Får jag framställa exemplar av konstverk jag redan sålt?

2021-05-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag är konstnär och har sålt ett antal konstverk. Nu producerar jag en bok där några av de sålda verken är med. Behöver jag tillåtelse från de som köpt verken för att reproducera mina sålda verk i boken. (Ingen av verken finns med i sin helhet utan är beskurna olika mycket. Mvh
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du skapar ett konstverk erhåller du upphovsrätten till verket (1 § upphovsrättslagen). Upphovsrätten består av flera saker, däribland ensamrätten till att framställa exemplar av verket (2 §). När du inkluderar ett konstverk du redan sålt i din bok framställer du ett nytt exemplar av verket, vilket alltså är en del av din upphovsrätt. När du säljer din konst, säljer du ett exemplar av ett av dina verk. När du säljer ett exemplar förlorar du en viss del av dina rättigheter avseende just det exemplaret: du kan inte längre kontrollera hur exemplaret sprids vidare och du förlorar med andra ord den s.k. spridningsrätten (19 §). Enkelt sagt innebär det att köparen du sålde konsten till har rätt att exempelvis sälja exemplaret vidare till någon annan. Det här innebär inte att du inte längre har upphovsrätten till verket. Majoriteten av dina upphovsrättsliga rättigheter avseende verket har du fortfarande kvar, även efter försäljningen. Den delen av upphovsrätten som innebär ensamrätt till framställning av exemplar har inte konsumerats, eller överförts till köparen, i och med försäljningen av ett exemplar av verket. Du har alltså fortfarande rätt att framställa nya exemplar av samma verk, såsom att inkludera dem i din bok. Lycka till, och om du har fler funderingar så tveka inte att återkomma med en ny fråga!Med vänlig hälsning,

Upphovsrätt

2021-05-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! A startar en blogg och skriver artiklar. Efter ett tag börjar även S att skriva artiklar på bloggen och hon får i uppgift att ladda upp artiklarna. A får en gästartikel av K. A vill publicera K:s gästartikel och ber om en bild. K skickar en bild som hon hittar på nätet. A bestämmer att artikeln och bilden ska publiceras och S publicerar artikeln och bilden.Sedan visar det sig att bilden är upphovsrättsskyddad. Vem blir då betalningsskyldig om ingen ansvarig utgivare finns för hemsidan ?Bästa hälsningar.
Felix Höglund |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Lawline har som policy att vi inte svarar på frågor som är del av skolarbeten eller skoluppgifter. Du kan använda vår sökfunktion för att hitta liknande situationer om vad som gäller för upphovsrätt i allmänhet och bloggar i synnerhet.Du kan också söka på rättsfall på lagen.nu för att hitta rättsfall som handlar om situationen du beskriver i din fråga.Med vänlig hälsning,

Intrång i upphovsrätten och varumärkesrätten avseende en fåtölj?

2021-05-09 i Immaterialrätt
FRÅGA |Om jag som tapetserare renoverar en fåtölj från en välkänd varumärke, lagar den och syr upp en ny kuddsats, innebär det att jag gör en intrång i upphovsrätt och varumärkesrätt för kuddsatsen måste ju efterlikna originalet men jag har eget material. och sen undrar jag också om jag gör något fel om jag tar en bild på den fåtöljen jag renoverat och marknadsför mitt arbete. Stolen är inte en kopia men efterliknar originalet, å andra sidan hur ska man annars kunna renovera gamla möbler?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Upphovsrätt till brukskonstDen som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 § URL). Med konstnärligt verk avses bland annat alster av brukskonst. En fåtölj kan därför ha upphovsrättsligt skydd. Den som har upphovsrätt till ett verk har ensamrätt att förfoga över verket genom att till exempel göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL). När verket skapas uppstår skyddet. För att verket ska vara skyddat måste verket uppnå verkshöjd, det vill säga åtnjuta självständighet och originalitet. Ett verk kan endast åtnjuta upphovsrättsligt skydd om det är originellt på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Om risken framstår som minimal att någon annan oberoende skulle kunna framställa samma eller liknande verk är det troligt att verket har självständighet och originalitet. Den som skapat fåtöljen kan därför ha upphovsrättsligt skydd om kravet på verkshöjd anses uppfyllt.En stringhylla ansågs vara upphovsrättsligt skyddad vid tidpunkten för sin tillkomst. När hyllan skapades skilde den sig väsentligt från andra kända hyllor på marknaden (NJA 1962 s. 750). Hyllan skulle troligen inte fått skydd idag eftersom den inte skulle anses originell. Det är möjligt att en sedvanlig fåtölj inte åtnjuter upphovsrättsligt skydd eftersom det är en alldeles för enkel variation på redan tidigare kända fåtöljer. I så fall kan du inte begå upphovsrättsligt intrång eftersom den inte är skyddad av upphovsrättslagen. Det krävs därför bl.a. att fåtöljens utformning, material eller tillverkningssätt ger uttryck för ett självständigt och originellt verk, för att den ska vara skyddad enligt upphovsrättslagen. Kravet på verkshöjd är dock vara relativt lågt i fråga om brukskonst eftersom möjligheten till variation kan vara begränsad (jfr NJA 2009 s. 159).Begränsningar i upphovsrättenTrots att fåtöljen skulle åtnjuta upphovsrättsligt skydd finns det möjlighet att ändra fåtöljen. Ägaren till ett bruksföremål får ändra föremålet utan upphovsmannens samtycke (26 c § URL). Bestämmelsen finns för att olika objekt ska komma till ändamålsenlig användning. Du får därför ändra fåtöljen utan samtycke från upphovsmannen. Däremot krävs samtycke från upphovsmannen för att göra bearbetningen tillgängligt för allmänheten (om kravet på verkshöjd är uppfyllt). Upphovsmannens ensamrätt gäller även bearbetningar av verket (2 § URL).Ett nytt och självständigt verk?Om fåtöljen anses ha upphovsrättsligt skydd blir frågan om ett nytt och självständigt verk uppstår på grund av genomgripande förändringar. Om någon i fri anslutning till ett verk har åstadkommit ett nytt och självständigt verk är dennes upphovsrätt inte beroende av rätten till originalverket (4 § andra stycket URL, jfr även 1 § URL). Om ett sådant verket anses ha uppkommit har det nya verket upphovsrätt och därmed ensamrätt (1 § URL och 2 § URL). I ett sådant fall kan fåtöljen användas för ett kommersiellt syfte eftersom du har ensamrätt. För att ett eget skydd ska ha uppkommit måste alltså det som har åstadkommits vara så självständigt och originellt att ett nytt verk har skapats, med hänsyn till det verk som har använts som vägledning. Det äldre verket får inte framträda som det dominerande även i det nya arbetet. I så fall rör det sig bara om en bearbetning. Kravet på verkshöjd är dock vara relativt lågt i fråga om brukskonst eftersom möjligheten till variation kan vara begränsad (jfr NJA 2009 s. 159). Det borde därför inte krävs särskilt mycket för att ett nytt verk ska skilja sig från originalverket. Fåtöljen kan troligen ha omvandlats i så stor utsträckning att du åstadkommit ett nytt och självständigt verk eftersom du syr upp en ny och egen kuddsats samt använder nytt material. En helhetsbedömning får dock göras i det enskilda fallet.I ett rättsfall – som dock gällde mönsterregistrering och inte upphovsrätt – var frågan om en snurrfåtöljs utseende väsentligt skiljde sig från en annan. Båda stolarna hade identisk rygg och sits. Det som skiljde fåtöljerna åt var ett annat utförande av armstöd och att ena stolen var utrustad med en s.k. snurrfot i stället för ben. Stolen ansågs väsentligen skilja sig från det redan tidigare kända mönstret (RÅ 1977 Ab 481).VarumärkesrättEtt varumärke är ett kännetecken med funktion att symbolisera de varor och tjänster som varumärkesinnehavaren tillhandahåller i sin näringsverksamhet (1 kap. 4 § VML). Varumärkesskydd uppstår antingen genom registrering eller genom inarbetning (1 kap. 6 § VML och 1 kap. 7 § VML). Den som har varumärkesrätt har ensamrätt att i näringsverksamhet använda ett tecken för dennes varor eller tjänster. När innehavaren har varumärkesrätt får t.ex. ingen annan använda varukännetecken som är identiska med varukännetecknet och som används för varor eller tjänster av samma slag. Detsamma gäller om varukännetecken som liknar kännetecknet på grund av att det finns risk för förväxling (1 kap. 10 § VML).Formen på en vara måste vara ett tecken som kan särskilja ett företags varor från andras och som kan återges i ett register. Det är endast ett varumärke som markant avviker från normen eller vad som är sedvanligt i branschen som har särskiljningsförmåga. Till exempel har Mag-Lite ficklampans form nekats registrering. Inte heller har en sedvanlig tvål kunnat registrerats på grund av bristande särskiljningsförmåga. En rund simpel godis har inte heller kunnat registrerats. Det är därför troligt att en sedvanlig fåtölj sakar särskiljningsförmåga och därför inte är registrerad som ett varumärke. Här hittar du vilka varumärken som är registrerade.För inarbetning krävs att varumärket här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig (omsättningskretsen) är känt som beteckning för de varor som tillhandahålls under kännetecknet (1 kap. 7 § VML). Avgörande är därför hur känd fåtöljen är som en beteckning på varor eller tjänster som en näringsidkare tillhandahåller. En bedömning får göras i det enskilda fallet. Mycket ska till för att få varumärkesskydd för formen på en vara genom bearbetning. Till exempel hade inte Karlssonsklister särskiljningsförmåga men fick det efter konsumenternas uppfattningar efter 50 år.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man ha med sitt personnamn i ett varumärke?

2021-04-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, finns det något form av undantag när det kommer till VML och URL om man vill registrera ett företagsnamn i PRV som inkluderar ens födelsenamn. Exempelvis om man heter Johan Braastad och vill registrera Braastads Vinprovning AB eller Braastads Cykelservice AB eller anses det renommésnyltande på Braastad som varumärke, även om man inte är verksam inom samma branch?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om man kan registrera ett varumärke som inkluderar det egna efternamnet när ett annat varumärke redan finns registrerat med det namnet. Reglerna om varumärkesregistrering finns i varumärkeslagen, fortsättningsvis kallad VML. Du skriver det rör registrering av företagsnamn hos Patent- och registreringsverket (PRV). Det är endast varumärken som registreras hos PRV och inte företagsnamn. Företagsnamn registreras hos bolagsverket. Jag kommer därför fortsättningsvis utgå från att din fråga rör ansökan om varumärkesregistrering hos PRV.SärskiljningsförmågaEtt varumärke kan bestå av alla tecken som har särskiljningsförmåga och som tydligt kan återges i PRV:s varumärkesregister (1 kap. 4 § VML). För att ett varumärke ska kunna registreras krävs alltså att det har särskiljningsförmåga. Det anses det ha om det kan skilja varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet från dem som tillhandahålls i en annan (1 kap. 5 § VML). Här görs en helhetsbedömning av om varumärket är ägnat att skilja innehavarens varor från andras. Man utgår här från "den relevanta målgruppen" och det är dennes uppfattnings som är avgörande för om varumärkes ska anses ha tillräcklig särskiljningsförmåga eller ej. Om varumärket avser varor eller tjänster som är riktade till konsumenter i allmänhet ska målgruppen normalt anses utgöras av en normalt informerad och skäligen uppmärksam genomsnitskonsument. Min bedömning är att de båda varumärkena du nämner skulle kunna ha tillräcklig särskiljningsförmåga.FörväxlingsbedömningenOm ett varumärke bedöms har särskiljningsförmåga kan det ändå finnas hinder mot registrering om varumärket är förväxlingsbart med en annan näringsidkares redan skyddade varumärke (2 kap. 8 § VML). Märken anses vara förväxlingsbara med varandra bara om de är så lika med varandra att de kan förväxlas och de ska som huvudregel också känneteckna varor av samma eller liknande slag. Förväxlingsbarheten ska bedömas med bakgrund av hur känt det äldre märket är på marknaden, de associationer båda märken framkallar och graden av likhet mellan varorna/tjänsterna. Vid bedömningen ska man utgå från en genomsnittskonsument av den aktuella varutypen som är normalt informerad och skäligen uppmärksam.Braastad som du nämner i ditt exempel är ett spritmärke. Enligt min bedömning vore det inte otänkbart att en skälig uppmärksam genomsnittskonsument skulle kunna förväxla "Braastads vinprovning" med Braastads eller tro att det finns någon typ av samröre då det ändå föreligger visst samband mellan de båda företagens produkter. Vad gäller "Braastads cykelservice" tror jag däremot att risken för förväxling är betydligt mindre då det inte över huvud taget skulle känneteckna varor av samma eller likande slag som det befintliga Braastads.Värt att nämna är även att då Braastad är ett rätt unikt efternamn krävs det att det, som i ditt exempel, är den som registrerar varumärket eller någon annan ägare i företaget som bär namnet. Ett varumärke får nämligen inte registreras om det innehåller eller består av något som är ägnat att uppfattas som någon annans egenartade efternamn med särskilt skydd, allmänt kända konstnärsnamn eller likartade namn (2 kap. 10 § p. 2 VML). Bär en ägare i företaget namnet är det inte någon annans namn och är därmed tillåtet att använda.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Ansvarar företaget eller fotografen för en bild som används i reklam?

2021-05-17 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Är företaget eller fotografen ansvarig för en bild som används i reklam?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är problemet?Utifrån din fråga kommer jag att utgå ifrån att en bild har används i reklam för ett företags räkning. Frågan är då om företaget som använder bilden har ansvar för bilden eller om det istället är bildens fotograf. Det framkommer inte i din fråga för vad företaget eller fotografen ska hållas ansvarig för eller om det är en vanligt bild eller om bilden föreställer en person. Jag kommer hur som helst att redogöra för vad som gäller när det handlar om olovlig användning av någons namn eller bild vid marknadsföring. Vilka regler är tillämpliga?När det gäller otillåten användning av någons namn eller bild i reklam finns detta reglerat i lagen om namn och bild i reklam. I lagen stadgas ett förbud för företag att vid sin marknadsföring använda någon annans namn eller bild utan deras samtycket (1 § lagen om namn och bild i reklam). Vad händer om ett företag använder någon annans namn eller bild i reklam utan personens samtycke?Om ett företag bryter mot ovan nämnda förbud ska företaget betala skäligt vederlag till den person vars namn eller bild utnyttjats (3 § lagen om namn och bild i reklam). Om förbudet har brutits avsiktligen eller av oaktsamhet utgår även ersättning för den skada användandet inneburit. Här innebär skada både ekonomisk skada men även lidande och andra omständigheter av icke-ekonomisk natur som personen utsatts för. Den här skyldigheten att utge vederlag eller ersättning gäller även arbetsgivaren om det är en anställd som har brutit mot förbudet. Ersättningens storlek varierar beroende på det enskilda fallet. Domstol kan även besluta att återstående reklammaterial förstörs eller ändras eller att företaget vidtar andra åtgärder med det för att förebygga vidare missbruk av namnet eller bilden (4 § lagen om namn och bild i reklam). SlutsatsDet är med stor sannolikhet företaget som ansvarar för bilden om denna bild har använts i företagets reklam och inte fotografen. Om fotografen är anställd hos företaget är företaget likväl ansvarig för bilden. Innehåller bilden olovligen en persons namn eller bild kan att antal sanktioner göras gällande som exempelvis ersättning eller att bilden tas bort från reklamen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och skulle du ha fler frågor är du varm välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Kan man göra en kopia av en annans tavla, göra om den till en t-shirt och ge bort den i present?

2021-05-09 i Immaterialrätt
FRÅGA |Får man ta en bild från instagram på en tavla en person har gjort och sedan trycka upp det på en tshirt , som ska ges bort som present? :)
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det gäller här fråga om upphovsrätt och därmed blir lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) tillämplig. Upphovsrätt tillfaller t.ex den som har gjort en tavla enligt 1 kap. 1 § URL. Denna upphovsrätt är dock inte absolut och det är helt okej att framställa en kopia av tavlan på det sätt du anger enligt 2 kap. 12 § URL. Du behöver inte be om tillåtelse för det ändamålet du avser och du behöver heller inte lämna någon ersättning för din kopia enligt 2 a kap. 26 k § URL. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Ensamrätt till företagsnamn

2021-05-05 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Vi ska starta en hemleveransservice där vi köper från butiker som ICA, WILLYS, COOP och levererar produkterna till kunderna.Vi vill ge en lista över butiker till en kund och sedan köper vi från den butik kunden väljer. Min fråga är: Fån vi ta med butiksnamnet på vår webbplats utan att ha något avtal med dem?Vi vill skriva följande på vår webbplats:Livsmedel från COOPLivsmedel från ICA
Anna von Fircks |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När det kommer till butiksnamn så är man inne på immaterialrättens område, närmare bestämt tillämpningsområdet för varumärkesrätt och Varumärkeslagen 2010:1877 (VmL) . Se VmL 1 kap 4 §. Ensamrätt till varumärketFöretagen kan antingen ha ensamrätt till sina varumärken genom registrering 1 kap 6 § eller genom inarbetning 1 kap 7 §. Enligt 2 st i 1 kap 7 § ska ett varukännetecken anses inarbetat om det här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig är känt som beteckning för de varor eller tjänster som tillhandahålls under kännetecknet. Detta betyder att både COOP och ICA med stor sannolikhet har ensamrätt Ensamrättens innebördEnligt 1 kap 10 § VmL innebär ensamrätten att ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får använda ett tecken för varor eller tjänster. Detta gäller bland annat om tecknet är identiskt med varukännetecknet och används för varor eller tjänster av samma slag (st. 1 p. 1) Enligt 2 st innebär användning att man enligt p. 1 förser varor eller deras förpackningar med tecknet, eller enligt p 5. använder tecknet i affärshandlingar och reklam. Sammanfattningsvis är har ICA och COOP med stor sannolikhet ensamrätt till sina företagsnamn och denna ensamrätt innebär att inget annat företag får använda sig av dessa för att marknadsföra sig själva. För att kunna göra detta krävs tillstånd från företagen. Hoppas du fick svar på din fråga Med vänlig hälsning

Någon använder mina bilder på sociala medier, vad ska jag göra?

2021-04-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Idag har jag upptäckt att ett konto på en social plattform har tagit 7 av mina bilder och lagt ut på i sin profil och utger att de är hennes. Hon har dessutom gjort ett samarbete med ett stort företag där hon lagt ut två av mina bilder och anger att det är hennes. Företaget har även lagt ut mina bilder på deras hemsida och konto på platformen och angett att det är hemma hos henne. Jag tog kontakt med henne och bad henne ta bort bilderna, hon svarade inte men valde att blocka mig och tog inte bort några bilder. Jag har ringt Företaget som använt sig av mina bilder och de sa att de skulle ta bort bilderna men jag känner att skadan redan är skedd och att hon tjänar pengar på mina bilder. Det är en bild på vårt vardagsrum där min sambo platsbyggt en möbel som jag designat och sedan inrett och vi driver en snickeri och inredningsfirma Därav känns det extra tråkigt när detta är vårt levebröd och människor utnyttjar oss så här. Vad har vi för rättigheter?
Lucas Rasmusson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga handlar om dina rättigheter till bilderna och det regleras i Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (Upphovsrättslagen, URL).Är dina bilder ett upphovsrättsskyddat verk?Ja det är dem. Då fotografier räknas som verk (1:1 1 st p. 1 URL) men det krävs också att fotografiet har verkshöjd, alltså originalitet, individualitet och självständighet. Det betyder att man ska kunna se ditt personliga skapande genom att kunna se din särprägel på verket genom till exempel motiv och belysning. Så om det går att se ditt egna skapande i bilden så har din foto verkshöjd och är upphovsrättsligt skyddad.Vad betyder att ett verk är upphovsrättsskyddat?När någon tar en bild får personen upphovsrätt över bild och det fungerar som ett skydd. Då, om någon annan förutom upphovsrättsinnehavaren (personen som har tagit bilden eller den som äger rättigheterna) ska använda sig av bilden behöver personen ha upphovsrättsinnehavarens samtycke. I vissa fall behöver man inte ha upphovsrättsinnehavarens samtycke och det är när man använder sig av bilder för privat bruk. I ditt fall handlar det om spridning av bilder till ett flertal människor och därmed krävs samtycke från dig som upphovsrättsinnehavaren. Att då använda sig av din av bilder som är upphovsrättsligt skyddade och utan godkännande av dig så gör personen ett intrång av upphovsrätten. Då kan personen bli straffade med böter till och med fängelse beroende på allvarlighetsgraden (7:53 URL).Har du rätt till ersättning?Ja, det har du då den som använder ditt verk genom intrång har en ersättningsskyldighet (7:54 URL).Gör det något att bilderna publicerades på sociala medier? Ja, till en viss del spelar det in en roll. Genom att publicera bilder och använda sig av sociala medier så godkänner man deras användarvillkor och då ger man företaget en icke-exklusive licens att företaget får använda sig av dina bilder. Så om det är de företaget som använder sig av dina bilder kan det vara lagligt genom den icke-exklusiva licensen. Vad ska du göra? Min rekommendation är att kontaktar företaget och begär att de tar bort dina bilder från hennes profil och sedan skulle du kunna driva en process mot personen som använder sig av dina bilder och rikta ett skadeståndsanspråk mot personen om exempelvis du har lidit en skada av intrånget. Skulle du vilja ha ytterligare hjälp att rikta din talan och driva en process mot personen kan du boka en tid med en av våra jurister här.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,