Vad blir det för ränta vid en skuld?

2016-05-31 i Dröjsmålsränta
FRÅGA |Skulden är 3698 kronor. Vad blir det för belopp med ränta?
Erik Claeson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Ränta börjar löpa efter förfallodatumet en på en fordran passerat, enligt 3 § räntelagen. Den löper från och med dagen efter fordran fallit till betalning fram till att skulden betalats. Av 6 § räntelagen framgår det att räntan ska ligga på den under den aktuella tiden gällande referensräntan plus 8 %. I och med att referensräntan i nuläget är 0 % så blir det således 8 %. Detta är alltså normalfallet. Om skulden istället avser ett skadestånd med anledning av personskada så gäller endast ett tillägg om 2 % på referensräntan, vilket då blir 2 % totalt.Då perioden räntan ska ha löpt på inte framgår av frågan så kan jag inte göra en exakt uträkning avseende hur mycket räntan exakt kommer att landa på i ert fall. Däremot så kan du med fördel använda en kalkylator för att lätt räkna ut den aktuella summan som gäller just i ert fall. Då matar du in beloppet på skulden, 8 eller 2 % ränta beroende på vad skulden hänförs till, samt perioden som räntan löpt under.Kronofogden har en sådan kalkylator HÄR.Jag hoppas detta svarat på din fråga.Med vänlig hälsning,

Arvsrätt - särkullbarn

2016-05-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej Min far har avlidit och lämnat alla pengar samt sin bostadsrätt till sin hustru. Hon är inte vår mor och vi är 3 barn 7 barnbarn 3 barnbarnsbarn. 2002 sålde han sin bostadsrätt till sin hustru. Min fråga är: ärver vi inget ? Hon får allt.Tacksam för svar
Marlene Andersson |Hej och tack för din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB) som du hittar här.Enligt 3 kap. 1 § ÄB ärver maken/makan hela kvarlåtenskapen efter den andre makans död. Den efterlevande maken/makan ärver dock kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt enligt 3kap 2§ ÄB. Detta innebär att den efterlevande får disponera över egendomen så som denne önskar när hon/han är i livet men får dock inte testamentera bort egendomen. När den kvarlevande maken/makan sedan avlider ärver i första hand personer i första arvsklassen såsom bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB).Efterlämnar dock arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens/makans bröstarvinge, så kallat särkullbarn, gäller dock att särkullbarnet har rätt att få ut sin lagstadgade laglott som beräkna till häften av den avlidnes egendom. Detta gäller inte om särkullbarnen avstår sin rätt att ta ut sin laglott till förmån för den efterlevande maken/makan enligt 3 kap 9 § ÄB. Finns det både gemensamma bröstarvingar och särkullbarn kan regeln uttryckas så att den efterlevande maken/makan ärver de gemensamma bröstarvingarnas arvslotter men alltså inte särkullbarnets arvslott.I ditt fall skulle det innebära att du och dina syskon som särkullbarn (bröstarvingar, 2 kap 1§ ÄB) har rätt att få ut er lagstadgade laglott efter din fars bortgång från hans kvarlåtenskap (3 kap 1§ 1st ÄB). Laglotten är hälften av kvarlåtenskapen från din far som sedan skall fördelas mellan dig och dina syskon. Den andre hälften tillkommer hustrun som ärver den delen med fri förfoganderätt, dvs hon har rätt att disponera den delen på det sätt hon önskar men det finns begränsningar, hon får exempelvis inte testamentera bort den delen.Vad som är viktigt att känna till dock, är att din fars hustru alltid har rätt till 4 x prisbasbeloppet ( 4 x 44 300 kr, 2016) som skall tas ur kvarlåtenskapen samt det som tillfaller henne vid en bodelning, se 3 kap 1§ 2st ÄB. Detta är en inskränkning på er rätt till arv och innebär att om din fars kvarlåtenskap plus hustruns enskilda egendom inte överstiger denna summa så kan ni få avvakta med ert arv tills hustrun avlider.Bedömningen ovan kan bli annorlunda om din far hade enskild egendom eller om det finns ett upprättat testamente från din far.Om ni behöver mer hjälp så rekommenderar jag er att rådfråga en jurist! Via Lawline kan ni få juridisk rådgivning via vår vår webb- och telefonrådgivning, se här. Ibland behövs dock mer kvalificerad hjälp för att hantera de juridiska delarna. Lawlines jurister finns i Stockholm men har även möjlighet att hålla möten på telefon eller Skype, se här.Hoppas att mitt svar varit till din hjälp!Vänligen

Arvsrätt när särkullbarn finns

2016-05-31 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Hur blir det med min arvsrätt om min make dör före mig. Han har två barn sedan tidigare och barnen mor är död. Boet har inte skiftats efter hennes död. Han äger fastigheten där vi bor. Hur blir min arvsrätt om han dör före mig?Tacksam för svar.En som undrar
Marlene Andersson |Hej och tack för din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB) som du hittar här.Enligt 3 kap. 1 § ÄB ärver maken/makan hela kvarlåtenskapen efter den andre makans död. Den efterlevande maken/makan ärver dock kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt enligt 3kap 2§ ÄB. Detta innebär att den efterlevande får disponera över egendomen så som denne önskar när hon/han är i livet men får dock inte testamentera bort egendomen. När den kvarlevande maken/makan sedan avlider ärver i första hand personer i första arvsklassen såsom bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB).Efterlämnar dock arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens/makans bröstarvinge, så kallat särkullbarn, gäller dock att särkullbarnet har rätt att få ut sin lagstadgade laglott som beräkna till häften av den avlidnes egendom. Detta gäller inte om särkullbarnen avstår sin rätt att ta ut sin laglott till förmån för den efterlevande maken/makan enligt 3 kap 9 § ÄB. Finns det både gemensamma bröstarvingar och särkullbarn kan regeln uttryckas så att den efterlevande maken/makan ärver de gemensamma bröstarvingarnas arvslotter men alltså inte särkullbarnets arvslott. I ditt fall skulle det innebära att din makes särkullbarn (bröstarvingar, 2 kap 1§ ÄB) har rätt att i första hand få ut moderns arv som fadern fick genom arv efter hennes bortgång, och därefter har de rätt att få ut sin lagstadgade laglott efter faderns bortgång från hans kvarlåtenskap.Eftersom att barnens far, din make, gifte om sig med dig, gäller följande:Om din make dör före dig, skall beräkningen av efterarv inte ta hänsyn till din egendom eller giftorättsanspråk, se 3 kap 6§ 1st ÄB. dvs beräkning skall göras som om din man inte hade gift om sig med dig. Hans barn får ½ av hans kvarlåtenskap som efterarv efter modern (den delen ärvde han som fri förfoganderätt och kan ex inte testamentera bort den delen till dig eller någon annan då den delen tillhör deras gemensamma barn). Resterande del, dvs andra halvan av kvarlåtenskapen skall i vanlig ordning ingå i en bodelning och då skall hans barn också få ut sin laglott i egenskap av bröstarvingar (3 kap 1§ 1st ÄB). Efter det får du ärva resterande del av hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, dvs du kan exempelvis inte testamentera bort hans del. Som sagt kan särkullbarnen avstå sin rätt att ta ut sin laglott till förmån för dig enligt 3 kap 9 § ÄB, de får i så fall ut sina delar när du går bort, men det är upp till barnen om de vill göra detta. (Utredningen ovan kan ändras om det exempelvis finns enskild egendom eller ett testamente). Viktigt att känna till är du som efterlevande att maka alltid har rätt till 4 x prisbasbeloppet ( 4 x 44 300 kr, 2016) som skall tas ur kvarlåtenskapen samt det som tillfaller dig vid en bodelning, se 3 kap 1§ 2st ÄB. Detta är en inskränkning på särkullbarns rätt till arv och innebär att om din makes kvarlåtenskap plus din enskilda egendom inte överstiger denna summa så kommer barnen att få avvakta med deras arv tills du avlider.Om ni behöver mer hjälp så rekommenderar jag er att rådfråga en jurist! Via Lawline kan du få juridisk rådgivning via vår vår webb- och telefonrådgivning, se här. Ibland behövs dock mer kvalificerad hjälp för att hantera de juridiska delarna. Lawlines jurister finns i Stockholm men har även möjlighet att hålla möten på telefon eller Skype, se här.Hoppas att mitt svar varit till din hjälp!Vänliga hälsningar

Adoption av före detta sambos barn

2016-05-31 i Adoption
FRÅGA |Jag har ensam vårdnad om min son därför att jag ej vet vem pappan är.. Jag träffade min sambo 2 månader innan min som föddes för 3 år sen, tanken var att vi skulle gifta oss och att hon skulle närståendeadoptera honom men nu har vi valt att separera av olika anledningar. Min fråga är, kan hon närstående adoptera honom ändå utan att jag behöver avsäga mig föräldraskapet. Min son har nämligen bara en vårdnadshavare, mig och vad jag förstått så har man rätt till 2 st. Och hon har varit som hans andra mamma sen han kom till världen. Hur kan vi gå till väga för att han ska få ha henne som vårdnadshavare också?
Theresa Ermstål |Hej och tack för din fråga!Regler om adoption finns i 4 kap. Föräldrabalken (här). Både adoptanten, de biologiska föräldrarna men framförallt barnet i frågas inställning är av betydelse vid adoption. Ett barn under 18 år får inte adopteras utan föräldrarnas samtycke, 4 kap. 5 a § 1 st. FB. I ditt fall, där du har ensam vårdnad om din son, krävs inte den biologiska faderns samtycke, 4 kap. 5 a § 2 st. FB. En förälder som inte har vårdnaden ska dock höras i ett adoptionsärenden, 4 kap. 10 § 3 st. FB (något som blir problematiskt i ert fall då den biologiska fadern ej är utredd). Barnets inställning stiger med åldern. Enligt 4 kap. 5 § FB får adoption som huvudregel inte ske om barnet fyllt 12 år och motsätter sig adoption. Då din son är 3 år äger denna huvudregel inte tillämpning i ditt fall. Ansökan om adoption prövas av allmän domstol och ska skickas till den tingsrätt där adoptanten är folkbokförd, 4 kap. 9 § FB. En presumtiv adoptant måste även som huvudregel ha fyllt 25 år, 4 kap. 1 § FB.När tingsrätten ska fatta beslut om adoption prövar de om de formella förutsättningarna är uppfyllda. Utöver vad som ovan nämnts ska en lämplighetsprövning ske, 4 kap. 6 § 1 st. FB, där rätten inhämtar upplysningar om din son och den presumtiva adoptanten, 4 kap. 10 § 1 st. FB. Då din son är under 18 år kommer även yttrande från socialnämnden att inhämtas.För att tingsrätten ska fatta beslut om adoption måste de ha kommit till bedömningen att adoptionen är till fördel för barnet samt att den presumtiva adoptanten har uppfostrat eller vill uppfostra din son eller om det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan dem finns särskild anledning till adoptionen, 4 kap. 6 § 1 st. FB. Även din sons vilja med beaktande av ålder och mognad ska tas hänsyn till, 4 kap. 6 § 1 st. FB.I ditt fall utgår jag ifrån att din före detta sambo har varit del av uppfostran av din son under hela hans levnadstid och du beskriver det som att de har ett särskilt band. Om rätten fattar beslut om adoption eller inte är svårt för mig att säga då jag inte kan göra någon lämplighetsprövning, men ni kan absolut skicka in en ansökan till domstolen. På följande länk kan ni hitta blankett att fylla i och skicka till tingsrätten:www.mfof.seLycka till och ställ gärna fler frågor om ni har några funderingar!Vänliga hälsningar,

Utdrag ur belastningsregister

2016-05-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!är så att jag har blivit dömd till böter och samhällstjänst för tre år sen för misshandel men kommer det att synas i belastningsregistret som jag ska ha för att arbeta med äldre?
Sedja Abed Ali |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gallringsregler regleras i 16-18 §§ i lag (1998:620) om belastningsregister. Det går även att se genom listan som finns publicerad på polisens hemsida genom följande länk.Det gör nämligen skillnad om du var under 18 år när du dömdes för brottet eller inte. Även påföljden (straffet) påverkar hur länge uppgiften finns kvar i belastningsregister, t.ex. om det är dagsböter eller penningböter.Det du kan göra är att du begär ut ett utdrag ur ditt belastningsregister från polisen så kan du se vilka uppgifter som står där.Vänligen,

Sambos rätt till bostadsrätt som inte är samboegendom

2016-05-31 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej.Min mor avled för några månader sedan och vi är 3 syskon som ärver henne. Mamma bodde ihop med sin "sambo" i en bostadsrätt. Bostadsrätten flyttade mamma och vi syskon in i 1979 men då var det en hyresrätt. 1980 träffade mamma sin nuvarande "sambo"1983 ombildades den till bostadsrätt och mamma bestämde sig för att köpa.Sambon hade vid tidpunkten för lägenhetsförvärvet en egen bostad på annan ort."Sambon" finns överhuvudtaget inte med på någon köpehandling eller kontrakt. Han skrev sig i bostadsrätten först 19880204. Mamma har betalat köpeskillingen, räntor och amorteringar med egna medel under alla år. Det finns inget skrivet efter mamma men hon har alltid sagt att lägenheten är hennes och båten "sambons".Vi vill ju inte att "sambon" ska bli helt lottlös och utan arv efter mamma. Bostadsrätten ska säljas har vi alla kommit överens om. Vi syskon har i vårt tycke kommit med ett generöst erbjudande till "sambon" som innebär att han får 1/4 av försäljningspriset minus 22% i reavinstskatt.Vad gäller i detta komplicerade fall?
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag är inte helt säker på vad du menar med ”sambo”. Enligt 1 § Sambolagen definieras sambor som två personer som bor tillsammans i ett parförhållande med gemensamt hushåll. Jag utgår från att deras förhållande faller under denna definition, om inte så får du gärna rätta mig.I ett samboförhållande ska endast samboegendom ingå i bodelningen, se 8 § Sambolagen. Enligt 3 § Sambolagen utgörs samboegendomen av sambors gemensamma bostad och bohag om detta har förvärvats för gemensamt bruk. När en hyresrätt ombildas till bostadsrätt och hyresgästen köper lägenheten räknas detta som ett förvärv. Om sambon vid detta tillfälle hade flyttat in så hade bostadsrätten räknats som samboegendom. Eftersom att han flyttade in först flera är senare är det inte troligt att bostadsrätten anses vara förvärvad för gemensamt bruk. Att bostaden inte är förvärvad för gemensamt bruk innebär att den inte ingår i samboegendomen och därmed inte heller i bodelningen. Sambon har därför inte rätt till en viss del av bostadsrätten med anledning av bodelningen. Eftersom att sambor inte ärver varandra har sambon inte heller rätt till bostadsrätten på grund av arv. Sammanfattningsvis kan sägas att sambon inte har någon rätt till bostadsrätten. Det är däremot fullt möjligt för er syskon att ge sambon en viss del av försäljningspriset. Detta räknas dock som en gåva som ni ger honom. Hur mycket som ni vill ge är därför upp till er eftersom att han inte kan kräva att få någonting i gåva. Sambolagen hittar du härHoppas att detta svarade på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågor.Vänligen

En vårdnadshavares möjlighet att själv fatta beslut rörande vård av barn vid gemensam vårdnad

2016-05-31 i Barnrätt
FRÅGA |Jag och min dotters far har gemensam vårdnad, han bor halvårsvis i ett annat land, jag har börjat fundera på ensam vårdnad, undrar nu hur det är inom vården? Vilka beslut får jag fatta själv om vi har gemensam vårdnad och han är i ett annat land?
Marlene Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor som rör vårdnaden om barn hanteras i föräldrabalken (FB) 6 kap, se här. Av FB 6 Kap 1 och 2 §§ följer att den som har vårdnaden har ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av omvårdnad blir tillgodosett. Vårdnadshavaren har såväl rätt som skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personligt angelägenheter. I takt med barnets stigande ålder ska vårdnadshavarna dock ta allts större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål, vilket framgår av 6kap 11§ FB. En grundläggande princip är att vårdnadshavarna skall tillsammans fatta viktiga beslut som rör barnet, se 6kap 13§ 1st FB. Det finns dock ett undantag från denna grundläggande princip som kan användas vid speciella situationer enligt 6 kap 13§ 2st FB. Av undantaget framgår det att om en av vårdnadshavaren till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är förhindrad att ta del i sådana beslut rörande vårdnaden som inte kan skjutas upp utan olägenhet, bestämmer den andre ensam. En av vårdnadshavarna får dock inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, såvida inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. Sammanfattningsvis krävs det alltså gemensamma beslut när det finns två vårdnadshavare. Det innebär dock inte att båda vårdnadshavarna förutsätts delta i allt som gäller den dagliga omsorgen om barnet såsom mat, kläder, sovtider m.m. Besök på en vårdcentral pga. barnsjukdomar kan i allmänhet anses höra till den dagliga omsorgen, men om det är vård av mer ingripande karaktär så skall den andre vårdnadshavaren underrättas, se Prop. 2011/12:53 s. 9. I vissa fall kan socialnämnden ges möjlighet att utreda och besluta att en åtgärd får vidtas utan den andre vårdnadshavarens samtycke enligt 6kap. 13a§ FB. Exempel på sådana ärenden kan vara: psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen, insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, behandling i öppna former som ges med stöd av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen m.m.Av frågan framgår det inte vilken slags vård du syftar på men söker du vård pga en barnsjukdom så ska det inte vara några problem, då en sådan vård ingår i den dagliga omsorgen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig igen om du har ytterligare frågor! Vänligen

Betydelsen av den kritiska tidpunkten vid bodelning

2016-05-31 i Bodelning
FRÅGA |Hej,Jag ansökte om så kallad "Ansökan om stämning angående äktenskapsskillnad" då vi inte var överens om att skilja oss. Vi har således en 6 månaders betänketid tills jag kan skicka in en så kallad fullföljd för att skilsmässan ska träda kraft. Jag läste någonstans att från och med det datum som stämningsansökan kommer in så räknas våra ekonomier som separat. Så till exempel om jag under dessa 6 månader vinner pengar eller ärver något eller liknande så räknas inte dessa pengar/egendom med i bodelningen. Stämmer detta? Alltså är det så att efter att man ansökt om skilsmässa så är våra ekonomier separata, trots att den faktiska skilsmässan inte äger rum förrän betänketiden är slut?Tack
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En bodelning görs med utgångspunkt i egendomsförhållandena så som de såg ut vid den så kallade kritiska tidpunkten. Enligt 9 kap 2 § stycke 1 Äktenskapsbalken är den kritiska tidpunkten den dag som ansökan om äktenskapsskillnad inkom till tingsrätten. Det är alltså precis så som du säger, ni har haft separata ekonomier från och med den tidpunkt då du lämnade in ansökan om skilsmässa till tingsrätten. Det faktum att skilsmässan inte är fullföljd ännu spelar ingen roll. Detta innebär att om någon av er gör sig av med egendom under betänketiden så ingår denna egendom ändå i bodelningen. Det innebär även att om någon av er vinner/ärver pengar/egendom under betänketiden så ingår detta inte i bodelningen. Hoppas att detta svarade på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågorVänligen