Omarbetning av musikaliskt verk

2018-05-22 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det är lagligt att ta en bit ur en artists låttext, och återanvända i form av en bild för att publicera på sidor som tex Deviantart.com och liknande?Med vänliga hälsningar.
Ellen Hägerström |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den som skapar konstnärliga verk har upphovsrätt till verket enligt Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Detta innebär en ensamrätt att förfoga över ett verket genom att tex. göra verket tillgängligt för allmänheten.Till konstnärliga verk räknas bla. musikaliska verk. Upphovsrätten skyddar endast sådana verk som uppnår ett originalitetskrav, innebärande att verket ska vara upphovsmannens egna intellektuella skapelse. Vid bedömningen tar man fasta på bla. om den som skapat verket har haft möjlighet att göra fria och egna kreativa val vid skapandet genom tex. val av framkallningsmetod, fotovinkel, pose eller liknande. Man brukar som huvudregel dock kunna utgå ifrån att ett verk är tillräckligt originellt om det är osannolikt att två personer oberoende av varandra skulle utforma ett likadant verk. Att återanvända en låttext skulle eventuellt kunna skyddas som ett omarbetat verk enligt 4 § URL. Om man gjort en bearbetning av ett verket eller överfört det till en annan konstart kan man i vissa fall få upphovsrätt till omarbetningen. För att det inte ska utgöra intrång i originalverkets upphovsrätt krävs det att verket är tillräckligt självständig för att anses utgöra ett nytt fristående verk. Om detta är fallet får får "andrahansverket" ett eget upphovsrättsligt skydd och skaparen kan välja att publicera verket tex. på en nätsida. Sammantaget behöver det inte innebära upphovsrättsbrott att ta inspiration från ett befintligt verk. Avgörande är dock att det nya verket är tillräckligt självständigt så att det inte inkräktar originalverkets upphovsrätt. Vänligen,

Upphovsrättslig skyddstid

2018-05-18 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej.Jag har skrivit en kandidatuppsats i statskunskap. Den ska nu publiceras på internet. Ett känt konstverk av Picasso som jag tycker passar väldigt bra till den vetenskapliga kontext min uppsats berör, vill jag ha på försättsbladet till uppsatsen. Kan jag använda en google-bild av Picassos kända konstverk på framsidan? Han är ju död och det är vida känt att verket är gjort av honom. Jag kan även credda honom genom att skriva "Konstverk: Pablo Picasso" på framsidan.Tacksam för svar inom kort!
Filip Braun |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Huvudregeln återfinns i 1 § 5 p. URL, den som skapar ett konstverk har upphovsrätt till konstverket. Gällande tiden för det upphovsrättsliga skyddet återfinns det en bestämmelse i 43 § URL. Detta betyder att 70 år efter det att upphovsmannen dör upphör det upphovsrättsliga skyddet. Picasso dog 1973, således är hans konstverk fortfarande skyddat. Dock finns det en rad inskränkningar i URL:s 2 kap. Enligt 23 § URL 1 p. får du använda dig av ett konstverk målat av Picasso då din uppsats är att anse som vetenskaplig och inte populärvetenskaplig (Se prop. 1992/93:214 s. 116.). Eftersom att du enbart ska använda Picassos konstverk på första sidan, anses detta okej då det sker i anslutning till uppsatsen. Vidare gäller denna bestämmelse enbart om du INTE använder uppsatsen i ett kommersiellt syfte, dvs för att tjäna pengar på den (Se prop. 2004/05:110 s. 395.). 23 § sista stycke URL stadgar att detta måste ske i enighet med god sed, därför är det, som du nämnde, bra att du anger att det är Picasso som är upphovsman till konstverket. SammanfattningsvisJa, du kan använda dig av en målning av Picasso då det sker i anslutning till en vetenskaplig framställning. Vidare presumerar jag att du inte kommer använda den i kommersiellt syfte, således är denna inskränkning, som återfinns i 23 § URL tillämplig. Hör gärna av dig om du undrar över något mer!Med vänlig hälsning,

Vem äger upphovsrätten hos en film?

2018-05-13 i Immaterialrätt
FRÅGA |En bekant som är 14 år har gjort en film som är strax under 40 minuter lång och förutom hens familjemedlemmar deltar några av hens vänner. Ingen har fått lön eller någon annan ersättning och det finns inget skrivet avtal mellan medverkande och den som gjort filmen.Jag undrar om den som gjort filmen själv äger rätt i hur denna används eller om det finns något juridiskt att tänka på för skådespelarnas eventuella möjlighet att påverka distribution av filmen?
Daniel Shin |Hej!Regler om upphovsrätten finner du här. Skådespeleri i sig är inte skyddbart genom upphovsrätt, men är skyddat genom en s.k. närstående rättighet. Det är inte lika starkt som upphovsrättsligt skydd, men är ändå tillräckligt för att skydda deras rättigheter. Skådespelare anses nämligen vara utövande konstnärer, där deras framföranden av litterära eller konstnärliga verk skyddas. Enligt 45 § upphovsrättslagen har en utövande konstnär en uteslutande rätt att förfoga över sitt eget framförande.När stora filmbolag skapar filmer ingår alla som medverkar i filmen vanligtvis ett avtal om vem som ska inneha upphovsrätten, vilket innebär att alla delaktiga upphovsmän överför sin upphovsrätt till någon (mot ersättning). På så vis undviker man potentiella framtida tvister. Det kan ha varit underförtått bland samtliga inblandade i din bekants film, men pga. att ett avtal saknas följer konsekvensen att enskilda skådespelare kan påverka en distribution av filmen, åtminstone till den del skådespelaren syns. Ett enkelt sätt att lösa detta är att bara fråga var och en av dem om det är okej att distribuera filmen, osv. En annan viktig aspekt är även upphovsmännens s.k. ideella rättighet. Främst innebär detta att upphovsmännen (skådespelare, kameraman, m.m.) måste namnges på något sätt, vanligtvis vid slutet av filmen. Denna rättighet kan inte avtalas bort!Rent praktiskt sett tror jag dock inte att någon kommer att tvista om en film som har gjorts av en 14 årig person. Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Sälja kläder med andra företags identiska eller liknande varumärken på

2018-05-04 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hejsan!Rent hypotetiskt, skulle det vara lagligt och därmed möjligt att bedriva en näthandel där man säljer kläder och varor som anspelar på andra varumärken och eventuellt deras logotyper?Exempel 1: Sälja en egendesignad tröja med ett tryck där det står "IKEA" men i annan utformning än ikeas egna typsnitt och färg.Exempel 2: Sälja en egendesignad tröja med ett tryck där det står "Hammarby IF"Exempel 3: Sälja en egendesignad tröja med ett befintligt varumärke, exempelvis en tröja med ett hammarby fotbolls emblem på bröstetTack på förhand!
Marcus Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Till att börja med regleras mycket av detta i varumärkeslagen (VML). Kort sagt så kan exempel ett vara okej medan exempel två och tre inte är lagligt. Enligt 1 kap. 4 § VML så kan ett varumärke bestå i alla tecken som kan återges grafiskt, särskilt ord. Både ord och logotyper kan därför erhålla varumärkesskydd. För att man ska få ett varumärkesskydd så krävs antingen att man registrerar varumärket enligt 1 kap 6 § VML eller att varumärket är inarbetat enligt 1 kap. 7 § VML. Jag kan inte svara på nu om IKEA och Hammarby är registrerade varumärken men det utgår jag ifrån att de är. Även om de nu inte registrerade så är de definitivt inarbetade varumärken i Sverige då de är kända av en betydande del av Sveriges befolkning och därför har de varumärkesskydd i Sverige. Att de har varumärkesskydd innebär att de har en ensamrätt att använda sitt varumärke inom näringsverksamhet om företaget inte ger tillstånd. Det innebär att inga andra företag får med vissa undantag exempelvis sälja eller producera en vara enligt 1 kap. 10 § VML Exempel 1 Ikea har som sagt ensamrätt till sitt varumärke. Anledningen till att IKEA på en tröja i annat typsnitt/färg o.s.v. kan vara okej är att IKEA inte är i klädbranschen direkt. Det som är avgörande är om det finns du som har ett liknande märke drar otillbörlig fördel av det, d.v.s. om folk tror att det är IKEA (möbelföretaget) som ligger bakom tröjan och därför köper den, eller om det skadar IKEAs anseende eller särskiljningsförmåga (vilket innebär att en genomsnittskonsument kan se att det inte rör sig om en produkt från möbelföretaget IKEA) så kan det vara okej. enligt 1 kap. 10§ tredje punkten VML. Alltså är detta osäkert om det är ett varumärkesintrång då det beror på hur olikt IKEAs varumärke det är. Exempel 2-3 Rörande en Hammarby IF som text på en tröja så är det identiskt med namnet på en idrottsklubb som säljer kläder och inom samma bransch vilket gör det ett varumärkesintrång att ha detta som tryck på en tröja utan tillåtelse. Eftersom det är fullt möjligt att en vanlig konsument tror att idrottsklubben Hammarby ligger bakom kläderna enligt 1 kap. 10 § första punkten. En tröja med Hammarbys logotyp som är identisk och då Hammarby bl.a. säljer matchtröjor och andra kläder så är de i klädbranschen och om logotypen är likadan så är detta ett klart fall av varumärkesintrång enligt 1 kap. 10 § VML första punkten. Slutsats Som jag sa kan det va möjligt att ha IKEA på en tröja om det är tillräckligt annorlunda från det vanliga IKEA-märket och genomsnittskonsumenter inte tror att det rör sig om kläder från möbelföretaget IKEA. Att ha Hammarby IF eller dess logotyp på tröjan kommer dock vara ett klart fall av varumärkesintrång och är därmed olagligt. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Angående försäljning av kopior

2018-05-21 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, min partner har bl.a. sålt kopior av väskor, kläder m.m. på en loppis. Polisen har varit där och tagit vissa märken och lämnat ett visitkort om att de skall kontaktas.Fråga 1: Är det på något sätt förbjudet att föra in denna typen av kopior i Sverige, via resväska, om de inte överstiger fastställt maxvärde på privatinförsel. Med andra ord, likställs detta med "vanlig införsel"?Fråga 2: Jag hörde av andra loppisförsäljare (som råkade ut för samma sak) att de frågar om jag har fakturor på kopiorna, för att påvisa att de inte är stulna (?) Är det godtagbart att säga nej för att man inte fick någon och att det inte ges någon sådan när man har köpt dessa på en basar utomlands?Fråga 3: På frågan som polisen kommer att ställa "visste du om att detta var kopior?" vad blir utgången av att man svarar ja respektive nej på dessa frågor?Fråga 4: Hur beräknas böter på denna typ av brott?
Lovisa Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Fråga 1:Tullverket ingriper inte i det fall man för med sig kopior från annat land in i Sverige om de inte är anskaffade för kommersiell natur. Med detta menas att man inte får föra in kopiorna i landet med avsikt att sedan sälja dem vidare. Anledningen till att man inte får föra in kopior i syfte att sälja dessa är att det är ett brott. Att sälja kopior bryter bland annat mot upphovsrättslagen och varumärkeslagen. Den som har upphovsrätt till ett verk har också rätt att bestämma över verket, det vill säga huruvida fler exemplar av verket ska framställas och distribueras på marknaden. Det samma gäller för varumärken. Den som gör intrång i upphovsrätten eller varumärkesrätten döms till böter eller fängelse i högst två år, se 53 § upphovsrättslagen samt 8 kap. 1 § varumärkeslagen.Man får alltså föra in kopior förutsatt att de är ägnade för gemensamt bruk. Dock finns då en gräns på ett värde av 4 300 kr om man reser med färja eller flyg i chartertrafik samt 3000 kr om man reser på annat vis. Överstiger värdet av kopiorna detta måste man till tullverket betala tull. Fråga 2: Finns ingen faktura kan du ju inte heller hävda att sådan finns. För att svara på den frågan får man helt enkelt vara ärlig och säga att kopiorna är inköpta utomlands på ställen där man inte erhålls kvitton. Fråga 3:För att straffas för upphovsrättsintrång eller varumärkesintrång krävs att man haft uppsåt eller varit grovt oaktsam. I det fall man inte vetat om att det är kopior blir det fråga om oaktsamhet. Man gör då en bedömning över huruvida man borde ha insett detta eller inte. Vet man om att det är kopior man säljer har man uppsåt. Man kan alltså dömas till straffansvar oavsett, denna fråga får snarare en betydelse över hur strängt straff man ska åläggas. Fråga 4:Exakt hur mycket man kan få böta är omöjligt för mig att säga. Vid bedömning av hur stor böter det kan bli fråga om beaktar man bland annat skadan som intrånget har utgjort, det vill säga den ekonomiska skadan, och även om brottet begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet. I detta hänseende kan det alltså vara till fördel att dömas till oaktsamhet då detta kan vara anledning till en lägre böter. Se 29 kap. 1 § brottsbalken. Det finns olika typer av bötesstraff. Dagsböter, penningböter och normerande böter. Utgångspunkten är, om specifikt bötesstraff ej är föreskrivet för brottet. att man döms till penningböter i lägst 30 dagar och högst 150 dagar om lägst 50 kronor och högst 1000 kr per dag. Det kan dock föreligga särskilda skäl för att annat ska bestämmas. Skulle brottet föranleda ett lägre straff än 30 dagars dagsböter blir det istället penningböter som ligger på lägst 200 kr och högst 4000 kr. Normerande böter blir endast tillämpligt om det finns föreskrivet för brottet. Se 25 kap. BrB. Du kan läs mer om hur tullverket förhåller sig till piratkopior här. Även på polisens sida hittar du information om immaterialrättsbrott, du hittar det här. Hoppas att detta svar var till din hjälp. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga här på Lawline. Med vänliga hälsningar,

Mönsterskydd för tyger

2018-05-18 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag undrar om jag får lov att tillverka och sälja tygsmycken av kända tyger? Tygerna kommer från tex Svenskt Tenn och IKEA men även från gamla örngott med motiv av tex Mumin Trollen. I det första fallet handlar det alltså om tyger som jag köpt per löpmeter av tillverkaren. Jag antar att jag sedan får tillverka vad jag vill av dessa tyger och att jag får sälja min vara. Eller? Skulle det spela någon roll om jag istället tillverkade en vara som Svenskt Tenn själva säljer i sin butik? Tex ett kuddfodral? Men hur är det i det andra fallet? När jag tar tex ett gammalt örngott med Mumin och gör om det till smycken och säljer det? Borde jag ha tillåtelse av upphovsrättsägaren av Mumin då?
Robin Uddén |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Skyddet för mönster (en produkts utseende) regleras av mönsterskyddslagen (ML). Om vi utgår från att de nämnde mönstren har mönsterskydd innebär detta att ingen får utnyttja mönsterrätten utan samtycke från de som är innehavare. 5 § ML.Ett undantag från samtycke är om utnyttjandet sker för privat bruk och utan vinstsyfte, i experimentsyfte eller återgivning i syfte att citera eller undervisa, förutsatt att sådana utnyttjanden är förenliga med god affärssed och inte oskäligt inkräktar på ett normalt utnyttjande av mönstret samt sker på villkor att källan anges. 7 § ML.Undantaget för privat bruk och utan vinstsyfte innebär i princip att all yrkesmässig användning av ett mönster kräver samtycke, vilket alltså inte skulle vara tillämpligt på ditt fall eftersom det skulle röra sig om försäljning. Ett annat undantag som kan vara möjligt är att du ändrar mönstret i så stor utsträckning att det utgör ett annat (nytt) helhetsintryck på en kunnig användare än det registrerade mönstret. Vid prövning av mönsterrättens skyddsomfång tar man hänsyn till det variationsutrymme som funnits för formgivaren vid framtagandet av mönstret. Om dessa villkor är uppfyllda får mönstret användas i sin ändrade form, andra stycket 5 § ML.Om du omvandlar eller förändrar tygerna/produkterna så pass mycket att det får ett annat helhetsintryck behöver det alltså inte vara ett intrång i mönsterskyddet. Det viktiga är att ingen ska kunna misstolka produkten/mönstret som du säljer som rättighetsinnehavarens egna produkt/mönster. Det beror så klart i hög grad på exakt vad du hade tänkt göra, och det finns en subjektiv dimension i det hela, men kortfattat, om det går att förväxla med rättighetsinnehavarens mönster/produkt så krävs ett samtycke. 5 § ML.AnsvarOm någon gör intrång i en mönsterrätt och om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet kan man dömas till böter eller fängelse i högst två år enligt 35 § ML. Skadestånd kan också enligt 36 § ML komma i fråga då den stadgar att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör mönsterintrång ska betala skälig ersättning för utnyttjandet av mönstret samt ersättning för den ytterlige skada som intrånget kan ha medfört. Har du fler frågor är du välkommen att skriva till oss igen, eller ringa in till oss på vår telefon 08 533 300 04 på vardagar mellan 10-16.Hälsningar//

Kravbrev för nedladdning – vad ska jag göra?

2018-05-11 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejJag har fåttt kravbrev för nedladdning. Vad ska jag göra nu. Ska jag betala ? Hur gör man för att inte får fler kravbrev? Kan man få hur många kravbrev som helst?Mvh
Klara Sandrén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag gjorde lite efterforskning med anledning av din fråga har jag fått klart för mig att det är att många har blivit kontaktade av en dansk advokatbyrå som heter Njord lawfirm angående krav på grund av nedladdning/fildelning. Kanske är det detta du har blivit utsatt för? Det spelar egentligen ingen roll för mitt svar, men det kan vara bra att veta att du i så fall inte är ensam om det. Ignorera inte ett kravbrevGenerellt kan sägas att alla har möjlighet att skicka kravbrev, och det är möjligt att skicka hur många kravbrev som helst. Bara för att man har fått ett kravbrev betyder det inte att man måste betala. Det viktiga är dock att man inte bara ignorerar ett kravbrev eftersom det då riskerar att gå vidare till inkasso och sedan, i värsta fall, till Kronofogdemyndigheten. Istället för att ignorera kan man därför bestrida kravbrevet. För att undvika fler kravbrev står du alltså mellan två alternativ: betala eller bestrida. Är kravet riktigt? - Betala skuldenIfall du vet med dig att du har gjort dig skyldig till nedladdning och att kravet i kravbrevet är riktigt borde du betala skulden. Om du inte har möjlighet att betala hela skulden på en gång kan du kontakta den som har skickat kravet och se om ni kan komma överens om en bra lösning som till exempel en avbetalningsplan. Är kravet felaktigt? - BestridOm du har fått ett kravbrev för något som du inte känner dig skyldig till måste du bestrida kravet. Det vill säga höra av dig till de som har skrivit kravbrevet och beskriv på vilket sätt du anser att kravet är felaktigt. Det bästa är om du skriver ner dina invändningar och sparar en kopia. Det är inte jätteviktigt att du anger en grund för varför du bestrider kravet om du är osäker. Det viktiga är att du skriver att du bestrider det. Det är i slutändan bara en domstol som kan avgöra om du är skyldig att betala eller inte. Ytterligare funderingar? Om du har några ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga.Hoppas att du har fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Förlikningserbjudande för fildelning

2018-05-02 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Jag har fått ett förlikningserbjudande från Njord Lawfirm, gällande olaglig fildelning/nedladdning. Den påstådda nedladdningen ska ha skett 13-08-2016, alltså över 1,5 år sedan. Hur långt efter kan de driva ett ärende. Om jag inte besvarar erbjudandet/ bestrider kravet, hur länge ska jag då vara orolig för att det dimper ner kallelse till domstol? Räcker det med att man är flera i familjen/har haft besök för att de inte går att bevisa att det är jag som har laddat ner eller vad krävs för att "bevisa" att det inte var jag?
Hanna Salajin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förlikningserbjudandet från Njord Law Firm har skickats ut under de senaste två-tre åren till många personer. Det är ett förlikningserbjudande från en upphovsrättshavare till en film som illegalt fildelats. Njord Law Firm har genom ett domstolsbeslut fått tillgång till internetleverantörernas IP-adress-register och påstår sig därigenom kunna hitta information kring vem som laddat ned vad och när detta skett.Sanna Wolk, professor i upphovsrätt vid Uppsala universitet, säger att man inte ska betala eller svara på kravbrevet. Om kravbrevet går till inkasso så är det viktigt att man meddelar inkassobolaget att man bestrider kravet.Njord ståndpunkt är att man kan hållas ansvarig för upphovsrättskränkningar även om man har lämnat ut routerns lösenord till någon annan eller har ett öppet nätverk. Så det behöver ju inte varit du som tittat på filmen utan någon annan kan ju ha använt ditt nätverk (utan din vetskap) för att se filmen. Men professor Sanna säger att Njord Law Firm har fel. Sanna säger:"Den som har ett öppet nätverk kan inte hållas ansvarig för kränkningar av upphovsrätt – som nedladdning av film – om man ger andra tillgång till sin internetuppkoppling. Det har slagits fast i en EU-dom förra året. Däremot kan en nationell domstol tvinga någon som har ett öppet nätverk att skydda det med lösenord. Men det ska enbart ses om ett extra säkerhetsskydd, och innebär inte att personen hålls ansvarig.".Du har alltså ingen skyldighet att besvara brevet och det är först i domstol du kan bli tvingad att betala, vilket kräver bevis från fildelning från deras sida. Det är mycket ovanligt att så små processer drivs angående fildelning.Om du har ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig igen. Vänligen,