Bevisbörda - betald faktura

2016-05-18 i EKONOMI
FRÅGA |Vem ska bevisa att man har betalat en faktura, kunden eller företaget?
Cornelia Najafi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Som huvudregel är det den som påstår något som även måste bevisa att påståendet stämmer. I detta fall med fakturor är det den som ska betala fakturan som även ska bevisa att betalning har gjorts. Det är alltså kunden som har bevisbördan eftersom kunden påstår att betalning har gjorts. Bevisningen kan göras genom t.ex. kontoutdrag eller liknande. Hoppas du har fått svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att återkomma hit eller till info@lawline.se om du behöver vidare hjälp med ditt ärende.Mvh,

Stämmer min pension?

2016-04-29 i EKONOMI
FRÅGA |Jag blev pensionär i februari och är gift. Jag får 7205 kronor i pension efter 25 års arbete i Sverige! Hur jag än vrider o vänder på det så tycker jag att det verkar väldigt lite. Kan det verkligen stämma?
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din pension är mycket individuell och hur mycket var och en får i pension beror på flera olika faktorer. Ju fler år du jobbar, desto högre pension får du. Det framgår inte av din fråga om du har arbetat hel- eller deltid, men heltidsarbete genererar naturligtvis en högre pension. Det framgår inte heller om du har pensionssparat privat under dessa år. Utifrån förutsättningarna i din fråga kan jag tyvärr bara ge dig svaret att ja, det kan stämma. Med vänlig hälsning,

Föräldrapenning - uttagsgräns 8 år

2016-04-21 i EKONOMI
FRÅGA |Hej min dotter fyller 8 år 7 juli när måste jag ha tagit ut de sista föräldrar dagarn är det innan hon slutar åk 1 eller när hon fyller?
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du har ansökts om föräldrapenning innan den nya lagbestämmelsen som gäller nu har trätt i kraft, det innebär att vi måste utgå från den lydelsen som gäller för dig. Där stadgas att föräldrapenning lämnas längst till det år din dotter fyller 8 år eller går ut årsurs 1 i grundskolan. Det innebär således att om ditt barn fyller 8 år efter hon har gått ut först årskursen så är det födelsedagen som är avgörande. Om hon istället fyller 8 år innan hon går ut 1 årskursen, då är tidpunkten när hon går ut 1 årskursen relevant. Det innebär i princip att alltid den senare av dessa tidpunkter blir avgörande. Detta framgår av den tidigare lydelsen i SFB (2010:110) 12 kap 13 §. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Förutsättningar för att utfå försäkringsersättning trots nedlagd förundersökning

2016-03-05 i EKONOMI
FRÅGA |Hej! Jag blev för några år sedan (2010) misshandlad av en kille. Trots att där fanns vittnen lyckades polisen aldrig hitta den skyldige så förundersökning lades ner. Kan jag ändå få ersättning genom hemförsäkringen för att jag blivit misshandlad? I så fall, hur bevisar jag det? Har polisen kvar mitt och vittnenas förhör?
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Svaret på din fråga kommer först och främst i detta fall att klargöras genom ditt försäkringsavtal beroende hur och för vad du är försäkrad. Vanligtvis täcker en hemförsäkring även vissa personskador som även kan ha uppkommit genom att man blivit utsatt för brott. För att utge ersättning brukar försäkringsbolagen härvid kräva ett läkarutlåtande från skadetillfället och oftast krävs också att skadan är av ett visst slag - i regel att det gett upphov till lyte/men eller föranlett sjukskrivning från arbetsställe. Även om det av polisens ärendeakt framgår vad som sagts i förhör (något som du kan begära ut) kan det vara svårt att utfå försäkringsersättning om detta ändå inte kan styrkas av ett läkarutlåtande. Ibland kan dock försäkringsbolagen, som ett inslag av goodwill, ändå nöja sig med något mindre bevisning. Mitt förslag är att du först undersöker ditt försäkringsavtal för att se om det där framgår någon form av ersättningspost som du kan ha varit berättigad till för att sedan kontakta försäkringsbolaget för att höra hur de ställer sig till ersättningsfrågan och vad för slags kompletterande information du i sådant fall behöver inkomma med. Med vänlig hälsning,

Condictio indebiti - För mycket utbetalad lön

2016-05-09 i EKONOMI
FRÅGA |Min dotter är sjuksköterska och har idag fått veta att hon fått utbetalt för mycket lön i 7 månader. Lönen varierar från månad till månad eftersom hon byter turer, med dubbel betalning....får ob-tillägg, hoppar in extra etc. Dock tyckte hon att hon en månad fick för mycket och frågade därför "lönekontoret" om dom betalde in rätt skatt för henne. Det sa dom att dom gjorde, och hon tänkte inte mer på saken. Nu kräver dom tillbaka pengarna hon fått, hon jobbar 75% och har fått betalt för 100%....ca 45tkr. Är hon verkligen återbetalningsskyldig? Hon har handlat i god tro, och har inte dom pengarna. Hon får ev en avbetalningsplan på 6 månader, men även det är mycket.....kan dom göra så här??
Martin Persson Thurén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fallet då en arbetsgivare av misstag betalar ut för mycket lön faller under begreppet "condictio indebiti". Detta begrepp innebär att en person som av misstag för över mer pengar än vad som varit riktigt har rätt att återkräva dessa. Denna rätt finns inte specifikt reglerad i lag men har vuxit fram i Högsta domstolens praxis. Huvudregeln vid misstagsbetalning eller felbetalning är att pengarna ska återgå. Det har med tiden emellertid utvecklats ett par undantag från denna huvudregel.I ett mål från Högsta domstolen, NJA 2001 .s 353, hade en man mottagit och förbrukat den för höga lön som han av misstag fått utbetalt. Han var under övertygelsen att allt stod rätt till och hade därför spenderat pengarna. I sådana här situationer, och speciellt då en näringsidkare betalar ut en lite för hög lön under en lång tid, kan falla under undantaget som säger att mottagaren av pengarna inte kan tvingas återbetala då denne haft anledning att anta att utbetalningen var fel och därför förbrukat pengarna. Av intresse är framförallt hur lång tid som gått från utbetalningen tills dess att kravet för återbetalning ställs. har det passerat längre tid finns det mindre anledning att godkänna ett krav på återbetalning. Det läggs även vikt vid hur mycket pengar det rört sig om. Då en person som normalt tjänar mellan 20 - 25.000 kronor får 30.000 en månad utan anledning kan det vara svårt argumentera för att mottagaren varit i god tro.I er dotters fall har arbetsgivaren under 7 månader betalat ut 25% för mycket lön. Er dotter har även misstänkt att något inte står rätt till. Det är förhållandevis lång tid sedan den första utbetalningen, men det trots detta sannolikt att omständigheterna pekar mot att det inte faller under undantaget som frångår huvudregeln om att utbetalaren har rätt att återkräva pengarna. Tyvärr är svaret på frågan att det är troligt att arbetsgivaren har rätt att kräva åter pengarna.

Kriterier insynsperson vid aktieförsäljning

2016-04-29 i EKONOMI
FRÅGA |HejJag jobbar i ett bolag som har 20-50 anställda och har köpt teckningsrätter i bolaget som kommer att omvandlas till aktier när bolaget börsnoteras. Vid börsnoteringen vill jag sälja av en del av aktierna men undrar om jag på något sätt måste meddela t.ex FI om denna försäljning eller liknande. Då jag jobbar inom bolaget (ej befattningshavare utan en "vanlig knegare") så kanske jag ses som insynsperson (?).Eller är det bara för mig att sälja dessa aktier till någon som vid börsintroduktion vill köpa mina aktier?/F
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du har valt att ställa din fråga till Lawline!1§, 7 p. Lag (2000:1087) om anmälningsskyldighet av vissa finansiella instrument, insiderinformation = information som ännu inte är offentliggjord eller allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka priset. För att anses vara en insynsperson kräver det att du sk inneha minst 10% av aktierna i bolaget eller om du har någon närstående med motsvarande innehav. Vidare kan du anses vara insynsperson om någon närstående till dig är bolagsman, har annan ledande befattning eller uppdrag av stadigvarande natur, en befattning som anses kan ge tillgång till icke offentliggjord information som kan påverka aktiernas värde i bolaget, enligt 3§ i anmälningsskyldighetslagen. Om det skulle vara så att någon av fallen stämmer in på din situation har du anmälningsskyldighet till finansinspektionen av ditt innehav enligt 4 § anmälningsskyldighetslagen.Vidare vilka som anses vara närstående enligt lagen stadgas i 5§ samma lag, vilka är: make eller sambo, omyndiga barn, andra närstående om ni har haft gemensamt hushåll i minst ett år, om en juridisk person äger aktier där du har väsentligt inflytande och där VD, vice VD, ledamot i styrelsen eller revisor (även suppleanger) arbetar och till sist om en juridisk person äger aktier i ett bolag där du har väsentligt inflytande och om någon av förevarande innehar minst 10% av aktierna i det bolaget. Om du inte faller in i någon av de uppräknade kategorierna så räknas du inte som insynsman och kan med gott samvete köpa och sälja aktier när bolaget väl har blivit börsnoterat. Vid osäkerhet är det bäst att kontakta Finansinspektionen eftersom det kan bli både böter och fängelse om det visar sig att du faktiskt ses som insynsman. Hoppas att du fick svar på din fråga och trevlig helg! Med vänlig hälsning,

Förhandla ner skulder

2016-04-06 i EKONOMI
FRÅGA |Hej!Jag har skulder efter konkurs.Kan Lawline hjälpa till med att förhandla ner dessa om engångsbelopp betalas ?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline,Beroende på hur många och hur stora dessa skulder är kan vi förhoppningsvis hjälpa dig. Det enklaste är om du tar kontakt med oss via mejl eller telefon. Detta för att vi ska kunna få tillräcklig information för att veta om vi verkligen kan hjälpa dig endast genom att du betalar ett engångsbelopp! Du är således varmt välkommen att kontakta oss på tfn: 08-533 300 04 (Öppettider: Måndag till onsdag kl. 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Jag önskar dig en fortsatt trevlig dag och ett stort lycka till med ditt ärende,Mvh,

Vite för privatpersoner

2016-01-27 i EKONOMI
FRÅGA |Kan vite tillfalla en privatperson?
Azra Huzejrovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ett vite är en ålagd skyldighet att vidta en åtgärd inom en viss tidsfrist. Om åtgärden inte vidtas blir vitet en sorts avgift för detta. Vite kan tillfall både privatpersoner och juridiska personer, företag/föreningar, enligt 2 § lagen (1985:206) om viten. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,