Ersättning enligt 3 § lag om namn och bild i reklam

2019-12-09 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, Jag undrar hur företag har rätt till att använda bilder på privatpersoner I deras reklamblad. Jag har fått reda på att jag och min dotter är med på framsidan av ett reklamblad som delats ut till de boende I Göteborg. Det är ett stort svenskt företag som sänt ut detta reklamblad med en rabattkupong på 30%. Där på bilden står jag, min dotter och en person som jobbar på företaget. Jag har inte gett tillåtelse till denna bild (tagen 2013, jag har heller ingen aning om att den tagits) och jag har kontaktat företaget som förklarar att bilden är tagen av deras fotograf och var ämnad att bara användas för internt bruk. Hon beklagar det inträffade, ber om ursäkt och frågar efter min adress för att kunna skicka mig något som "plåster på såren". Hon säger också att de nu tagit bort bilden från deras bildbank och att bilden ej längre lagras hos dem.Jag känner mig rätt kränkt av denna händelse. Det uppdagades genom att min sons kompis I somras flyttade till Göteborg och en dag satt och gick igenom all reklam. Helt plötsligt hajar han till då han ser mig och min dotter på reklambladet. Han ringer genast och berättar detta och jag förstår inte vad han menar - jag har inte "modellat" för något reklamblad. Han skickar bilden till mig och mycket riktigt- det är jag och min dotter. Vilket sammanträffande!! Jag undrar nu - vad har jag för rättigheter I detta ärende? Tack på förhand.MvhCarina
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det följer av 1 § lagen och namn och bild i reklam att en näringsidkare inte får använda bilder på privatpersoner i reklamblad utan personernas samtycke. Enligt 2 § ska den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 1 § dömas till böter. Det följer vidare av 3 § att den som bryter mot 1 § ska utge skäligt vederlag till den vars bild har utnyttjats. Detta gäller oavsett om straffansvar enligt 2 § föreligger. Så länge företaget brutit mot 1 § ska ersättning utgå, även om det skett av misstag. När ett företag i vanliga fall använder ens bild i reklam brukar man få betalt för det, dvs. i modellarvode. Hur mycket man får beror naturligtvis på omständigheterna i det enskilda fallet. Kändisar kan så klart räkna med att få mer pengar. T.ex. fick Ingvar Oldsberg 300 000 kr för att ha fått sin bild tryckt i en annonsbilaga som han inte godkänt. Ni måste fråga er hur mycket ert samtycke hade kostat om företaget kommit till er och frågat om de fick använda er bild i sina reklamblad. Det är denna summa ni ska begära i skäligt vederlag. Jag har ingen aning om vad den summan kan vara, men jag kan tänka mig att en reklambyrå eller branschorganisation eller liknande vet det. Jag rekommenderar er att kontakta någon i branschen och få en uppskattning. Ni måste kunna styrka att den begärda ersättningen är skälig. Jag skulle i vart fall inte ha accepterat att som kompensation få hemskickat lite lösa prylar till ett värde av några hundralappar, utan ni bör i alla fall begära fyrsiffrigt. Så mycket vågar jag säga.För övrigt ska det också sägas att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 1 § utöver det skäliga vederlaget också ska utge ersättning för annan skada. Detta är likt ovan stadgat i 3 §. Frågan om publiceringen i det här fallet ska omfattas av denna ytterligare rätt till ersättning, eller om det varit fråga om ett misstag som inte är att anse som ett resultat av minst grov oaktsamhet är omöjlig att besvara utifrån information jag har fått. Hur som helst vore det i sådana fall fråga om ideell skada, dvs. skada som inte kan mätas ekonomiskt. Ersättning för sådana skador är ofta schabloniserade. I Svea hovrätt den 11 maj 2001 i mål T 5273-00 fick en känd kroppsbyggare 10 000 kr i ersättning för sådan skada sedan ett träningsföretag utan samtycke använt en bild på honom på deras hemsida. I det målet gjordes ingen utredning om kroppsbyggarens arvodesnivå. Hovrätternas domar är inte vägledande, men m.h.a. domen kan man ändå argumentera för att 10 000 kr är en bra utgångspunkt. Men det kan så klart ändras beroende på omständigheterna. Exempel på tänkbara omständigheter är t.ex. om din dotter är minderårig, om bilden på er är smickrande eller inte, om reklamen avser något okontroversiellt eller om det rör sig om reklam för t.ex. politiska partier, medicin för sjukdomar man inte vill bli associerad med, om er medverkan i reklamen fått negativa följder som oönskad uppmärksamhet etc. Mitt tips är som sagt att ta reda på vad det skäliga vederlaget kan vara. Utöver det kan ni höfta en rimlig siffra vad avser själva skadan. Sedan återstår bara att vänta och se om företaget accepterar. Annars får ni vara beredda att dra dem inför rätten. Det vill så klart både ni och företaget undvika, vilket är en bra grund för förhandling. I slutändan handlar det alltså om vad ni är villiga att acceptera, och vad företaget är villigt att betala. Men det står helt klart att företaget i vart fall ska betala skäligt vederlag.Jag hoppas att du fått svar på din fråga, och lycka till!

Får man kopiera text från en annan webbsida?

2019-12-08 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hejjag har en fundering, om ett företag kopierar texten på min hemsida och lägger ut den på en annan konkurrerande företags sida. Så min fråga är vad kan jag göra mot det, texten är exakt likadan som jag har skrivit. Jag har mailat och försökt fått tag på ägaren men inget svar. Vad gör jag?Tack och hälsningar
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar det som att du laddat upp någon typ av beskrivning av din verksamhet som sedan i sin tur använts av ett konkurrerande företag. Frågan är således om detta material är skyddat av rättsordningen på något sätt.Din fråga regleras i upphovsrättslagen (URL).Hur får man upphovsrätt?Upphovsrättsskyddet inträder automatiskt så fort ett verk har verkshöjd (1 § URL). Med verkshöjd förstås sådan intellektuell framställning som uppvisar originalitet, individualitet och uttryck för skaparens personlighet. Den som ånjuter ensamrätt har skydd mot att annan använder dennes verk i kommersiella sammanhang (2 § URL). Den som använder upphovsrättsskyddat material olovligen kan påföras böter, fängelse och skadestånd (53-54 § URL). Vad innebär verkshöjd?Verkshöjd är en bedömning som företas från fall till fall men har vissa utgångspunkter som jag nämnt ovan. Text har i praxis belönats ensamrätt men det rör sig oftast om professionella litterära verk eller låttexter. En verksamhetsbeskrivning kommer troligtvis inte belönas med ensamrätt. Vad bör du göra?Jag kan inte avgöra om din text omfattas av ensamrätt eller inte men text som används i de sammanhangen du beskriver omfattas troligtvis inte. Således får du försöka kontakta bolaget och be dem ta ner materialet. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Rätt att citera ur upphovsrättsskyddade verk - Citaträtten

2019-12-01 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har funderat på att göra en youtube video där jag använder en annan youtube video vars innehåll jag vill kritisera. Tanken är att visa korta klipp på 15-30sek från originalkällan som är ca 40 min lång och därefter kritisera och kommentera på vad personen i videon säger. Jag vill visa vetenskapliga rapporter, figurer och grafer för att argumentera mot den andra videons position. Den här typen av videor är vanliga att se på youtube när det handlar om politik men jag har inte sett några svenska videor som liknar det jag hade tänkt mig. Här är ett amerikanskt exempel: https://www.youtube.com/watch?v=jb016jqDXJMVideon jag vill kommentera på ligger uppe för alla att se på youtube och självklart kommer jag länka till originalet. Jag kommer inte heller att tjäna några pengar på videon då jag inte kommer acceptera att någon reklam att spelas. Det jag är osäker på är hur upphovsrättslagen fungerar i dessa fall och ifall citaträtten kan appliceras? Tack för hjälpen!
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Precis som du är inne på så är detta en fråga som hamnar inom ramen för vad som kallas för citaträtten. Rätten att citera ur andras upphovsrättsskyddade verk följer av 2 kap. 22 § upphovsrättslagen som säger att var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Vad citaträtten rent konkret innebär är att du inte behöver be upphovsrättsinnehavaren om lov för att få använda de delar ur originalverket som citatet ingår i.Vad som är god sed och kan motiveras med ändamålet är en bedömning som får göras fall till fall. Generellt så kan man säga att användningen av citatet ska vara ett verktyg för framförandet av ett eget arbete. Att framföra citatet för att sedan kommentera, utveckla och kritisera det som citerats är ett typexempel på den typen av citering som faller inom ramen för citaträtten.Utifrån vad du har beskrivit om hur du hade tänkt använda citaten är min bedömning att du med alla sannolikhet skulle röra dig inom ramen för vad citaträtten täcker och att du därför inte begår ett upphovsrättsintrång genom att citera ur en annan persons verk.Med vänliga hälsningar

Får man citera meningar ur någon annans översatta verk?

2019-11-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejFår jag, i en bok som ska säljas, använda mig av citat (ca. en mening) från ett annat verk som är översatt? Ska jag även skriva med översättarens namn?
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar upphovsrättsliga bestämmelser som återfinns i upphovsrättslagen (URL).Citaträtten är inte obegränsadKort om upphovsrättens grunder: du nämner att du vill använda dig av ett citat från ett verk. Som jag misstänker att du redan vet är litterära och konstnärliga verk som huvudregel upphovsrättskyddade, något som innebär att endast upphovsmannen har rätt att sprida eller mångfaldiga (kopiera) verket (URL 1 kap. 1 och 2 §§). Detta kallas för den ekonomiska ensamrätten. Vad som utgör ett sådant skyddat verk är ibland en knepig fråga (skyddas exempelvis ett vanligt brev?), men om verket du vill citera utgörs av en annan bok eller artikel är det (nästan) utan tvivel ett verk som omfattas av upphovsrätten. Att du endast vill citera en mening spelar i detta avseende ingen roll – det är fortfarande en del av verket. Inte heller att verket är översatt har någon betydelse, upphovsrätten till originalverket går ändå inte förlorad. Fogar du in meningen i en bok – som både kommer kopieras på tryckeriet och sedan spridas genom försäljning till allmänheten har du därför onekligen gjort intrång på upphovsmannens ensamrätt.Som du säkert känner till finns det dock flera undantagssituationer i vilka denna ensamrätt begränsas. I ditt fall skulle citaträtten kunna tillämpas (URL 2 kap. 22 §). Enligt denna regel får var och en citera offentliggjorda verk, om det sker enligt god sed och framstår som motiverat av ett ändamål. Lagtexten är alltså relativt luddig avseende hur mycket och när man får citera, men ur praxis kan man utläsa:1. med "god sed" menas att citering ska göras lojalt. Citatet ska användas som ett verktyg för att förbättra den egna produkten, exempelvis genom att belysa och kritisera en motstående ståndpunkt, eller underbygga sin egen åsikt. Man får inte citera någon annans verk bara för att citatet i sig – helt utan anknytning till ens eget verk – är underhållande.2. Citatet bör absolut inte utgöra mer än 20% av hela din egen text, helst betydligt mindre. Hur mycket man bör citera beror i övrigt på vad som kan motiveras av det konkreta syftet med citatet.Att citera en mening och använda denna i en hel bok bör i regel anses vara helt ok enligt citaträtten. Den ideella ensamrätten kvarstårViktigt att notera – som du själv varit inne på – är att upphovsmannen alltjämt har en ideell ensamrätt, som består av dennes namn och ett skydd verkets litterära/konstnärliga egenart (URL 1 kap. 3 §). Då man citerar måste man därför alltid skriva ut upphovsmannens namn och det verk från vilket citatet hämtats. Dessutom får citatet inte göras på ett sånt sätt som "kränker" upphovsmannen eller verkets "själ", dvs. förvanskar eller "förstör" verkets rykte.SammanfattningsvisDet mesta tyder på att du har rätt att citera på det sätt du tänkt dig. När du gör detta måste du emellertid ange författarens namn. En lite klurig fråga är om du ska ange översättarens eller originalförfattarens namn – båda anses nämligen ha upphovsrätt till sina vardera version av verket (även om översättarens upphovsrätt är osjälvständig i förhållande till originalet). Det juridiskt korrekta bör vara att ange bådas namn, och om inte annat kan det ändå vara lämpligt för säkerhets skull.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Hur kan företag komma över mina kontaktuppgifter?

2019-12-08 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Jag har fått reklam från ett företag jag aldrig besökt eller varit i kontakt med, hur kan det komma sig?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline Jag kan inte helt säkert svara hur det kan komma sig att du mottagit reklam i just detta fall. Däremot så kan jag redogöra för lite olika sätt företag kan komma åt din adress eller mail. Reklam som distribueras till en person måste alltid föregås med samtycke från den som mottager reklamen. Idag kan företag komma över mailadresser eller bostadsadresser på en mängd olika sätt. Vanligast är att du något sammanhang samtyckt till att ett visst företag tillhandahåller dina uppgifter och eventuell distribuerar dessa vidare. Detta är vanligt när man skriver upp sig på olika tävlingar på nätet eller dylikt. Det är lätt att glömma i vilka sammanhang man registrerat sina kontaktuppgifter i dagens samhälle när de flesta medlemskap, beställningar eller dylikt kräver dessa uppgifter. Om du inte önskar att få reklam från bolaget längre kan du dra tillbaka ditt samtycke genom att kontakta bolaget och be deras utskick att upphöra. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Kan man sälja spinoff produkter utan att riskera varumärkesintrång?

2019-12-03 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag vill starta en e-handel inom djurnischen, men har några frågor jag önskar få svar på innan jag vågar köra.Produkterna jag har i åtanke är parodiprodukter utav befintliga stora varumärken. Nämligen hundkläder med tryck som lyder ''pawlenciaga'' ''pupreme'' 'etc. Efter en liten sökning på nätet har jag hittat ett bra antal sidor som redan håller på med denna sorts försäljning,som Pawmain.com och Sparkpaws.com.Men har även sett att tillexempel pawmain hade blivit stämda efter ett försök att registrera pawlenciaga som ett av deras varumärken. Hur det gick med det fallet hittar jag inget om. Även sett att butiken Two Angels i Göteborg säljer parodi kläder på gucci, chanel osv under namnet doctorfake. Hur är reglerna kring detta egentligen? Tack
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som att du tänker sälja spinnoff produkter till husdjur som anspelar på välkända varumärken inom modeindustrin. Din fråga regleras i upphovsrättslagen (URL), mönsterskyddslagen (ML) och varumärkeslagen (vmL). I mitt svar kommer jag försöka sammanfatta andemeningen i dessa lagstiftningar och översiktlig gå igenom vad som kan utgöra intrång i respektive lag. Vad är intrång i ensamrätten?Gemensamt för dessa lagrum är att den som erhåller ensamrätt enligt URL, ML eller vmL har ett skydd mot att någon annan ska reproducera eller använda deras varumärke eller mönster som de skapat (2 § URL, 5 § ML och 1 kap. 1§ vml). Intrång i ensamrätten innebär i princip att man distribuerar, producerar eller på annat sätt tjänar pengar på någon annans prestation. Lagen sträcker sig däremot längre än så och föreskriver även att intrång kan föreligga om det finns en förväxlingsrisk mellan de produkterna du utbjuder och rättighetsinnehavaren. Vad innebär förväxlingsrisk?Med förväxlingsrisk förstås i lagens mening att en normalt uppmärksam konsument av någon anledning kan tro att det är rättighetsinnehavaren som erbjuder produkterna som du tillhandahåller. För att bedöma förväxlingsrisk kan i princip vilka omständigheter som parterna anser vara av relevans tas upp till prövning, det är helt enkelt en fråga om argumentation. Däremot kan man generellt säga att det ofta handlar om: Var produkterna tillhandahålls? Vilken målgrupp de har och om denne exponeras? Prisklass? I ditt fall kan jag inte avgöra om en sådan risk föreligger då det krävs en bedömning utifrån produkternas utseende bland annat. Vad är påföljderna vid överträdelse av dessa lagar?Generellt sätt är det skadestånd och ersättning som aktualiseras. Men det finns även straffbestämmelser om fängelse och böter (53 § URL, 35 § ML och 8 kap. 1 § Vml). Beloppen kan vara mycket höga för den som begår intrången och varumärken av denna sort är beredda att gå mycket långt för att driva sina mål. Vad bör du göra nu?Inledningsvis har detta svar enbart syftat till att översiktligt redogöra för vilka intrång du kan riskera att tänkas begå om du rör dig med denna typen av produkter. Det går inte att generellt säga vad som utgör intrång eller inte i detta fall, det beror helt på omständigheterna de utbjuds i samt hur de faktiskt ser ut. Mitt svar på din fråga är att kontakta en av våra verksamma jurister via denna länken: Kontakt och få en djupare utredning om du kan sälja dina produkter på marknaden. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Använda bilder från internet på instagram

2019-11-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, jag funderar på att starta en Instagram-sida som ska handla om fotboll. Vilka bilder får jag lägga upp? Är det okej att till exempel ta bilder från Google och sedan lägga upp dom på Instagram och skriva typ "AIK vann dagens match med 3-0, här på bilden är målskytten"? Spelar det någon roll om man lägger upp det som privatperson för sina vänner eller om man gör det i informerande syfte för allmämheten? Man ser ju folk lägga upp bilder på fotbollsspelare hela tiden och det är ju i 99.9% av fallen inte bilder som dom tagit själva.Mvh
Hanna Kanon |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den här frågan handlar om upphovsrätt vilket regleras i lagen om upphovsrätt. Utgångpunkten är att du alltid bör utgå från att musik, alla bilder, texter, filmer et cetera du hittar på nätet är skyddad av upphovsrätten, och att upphovsmannen har ensamrätt att bestämma över hur materialet får användas och spridas. Om du använder en bild utan upphovsmannens tillstånd kan du dömas för böter (https://lagen.nu/1960:729#P53S1), men med det sagt så är det inte speciellt sannolikt att upphovsmannen hittar just ditt instagramkonto och gör en anmälan om intrång, men rent juridiskt har upphovsmannen rätt att göra det. Det du kan göra för att vara säker på att inte göra intrång i upphovsrätten är antingen att be upphovsmannen om lov eller att endast använda de bilder på Google som är "fria" (det kan du ställa in under "användningsrättigheter" i Googles sök-funktion). Lycka till med kontot!

Åtgärder vid varumärkesintrång

2019-11-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hejsan!Det är så att jag har några varumärken som jag tagit patent på. Dessa är kopplade till event och nattklubb och är registrerade i svenska varumärkesdatabasen på mitt företag. Nu har jag inte använt dessa de senaste året men upptäckte att andra restauranger och verksamheter använder dessa namn flitigt. Så min fråga är nu hur jag kan gå tillväga på ett bra sätt för att upplysa om att jag äger dessa? Vad har jag för rättigheter? Kan jag utkräva att de tar bort varumärket och vad händer om de vägrar? Tacksam för svar! :)
Catharina Såmark |Tack för du vände dig till Lawline med din fråga!Genom din varumärkesregistrering har du en s.k. ensamrätt till ditt varumärke, enligt 1 kap 1 § varumärkeslagen (VML). För att varumärkesintrånget ska vara straffbart krävs det att intrångsgöraren antingen har agerat uppsåtligt eller har agerat grovt oaktsamt (8 kap 1 § VML).Jag anser att det bästa är att du personligen hör av dig till dem som använder ditt varumärke, och klargör din ensamrätt, exempelvis via mail. Du kan kräva att de slutar använda ditt varumärke, men du kan givetvis inte själv vidta rättsliga sanktioner om de inte följer din uppmaning. Om de vägrar/ignorerar din uppmaning är min rekommendation att du vänder till till Patent- och marknadsdomstolen. Domstolen kan döma företaget för varumärkesintrång. Domstolen kan även efter yrkande av dig som varumärkesinnehavare vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till varumärkesintrång, vilket brukar ha en preventiv effekt, (8 kap 3 § VML) Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänlig hälsning,