Betala skatt när man flyttar värdepapper?

2017-04-23 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej, Har haft privat pensionssparande i Swedbank sedan 20 års åldern och nu ville jag flytta över dessa pengar till ett isk konto istället. Fick då betala skatt på detta. Kan detta verkligen stämma att jag får skatta en gång till på redan skattade pengar? Summorna det rör sig om är 30509 kr som jag fick betala 9151 kr i skatt på.Vänliga hälsningar
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Det stämmer tyvärr att du ska betala skatt när du flyttar ditt sparande från ett konto som inte är ett ISK till ett ISK. När man flyttar värdepapper till ett ISK så räknas det som en försäljning av värdepappren (se inkomstskattelagen 44 kap. 8 a §). Du får då betala kapitalvinstskatt på 30 % (se inkomstskattelagen 65 kap. 7 §). Du skattar alltså på vinsten du gjort sedan du startade ditt sparande.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Skadeståndsansvar vid cykelolycka

2017-04-23 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej, jag råkade köra på en kvinna med cykel och undrar om jag kommer behöva betala skadestånd. Hon själv stod med sin cykel och blockerade cykelvägen när jag skulle cykla som vanligt. Jag körde in i bakhjulet men jag hann bromsa innan och det fanns inga synliga skador efteråt. Hon nämnde även på plats att hon tidigare haft ont i samma knä hon hade nu. Hon har polisanmält mig och jag tänkte kolla vad ni tycker! Tack
Victoria Nygren |Hej, vad trevligt att du vänder dig till Lawline med din fråga! Skadeståndsskyldighet För att du ska kunna bli skadeståndsskyldig krävs att du varit vårdslös, se 2 kap. 1 § skadeståndslagen. Frågan blir då om du kan anses ha agerat oaktsamt. Detta bedöms utefter hur en normalt aktsam person skulle agerat i situationen, om du borde handlat på ett annat sätt, till exempel kört med en lägre hastighet eller dylikt. Om du bedöms ha förfarit vårdslöst kan dock skadeståndet eventuellt komma att jämkas p.g.a. medvållande från kvinnan du körde in i, d.v.s. om hon handlat på ett sådant sätt som medverkat till skadehändelsen. Vidare måste hon bevisa att skadorna uppkommit till följd av kollisionen. Rekommendation Det är svårt att avgöra huruvida du kan bli skadeståndsskyldig eller inte utan närmare omständigheter. Det bästa för dig i denna situation är att kontakta ditt hemförsäkringsbolag. I denna ingår en ansvarsförsäkring som fungerar som en trafikförsäkring för dig som cyklist! Bolaget kommer då att göra en utredning om du är skadeståndsskyldig eller inte. Är så fallet kan försäkringen inträda och ersättning utgår från denna, med avdrag för eventuell självriskkostnad. Lycka till och tveka inte att höra av dig till Lawline igen vid andra frågor! Vänligen,

Hur beräknas laglotten?

2017-04-23 i Laglott
FRÅGA |HejVi har problem att räkna ut vår laglott.Bakgrund:Vår mamma har gått bort och efterlämnat mig och min bror, vår styvfar och deras gemensamma dotter.Det finns ett inbördes testamente där det står att all kvarlåtenskap ska tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt.Därvid har jag och min bror som är särkullbarn endast att kräva vår laglott vilket vi begärt.Men hur räknar vi ut laglotten? Hur fördelas arvet?Deras gemensamma giftorättsgods uppgår till 3 300 000 kronor. Bouppteckningen är klar.Det är alltså dessa 3 300 000 som ska fördelas, men hur mycket ärver min bror och jag?Tacksam för svar! Mvh
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Din mamma har tre barn, om det inte funnits ett testamente skulle hennes kvarlåtenskap delas på tre lika delar, det är arvslotten (se ärvdabalken 2 kap. 1 §). Laglotten utgör halva arvslotten (se ärvdabalken 7 kap. 1 §).I ert fall blir det: 3 300 000 delat på 2 = 1 650 000 till vardera make i bodelningen (förutsatt att bodelningen inte är klar, om den är klar så hoppa över det här steget).Ni är tre barn så 1 650 000 delat på 3 = 550 000 var i arvslott.550 000 delat på 2 blir = 275 000 i laglott.Du och din bror har rätt att få ut 275 000 kr vardera. Din mammas barn som hon har ihop med din styvpappa måste vänta på sitt arv tills hennes pappa avlider. Eftersom din styvpappa har ärvt med fri förfoganderätt så har ni även rätt till efterarv när er styvfar avlider.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Konkurrens mot tidigare arbetsgivare om det saknas konkurrensklausul?

2017-04-23 i Avtal
FRÅGA |HejHur länge efter uppsägningen kan man inte starta eget företag för att inte bli konkurrerande med sitt gamla arvetsgivare. Fasten man inte har skrivit något avtal om sånt.
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Under en anställning har man en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare och får till exempel inte bedriva konkurrerande verksamhet, men lojalitetsplikten mot arbetsgivaren upphör när anställningen upphör. För att förhindra att en tidigare anställd bedriver konkurrerande verksamhet är det ganska vanligt att det finns med så kallade konkurrensklausuler i anställningsavtalen. En konkurrensklausul hindrar den tidigare anställde att under en viss tid som är angiven i avtalet att bedriva konkurrerande verksamhet. Finns det däremot ingen konkurrensklausul i anställningsavtalet kan den tidigare anställde konkurrera med arbetsgivaren direkt efter avslutad anställning.Alltså, har man inte avtalat med sin arbetsgivare om att man inte får bedriva konkurrerande verksamhet så finns det ingen given tid då man inte får starta eget företag. Man få helt enkelt starta eget företag direkt.Vänligen,

Gåva till flera personer i samma gåvobrev är okej

2017-04-23 i Gåva
FRÅGA |Hej ! Vi är 3 syskon vars mamma hus kommer nu säljas i samråd med oss barn.Då mammas ekonomi är god och inte är av behov av de pengar som försäljningen kommer att inge vill hon ge oss barn pengarna som gåva.Vad är för skillnad på gåva och förskott på arv ur skattesynpunkt?Hur går vi tillväga med gåvobrev så det blir juridiskt korrekt, ska det upprättas 3 st brev och behöver vi ha med någon utomstående när gåvobrev skrivs.Ska man ha gåvobrevet klart innan försäljningen är avslutad och pengarna insatta på hennes konto .
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Det finns ingen skattemässig skillnad på gåva och förskott på arv, eftersom både gåvo- och arvsskatten är avskaffad i Sverige idag.Det finna inga formkrav på gåvobrev, så ingen utomstående behöver vittna brevet eller liknande. Din mamma behöver inte skriva tre separata gåvobrev om hon inte vill, men alla mottagare behöver få varsin kopia om hon skriver allt i samma brev. Det spelar ingen roll när gåvobreven skrivs, däremot är det först när ett gåvobrev har överlämnats till mottagaren som en utfästelse om gåva är bindande (se gåvolagen 1 §). Så fram till att din mamma skrivit gåvobreven kan hon ångra sig.Om din mamma inte vill att ni ska behöva dela med er av pengarna i bodelning så är det bra om hon skriver i gåvobreven att gåvan ska vara enskild egendom. Det finns risk att gåvan räknas som förskott på arv, det undviker man genom att skriva i gåvobrevet att det inte ska vara förskott på arv (se ärvdabalken 6 kap. 1 §).Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Får jag övervaka en väg med min mobilkamera?

2017-04-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, hur ligger det till. Om vi vill ha en mobil med kameran aktiverad riktad mot en trafikerad väg där man tydligt ser människor och fordon, även diverse byggnader, detta utan att spara några klipp.Bryter det mot någon lag?Måste man informera om att byggnaden är övervakad?
Oskar Forsberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du sätter upp din mobilkamera så att du permanent filmar vägen så krävs det ett tillstånd från länsstyrelsen för att göra detta (8 § Kameraövervakningslag). Länsstyrelsen kommer också ifall det skulle vara aktuellt informera dig om du behöver informera om denna övervakning.Däremot om du endast tillfälligt ska filma vägen så behöver du inte något tillstånd från länsstyrelsen.Så svaret beror alltså på hur länge du har tänkt filma vägen!Om det är något mer du undrar så kan du kontakta oss igen för mer hjälp!

Höjd kostnad för medlemmar i bostadsrättsförening - olagligt?

2017-04-23 i Bostadsrätt
FRÅGA |i vår bostadsrättsförening har vi en paragraf Styrelsen kan dock besluta att kostnader för investeringar eller drift som är till lika nytta för alla bostadsrätterna kan tas ut med lika stort belopp för varje bostadsrätt. Nu ska stadgarna moderniseras och en styrelseledamot hävdar envist att denna "nya" paragrafen är olaglig och inte ska/bör var med i stadgarna. Då den inte gäller och kan användas, hon hävdar att vår förvaltare varit i kontakt med jurist som säger att man ska inte ska ha den paragrafen i stadgarna.När jag googlar så ser jag att allt fler föreningar lägger till den paragrafen.Vad gäller? Är det en paragraf som ej kan/får användas?Man hänvisar till Kapitel 7 §14 samt kapitel 9 § 5.5
Cornelia Najafi |Hej, Först och främst vill jag tacka dig för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga, samt stort tack för att du använt en av våra Expresstjänster! Eftersom du inte angett vilken lag paragraferna tillhör som du hänvisat till kan jag inte med säkerhet veta vilka paragrafer som det är hänvisat till, men jag antar att det är Bostadsrättslagen. Stämmer inte detta får du gärna kontakta mig så ska jag ändra mitt svar utifrån de paragrafer du syftar på. Mina kontaktuppgifter finner du längst ned i svaret. Bostadsrättslagen är den lag som styr bostadsrättsföreningar tillsammans med Lagen om ekonomiska föreningar. Vidare gäller såklart föreningens stadgar i den del de inte strider mot någon lag. 7 kap 14 § Bostadsrättslagen reglerar avgifter som medlemmarna i bostadsrättsföreningen kan bli krävda på medan 9 kap 5 § punkten § Bostadsrättslagen anger att grunderna för beräkning av årsavgift, överlåtelseavgift, pantsättningsavgift och avgift för andrahandsupplåtelse ska finnas med i stadgarna. Är den nya paragrafen i era stadgar olaglig? Den enda avgift som Bostadsrättslagen anger att föreningen inte får ta ut från medlemmarna är avgifter som avser att täcka kostnader som uppstår för att föreningen ska uppfylla de rättsliga krav som ställs på föreningen. Det finns alltså inget hinder för föreningen att ta ut kostnader som avser investeringar eller driftskostnader som är till lika nytta för alla medlemmar. Det som måste noteras är att kostnaden antingen får tas ut som en ökad årsavgift eller som en ökad insats. Kostnaden kan alltså inte tas ut bara sådär, utan kostnaden måste ingå i årsavgiften eller insatsen eftersom 7 kap 14 § Bostadsrättslagen anger vilka avgifter som föreningen får lov att ta ut och där årsavgift omfattas. Insatsen som medlemmarna har betalt för själva lägenheten är något som även får höjas. Skulle en årsavgiftshöjning vara väsentlig har man som bostadsrättsinnehavare rätt att säga upp sin bostadsrätt samt medlemsskap. Det finns alltså ingen sanktion eller liknande mot föreningen för att de höjer avgifterna utan istället medför det en rätt för medlemmarna att gå ur föreningen om avgiftshöjningen inte passar. Mest troligt kommer denna nya kostnad innebära en höjning av årsavgiften och då krävs det att beräkningen för avgiften anges i stadgarna. För att föreningen vidare ska kunna ändra stadgarna krävs det att ett beslut om det röstas igenom i föreningsstämman. Vad gäller årsavgifterna så är det upp till styrelsen att besluta om, se 9 kap 13 § Bostadsrättslagen. Skulle denna förhöjda kostnaden avse en höjning av medlemmarnas insats så krävs det att stämman röstar igenom ett beslut om det i enlighet med 9 kap 16 § Bostadsrättslagen. Sammanfattning Det är alltså inte s.k. olagligt att införa en ny avgift som avser driftskostnader och investeringar så länge kostnaden ingår i årsavgiften eller insatsen. Hur höjningen får/ska ske beror lite på om den förhöjda kostnaden avser en höjd insats för medlemmarna eller en höjd årsavgift. Eftersom jag inte vet i vilken form kostnaden kommer att tas ut är det svårt för mig att ge ett mer klart svar än såhär. Hoppas du har fått svar på din fråga! Du är varmt välkommen att höra av dig till mig på cornelia.najafi@lawline.se om du har frågor eller funderingar över mitt svar. Allt gott! Mvh,

Sambor har testamenterat arvet till varandra utan att reglera vad som händer vid bådas bortgång

2017-04-23 i Sambo
FRÅGA |Hej,Min farfars bror gick bort 2005, han har flera syskon/syskonbarn/syskonbarnbarn i livet. Hans sambo har nu också gått bort. De hade inga barn och sambon har inga legala arvingar. De hade skrivit ett inbördes testamente om att kvarlåtenskapen skulle tillfalla den andre. Raden där de skulle fyllt i var kvarlåtenskapen skulle gå efter bådas frånfälle har lämnats tom i testamentet. Pengarna har nu tillfallit allmänna arvsfonden, och jag undrar om det är rätt hanterat? Eller borde min farfars brors syskon ha rätt till efterarv från honom? Hans syster hävdar att farfars bror och hans sambo var överens om att pengarna skulle gå till hans syskon, men är detta tillräckligt vittne för detta då hon i så fall är arvinge? Vänliga hälsningar
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din farfars bror dog först tillföll hans kvarlåtenskap hans sambo i enlighet med testamentet. Då de inte reglerat var som skulle hända med kvarlåtenskapen vid bådas bortgång får man falla tillbaka på vanliga arvsregler. Då sambon inte hade några legala arvingar tillfaller hennes kvarlåtenskap allmänna arvsfonden. (5 kap. 1 § ÄB) Hade de däremot varit gifta hade andra regler aktualiserats och din farfars brors syskon hade haft rätt till arv vid hans sambons död. (3 kap. 2 § ÄB)Angående systern som hävdar att samborna var överens om att arvet skulle gå till hans syskon så måste hon kunna bevisa att detta faktiskt var deras önskan. Då ett testamente ska tolkas så att det får antas överensstämma med testatorns vilja (11 kap. 1 § ÄB) och då samborna inte hade fyllt i rutan om vad som ska hända med arvet vid bådas bortgång blir det svårt för systern att bevisa att deras vilja var att arvet skulle tillfalla syskonen. Att systern hävdar detta är alltså inte tillräckligt för att arvet ska tillfalla syskonen.Hoppas detta besvarade dina frågor, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning