Stämmer min pension?

2016-04-29 i EKONOMI
FRÅGA |Jag blev pensionär i februari och är gift. Jag får 7205 kronor i pension efter 25 års arbete i Sverige! Hur jag än vrider o vänder på det så tycker jag att det verkar väldigt lite. Kan det verkligen stämma?
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din pension är mycket individuell och hur mycket var och en får i pension beror på flera olika faktorer. Ju fler år du jobbar, desto högre pension får du. Det framgår inte av din fråga om du har arbetat hel- eller deltid, men heltidsarbete genererar naturligtvis en högre pension. Det framgår inte heller om du har pensionssparat privat under dessa år. Utifrån förutsättningarna i din fråga kan jag tyvärr bara ge dig svaret att ja, det kan stämma. Med vänlig hälsning,

Föräldrapenning - uttagsgräns 8 år

2016-04-21 i EKONOMI
FRÅGA |Hej min dotter fyller 8 år 7 juli när måste jag ha tagit ut de sista föräldrar dagarn är det innan hon slutar åk 1 eller när hon fyller?
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du har ansökts om föräldrapenning innan den nya lagbestämmelsen som gäller nu har trätt i kraft, det innebär att vi måste utgå från den lydelsen som gäller för dig. Där stadgas att föräldrapenning lämnas längst till det år din dotter fyller 8 år eller går ut årsurs 1 i grundskolan. Det innebär således att om ditt barn fyller 8 år efter hon har gått ut först årskursen så är det födelsedagen som är avgörande. Om hon istället fyller 8 år innan hon går ut 1 årskursen, då är tidpunkten när hon går ut 1 årskursen relevant. Det innebär i princip att alltid den senare av dessa tidpunkter blir avgörande. Detta framgår av den tidigare lydelsen i SFB (2010:110) 12 kap 13 §. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Förutsättningar för att utfå försäkringsersättning trots nedlagd förundersökning

2016-03-05 i EKONOMI
FRÅGA |Hej! Jag blev för några år sedan (2010) misshandlad av en kille. Trots att där fanns vittnen lyckades polisen aldrig hitta den skyldige så förundersökning lades ner. Kan jag ändå få ersättning genom hemförsäkringen för att jag blivit misshandlad? I så fall, hur bevisar jag det? Har polisen kvar mitt och vittnenas förhör?
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Svaret på din fråga kommer först och främst i detta fall att klargöras genom ditt försäkringsavtal beroende hur och för vad du är försäkrad. Vanligtvis täcker en hemförsäkring även vissa personskador som även kan ha uppkommit genom att man blivit utsatt för brott. För att utge ersättning brukar försäkringsbolagen härvid kräva ett läkarutlåtande från skadetillfället och oftast krävs också att skadan är av ett visst slag - i regel att det gett upphov till lyte/men eller föranlett sjukskrivning från arbetsställe. Även om det av polisens ärendeakt framgår vad som sagts i förhör (något som du kan begära ut) kan det vara svårt att utfå försäkringsersättning om detta ändå inte kan styrkas av ett läkarutlåtande. Ibland kan dock försäkringsbolagen, som ett inslag av goodwill, ändå nöja sig med något mindre bevisning. Mitt förslag är att du först undersöker ditt försäkringsavtal för att se om det där framgår någon form av ersättningspost som du kan ha varit berättigad till för att sedan kontakta försäkringsbolaget för att höra hur de ställer sig till ersättningsfrågan och vad för slags kompletterande information du i sådant fall behöver inkomma med. Med vänlig hälsning,

Vem får studiebidragsutbetalningen från CSN, omyndig eller förälder?

2015-12-30 i EKONOMI
FRÅGA |Hej! När man är 16 år, vem har rätt att få studiebidraget insatt på kontot, 16 åringen eller föräldrarna?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Studiebidraget utbetalas till föräldrarna. När den som studerar fyllt 18 år så betalas det istället ut direkt till studentens konto. Du kan läsa mer på Centrala studiestödsnämndens sida, det är de som sköter utbetalningarna. http://www.csn.se/komv-folkh-gymn/studiehjalp/utbetalningsdagar/konto-utbetalningar-1.2855Vänligen,

Kriterier insynsperson vid aktieförsäljning

2016-04-29 i EKONOMI
FRÅGA |HejJag jobbar i ett bolag som har 20-50 anställda och har köpt teckningsrätter i bolaget som kommer att omvandlas till aktier när bolaget börsnoteras. Vid börsnoteringen vill jag sälja av en del av aktierna men undrar om jag på något sätt måste meddela t.ex FI om denna försäljning eller liknande. Då jag jobbar inom bolaget (ej befattningshavare utan en "vanlig knegare") så kanske jag ses som insynsperson (?).Eller är det bara för mig att sälja dessa aktier till någon som vid börsintroduktion vill köpa mina aktier?/F
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du har valt att ställa din fråga till Lawline!1§, 7 p. Lag (2000:1087) om anmälningsskyldighet av vissa finansiella instrument, insiderinformation = information som ännu inte är offentliggjord eller allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka priset. För att anses vara en insynsperson kräver det att du sk inneha minst 10% av aktierna i bolaget eller om du har någon närstående med motsvarande innehav. Vidare kan du anses vara insynsperson om någon närstående till dig är bolagsman, har annan ledande befattning eller uppdrag av stadigvarande natur, en befattning som anses kan ge tillgång till icke offentliggjord information som kan påverka aktiernas värde i bolaget, enligt 3§ i anmälningsskyldighetslagen. Om det skulle vara så att någon av fallen stämmer in på din situation har du anmälningsskyldighet till finansinspektionen av ditt innehav enligt 4 § anmälningsskyldighetslagen.Vidare vilka som anses vara närstående enligt lagen stadgas i 5§ samma lag, vilka är: make eller sambo, omyndiga barn, andra närstående om ni har haft gemensamt hushåll i minst ett år, om en juridisk person äger aktier där du har väsentligt inflytande och där VD, vice VD, ledamot i styrelsen eller revisor (även suppleanger) arbetar och till sist om en juridisk person äger aktier i ett bolag där du har väsentligt inflytande och om någon av förevarande innehar minst 10% av aktierna i det bolaget. Om du inte faller in i någon av de uppräknade kategorierna så räknas du inte som insynsman och kan med gott samvete köpa och sälja aktier när bolaget väl har blivit börsnoterat. Vid osäkerhet är det bäst att kontakta Finansinspektionen eftersom det kan bli både böter och fängelse om det visar sig att du faktiskt ses som insynsman. Hoppas att du fick svar på din fråga och trevlig helg! Med vänlig hälsning,

Förhandla ner skulder

2016-04-06 i EKONOMI
FRÅGA |Hej!Jag har skulder efter konkurs.Kan Lawline hjälpa till med att förhandla ner dessa om engångsbelopp betalas ?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline,Beroende på hur många och hur stora dessa skulder är kan vi förhoppningsvis hjälpa dig. Det enklaste är om du tar kontakt med oss via mejl eller telefon. Detta för att vi ska kunna få tillräcklig information för att veta om vi verkligen kan hjälpa dig endast genom att du betalar ett engångsbelopp! Du är således varmt välkommen att kontakta oss på tfn: 08-533 300 04 (Öppettider: Måndag till onsdag kl. 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Jag önskar dig en fortsatt trevlig dag och ett stort lycka till med ditt ärende,Mvh,

Vite för privatpersoner

2016-01-27 i EKONOMI
FRÅGA |Kan vite tillfalla en privatperson?
Azra Huzejrovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ett vite är en ålagd skyldighet att vidta en åtgärd inom en viss tidsfrist. Om åtgärden inte vidtas blir vitet en sorts avgift för detta. Vite kan tillfall både privatpersoner och juridiska personer, företag/föreningar, enligt 2 § lagen (1985:206) om viten. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Lån eller förskott på arv

2015-11-10 i EKONOMI
FRÅGA |Vår mor har avlidit . Efterlämnat ett arv. En av bröstarvingarna har för en tid sedan fått "låna" pengar av henne och inte skrivit något dokument om gåva eller lån, hon endast lämnade kontoutdrag med överföringarna och berättade för särskilda personer om det.Det sammanlagda beloppet är runt 300000 kr och anser vi , övriga arvingar, att det inte gått riktigt till och att denna lån/gåva ska tillräknas boet. Min bror har hittills varken uttalat sig om att detta, och jag håller på att upprätta bouppteckningen. Skall vi ta summan som ett lån till honom och därmed en skuld till henne? Vad kan vi göra om han förnekar det? Kommer att ställa detta som en gratis fråga men undrar om ni skulle kunna assistera oss i fall att.
Johan Landström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar att din fråga gäller dels om överlåtelsen av pengar ska betraktas som gåva eller som lån, och dels vad som gäller om den ska betraktas som gåva.Sammanfattande slutsats och rådNi bör kontakta er bror för att ta reda på om överlåtelsen var en gåva eller ett lån. Om han inte kan visa att det var en gåva är det att betrakta som en skuld till dödsboet. Om han kan visa att det var en gåva är det att betrakta som förskott på arv och ska då avräknas från hans arvslott. Om ni behöver hjälp med bouppteckningen eller en eventuell tvist med er bror rekommenderar jag att ni bokar tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på arvsrätt. Ni kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger.UtredningDen som påstår något särskilt förmånligt har vanligtvis bevisbördan för detta. Att motta en så stor summa som 300 000 kr som gåva är särskilt förmånligt vilket innebär att det är mottagaren, din bror, som har bevisbördan för detta. Om han inte kan visa att det var fråga om en gåva bör detta betraktas som ett lån. Han har alltså då en skuld till dödsboet. Ni bör kontakta er bror och fråga hur han ser på överlåtelsen.Om han kan visa att det är fråga om en gåva så är det att betrakta som förskott på arv, om inte er mor har uttryckt något annat, 6 kap 1 § ÄB. När ni räknar ut vad vardera part ska få i arv så lägger ni till förskottet om 300 000 till kvarlåtenskapen innan ni delar på antalet bröstarvingar, 6 kap 5 § ÄB. Sedan räknar ni av 300 000 från er brors arvslott. 6 kap 3 § ÄB. Om gåvan om 300 000 kr är större än hans arvslott är han dock inte skyldig att ersätta er övriga arvingar för mellanskillnaden, om inte detta avtalades när er mor gav gåvan, 6 kap 4 § ÄB. Om er mor behöll kontrollen över pengarna även efter transaktionen gäller dock ett undantag om gåvan inkräktar på övriga bröstarvingars laglotter. Med tanke på att inget i er fråga antyder detta så kommer jag inte gå in på detta undantag.