Vilken advokat i Göteborg har erfarenhet av upphovsrätt?

2020-07-12 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejJag letar efter en advokat i göteborg som har erfarenhet inom brott mot upphovsrätt. Har ni några tips så blir jag jätte tacksam
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Det är svårt att nämna någon specifik advokat, då vi själva inte varit i kontakt med någon sådan. Min rekommendation till dig är att söka på Google och besöka olika byråers hemsidor samt kika på recensioner. Enligt mig är det bästa tipset att faktiskt prata med några advokater i Göteborg antingen personligen eller via telefon, för att få en känsla. Fråga om deras erfarenheter och hur länge de har varit i branschen. Därefter kan du jämföra de advokater du har pratat med, för att sedan göra ett bra val.Önskar dig lycka till! Med vänlig hälsning,

Får varumärken synas i film?

2020-07-01 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag jobbar på ett filmbolag och vi ska producera en film som kommer att gå på svensk tv. I filmen kommer vi använda oss av olika sociala medier. Vi kommer använda oss av instagram, facetime och youtube och min fråga är då får vi använda oss av dessa i filmen eller behöver vi söka olika tillstånd? Vi kommer i alla olika medier se flödet och logga. Tacksam för svar!
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka lagar är tillämpliga?I din fråga anger du att ni kommer använda olika sociala medier vars varumärken som kommer vara synliga, det innebär att Varumärkeslagen (VML) aktualsieras. Vidare beskriver du att man kommer kunna se flödet på dessa sidor, det innebär att Upphovsrättslagen (UPL) kan aktualiseras om man kan se andra användares upphovsskyddade verk. Synliga varumärken i filmEtt varumärke skyddas genom registrering eller inarbetning och innehavare erhåller ensamrätt till varumärket (1 kap. 6-7 § VML). Ensamrätt innebär att ingen annan får använda varumärket, identiska eller liknande tecken i näringsverksamhet utan innehavarens tillstånd (1 kap. 10 § VML). Detta gäller framförallt i om det rör sig om konkurrerande varor eller tjänster av samma slag eller om man genom att använda ett varumärke kan dra otillbörlig nytta (1 kap. 10 § VML). Sammanfattningsvis så gäller varumärkesskyddet främst om man är en konkurrent till innehavaren av varumärket. Detta för att skydda från förväxling och att man ska dra otillbörlig fördel av annan företags rykte. Det borde således inte gälla för er såvida ni bara använder varumärket för att visa på nödvändig funktion, exempelvis användning av sociala medier (1 kap. 11 § VML). Detta bör däremot ske i god affärssed. Synligt flöde i filmDå ni kommer att visa flödet från de olika medierna kommer ni att kunna visa upp upphovsskyddat material. Det är allt ifrån bilder, film, texter m.m. som är skapade och är upphovsrättsskyddade (1 kap. 1 § URL). Personen som har upphovsrätt har således ensamrätt att förfoga över verket och tillgängliggöra det för allmänheten (1 kap. 2 § URL). Om det i flödet ni visar upp syns andra personers upphovsskyddade verk gör ni dessa tillgängliga för allmänheten då filmen kommer att visas på svensk tv. Det innebär ett upphovsrättsintrång såvida ni inte fått samtycke av upphovsrättsinnehavaren (1 kap. 2 § URL). Det finns däremot ett undantag om man framställer ett upphovsrättsskyddat material genom film eller television, såvida användningen är av mindre betydelse för filmens innehåll alternativt om framställningen förekommer i bakgrunden eller liknande (2 kap. 20a § URL). Verket måste däremot först ha blivit offentliggjort av upphovsrättsinnehavaren (1 kap 8 § URL). SammanfattningNi bör kunna använda er av varumärkena såvida ni upprätthåller god affärssed och använder varumärket endast för att påvisa en funktion (1 kap. 11 § andra stycket, tredje punkten VML). Varumärken har generellt sett ensamrätt när det gäller konkurrerande varor och tjänster och det gäller inte er då ni endast uppvisar varumärkets tjänst. Viktigt att tänka på är även att om ni visar flödet från tjänsterna kan annan persons upphovsrättsskyddade material synas och samtycke kan behöva hämtas av upphovsrättsinnehavaren. Däremot finns ett undantag då ni visar flötet inom ramen av en film. Dock med begränsningen att det har underordnad betydelse för filmens innehåll samt att upphovsrättsinnehavaren har gjort det tillgängligt för allmänheten.Med vänliga hälsningar,

Får jag sälja vidare en vara som är varumärkesskyddad?

2020-06-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag undrar om jag behöver tillstånd från den som äger varumärket om man vill tävla ut en viss produkt som är märkt med det varumärket. Som exempel kan man tänka sig att jag köpt en Volvo och nu vill tävla ut den, behöver jag då tillstånd från Volvo för att göra detta?Med vänlig hälsning, Johan
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Den som har varumärkesskydd för sitt varumärke har en ensamrätt att använda varumärket, vilken innebär att ingen annan än innehavaren får använda kännetecknet (se 1 kap. 10 § varumärkeslagen). Det finns emellertid något som kallas för konsumtion av ensamrätten och detta regleras i 1 kap. 12 § varumärkeslagen. Att ensamrätten konsumerats innebär att du fritt kan använda varumärket, inkluderat att du kan sälja vidare varan, marknadsföra den etc. Detta förutsätter att den aktuella bilen du tänkt ha med i tävlingen har förts ut på marknaden inom EES samt att den har förts ut av varumärkesinnehavaren själv eller av någon som har dennes samtycke, t.ex. en grossist. Om Volvo har gjort detta med den specifika bilen som du har köpt har deras ensamrätt konsumerats och du kan alltså i princip fritt använda bilen.I praxis har vissa undantag till en fullständig konsumtion gjorts, till exempel i mål C-337/95. EU-domstolen uttalade här att varumärkesinnehavaren kan stoppa användning av sitt varumärke om de bjuds ut på ett sätt som allvarligt skadar varumärkets anseende. I det aktuella fallet marknadsfördes exemplar av Diorvaror på ett sätt som Dior inte ansåg överensstämma med deras aura av lyx och kvalitet.Om du vill ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan du boka det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Spelande minderårig

2020-06-29 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej, Jag brukar spela vissa spel online. Kan det vara brottsligt att diskutera saker som berör spelet med ett barn, om man själv är vuxen?
Sofia Ander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att endast diskutera ditt eget spelande med ett barn är inte i sig något brottsligt. I enlighet med de flesta spelbolags interna regler så får inte personer under 18 år själva spela, vilket även följer av spellagen vad gäller exempelvis licensgivande, (2018:1138), se här. Licenspliktigt spel får inte tillhandahållas någon som är under 18 år, vilket följer av spellagen 14:2. Det framgår inte av din fråga vilken typ av spel som det rör sig om, men det kan nämnas att vissa spel som exempelvis innehåller mycket grovt våld kan innebära att PEGI (Pan-European Game Information, som är en organisation som sätter åldersgränser på spelande utifrån dess innehåll) sätter högre åldersgränser på vissa typer av spel. I och med att din fråga endast rör om det är brottsligt att diskutera ett spel, så är mitt svar nej eftersom att diskussion kring och om spelande i sig inte är olagligt. Spelet tillhandahåls inte och av din fråga verkar inte heller exempelvis bilder eller liknande uppvisas för barnet.

Upphovsrättsintrång/varumärkesintrång när man bedriver hobbyverksamhet

2020-07-06 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejVi gjuter små figurer i betong och målar dem och säljer.1. Kan vi bryta emot upphovsrätt om vi gör en form av en figur som vi köper, tex en vette som vi hittar på nätet, på loppis osv, vi gjuter av den, målar avgjutningen och säljer alstret?2. Om vi målar en sådan vette som jag nämner i tex ett hockeylags färger, med deras logga, och säljer till fans är det varumärkesintrång?Vi påstår inte i något fall att vi har gjort figuren i original. Vi påstår inte heller att vi skulle vara knutna till hockeylaget och säljer å deras vägnar. Detta är en hobbyverksamhet som inte genererar några större summor, endast några tusen per år. Men det kanske anses vara kommersiellt?MVH
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor. Svaret på din första fråga regleras i upphovsrättslagen (URL) och svaret på din andra i varumärkeslagen (VML). Jag svarar på dem i tur och ordning. 1. Intrång i upphovsrätten? En upphovsrätt uppstår när någon skapar ett verk som uppnår s.k "verkshöjd". Med verkshöjd menas att verket har en viss självständighet och originalitet - dvs att det skapats medvetet och ger uttryck för skaparens kreativitet. Det är ett lågt ställt krav, varför de flesta saker som folk skapar utgör upphovsrättsskyddade verk. Man behöver inte heller registrera upphovsrätten på utan den uppstår automatiskt när verket skapas och det är skaparen som äger upphovsrätten (URL 1§). Förmodligen omfattas väldigt många figurer man hittar online eller på loppis av upphovsrätt. Eftersom man inte behöver registrera upphovsrätten är det dock svårt för ett att ta reda på om så är fallet. Därför kan det vara smart att utgå från att figurerna ni hittar omfattas. Upphovsrätten är ett rätt långtgående skydd. Den innebär en ensamrätt att framställa exemplar - oavsett form och även om man justerar små detaljer - samt att sprida verket/exemplar till allmänheten, t.ex genom försäljning (URL 2§). Det finns undantag från detta men inget som är relevant i ert fall dessvärre. Gör man intrång i någons upphovsrätt är man skyldig att betala skälig ersättning. Vad som är skälig ersättning bedöms från bransch till bransch och påverkas av vilket verk ni använt (54§ 1st). Om ni intrånget skedde på grund av oaktsamhet eller avsiktligt så ska ytterligare ersättning betalas, t.ex för utebliven vinst eller vinst som ni har gjort (URL 54§ 2st). Skedde intrånget av grov vårdslöshet eller avsiktligt kan ni även få böter/fängelse, där böter är vanligare. Eftersom ni säljer verken så ställs ett högre krav på aktsamhet, varför grov oaktsamhet kanske skulle anses föreligga ifall ni inte gör någon research kring om den aktuella figuren omfattas av upphovsrätt (URL 53§). Alltså finns det risk för att ni skulle göra intrång i upphovsrätten om ni kopierar figurer ni hittat på nätet/loppis. I bästa fall kan ni hitta upphovsmannen genom att se om det finns något namn eller så på figuren. Då kan ni självklart be om lov om att få använda den. Sedan vill jag poängtera att om ni hittar en figur på en loppis och ni inte kan hitta vem som gjort den så lär det inte bli några problem i praktiken. Upphovsrätten bygger främst på ekonomiska intressen och det är sällan värt för någon att inleda rättsprocesser när en hobbyverksamhet gör intrång i upphovsrätten - att driva den processen kostar mer än vad upphovsmannen tjänar på det. Med det sagt finns det alltid en risk. 2. Varumärkesintrång Ett varumärke föreligger om ett tecken av något slag kan särskilja en varor/tjänster i näringsverksamhet från dem i en annan - i ert fall ett hockeylag från ett annat (VML 1:4-5). Loggor till organisationer kan alltså utgöra varumärken. Oftast är dessa registrerade hos Patent- och registreringsverket men eftersom de är såpass inarbetade i landet så utgör detta inte något krav (VML 1:6-7). Ni kan alltså utgå från att alla större organisationer har varumärkesskydd för sina loggor. För att ett varumärkesintrång ska föreligga finns två krav. Det första är att användandet av märket ska ske i näringsverksamhet - dvs en verksamhet med ett vinstsyfte (VML 1:10). En större hobbyverksamhet skulle kunna klassas som näringsverksamhet men det omvända är också möjligt. Jag kan alltså inte med säkerhet säga om er verksamhet uppfyller detta krav. Det andra kravet är att användningen ska innebära skada på någon av varumärkets funktioner. Den viktigaste funktionen med ett varumärke anses vara att konsumenten ska veta produktens ursprung - dvs vem som står bakom den - om ni är tydliga med att ni saknar koppling till hockeylaget bör det inte uppstå problem med denna funktion. Det finns flera andra funktioner (reklam/kommunikation/etc) som härstammar från EU. Dessvärre har EU inte varit särskilt tydliga i sina domar varför jag väljer att inte uttala mig om dessa funktioner. Jag bedömer det dock som troligt att ni inte skulle skada någon funktion eftersom ni är tydliga med att ni saknar koppling till laget samt att ni är en mindre hobbyverksamhet. Sammantaget tror jag det är en låg risk att ni skulle göra intrång i någons varumärkesrätt ifall ni målade deras logga på några figurer. Jag rekommenderar dock att ni hör med den som äger varumärket - better safe than sorry. Avslutande ord Om ni kopierar figurer ni hittar på loppis eller online gör ni förmodligen intrång i någons upphovsrätt. Dock är det inte säkert att detta kommer ha några konsekvenser i praktiken eftersom det inte finns något större ekonomiskt intresse inblandat. Jag skulle dock försöka kontakta upphovsmannen när det är möjligt. Förmodligen skulle er verksamhet inte göra varumärkesintrång. Detta eftersom ni knappast är en näringsverksamhet och även om ni är det skulle ni troligtvis inte anses skada någon av varumärkets funktioner. Återigen är det alltid en bra idé att kontakta den som äger varumärket. Jag hoppas ni fått någorlunda klarhet i det juridiska. Immateriella rättigheter är ett område som sällan ger tydliga svar utan det mesta är en riskbedömning och prognos. Självklart kan ni ställa fler frågor till oss på Lawline!

Kan jag få tillbaka pengarna för en potentiell ogiltig transaktion?

2020-06-30 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Har ett paypal konto som jag hade pengar på, gjorde en överföring till min bank men inga pengar kom, i 3 månader har jag pratat med paypal och dem hänvisar till min bank eller att jag ska vänta på att dem spårat pengarna, fick besked idag att de inte går att spåra dem.Är detta något jag kan anmäla, samt få ersättning för ?
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!I detta fall verkar det som att du råkat skickat dina pengar från Paypal-kontot till fel person, i och med att pengarna inte landat på ditt konto och att deinte går att spåra. I det fallet verkar kastet ligga på dig. Det du kan göra är att kontakta din bank som möjligen kan ge dig ersättning för att pengarna inte nått ut till rätt person. I det fallet bör du även bifoga bevis från Paypals kundservice om att pengarna inte lyckats överföras till rätt person.Lycka till!

Kan vi använda andras bilder?

2020-06-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Vi är en grupp på tre gymnasietjejer på Hvitfeldtska gymnasiet, årskurs 2. Inför trean planerar vi ett gymnasiearbete, men vi är osäkra på om det finns några juridiska hinder. Vi ska i vår idé använda bilder på personers ansikten som vi sedan visar på en presentation och har med i undersökningen. Denna presentation kommer visas upp framför ett flertal klasser. Namn och andra personliga uppgifter kommer inte finnas med. Vi funderar på om vi kan ta bilder från nätet och undrar om det finns någon hemsida vi kan använda där man får ta bilderna. Vi fick idén till gymnasiearbetet från en serie på Netflix, kan man ta bilderna som de använde? Finns annars ett annat sätt vi kan göra det på?
Lucas Rasmusson |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Jag tolkar er fråga att det handlar om ni får använda er av andras bilder och hur det fungerar juridiskt. Eran fråga berör upphovsrätt och det regleras i upphovsrättslagen (URL). När någon tar en bild får personen upphovsrätt över bild och det fungerar som ett skydd. Då om någon annan förutom upphovsrättsinnehavaren (personen som har tagit bilden) ska använda sig av bilden behöver personen ha upphovsrättsinnehavarens samtycke. I vissa fall behöver man inte ha upphovsrättsinnehavarens samtycke och det är när man använder sig av bilder för privat bruk. I ert fall handlar det om spridning av bilder till ett flertal människor och därmed krävs samtycke från upphovsrättsinnehavaren. Om ni skulle använda er av bilder som är upphovsrättsligt skyddade utan godkännande av upphovsrättsinnehavaren gör ni intrång av upphovsrätten. Då kan ni bli straffade med böter till och med fängelse beroende på allvarlighetsgraden. De bilder som används av Netflix är deras bilder och därmed har de upphovsrätten för bilderna och ni behöver deras tillstånd för att använda er av deras bilder. Min rekommendationMin rekommendation är att ni använder er av bilder som är upphovsrättsfria. Det betyder att bilderna inte är skyddade av upphovsrätt och allmänheten kan använda sig av bilderna. Det går att googla på "upphovsrättsfria bilder" eller "Creative Commons" så lär det komma fram flera träffar på bilder som ni kan använda. Då Creative Commons licenser är en licens som upphovsrättsinnehavarna har gjort för att göra det lättare för allmänheten att använda sig av deras bilder. I andra hand, kan ni ta egna bilder då ni får upphovsrätten. Sedan om ni hittar någon bild ni verkligen vill använda så bör ni hitta upphovsrättsinnehavaren och be om tillstånd att använda bilden, men personen kan begära ersättning för det genom exempel pengar. Om ni har ytterligare frågor är ni varmt välkommen att höra av er till oss.Med vänliga hälsningar,

Vilket ansvar har huvudentreprenören gentemot beställaren om en underleverantör försätts i konkurs?

2020-06-28 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej!Vi är ett bygg-och fastighetsbolag. För 5 år sedan byggde hade vi kontrakt på ett ganska stort bygge. Vi hade inte tid så vi skrev ett entreprenadkontrakt med en uppdragstagare som också hade byggfirma. Bygget blev klart, besiktning osv, även tvåårs-besiktning utfördes och åtgärder vidtogs. Nu när femårs-besiktningen skulle göras så visade det sig att det utförande bolaget har gått i konkurs. Vad är vårt ansvar nu? Det är inte så många besiktningsåtgärder med det kommer ta tid att åtgärda och material måste inhandlas.Vi hade alltså ett kontrakt med beställaren, vi hade också kontrakt med utföraren. Tacksam för vägledning och svar!
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du företräder ett byggbolag som för ungefär fem år sedan åtog sig ett större uppdrag för vilket man sedan anlitade en underleverantör. I vilken omfattning det senare bolaget svarade för det faktiska utförandet är för mig ovisst. Men såvitt jag förstår stod underleverantören för merparten av den ifrågavarande entreprenaden eller kanske till och med allt. Vid tidpunkten för femårsbesiktningen blev ni varse att det anlitade bolaget hade gått i konkurs varför frågor kring ansvarsfördelningen nu har uppstått (det ska här förtydligas att ni formellt uppträder som utförande bolag i förhållande till slutkund). Den aktuella besiktningen utmynnade i att vissa åtgärder behövde vidtas vilka ni i dagsläget och med anledning av den tidigare underleverantörs konkurs själva måste ombesörja. Entreprenadrätten är i Sverige ett oreglerat rättsområde och avtalsparternas förpliktelser kommer ofta till uttryck med hjälp av något av de många standardavtal som finns att tillgå och då främst genom de allmänna bestämmelserna för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 04) eller genom de allmänna bestämmelser som gäller för totalentreprenader (ABT06). De nyss nämnda standardavtalen kommer dock inte att ges något utrymme nedan. Däremot måste följande lagstiftning beaktas inom ramen för ditt ärende:Konkurslagen (KL). Förmånsrättslagen (FRL).Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).Några inledande avtalsrättsliga hållpunkterInledningsvis måste det sägas att din ärendebeskrivning är tämligen kortfattad och utan tillgång till de båda avtalen, alltså det avtal som är slutet mellan er och beställaren och avtalet som träffades med underleverantören, blir det svårt att kunna uttala sig om någonting med säkerhet. Men i botten för den allmänna avtalsrätten är i vart fall löftesprincipen starkt förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter (1 § AvtL). Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas). Det som har manifesterats i de olika avtalen utgör således grunden för den rättsliga bedömningen. Huruvida de aktuella överenskommelserna reglerar vad som ska gälla i just den här uppkomna situationen kan jag av förklarliga skäl inte heller kommentera. Och för att knyta an till din faktiska fråga - Vad har ni för ansvar gentemot beställaren?Mot bakgrund av det ovan anförda kommer den fortsatta framställningen att bli något generell till sin karaktär. Ansvarsfördelningen är avhängig hur organisationsförhållandena ser ut och vilken typ av entreprenad det handlar om, vilket i sin tur inverkar på fördelningen av arbetsuppgifterna mellan de olika aktörerna. Beroende på vad som har avtalats med uppdragsgivaren brukar man skilja på tre olika entreprenader, vilka är en delad sådan, generalentreprenad och totalentreprenad. Vid den förstnämnda typen svarar beställaren själv för projektering för att sedan ingå flertalet separata avtal utövar kontraktet med huvudentreprenören varför samtliga uppdragstagare bär ett rättsligt ansvar för sina respektive avtalsprestationer gentemot beställaren. Men något sådant torde det inte vara fråga om här. Vid en generalentreprenad ansvarar däremot huvudentreprenören för hela utförandet med undantag för projekteringen. Denne ombesörjs av beställaren själv. Huvudentreprenören träffar sedan avtal med olika underleverantörer men är dock ensam ansvarig i förhållande till beställaren förutom avseende projekteringen. Och som namnet antyder inkluderar en totalentreprenad allt inom ramen för det aktuella projektet och entreprenören ansvarar därför för såväl projektering som genomförande i enlighet med det avtal som är slutet med uppdragsgivaren.Utifrån den information som du har delgett oss framstår det som mest sannolikt att det rör sig om en general- eller totalentreprenad. Men för att den här utredningen inte ska bli alltför omfattande och svåröverskådlig kommer redogörelsen nedan endast att avse totalentreprenader. En sådan innebär lite mer konkret att ni som huvudentreprenör har ett så kallat funktionsansvar för entreprenaden, det vill säga, ni ansvarar för att objektet uppfyller den avtalade funktionen, vilket ofta fordrar vissa tekniska lösningar. Det ska dock noteras att om beställaren preciserar vilka lösningar som denne vill att utföraren ska använda brukar entreprenörens ansvar falla bort i motsvarande delar. Men detta förutsätter att den specifikt föreskrivna tekniska lösningen finns upptagen i avtalet. Brukligt är emellertid att uppdragsgivaren anger ett generellt funktionskrav för hela entreprenaden. Men värt att notera är att bara för att avtalet skulle vara rubricerat som en totalentreprenad är detta alltså inte synonymt med att allt per automatik ingår i ert åtagande och detta oaktat om ersättningen ska betalas i form av ett fast pris eller om denna betalas på löpande räkning. Återigen finns det goda skäl att mycket noggrant studera det ifrågavarande avtalet för att kunna utröna vilka åtgärder hänförliga till den genomförda besiktningen som ni de facto är ansvariga för. Men enligt min mening får den anlitade underleverantörens konkurs däremot ingen som helst bäring på den avtalsrättsliga relationen i förhållande till er uppdragsgivare (slutkunden). Denne har följaktligen inte ingått något avtal med den underleverantör som nu är föremål för ett konkursförfarande varför ni ensamma behöver stå för alla eventuell merkostnader knutna till entreprenaden. Konkursen, vad gäller? Och hur påverkar den er fordran på underleverantören?I samband med gäldenärens (den skuldsattes) konkurs ska dennes kvarvarande tillgångar omvandlas till likvida medel och sedan fördelas mellan borgenärerna (fordringsägarna, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant). I egenskap av borgenär har det bolag som du företräder förmodligen en fordran på underleverantören och därmed rätt till utdelning i konkursen. Det föreligger dock ett antal i lag föreskrivna prioriteringsregler jämte viss ytterligare reglering om vilka kostnader i en konkurs som ska betalas innan borgenärerna överhuvudtaget kan få betalt. Först ska de så kallade konkurskostnaderna täckas och ett typexempel på en sådan kostnad är konkursförvaltarens arvode (14 kap. 1 § KL). Därefter ska massaskulderna betalas med vilket menas de kostnader som har uppstått i konkursboet efter beslutet om gäldenärens försättande i konkurs (14 kap. 2 § KL). Om det därefter återstår några pengar kan hänsyn tas borgenärskollektivets intressen vilka enligt huvudregeln egentligen äger lika inbördes rätt till betalning (1 § FRL). Men i praktiken förhåller det sig på ett delvis annorlunda sätt där fordringar med förmånsrätt kommer att prioriteras (2 och 15 §§ FRL). Först får borgenärer med fordringar med särskild förmånsrätt betalat, vilka brukar utgöra olika säkerheter i fast och lös egendom, och sedan lämnas företräde åt fordringar med allmän förmånsrätt, typiskt sett löneanspråk. Vidare sker utdelning för att reglera de så kallade oprioriterade fordringarna, exempelvis sedvanliga penninglån (18 § FRL), och slutligen de efterställda fordringarna, statens krav på bland annat utestående bötes- och vitesbelopp (19 § FRL). Min dystra uppfattning är dock att ni kommer att betraktas som oprioriterade fordringsägare och chanserna att kunna få utdelning i en konkurs på grundval av en oprioriterad fordran brukar sällan leda till ett mer lyckosamt utfall. Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. Givet att detta handlar om en general- eller totalentreprenad menar jag att ni inte kan komma ifrån det fullständiga ansvar som råder för entreprenadens utförande. Den av er anlitade underleverantören och dennes konkurs förändrar inte ansvarsfrågan i förhållandet till beställaren och det avtal som är träffat er emellan. Däremot ska det återigen noteras att det nu sagda avtalet kan behöva studeras för att kunna avgöra vad som sorterar under era faktiska åtaganden. Men ni torde inte kunna hävda att beställaren är tvungen att rikta eventuella ersättningskrav mot underleverantören för bristfälligt utfört arbete. Den processen måste ni själva svara för genom att bevaka er rätt till utdelning i den nu pågående konkursen. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,