Adoption av sambos barn

2018-01-16 i Adoption
FRÅGA |Kan jag adoptera min sambos dotter som har levt med mig på heltid sedan hennes mamma dog när dottervar knappt fem. I dag är dottern snart myndig. Jag och barnet har talat om detta senaste tiden och vi vill gärna ha juridiska band förutom de emitionella vi redan har. Jah är sambo med dotterns pappa, räcker det? Eller måste vi vara gift?
Emilia Garpebring |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.¨Det korta svaret är: Ja, om du vill adoptera din sambos dotter måste ni först gifta er.När ett barn adopteras klipps nämligen de rättsliga banden mellan barnet och dess biologiska föräldrar, vilket framgår av 4 kap 8 § föräldrabalken. Din sambo skulle därmed förlora sin rättsliga ställning som förälder om adoptionen genomfördes. Det enda undantaget från den regeln är om en make adopterar den andre makens barn enligt 4 kap 3 § föräldrabalken. I sådana fall behåller den biologiska föräldern sin rättsliga ställning även efter adoptionen.Jag hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar

Förfallodag ej avtalad, delgivning av betalningskrav samt ansökan om betalningsföreläggande pga obetald skuld (hyra)

2018-01-16 i Fordringar
FRÅGA |Skriftlig överenskommelse.Hej, jag kom överens med en vän om att vi skulle dela på hyran när jag flyttade ut ur min lägenhet. Jag har sparat vår konversation, jag har frågat och frågat och han har blockerat mig överallt förutom mitt nummer. Han säger varje gång att pengar är på väg, senast så sa han att han hade fört över pengarna Fredag den 29:e December. Pengarna har fortfarande inte dykt upp. Han svarar inte på mina meddelanden. Vad kan jag göra? Kan jag på något sätt driva vidare detta ärende?Mvh
Alexandra Lantz |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.För din fråga, som handlar om hur du ska gå tillväga för att driva in din fordran på hyra från din vän, är Skuldebrevslagen (SkrbL) relevant. Då det inte av din fråga framkommer att du och din vän i er överenskommelse har avtalat om ett förfallodatum för din väns inbetalning av sin del av hyran till dig, kommer jag i mitt följande svar att utgå ifrån att något förfallodatum inte har avtalats. Enligt SkrbL 1:5 gäller att när förfallotid inte på förhand har avtalats, ska gäldenären betala sin skuld till borgenären när borgenären begär detta. I ditt fall nämner du att du vid upprepade tillfällen har "frågat" din vän om skulden och när hen avser att betala. Då jag dock inte har några uppgifter om hur du formulerat dina förfrågningar, kan jag tyvärr inte bedöma huruvida dina förfrågningar kan betraktas som en "begäran om betalning" i enlighet med SkrbL 1:5. Att du framställt en "begäran om betalning", och inte bara har "frågat" din vän om när hen avser att betala, är väsentligt då din vän enligt lagen först är skyldig att betala efter att du har "begärt" det. I ditt fall rekommenderar jag dig därför att i första hand skicka ett skriftligt krav på betalning till din vän. Av din fråga framkommer det att din vän har blockerat alla era kommunikationsvägar utom ditt telefonnummer. För att försäkra dig om att ditt krav på betalning når din vän (samt att det även ska finnas bevis på detta) rekommenderar jag dig att i första hand skicka ett kravbrev rekommenderat med mottagningsbevis till din väns folkbokföringsadress. Du bör behålla en kopia av kravbrevet du skickar iväg. Skulle din vän mot förmodan inte hämta ut ditt rekommenderade brev, kan du istället skicka minst fyra ytterligare kravbrev med vanlig post (dvs inte rekommenderat) till din väns folkbokföringsadress. Enligt praxis har fyra försändelser, som inte fåtts i retur, ansetts vara tillräcklig ansträngning från borgenärens sida att delge gäldenären om betalningskravet. Om din vän, trots mottagande av rekommenderat kravbrev (alt. fyra kravbrev med vanlig post), ändå inte skulle erlägga betalning, har du möjlighet att vända dig till Kronofogden och ansöka om betalningsföreläggande. Du kan läsa mer om betalningsföreläggande HÄR. Jag hoppas att detta har givit svar på din fråga, och om du undrar över något mer är du välkommen att skicka in en fråga till oss igen. Vänligen,

Hur laglott beräknas, särkullbarn/gemensamma barn samt om enskild egendom vid dödsfall respektive skilsmässa

2018-01-16 i Arvsordning
FRÅGA |Hej jag undrar hur beräknas en laglott ? Mina föräldrar är gifta och det finns både särkullbarn och gemensamma barn ? Hur beräknas det ? Om det är min enskilda egendom om det är som jag tror , att det endast räknas som så vid en skillsmässa , vad är skillnaden vid dödsfall ?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur beräknas laglotten?Laglotten är den del av arvet som ett barn till den avlidne alltid har rätt att få ut, oavsett vad ett eventuellt testamente säger. Laglotten utgör alltid hälften av arvslotten, det vill säga vad barnet skulle ha fått om det inte fanns något testamente. Om barnet exempelvis skulle ha ärvt 50 000 kr är laglotten 25 000 kr, och så vidare.Vad skulle då barnet ha ärvt utan testamente? Jo, det är alltid den avlidnes barn som ärver i första hand (2 kap 1 § ÄB). Arvet kommer då helt enkelt att fördelas jämnt mellan dessa. Om den avlidne exempelvis hade 3 barn kommer de att ärva en tredjedel var, om hen har 5 barn får de en femtedel var. Om den avlidne endast hade ett barn så ärver detta barn allt. Det som barnet får ut här kallas alltså för arvslott. Ett exempel: A har fyra stycken barn och äger 100 000 kr. A går bort. Om det inte finns något testamente kommer A:s fyra barn att få 25 000 kr var, en fjärdedel av 100 000 (deras arvslott). Om A däremot skulle ha testamenterat bort hela sin egendom till en helt annan person, B, kommer A:s barn istället bara ha rätt till sin laglott. Laglotten är som sagt hälften av arvslotten, det vill säga 12 500 kr i detta exempel. Detta har barnen alltid rätt att få ut. Särkullbarn respektive gemensamma barnDet som skiljer särkullbarn från gemensamma barn är i stort sett att särkullbarnen bara kommer att ärva efter "deras" förälder. De kommer alltså att ärva efter den av dina föräldrar som även är deras förälder, men inte din andra förälder. De gemensamma barnen ärver efter båda dina föräldrar. I övrigt ärver särkullbarnen precis lika mycket som de gemensamma barnen (om inte något testamente säger annorlunda). Om exempelvis din mor har både särkullbarn och barn inom äktenskapet med din andra förälder så kommer ni gemensamma barn ärva en lika stor andel som särkullbarnen, då ni alla är "lika mycket hennes barn". Sedan ärver då inte särkullbarnen din andra förälder alls. Ytterligare en skillnad mellan särkullbarn och gemensamma barn är att särkullbarnen alltid har rätt att få ut minst sin laglott direkt vid "sin förälders" bortgång. Gemensamma barn måste alltid vänta tills även den andra föräldern har gått bort innan de kan få sitt arv (om föräldrarna var gifta vid den första förälderns bortgång), se 3 kap 1 § ÄB. Ett exempel: A och B är gifta. A har två stycken särkullbarn utanför äktenskapet. A och B har även två stycken barn tillsammans. A äger 100 000 kr och går bort. A:s andel delas då lika mellan A:s fyra barn. A:s två särkullbarn får ut sina andelar direkt, 25 000 kr var. A:s två gemensamma barn med B får inte ärva direkt. Deras andelar (25 000 + 25 000) går istället till maken B som får dessa med en fri förfoganderätt. De gemensamma barnen får istället ett efterarv efter A när B senare går bort. Om det skulle finnas ett testamente där A testamenterar bort allt till C kommer det bli ungefär samma beräkning. Särkullbarnen får då 12 500 kr var som de får ut direkt, i laglott. De gemensamma barnen får också en laglott var på 12 500 kr. Dessa laglotter går dock fortfarande direkt till B som får dessa med fri förfoganderätt tills hen går bort. Då får de gemensamma barnen ett efterarv efter A, och får sedan ärva efter B. Enskild egendomDet som har gjorts till enskild egendom ska inte ingå i en bodelning utan går direkt till den make som äger egendomen (10 kap 1 § ÄktB). Detta gäller oavsett om äktenskapet upplöses genom en skilsmässa eller genom dödsfall. Det som är "speciellt" med enskild egendom är att det endast räknas som just enskild egendom först när äktenskapet upplöses (oavsett hur detta sker). Så länge makarna lever och är gifta med varandra har det i stort sett ingen betydelse om egendom utgör giftorättsgods eller enskild egendom. Det är endast vid ett upplösande, antingen genom skilsmässa eller dödsfall, som det får betydelse vilken beteckning egendomen har. Jag hoppas att du känner att du fått svar på dina frågor! Du får gärna ställa frågor i kommentarsfältet nedan om du tycker att något var oklart eller undrar något ytterligare!Med vänlig hälsning

Kan min exman tvinga mig att sälja vår gemensamma fastighet?

2018-01-16 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej, Min x-man och jag skilde oss för 20 år sedan, då vi hade två hus. Vi äger båda husen 50%-50% men stod individuellt för alla kostnader/intäkter på var sitt hus. Han sålde sitt hus för två år sedan och vi delade på vinsten (50%-50%) av hans hus.Nu vill han vi ska sälja det andra husen också som jag just nu lagt ner 1,6 miljoner på och nu hyr ut för att försöka få tillbaka en del av den dyrbara renoveringen. Vi har inga särskilda avtal. Jag vill inte sälja huset och har inte råd att lösa ut honom efter renoveringen. Kan han tvinga mig till att sälja? Huset är värt 2 miljoner mer nu efter allt jag lagt ner - kan man få bli kompenserad för det?Med vänlig hälsning,
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågor!Eftersom att ni äger fastigheten tillsammans så är samägandelagen tillämplig. Eftersom ni inte avtalat om något annat innebär det att han kan tvinga fram en försäljning av fastigheten genom att ansöka hos tingsrätten om att fastigheten för er gemensamma räkning ska bjudas ut på offentlig auktion, så länge du inte kan visa att du har synnerliga skäl för anstånd mot att så sker (6 § samägandelagen). Synnerliga skäl är ett väldigt högt krav och det är därför svårt att visa att du har synnerliga skäl mot att fastigheten inte ska bjudas ut. Om ni inte kommer överens om hur ni ska göra med fastigheten kan din exman således tvinga fram en försäljning av den genom att ansöka om detta hos tingsrätten. Ni kan själva avtala om att ni ska fördela en eventuell vinst av fastigheten på ett annat sätt än hälften var eller avtala om att ni ska äga olika stora delar av fastigheten. Om ni inte kan komma överens om en annan fördelning än 50/50 så kan inte jag se någon lösning på hur du kan bli kompenserad för att du lagt ner pengar på renoveringen. Hoppas det var svar på dina frågor!Vänligen,

Varför finns jordabalken?

2018-01-16 i Alla Frågor
FRÅGA |Varför finns jordabalken?
Sofia Nygren |Hej och tack för att du valt att kontakta Lawline!Jordabalken (1970:994), här, finns för att avhandla rättsliga bestämmelser om fast egendom. Det kan till exempel röra sig om bestämmelser som definierar fast och lös egendom eller regler om hyra som återfinns i jordabalkens tolfte kapitel.Hoppas du fick svar på din fråga. Väl mött!

Kan vi testamentera bort egendom till våra barnbarn då vår dotter fortfarande är i livet?

2018-01-16 i Laglott
FRÅGA |Det finns 2 barn i familjen. Den ena är ensamstående utan barn och den andra är mor till tre barn. Vi vill att den ensamstående dottern ärver oss och att mamman till de tre barnen inte ärver oss utan att hennes arv går direkt till hennes barn. Barnbarnen är 11, 9 och 4 år och tanken är att de skall få tillgång till arvet i vuxen ålder. Är detta möjligt?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den lösning du nämner är tyvärr inte möjlig då era barn alltid har rätt att få ut en "laglott" då ni går bort. Oavsett vad ni har skrivit i ett eventuellt testamente har alltså båda era döttrar rätt att ärva minst sin laglott. Det spelar ingen roll ifall ni har testamenterat er egendom till era egna barnbarn, det vill säga er dotters barn, de kan inte "överta" denna rätt till laglotten. Laglotten är hälften av vad era döttrar skulle ha ärvt om det inte hade funnits något testamente. Om det inte finns något testamente ska de ärva hälften av all kvarlåtenskap var, detta eftersom ens barn ärver i första hand. Laglotten är som sagt hälften av detta, det vill säga en fjärdedel var. Denna andel har alltså bägge era döttrar alltid rätt till. Om ni skulle skriva ett testamente där ni testamenterar bort all kvarlåtenskap till er "ensamstående dotter" och era barnbarn skulle er andra dotter kunna begära jämkning av detta testamente och på så sätt få ut sin laglott (7 kap 3 § ÄB). Det förutsätter dock alltså att er dotter (med barn) faktiskt agerar och gör detta, dessutom inom 6 månader efter att hon delgivits testamentet. Om hon inte skulle göra detta kommer ert testamente att gälla som ni önskat. Det kan alltså vara värt att "försöka" testamentera bort egendomen så som ni har skrivit. Det går dock inte att komma runt att båda era döttrar har rätt till sin laglott om de så önskar. Resterande egendom kan ni dock alltid göra vad som helst med, det är bara laglotten som blir "låst". Det är alltså en bra idé att skriva ett testamente oavsett, så att ni kan bestämma så mycket som möjligt över den egendom ni får testamentera bort fritt. Behöver ni hjälp med upprättande av testamente rekommenderar jag att ni bokar tid hos en av våra jurister. Det går att boka tid direkt på http://lawline.se/boka. Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga! Ni får gärna eventuella frågor i kommentarsfältet nedan!Med vänlig hälsning

Kan man vara tjänstledig för studier innan terminsstart?

2018-01-16 i Studieledighet
FRÅGA |Hej. Vid ansökan om tjänstledighet för studier så undrar jag hur många dagar innan en terminsstart man kan begära tjänstledighet? Är det fritt fram att tex begära 3 veckor innan terminsstart för att ha möjlighet att förbereda sig inför en utbildning med allt vad det innebär? Mvh Björn
Christoffer Tolf |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga regleras i lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Denna lag säger att arbetstagare (i allmän eller enskild tjänst) som vill undergå utbildning har rätt till behövlig ledighet från sin anställning (1 §). Arbetsgivaren får inte bevilja längre ledighet än arbetstagaren ansett sig behöva. Vidare kan en arbetstagare som missbrukar ledigheten genom att använda den till annat än studier göra sig skyldig till brott mot anställningsavtalet. Av denna anledning är det viktigt att du kan visa din arbetsgivare att tiden innan terminsstart är kopplad till dina studier. Att kunna förbereda sig inför en utbildning bör enligt min mening anses vara behövligt. Att du däremot blir beviljad tre veckors tjänstledighet innan terminsstart är inte självklart. Jag rekommenderar dig därför att ta kontakt med din arbetsgivare angående ditt ärende. Hoppas att du fått svar på din fråga. Du är välkommen att återkomma om du har fler frågor. Med vänlig hälsning,

Ärver man sin makes skulder?

2018-01-16 i Alla Frågor
FRÅGA |Kommer jag som anhörig till min man ta över hans skulder, bl.a. på bil samt nyinköpt mobiltelefon efter att han nu går bort?
Christoffer Tolf |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret på din fråga regleras i äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB). Enligt 1 kap. 3 § ÄktB råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder. I det fall du inte står med som låntagare på lånen kan du inte bli betalningsskyldig för din mans skulder. Däremot påverkar din mans skulder resultatet vid bodelningen. Bodelning ska ske när ett äktenskap upplöses. Din mans skulder kommer då dras av från dennes tillgångar vilket kan resultera i att du erhåller en mindre summa än vad du hade gjort om din man inte hade skulder. I det fall din mans skulder överstiger dennes tillgångar kommer du som efterlevande make inte att bli skyldig att stå för resterande skulder. Hoppas att du fått svar på din fråga. Du är välkommen att återkomma om du har fler frågor. Med vänlig hälsning,