringgå elektroniska spärrar till e-böcker

2019-12-31 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en läsplatta hemma som inte kan läsa böcker från Amazon, då de är Drm-skyddade och bara kompatibel med deras egen Kindle-läsplatta.Min fråga är, får jag ta bort DRM-skyddet och konvertera dem till ett filformat som min läsplatta kan läsa? De digitala böckerna har jag såklart köpt på Amazons hemsida.Följdfråga, om jag får göra det. Får jag låna ut min läsplatta med böcker jag konverterat till en kompis?
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom vi har att göra med om rätt att kringgå elektroniska spärrar till annan persons verk så rör vi oss i det upphovsrättsliga området. Vi kommer därför att använda oss av Upphovsrättslagen (URL).I URL finns det ett uttryckligt förbud i 6 kap 52 d § URL som säger att man inte får kringgå en sådan spärr. Dock framkommer det i 6 kap 52 d § 2 stycket att om man har upphovsrättsmannens tillstånd eller har köpt verket i fråga, varav du kan ha rätt att bryta kryptering för att kunna läsa verket. Ett sådant undantag kan absolut aktualiseras i detta fall. Om du har möjlighet att köpa böckerna och ladda ned dem på din läsplatta men inte kan öppna dem eller läsa dem, så har du rätt att kringgå spärrarna. Du kan alltså konvertera dem till ett filformat som fungerar på din läsplatta. Det borde inte vara något problem om din kompis lånar läsplattan och läser böckerna, han har även rätt enligt URL 2 kap 12 § att kopiera delar av böckerna för privatbruk. Dock får din kompis inte kopiera hela böcker. Hoppas det var svar på din fråga!

Hur skyddar jag min bok?

2019-12-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejJag skriver en bok som jag beräknar bli färdig inom ca 3-4 månader. Jag tänker börja coacha innehållet under den tiden på seminarier. Jag tvekar eftersom jag inte har skyddat mina ideér juridiskt. Hur kan jag göra för att skydda min rätt till mina idéer?Vänliga hälsningar!
Carolina Tuula |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För det första kommer jag att redogöra för vilka verk som omfattas av lagen. För det andra kommer jag att redogöra för hur ditt verk får skydd. För det tredje kommer jag att redogöra för vad skyddet innebär. För det fjärde och avslutningsvis kommer jag att ge en kort sammanfattning.Enligt lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) är upphovsrätt ett skydd för den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk. (1 § URL)Verk som omfattas av lagen: (1 § URL)Skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, Datorprogram, Musikaliskt eller sceniskt verk, Filmverk, Fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, Alster av byggnadskonst eller brukskonst eller,Verk som har kommit till uttryck på något annat sätt.Du får ett skydd till ditt verk direkt genom att du skapar det. Det ska poängteras att inte alla verk omfattas av skyddet. För att få ett upphovsrättsligt skydd krävs det att verket ska ha viss självständighet, kreativitet och originalitet s.k. verkshöjd. (Läs mer om verkshöjd här). Det kan vara svårt att avgöra hur ett verk har verkshöjd eller inte, men en hjälpregel är s.k. dubbelskapandet. Det innebär att det är osannolikt att två personer, oberoende av varandra skulle exempelvis utforma en text exakt likadant eller snarlikt.Du som skapat verket är en s.k. upphovsman. Skyddet för en upphovsman består av två delar, dels ett ekonomiskt skydd och dels ett ideellt skydd.Det ekonomiska skyddet innebär att upphovsmannen har en ensamrätt till ditt verk för förfogande och nyttjande av verket. (2 § URL). Det innebär att du har själv rätt att bestämma hur det ska framställas ett exemplar av ditt verk till allmänheten m.m.Det ideella skyddet innebär att upphovsmannen har en rätt att bli nämnd vid framställning av ditt verk och att upphovsmannen har en möjlighet att förhindra ändringar i verket som kan uppfattas som kränkande för denne. (3 § URL). Det innebär att om någon skulle framställa dina idéer ska de nämnas att det är dina idéer.Sammanfattning:Eftersom jag inte kan besvara om din bok har verkshöjd eller inte, kan jag inte heller besvara din fråga med säkerhet. Om din bok har verkshöjd, har du redan ett skydd genom ditt skapande. Du behöver alltså inte skydda din bok genom att registrera den eller liknande.Hoppas du fick svar på din fråga,Vänligen,

Översatt sång på bröllop: Upphovsrätt

2020-01-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Har skrivit en svensk text till en Backstreet Boys-låt, As Long As I Love You. Originalet är skrivet på engelska av Max Martin (Martin Sandberg). Min svenska version ska framföras av min dotter (och ev mig) på ett bröllop. Min svenska text är direkt riktad till brudparet men utgår i viss mån från den engelska originaltexten. Har skrivit texter till andra kända melodier förr och framfört i privata sammanhang och inte då reflekterat över upphovsrätten. Men Max Martin är lite en annan dimension så vill ha klart vad som gäller.Mina frågor är om en sådan här version strider mot upphovsrätten samt vad som händer om någon filmar det hela och sedan t.ex. lägger ut på facebook eller youtube. Det är ju fortfarande inte ett offentligt sammanhang som jag uppfattar det.Eftersom dottern är singer/songwriter är det också av intresse att veta lite mer ur det perspektivet.Tack för svar på förhandMvhGunnar Sallstedt
Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Framförande av denna låten på ett bröllop räknas troligen som en användning i privata sammanhang (12 § URL). Särskilt eftersom ni har gjort låten till brudparet specifikt kommer det troligen falla in under privat bruk.Vidare finns det också undantag i lagen för offentliga framföranden (21 § URL). Detta kommer ni mycket sannolikt också uppfylla, eftersom ni inte tar betalt för framförandet, och inte heller hade avsikt till det, samt att syftet med sammankomsten är inte ert framträdande.Om någon förevigar framträdandet och lägger upp det på internet, är det de själva som har gjort sig skyldiga till upphovsrättsbrott. I så fall ska Max Martin rikta sina krav mot dem, inte er.Jag hoppas detta bringat lite mer klarhet i frågan.Med vänliga hälsningar,

Hur ska jag ta ställning till kravbrev med anledning av fildelning?

2020-01-01 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Fick idag brev från njordlaw om att min IP adress laddat med en film specifik film vilket jag inte gjort. Som kräver mig på 4500kr för att förlika. Sam rekommenderar mig att kontakta en jurist i ärendet. Bör detta betalas eller kan jag motsäga mig denna påstådda nedladdning? Hur stor är chansen att dom drar de vidare inför rätta ?
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline.Vilka är byråerna som skickar kravbrev och vad bedriver de för verksamhet?Det är ett antal advokatbyråer som på senare tid blivit kända för de kravbrev som de skickat ut till privatpersoner och företag runt om i världen. Dessa byråer företräder ett flertal internationella produktionsbolag och andra upphovsmän. Byråerna har och sänder fortfarande ut ett förlikningserbjudande till en omfattande mängd personer som misstänks för fildelning. I det fall mottagaren av förlikningserbjudandet betalar den krävda summan vidtar de inte några rättsliga åtgärder mot motparten i den frågan. I det fall fler fall av fildelning har skett eller sker i framtiden finns det en risk att fler kravbrev skickas ut.Vad innebär upphovsrättsligt intrång?Det som mottagaren av ett förlikningserbjudande är anklagad för är ett upphovsrättsligt intrång. Upphovsrätt regleras i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 kap. 1 § URL). Upphovsrätten består av den ekonomiska (1 kap. 2 § URL) samt den ideella rätten (1 kap. 3 § URL) till verket.Den som kränker upphovsrätten till ett verk är skyldig att betala skälig ersättning för utnyttjandet av verket (7 kap. 54 § första stycket URL). Den skäliga ersättningen innebär i praktiken att man måste betala för den användningen som skett utan upphovsmannen samtycke. I det fall intrånget sker uppsåtligen eller av oaktsamhet ska det utöver den förutnämnda skäliga ersättningen även betalas ersättning för den ytterligare skada som intrånget medfört. När storleken på ersättning bestäms tas särskild hänsyn till utebliven vinst, vinst som den som begått intrånget eller överträdelsen har gjort, skada på verkets anseende, den ideella skadan och upphovsmannens intresse av att intrång inte begås (7 kap. 54 § andra stycket URL).Ska man acceptera erbjudande om förlikning?I det fall du betalar den summa som stadgas i kravbrevet ingår du ett förlikningsavtal. Precis som det anfördes inledningsvis kommer då parten inte kunna driva det aktuella ärendet vidare till domstol. I det fall du väljer att bestrida kravet finns det en risk att parten väcker talan i domstol. Det är ovanligt att privatpersoner blir stämda för olovlig nedladdning av upphovsrättsligt skyddat material. Det är dock ingen omöjlighet.Huruvida man bör betala eller inte är en fråga där åsikten är mycket delad. Professorer i juridik vid svenska universitet har också haft delade meningar. Å ena sidan har det anförts att folk inte borde betala kravbreven då det i slutändan är upp till domstol att avgöra huruvida betalningsskyldighet föreligger. Å andra sidan har andra anfört att det ur juridisk synvinkel är bäst att betala för det fall att man är skyldig. Det finns i nuläget ingen praxis på området.SlutsatsDet är helt upp till dig vilken inställning du intar gentemot det kravbrev som du har erhållit. I det fall du betalar den förlikningssumma som erbjudits avslutas ärendet där. I annat fall kvarstår risken att talan väcks i domstol gentemot dig. Hur sannolikt det är att de drar ärendet till domstol är mycket oklart då det inte riktigt finns så mycket underlag för att ta ställning i den frågan.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Hur långt får man citera ur annans verk?

2019-12-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har skrivit en bok som handlar om dialog i filmmanus. I boken har jag scenexempel från olika manus där man kan läsa scenerna och där det finns pratbubblor med förklaringar angående bokens teorier. Om jag vill publicera den här boken och låta människor köpa den, finns det då någon gräns för hur långa dessa exempel får vara? Som det är nu har jag till exempel en scen som är ca tolv sidor lång. Eftersom ett filmmanus är väldigt lättläst är det ju inte lika mycket text som om det hade varit en scen i en bok som är tolv sidor lång, men det är ju ändå en hel del text så jag undrar om det finns någon gräns när man använder den här typen av citat/referat. (exemplen är från amerikanska filmer)Sedan misstänker jag att det kanske är annorlunda i USA också och att jag bör kontakta någon amerikansk byrå om jag vill publicera en engelsk version?
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Så som jag tolkar din fråga funderar du kring de upphovsrättsliga problemen i att publicera ett verk som innehåller dialog/text från tidigare filmmanus. De upphovsrättsliga bestämmelserna hittar du i upphovsrättslagen (URL).Citaträtten är begränsadSom du är inne på finns det en problematik med och begränsning i rätten att citera andras verk. Förutsatt att verket du citerar har verkshöjd och upphovsrätt – vilket alla färdigställda filmmanus torde ha i realiteten (om de publicerats) – har verkets skapare ensamrätten till att sprida och/eller mångfaldiga verket (1 kap. 1, 2 §§ URL). Genom att i en egen bok inkludera citat från dessa verk, trots att styckena är långt från manusen i sin helhet, riskerar du på så vis kränka dessa författares ensamrätt till att sprida och kopiera sina verk. Det finns ingen exakt gräns för hur långa textsnuttar ur ett manus som omfattas av upphovsrätten – allt avgörs av hur originellt och självständigt verket är. En enskild mening kan mycket väl ha upphovsrätt på grund av sin originalitet, jämför exempelvis en dikt. Eftersom hela din bok bygger på hänvisningar till tidigare verk bör räkna med att du principiellt gör intrång i deras upphovsrätt.Men det finns ett väsentligt undantag från huvudregeln om intrångsförbud. Citaträtten ger var och en citera offentliggjorda verk, om det sker enligt god sed och framstår som motiverat av ett ändamål (22 kap. 2 § URL). Återigen finns avseende citaträtten inte heller någon exakt gräns för hur långa citat får vara, men i praxis har en tumregel om att citatet/citaten inte får utgöra mer än 20% av hela din egen text (bok) ställts upp. Hur mycket du får citera avgörs också av syftet och lämpligheten med citat i den aktuella texten. Citering måste ske lojalt, dvs. för att förbättra sin egen produkt genom jämföra den med andras; hämta stöd eller lyfta och kritisera en motstående ståndpunkt. Man får aldrig foga in ett citat bara för att det är underhållande i sig – en intressant textsnutt. Det måste ha ett samband med vad man själv skriver. I ditt fall torde du – som skriver om just dialog i manus – ha en ovanligt vidsträckt citaträtt, och din citering framstår som lojal av vad du beskriver. Huruvida du kan citera ett helt stycke på 12 sidor vågar jag inte ge ett hundraprocentigt svar på, men jag vill påminna om tumregeln om att minst 80% av boken bör vara din egen text. Inte heller bör du infoga hela filmmanus som "citat" Därutöver bör det antagligen beaktas att filmmanus innehåller mindre substans än skönlitteratur per sida. I min mening torde du mer eller mindre kunna citera på det sätt du beskriver. Viktigt är emellertid att du anger författarens och verkets namn (1 kap. 3 § URL).Angående huruvida det är annorlunda i USA, så tror jag inte att så är fallet. Upphovsrätten har av naturliga skäl – immateriell egendom sprids lätt över gränser – harmoniserats (synkats) internationellt i hög grad, och i vart fall högst liknande regler torde gälla i USA. Känner du dig osäker kan du förstås alltid kontakta en byrå ändå.Jag hoppas du fick svar på din fråga,Mvh

Särskiljningsförmåga

2019-12-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vilken betydelse har särskiljningsförmåga för bedömningen om ett varumärkesintrång (både enligt VML och EU-lagstiftning) har skett? Finns det något bra och illustrativt rättsfall i frågan?
Narin Melazade |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Varumärkesskydd innebär en ensamrätt att använda vissa kännetecken i näringsverksamhet enligt 1 kap. 10 § VML och varumärkesdirektivet art. 5. Ett varumärke kan ses som ett företags upparbetade värde i form av en image och är därför skyddsvärt. För att patent- och registreringsverket ska kunna registrera ett varumärke så att det innehar ett varumärkesskydd måste det uppfattas som ett kännetecken. För att inneha ett varumärkesskydd ska vissa förutsättningar vara uppfyllda enligt 1 kap. 5 § och 2 kap. 5 § VML. En av grundförutsättningarna för varumärkesskydd är särskiljningsförmåga vilket regleras i 1 kap. 5 § och 2 kap. 5 § VML. Med särskiljningsförmåga menas att varumärket genom kännetecken ska kunna skiljas från andra varumärken. Ju mer använt eller känt ett kännetecken är ju större är särskiljningen. Vid bedömning av ett varumärkesintrång är särskiljningsförmåga av betydelse eftersom en helhetsbedömning av varumärkets kännetecken görs där bl.a. särskiljningsförmågan väger in. Tips på bra och illustrativa fall är: Barnfonden Lloyd, (mål C-342/97) Adidas (mål C-408/01)Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,