Vite för privatpersoner

2016-01-27 i EKONOMI
FRÅGA |Kan vite tillfalla en privatperson?
Azra Huzejrovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ett vite är en ålagd skyldighet att vidta en åtgärd inom en viss tidsfrist. Om åtgärden inte vidtas blir vitet en sorts avgift för detta. Vite kan tillfall både privatpersoner och juridiska personer, företag/föreningar, enligt 2 § lagen (1985:206) om viten. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Lån eller förskott på arv

2015-11-10 i EKONOMI
FRÅGA |Vår mor har avlidit . Efterlämnat ett arv. En av bröstarvingarna har för en tid sedan fått "låna" pengar av henne och inte skrivit något dokument om gåva eller lån, hon endast lämnade kontoutdrag med överföringarna och berättade för särskilda personer om det.Det sammanlagda beloppet är runt 300000 kr och anser vi , övriga arvingar, att det inte gått riktigt till och att denna lån/gåva ska tillräknas boet. Min bror har hittills varken uttalat sig om att detta, och jag håller på att upprätta bouppteckningen. Skall vi ta summan som ett lån till honom och därmed en skuld till henne? Vad kan vi göra om han förnekar det? Kommer att ställa detta som en gratis fråga men undrar om ni skulle kunna assistera oss i fall att.
Johan Landström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar att din fråga gäller dels om överlåtelsen av pengar ska betraktas som gåva eller som lån, och dels vad som gäller om den ska betraktas som gåva.Sammanfattande slutsats och rådNi bör kontakta er bror för att ta reda på om överlåtelsen var en gåva eller ett lån. Om han inte kan visa att det var en gåva är det att betrakta som en skuld till dödsboet. Om han kan visa att det var en gåva är det att betrakta som förskott på arv och ska då avräknas från hans arvslott. Om ni behöver hjälp med bouppteckningen eller en eventuell tvist med er bror rekommenderar jag att ni bokar tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på arvsrätt. Ni kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger.UtredningDen som påstår något särskilt förmånligt har vanligtvis bevisbördan för detta. Att motta en så stor summa som 300 000 kr som gåva är särskilt förmånligt vilket innebär att det är mottagaren, din bror, som har bevisbördan för detta. Om han inte kan visa att det var fråga om en gåva bör detta betraktas som ett lån. Han har alltså då en skuld till dödsboet. Ni bör kontakta er bror och fråga hur han ser på överlåtelsen.Om han kan visa att det är fråga om en gåva så är det att betrakta som förskott på arv, om inte er mor har uttryckt något annat, 6 kap 1 § ÄB. När ni räknar ut vad vardera part ska få i arv så lägger ni till förskottet om 300 000 till kvarlåtenskapen innan ni delar på antalet bröstarvingar, 6 kap 5 § ÄB. Sedan räknar ni av 300 000 från er brors arvslott. 6 kap 3 § ÄB. Om gåvan om 300 000 kr är större än hans arvslott är han dock inte skyldig att ersätta er övriga arvingar för mellanskillnaden, om inte detta avtalades när er mor gav gåvan, 6 kap 4 § ÄB. Om er mor behöll kontrollen över pengarna även efter transaktionen gäller dock ett undantag om gåvan inkräktar på övriga bröstarvingars laglotter. Med tanke på att inget i er fråga antyder detta så kommer jag inte gå in på detta undantag.

Fråga om särkullbarn kan förordnas att få ut sitt arv först vid den efterlevande makens död

2015-11-07 i EKONOMI
FRÅGA |A och B är gifta. A har ett barn sedan tidigare. A och B har ett barn tillsammans. A och B önskar att oavsett vem som dör först ska A eller B ärva varandra. När båda är avlidna ska arvet delas lika mellan de båda barnen. Är denna ordning möjlig och hur gör man för åstadkomma detta upplägg?
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du vänder dit till Lawline med din fråga!När det kommer till arv utgör Ärvdabalken (ÄrvB) tillämplig lagstiftning. Är den avlidne gift är huvudregeln att kvarlåtenskapen först och främst tillfaller den andre maken, och vid dennes bortgång ärver sedan den förre makens bröstarvingar. Bröstarvingar är den avlidnes barn. Dessa kan aldrig helt uteslutas från sin arvsrätt. Detta igenom att en bröstarvinge alltid har rätt till sin s.k. laglott. Laglotten utgör hälften av det som arvingen annars skulle kommit att ärva och denna rätt kan i princip inte frångås, jfr ÄrvB 3:1 och 7:1.A:s barn sedan tidigare är per frågans förutsättningar ett s.k. särkullbarn. För särkullbarn gäller en särskild bestämmelse där dessa har rätt att ta ut sitt arv direkt vid arvlåtarens bortgång, dvs. före det att den andra maken. Särkullbarnet kan dock välja att avstå att ta ut sin arvslott direkt och istället vänta även till dess att den andra maken gått bort, jfr ÄrvB 3:9. Den del av arvslotten som inte utgör laglotten (dvs. den andra halvan) kan fritt testamenteras bort. Härvid kan ett teoretiskt incitament för särkullbarnet att avstå sitt arv vid A:s död till förmån för B tillskapas. A kan genom testamente förordna att särkullbarnet enbart erhåller sin laglott om den väljer att ta ut sin arvsrätt direkt, men istället erhåller hela arvslotten om den väntar till dess att även den andra maken gått bort, jfr ÄrvB 7:1 och 9:1. Ska särkullbarnet även ha rätt till B:s kvarlåtenskap fordras att hon testamenterar hälften av den till B, annars kommer konsekvensen bli att det gemensamma barnet, i egenskap av bröstarvinge får hela hennes kvarlåtenskap själv och dessutom hälften av A:s kvarlåtenskap, jfr ÄrvB 2:1. Behöver du hjälp att upprätta ett legalt bindande testamente med en utformning i linje med ovanstående rekommenderar jag att du kontaktar en kunnig familjerättsjurist för att gå vidare. Du kan boka tid direkt med en sådan på http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänlig hälsning,

Arvsfördelning enligt andra arvsklassen genom istadarätt

2015-11-06 i EKONOMI
FRÅGA |Min farbror var gift makan avled 2015 min farbror avled flera år tidigare. Det fanns inga barn.Jag är närmast anhörig till min farbror. Kan makan testamentera bort all kvarlåtenskap (även den del som avser min farbror).Testamente finns där den avlidna makan testementerat allt till sina brorsbarn.
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lag När det kommer till arv utgör Ärvdabalken (ÄrvB) tillämplig lagstiftning. För att bestämma vilka som är arvingar och hur stort arv de kan tänkas ha rätt till, indelas alla som kan komma att ärva en avliden i s.k. arvsklasser.Första arvsklassen I händelse av en persons bortgång övergår dennes egendom först och främst till en eventuellt efterlevande make, med möjlighet för viss inskränkning samt även förtur för s.k. särkullsbarn. Var personen ogift är det den första arvsklassen som ärver i första hand. Den första arvsklassen omfattar den avlidnes bröstarvingar; dennes barn, och i händelse att dennes barn gått bort – deras barn istället, ÄrvB 2 kap. 1 §.Laglott Vid arv tar varje berättigad arvinge s.k. lika lott. Det innebär att arvet delas i lika antal delar som det finns arvingar i den aktuella arvsklassen. För bröstarvingar föreligger en slags ”arvsgaranti” (såvida det finns något att ärva). Denna kallas laglott. Laglottens innebörd är den att hälften av den lott som genom arvsdelning skulle utgöra lika lott – alltid är förbehållen bröstarvingen så som dennes laglott, ÄrvB 7 kap. 1 §.Andra arvsklassen Vid just arv efter syskon utgår man från vad som kallas för den andra arvsklassen. För att den andra arvsklassen ska göras gällande krävs att det inte finns någon arvinge i den första arvsklassen. Först i denna kategori av arvingar är den avlidnes föräldrar. Är föräldrarna bortgångna ärver istället deras eventuella barn, dvs. den avlidnes syskon, jfr ÄrvB 2 kap. 2 §. Är inte heller den avlidnes syskon i livet träder i sin tur syskonets avkomling, dvs. du, in som arvtagare i din fars ställe, jfr ÄrvB 2 kap. 2 § 2 st. Du är således en arvinge av den andra arvsklassen. Skillnader mellan första och andra arvsklassen För arvingar i den andra arvsklassen finns det ingen motsvarighet till den rätt till laglott som tillfaller en bröstarvinge. Eftersom det råder s.k. testationsfrihet har därför den avlidne möjlighet att testamentera sin kvarlåtenskap hur denne vill/har velat. Med det sagt innebär det inte att enbart existensen av ett testamente behöver innebära att hela kvarlåtenskapen testamenterats bort. Ett testamente kan även omfatta delar av kvarlåtenskapen. Finns det utöver testamentet arvegods som inte testamenterats fördelas det ut på de existerande arvslotterna, dvs. enligt de förutsättningar du beskrivit – till dig själv, jfr ÄrvB 9 kap. 1 §.Klander av testamente För att ett testamente ska gälla enligt ovan krävs att det upprättats lagenligt, annars kan det klandras av de som annars är berättigade att ärva, jfr ÄrvB 13 kap. 1 § och 14 kap. 5 §. Ett korrekt upprättat testamente ska vanligtvis utformats skriftligen och i närvaro av två vittnen, jfr ÄrvB 10 kap. 1 §. Vittnena ska även de uppfylla vissa krav avseende ålder och psykiskt skick samt inte vara släkt med testatorn, jfr ÄrvB 10 kap. 4 §.Andra faktorer som kan göra ett testamente ogiltigt är om det upprättats då testatorn befunnit sig under en psykisk störning, utnyttjande av dennes oförstånd/viljesvaghet eller genom svek förletts att upprätta testamentet, jfr ÄrvB kap. 13 2-3 §§.Behöver du hjälp med att klandra ett testamente kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på arvsrätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Sammanfattning Eftersom arvingar enligt andra arvsklassen inte är berättigade till någon laglott kan hela den bortgångnes kvarlåtenskap testamenteras bort, i det här fallet eftersom din farbror själv inte tycks ha upprättat ett eget testamente. Är den inte det, eller bara delvis, tillfaller den kvarvarande kvarlåtenskapen de berättigade arvingarna. Med vänlig hälsning

Vem får studiebidragsutbetalningen från CSN, omyndig eller förälder?

2015-12-30 i EKONOMI
FRÅGA |Hej! När man är 16 år, vem har rätt att få studiebidraget insatt på kontot, 16 åringen eller föräldrarna?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Studiebidraget utbetalas till föräldrarna. När den som studerar fyllt 18 år så betalas det istället ut direkt till studentens konto. Du kan läsa mer på Centrala studiestödsnämndens sida, det är de som sköter utbetalningarna. http://www.csn.se/komv-folkh-gymn/studiehjalp/utbetalningsdagar/konto-utbetalningar-1.2855Vänligen,

Fråga om avstående av laglott genom arvsavtal

2015-11-09 i EKONOMI
FRÅGA |Hej. Jag har en biologisk dotter samt två fosterbarn som varit hos mig sedan de var 15 respektive 4 månader. Jag har haft vårdnaden om dem sedan de var i 12 årsåldern. Eftersom de är att betrakta som mina barn lika mycket som min dotter ser jag helst att de alla tre ärver lika mycket den dagen jag dör. Kan min dotter skriftligen avstå från en del av sin laglott eller måste pojkarna adopteras för att de ska behandlas likadant som min biologiska dotter? Tacksam för ert svar.Margaretha Sjöberg
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till arv är det Ärvdabalken (ÄrvB) som utgör tillämplig lagstiftning. Efter den avlidne är det först och främst dennes bröstarvingar som ärver. Med bröstarvingar förstås arvlåtarens barn, såväl biologiska som adopterade, jfr ÄrvB 2:1 (även Föräldrabalken 4:8). En bröstarvinge är alltid garanterad sin laglott. Med laglott förstås hälften av den arvslott bröstarvingen annars varit berättigad till, jfr ÄrvB 7:1. Det är möjligt att teckna ett s.k. arvsavtal där en arvinge avstår från delar eller hela sin arvsrätt. Denna möjlighet omfattar även laglotten men är bara bindande om bröstarvingen fått skäligt vederlag iom avståendet. En förutsättning för att upprätta ett arvsavtal är att arvlåtaren, dvs. du, fortfarande är i livet och att den arvinge som ska avsäga sig arvet inte är underårig. Ett avsägande genom ett arvsavtal är således ett beslut som ditt barn själv fattar, jfr ÄrvB 17:1-2. Ett annat alternativ är, om ditt biologiska barn är helt överens med dig om fördelningen du önskar, att du upprättar ett testamente med den lydelse du önskat och ditt barn därefter avstår från att påkalla jämkning inom sex månader efter din bortgång. Ett sådant avstående kommer med andra ord då enbart vara bindande om det biologiska barnet väljer att hedra det, jfr ÄrvB 7:3.Det föreligger en del lagstadgade krav för hur ett arvsavtal ska upprättas och det är av vikt att det sker på rätt sätt för att det inte senare ska uppkomma tolkningssvårigheter om vad det innebär när det senare kommer till arv. Behöver du hjälp med att upprätta ett testamente och arvsavtal med den utformning du önskar rekommenderar jag att du tar hjälp av en familjerättsjurist som är expert på just sådana frågor. Du kan boka tid med en sådan direkt genom http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänlig hälsning,

Testamentstolkning och betalning av dödsboets skulder

2015-11-06 i EKONOMI
FRÅGA |Min mamma har haft en god relation till sin kusin. Han vill att hon ska ärva eftersom han inte har några kvarvarande släktingar. Det har han skrivit i ett testamente, som dock enligt en jurist borde förtydligas lite. Därför togs ett nytt testamente fram men detta hann han inte bevittna innan han hastigt avled. Han har redan lämnat över nycklar till sitt hem och sin sommarstuga till min mor. Det var hans vilja att sommarstugan, som funnits i släkten i hundra år, skulle tillfälla vår familj. Nycklarna till hans lägenhet och sommarhuset har han lämnat över till oss.Lägenhet han bodde i innan han hamnade på vårdhem (palliativ vård) var en hyresrätt. Har vi rätt att gå in där och vem betalar hyran? Vad händer nu? Gäller testamentet? Vilket av dem? Ärver min mor eller allmänna arvsfonden? Och vad händer med hans lägenhet – har vi rätt att städa ur den? Bör vi kontakta en advokat?
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till arv och testamenten utgör Ärvdabalken (ÄrvB) tillämplig lagstiftning. Kraven för ett testamentets giltighetBeträffande ett testamente fordras först och främst att det är giltigt. För att ett testamente ska vara giltigt krävs att det upprättats lagenligt, annars kan det klandras av de som annars är berättigade att ärva (i ert fall den allmänna arvsfonden), jfr ÄrvB 13 kap. 1 § och 14 kap. 5 §. Ett korrekt upprättat testamente ska vanligtvis utformats skriftligen och i närvaro av två vittnen, jfr ÄrvB 10 kap. 1 §. Vittnena ska även de uppfylla vissa krav avseende ålder och psykiskt skick samt inte vara släkt med testatorn, jfr ÄrvB 10 kap. 4 §.Tolkning av testamenteOavsett otydlighet av det första testamentet är det av vikt att undersöka om det fortfarande är giltigt. Har ett testamente upprättats enlig lag och inte återkallats (även det i laglig ordning) är det giltigt. Som du beskriver det tycks din mor ha testerats som s.k. universell testamentstagare, eftersom hon testerats en andel av (hela) kvarlåtenskapen. I det hänseendet är hon att anses som arvtagare och behörig att träda in i dödsboet som dödsbodelägare, jfr ÄrvB 18 kap. 1 § 4 st. Är ett testamente otydligt, men giltigt, ska det ges en tolkning som ”må överensstämma med testators vilja” vilket kan komma att kräva en utredning, jfr ÄrvB 11 kap. 1 §. Under vissa prekära förhållanden kan även ett testamente, här åsyftat det andra testamentet, vara giltigt. Det kräver dock att testaten befunnit sig i nöd eller annars av sjukdom varit förhindrat att upprätta ett s.k. formenligt testamente, jfr ÄrvB 10 kap 3 §. Betalning av dödsboets skulderHyresskulder mm. är skulder som ska bäras utav dödsboet. Huvudregeln är att dödsboet inte får betala några skulder inom en månad efter att en bouppteckning upprättats med hänsyn till de den avlidne varit skyldig pengar, jfr ÄrvB 21 kap. 1 §. Är det däremot klart att det finns tillräckligt med pengar för att betala alla skulder kan räkningar betalas med dödsboets pengar allt eftersom de förfaller. SammanfattningÄr det så att det äldre testamentet är giltigt kan det genom tolkning eventuellt fortfarande gå att utröna den avlidnes vilja genom det. Det bör dock utredas mer utförligt. Eventuellt kan det även vara av intresse att utreda vad det andra (obevittnade) utkastet till testamente kan ha för betydelse. Huruvida tillträde och betalning av skulder kan vidtas är frågor anhängiga vem som ska anses vara dödsbodelägare. Eftersom det är av vikt att en mer utförlig utredning görs för att besvara din fråga rekommenderar jag att du tar kontakt med en erfaren familjerättsjurist i ärendet. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger. Lycka till! Med vänlig hälsning,

Samförvaltning av dödsbo

2015-11-06 i EKONOMI
FRÅGA |I ett arvskifte ingår 10 personer. Om nio är överräns och en motsäger fattat beslut. Gäller det då vad majoriteten vill?i
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till reglering gällande arv är det Ärvdabalken (ÄrvB) som utgör tillämplig lagstiftning. Vid händelse av någons bortgång uppkommer vad som kallas för ett dödsbo. Ett dödsbo är en s.k. juridisk person och kan i viss mån betraktas som ett litet företag, innehållandes de tillgångar (och bärandes de skulder) som den bortgångne hade i livet. Den efterlevandes make och dennes arvingar utgör dödsboets förvaltare och kallas dödsbodelägare. Förvaltningen av ett dödsbo utgör en samförvaltning mellan dess delägare. Detta innebär att en förvaltningsåtgärd måste vidtas med samtliga delägare samtycke, vilket får till konsekvens att varje dödsbodelägare har vetorätt gentemot de andra, jfr ÄrvB 18:1 1 men. Som ett undantag till vetorätten kan det ibland finnas åtgärder som inte kan avvakta beslut och därför måste fattas utan att samtliga dödsbodelägares samtycke har inhämtats. Men denna möjlighet bör hållas ganska snäv. Man kan t.ex. inte hävda efter det att en dödsbodelägare invänt emot en åtgärd att man vidtagit den ändå p.g.a. att beslut om åtgärden inte kunde dröja, jfr ÄrvB 18:1 3 men.Är det så att dödsbodelägarna inte kan komma överens kan man ansöka hos tingsrätten att dödsboet istället ska förvaltas av en s.k. boutredningsman, jfr ÄrvB 19:1. Utses en boutredningsman kan denna vidta alla nödvändiga åtgärder för dödsboets räkning (förutom vissa allt för omfattande åtgärder t.ex. att sälja dödsboets fasta egendom utan samtliga dödsbodelägares samtycke), jfr ÄrvB 19:11 3 st. Sammanfattningsvis kan konstateras att åtgärder i samband med dödsboförvaltning måste vidtas med samtycke av samtliga dödsbodelägare. En separat dödsbodelägare har alltså vetorätt. Kommer dödsbodelägarna inte överens kan de begära att rätten utser en bodelningsman att istället sköta dödsboets förvaltning. Behöver du hjälp med att begära en boutredningsman eller med arvskiftet överlag kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på familjerätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänlig hälsning,