Förvaltares rätt att skänka bort pengar

2016-08-25 i God man & förvaltare
FRÅGA |Min mamma gick bort i mars 2016. Hon var ogift. jag har en syster som står under förvaltare.Det fanns inget testamente.Bodelningen är klar och registrerad. Alla skulder reglerade. Nu ska vi fördela arvet. ( ca 2,5 miljoner)Min uppfattning är att vi kan göra som vill med pengarna om vi är överens?Min mamma och syster ville/ vill ha mina barnbarn ska få 100.000 kronor var. Dock inte testamenterat.Förvaltaren säger att hon inte får godkänna något sådant.Hon hävdar också att systern inte får skänka några pengar alls, till någon, även senare när arvskiftet klart?Hur är detta möjligt? Om min syster inte hade en förvaltare, så kan vi skänka bort pengarna om vi vill.
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler som rör förvaltare finns i föräldrabalken (FB).Ett förvaltaruppdrag ska anpassas till den enskildes behov i varje enskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde enligt 11 kap. 7 § FB. Som jag tolkar din fråga så omfattar förvaltaruppdraget i vart fall din systers egendom.Eftersom din syster har en förvaltare har hon inte längre vad som brukar kallas rättshandlingsförmåga. Det innebär att hon inte får sluta avtal, skänka pengar eller utföra andra rättshandlingar. Istället är det hennes förvaltare som ska göra detta åt henne vilket indirekt framgår av 11 kap. 8 § FB, som anger undantagen för när en person som står under förvaltare har rättshandlingsförmåga, och därför självständigt kan agera. Det handlar t ex om att personer som har förvaltare själva kan ingå avtal om arbete. Förvaltaren har inom förvaltaruppdraget annars ensam rådighet över din systers egendom och företräder henne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget vilket framgår av 11 kap. 9 § FB. Detta innebär att din syster inte själv kan välja att avstå delar av sitt arv och inte heller skänka bort pengar när arvsskiftet är klart. Istället är det förvaltaren som måste företa sådana rättshandlingar. Problemet är som din systers förvaltare säger att hon inte får göra detta. Detta eftersom 14 kap. 12 § FB säger att en förvaltare inte får ge bort den enskildas egendom, om det inte är en personlig present, vars värde inte står i missförhållande till den enskildes ekonomiska villkor. Eftersom ett arvsavstående alternativt att efter arvsskiftet skänka bort så mycket pengar inte är att anse som en personlig present så är det inget förvaltaren får göra. Dessa regler finns för att skydda personer som är ur stånd att vårda sig eller sin egendom och innebär tyvärr att det inte finns så mycket att göra så länge din syster har en förvaltare. Hade din syster inte haft en förvaltare hade hon kunnat skänka bort pengarna som hon ville men nu är det endast du, som inte har det, som kan göra det med din andel av arvet.Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Gäller ett testamente mellan sambor då de inte längre bor ihop?

2016-08-25 i Sambo
FRÅGA |Min sambo har en alzheimerdiagnos sedan 7 år. Vi har ett inbördes testamente med följande lydelse:"Vad som i detta testamente förordnas om vad som skall tillfalla den andre av oss, skall inte gälla för de fall vi vid den förstes bortgång på grund av söndring oss emellan, inte längre lever i ett samboförhållande eller i äktenskap."Om/när min sambo inte längre kan bo hemma tillsammans med mig utan flyttar till ett demensboende - gäller vårt testamente? - ngt jag bör beakta för att testamentet ska gälla?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken, den hittar du här. Regler om definitionen av sambor finns i Sambolag (2003:376), den hittar du här. Enligt Sambolagens 1§ avses med sambor två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Enligt Sambolagens 2§ 1 stycket 2 punkten upphör ett samboförhållande om samborna flyttar isär.I Ärvdabalkens 11 kap. 8§ 2 meningen finns bestämmelser för testamenten mellan sambor. Där sägs att om någon har upprättat ett testamente till sin sambo men samboförhållandet upphör före testatorns (testator = den som skrivit testamentet) död är testamentet utan verkan.Om ni pga. din sambos sjukdom inte längre kan bo tillsammans är ni alltså tyvärr inte längre sambor i juridisk mening eftersom ni flyttat isär och därmed inte stadigvarande bor tillsammans. Som framgår ovan av Ärvdabalkens bestämmelser är det normalt så att testamenten mellan sambor inte längre är giltiga efter att samboförhållandet upphört.Eftersom ni skrivit i testamentet att det inte ska gälla då ni inte längre lever i ett samboförhållande skulle det alltså kunna vara så att ert testamente inte är giltigt när din sambo flyttar till ett demensboende.Visserligen skriver ni ju i ert testamente att det inte ska gälla om ni pga. söndring er emellan inte längre är sambos. Det faktum att anledningen till att ni inte längre är sambos är din sambos sjukdom, och inte söndring er emellan, skulle kunna tala för att testamentet ändå kan tolkas som att det bör gälla. Men för säkerhets skull och för att undvika onödiga eventuella missförstånd den dagen någon av er går bort skulle jag alltså rekommendera att ni ser över och skriver om formuleringen i ert testamente så att det gäller även om ni inte längre är sambor. Hoppas att detta var svar på dina frågor! Om du har fler frågor angående ert testamente är du välkommen att ställa dem till oss på Lawline igen. På vår hemsida finns även färdiga avtalsmallar där du och din sambo till ett fast pris kan sätta ihop ett testamente, dem hittar du här. Om du vill ha ytterligare rådgivning kan du också kontakta Lawlines egen Juristbyrå. Vänligen,

Hur fungerar rätten till efterarv då efterlevande maken gift om sig?

2016-08-25 i Efterarv
FRÅGA |HejUndrar om jag och min bror har rätt att ärva vår pappa när mamma gift om sig? Kan vår arvslott testamenteras bort? Kan man gå "över" vårt arv?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken, den hittar du här. Enligt 2 kap. 1§ i Ärvdabalken är det du och din bror som ska ärva kvarlåtenskapen (kvarlåtenskap = all den egendom din pappa efterlämnar) efter din pappa. Om din pappa och mamma var gifta när din pappa gick bort tillfaller kvarlåtenskapen dock först din mamma. Du och din bror får sedan ut arvet efter er pappa när även er mamma har gått bort. Det framgår av Ärvdabalkens 3 kap. 1§ och 2§. Rätten för dig och din bror att få ut arvet efter er pappa gäller även om er mamma har gift om sig. Om en bodelning (bodelning = makarnas egendom delas mellan dem) ska ske mellan din mamma och hennes nya make exempelvis pga. skilsmässa eller dödsfall så kommer er pappas arv att räknas bort från er mammas del innan bodelningen görs mellan din mamma och den nya maken. På så sätt får din mammas nya make ingen del av er pappas kvarlåtenskap. Det framgår av Ärvdabalkens 3 kap. 6§. När din pappas kvarlåtenskap tillfaller din mamma ärver hon den med fri förfoganderätt, men inte full äganderätt. Det innebär att hon får göra i princip vad hon vill med den så länge hon lever, däremot har hon inte rätt att testamentera bort någon del av den till någon annan. När din mamma går bort kommer alltså det som finns kvar av er pappas kvarlåtenskap att gå till dig och din bror. Detta går att utläsa ur Ärvdabalkens 3 kap. 2§ 1 stycket. Svaret på dina frågor är alltså att du och din bror fortfarande har rätt att ärva er pappa även om er mamma har gift om sig, er arvslott er pappan kan inte testamenteras bort och man kan inte gå över ert arv. Hoppas att detta var svar på dina frågor! Om du har fler frågor angående vad som gäller kring arvet efter din pappa är du välkommen att vända dig till Lawline igen. Vänligen,

Olaga intrång

2016-08-24 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag bor i en lägenhet, bostadsrätt, och tidigare i veckan var det en person som testade om dörren var låst genom att rycka i den. Han gick snabbt därifrån innan jag hann kolla vem det var. Begick personen något brott genom att bara försöka öppna dörren utan lov?Ifall det har någon betydelse - min dörr finns bakom låsta portar.
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att bara rycka i dörren är inget fullbordat brott, förutsatt att inget gick sönder. Hade personen tagit sig in i din bostad, utan din tillåtelse, hade personen gjort sig skyldig till hemfridsbrott, se Brottsbalken 4 kap 6 §. Försök till hemfridsbrott är dock inte straffbart. Att din dörr finns bakom låsta portar kan ha betydelse. Personen kan ha gjort sig skyldig till olaga intrång, se Brottsbalken 4 kap 6 § st2. För att personen ska anses ha gjort sig skyldig till olaga intrång måste denne olovligen tagit sig förbi porten, det vill säga att ingen gett personen tillstånd att gå förbi porten. Behöver du i framtiden hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Enskild egendom och skilsmässa

2016-08-25 i Bodelning
FRÅGA |HejHar för några år sedan fått mitt föräldrahem i gåva av min far. Fastigheten är alltså min enskilda egendom.Om jag och min fru väljer att skilja oss, kan hon kräva kompensation med hälften av fasighetens värde?
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som händer med egendom vid skilsmässa finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Enligt 7 kap. 1 § ÄktB så är en makens egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Egendom kan vara enskild t ex genom att en make fått den i gåva med villkoret att den ska vara mottagarens enskilda vilket framgår av 7 kap. 2 § ÄktB. Det är viktigt att det fanns ett sådant villkor när du fick gåvan av din far, annars utgör fastigheten giftorättsgods och inte enskild egendom. När ett äktenskap upplöses t ex genom äktenskapsskillnad så ska det göras en bodelning enligt 9 kap. 1 § ÄktB. I en bodelning ska giftorättsgods ingå enligt 10 kap. 1 § ÄktB. I bodelningen delas allt giftorättsgods värde mellan er makar men eftersom fastigheten är enskild egendom så ingår den inte i bodelningen. Hon har därför inte rätt till halva fastighetens värde om ni väljer att skilja er. Skulle fastigheten istället varit giftorättsgods skulle den ingått i bodelningen tillsammans med ert övriga giftorättsgods och dess värde skulle delats mellan er. Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Överföring av andel i bostadsrätt

2016-08-25 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Jag köpte en bostadsrätt för 1,7milj för fyra år sedan och jag har lån på ca 1,3milj. Den värderas idag till 2 miljoner och motsvarande lägenheter stiger i budgivningar till mellan 2,2 och 2,5milj.Jag har nu blivit sambo och vi undrar vad det finns för olika alternativ om hon ska köpa in sig i lägenheten. Framförallt undrar vi om det finns något sätt för henne att bli delägare i lägenheten och ta del av eventuell vinst från och med dagens marknadsvärde utan att hon ska behöva ta ett lån på halva lägenhetens marknadsvärde och betala till mig? (Detta undrar vi eftersom det scenariot innebär att hon får ett lån på över en miljon och jag knappt har något lån öht).Tack på förhand!
Niclas Friberg |InledningHej och tack för att Ni vänder Er till Lawline med Era frågor!Utifrån Er fråga kommer mitt svar vara uppdelat i fyra delar. Den första delen är en mer allmän introduktion medan den andra delen handlar om hur en överföring av andel i bostadsrätt kan göras. Den tredje delen handlar om de skattemässiga konsekvenser en överföring för med sig och den fjärde delen om samboaspekten av förvärvet. De lagar som framförallt blir tillämpliga är inkomstskattelagen (IL), se https://lagen.nu/1999:1229, och sambolagen (SL), se https://lagen.nu/2003:376.Om Ni hade andra funderingar som Ni känner att Ni inte har fått svar på kan Ni uttrycka dessa i en kommentar till svaret.Viktigt att notera är att svaret utgår ifrån att det inte finnas någon annan relevant information i Ert fall och om det skulle göra så bör Ni se svaret som mer vägledande.Allmän redogörelseEftersom det rör sig om ett förvärv av en bostadsrätt (BR) finns det inte samma formella krav på själva förvärvet som vid fastighetsförvärv. Det som brukar framhållas som viktigt vid köp av BR är att få vardera personens andel registrerad hos bostadsrättsföreningen. Det är nämligen så att själva registreringen har stor civilrättslig verkan, t.ex. vad gäller rätten att belåna lägenheten o. dyl.Överföring av andelDet finns i princip endast två sätt att överföra Er andel till Er sambo. Antingen genom gåva eller genom köp. Viktigt är att eftersom det gäller överföring av andel i BR gäller delningsprincipen skattemässigt vilket innebär att om Er sambo betalar någon del av värdet eller övertar en del av Ert nuvarande lån så kommer överföringen delvis behandlas som köp och delvis som gåva. För att det ska vara gåva måste andelen alltså ges utan någon betalning alls. Mer om denna bedömning i den skattemässiga sektionen.Eftersom en gåvotransaktion skulle medföra att du gör en miljonförlust så bortses ifrån detta alternativ när vi går vidare. Kvarstår gör då alternativet köp och det som blir intressant är hur finansieringen av det köpet ska göras.Ni anger att Ni helst ser att Er sambo inte ska behöva ta ett miljonlån på banken för att kunna köpa Er andel. Om Ni inte ska mottaga full betalning omedelbart blir alternativen att Ni antingen upprättar en avbetalningsplan, vilket får anses vara en högst ovanlig lösning som är juridiskt komplicerad, eller att Ni mottager ett skuldebrev om halva BR värde motsvarande hennes andel. Om Ni väljer alternativet med skuldebrev, vilket jag i sådana fall skulle rekommendera, får Ni "fullt betalt" för Er andel men i form av en fordran och Er sambo slipper ta ett lån (annat än från Er indirekt). Detta bör utgöra den lösning som kommer närmast Era önskemål då Ni båda från den tidpunkten delar på eventuell vinst eller förlust då Ni äger hälften var. Det viktiga blir då att i detta skuldebrev reglera hur betalning ska göras och framförallt när betalning ska göras. Om felaktigt reglerat kan ni separera och Ni kan ändå inte begära ut betalning för BR-andelen. Denna lösning är alltså mer riskfylld för Er än om Er sambo skulle ta lån och erlägga full likvid direkt.I Ert fall blir det mindre viktigt med ett samboavtal för att skydda Er från skuldreglering då ev. skulder vardera sambon har bara kan dras av från dennes samboegendom. Då Ni inte har någon samboegendom utan det endast är hon som har det kan endast avdrag göras från den andel som redan är hennes. Viktigt är dock att om BR tappar i värde och hennes skuld blir större än värdet av BR kan hon göra avdrag från ev. värde som Ni har i samboegendom som är bohag, om Ni inte redan avdragit Era skulder ifrån denna del.SkattemässigtOm vi även fortsättningsvis utgår ifrån att Ni säljer andelen till Er sambo blir då frågan vilket pris Ni bör sätta. I första hand handlar detta givetvis om hur mycket Ni vill ha betalt för halva Er BR och vad Ni två kan komma överens om. Här redogörs för de skattemässiga konsekvenserna av två olika prissättningsalternativ. Alternativ ett är att priset sätts till halva marknadsvärdet d.v.s. korrekt marknadsvärde för halva BR medan alternativ två är att priset sätts till halva Er anskaffningsutgift (vad Ni betalade för att förvärva BR från början d.v.s. 1,7 mkr).Alt.1Då priset sätts till halva marknadsvärdet, låt oss anta (2,2 mkr / 2 = 1,1 mkr) 1,1 mkr, är det att helt anse som ett köp och till ingen del en gåva. Det är alltså huruvida betalning understiger marknadsvärdet som avgör om någon del anses utgöra gåva. Eftersom det enligt detta alternativ är att anse som ett köp till marknadsvärdet 1,1 mkr kommer Ni att göra en vinst om 1,1 - (1,7/2=0,85 mkr) = 250 000 kr, IL 44:13-14. Denna vinst kvoteras sedan med 22/30 d.v.s. 250 000 * 22/30 = 183 333,3333, enligt IL 46:18. Den kapitalvinst som återstår efter kvotering är vad som beskattas med 30 % enligt IL 65:7. Skatten blir då 0,3*183 333,3333=55 000 kr. Ni får alltså betala 55 000 kr i skatt enligt detta upplägget. Viktigt att komma ihåg är dock att detta alternativ ger Er sambo en högre anskaffningsutgift som hon i sin tur sedan kan använda sig av för att minska sin eventuella framtida skattepliktiga vinst vid försäljning av andelen.Alt.2Om priset sätts till halva Ert anskaffningsvärde d.v.s. 1,7 mkr/2=850 000 kr kommer köpet delvis att behandlas som gåva och delvis som köp enligt delningsprincipen. Eftersom ersättningen om 850 tkr motsvarar (850 000/1 100 000=0,7727) ca 77 % av marknadsvärdet om 1,1 mkr är 77 % ett köp och 23 % en gåva. För Er del medför detta att Ni gör en kapitalvinst om 850 000 - (0,77*850 000)=195 500 då Ni endast får använda 77 % av Er anskaffningsutgift för andelen. Denna andel kvoteras på samma sätt som enligt alt.1 och kvarstår gör då (195 500 * 22/30=)143 366,6667 kr som kommer beskattas med 30 % vilket motsvarar (0,3*143367=)43010,1. Detta alternativ medför alltså en lägre beskattning om (55 000 - 43 010=)11 990 kr för Er del men Ni får inte lika mycket betalt.För Er sambos del medför detta att hon för 77 % av andelen har 850 tkr i anskaffningsutgift och för de resterande 23 % inträder i Er skattemässiga situation enligt IL 44:21. Detta innebär att hon för de 23 % har 23 % av Er anskaffningsutgift motsvarande (0,23*850 000=)195 500 kr som anskaffningsutgift. Hennes totala anskaffningsutgift den dagen hon säljer sin andel blir då 195 500 + 850 000 = 1 045 500 kr d.v.s. 55 tkr lägre än om hon skulle köpa den för marknadsvärdet från Er.Vilket alternativ Ni finner lämpligast är upp till Er.SamboaspektenEftersom Er nuvarande sambo förvärvar en andel i en BR för gemensamt bruk för att Ni båda ska bo där kommer hennes andel i BR att utgöra samboegendom, se sambolagen (SL) 3 §. Er andel däremot är inte samboegendom då den förvärvats innan Ni avsåg att bo tillsammans, så som jag har förstått Er information, och detta medför att om Ni en dag framöver skulle gå isär kommer Ni dela på värdet av hennes andel i BR men inte på Er. Ni tjänar alltså på att hon gör ett förvärv av andelen i BR då denna ingår i en ev. framtida bodelning medan Er andel inte gör det, SL 8 §.För att undvika en sådan framtida snedfördelning kan Ni upprätta ett samboavtal som reglerar Era inbördes förhållanden vad gäller den gemensamma bostaden och bohaget, SL 9 §. Om Ni önskar upprätta ett sådant samboavtal är Ni välkomna att upprätta ett sådant genom våra specialiserade samarbetspartners här: http://lawline.se/avtal/samboavtal. Resultatet av ett sådant samboavtal kan t.ex. vara att Ni inte genomför någon bodelning alls eller t.ex. endast delar på gemensamt förvärvat bohag.Notera att denna del av svaret som utgörs av "Samboaspekten" utgår ifrån ett regelrätt köp av andelen utan betalning i skuldebrev.Handlingsplan och rekommendation1.Kom överens med Er sambo om vilket betalningsalternativ Ni önskar använda er av då detta avgör hur Ni går vidare.2.Beroende på betalningsalternativ så begrunda och eventuellt upprätta ett samboavtal för att reglera era inbördes förhållanden.3.Efter att samboavtal eventuellt upprättats och undertecknats kan Ni gå vidare med att upprätta ett skuldebrev och köpehandling för BR.Hoppas Ni har fått svar på Er fråga och att Ni ser en väg framåt.Med vänliga hälsningar

Skydda egendom från framtida bodelning mellan makar - äktenskapsförord

2016-08-25 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej! Hur skyddar jag 100% av min egendom vid en skilsmässa om jag gifter mig med en Thailanska?
Mathilda Rova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Ett sätt att skydda sin egna egendom från att ingå i en bodelning mellan sig och sin make/maka som giftorättsgods (gemensam egendom) är att upprätta ett avtal mellan sig och maken/makan. Detta kallas för ett äktenskapsförord och det är ett avtal mellan makar, eller blivande makar, i vilket det bestäms att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara dennes enskilda egendom. Med andra ord: Genom att skriva ett äktenskapsförord kan ni bestämma att vissa tillgångar och ägodelar inte ska ingå i den gemensamma potten vid en skilsmässa eller ett dödsfall.Ett äktenskapsförord kan i stort sett se ut hur som helst, därför finns inga direkta krav på vad det ska innehålla annat än att det ska vara ett skriftligt avtal som är undertecknat av båda makarna. Detta avtal måste även registreras hos skatteverket för att vara giltigt, se mer på skatteverkets hemsida här.Hos oss på Lawline finns en tjänst som hjälper dig att upprätta ett säkert och tydligt avtal. Denna tjänst är utarbetad och kvalitetssäkrad av våra jurister. För mer information klicka här.Hoppas mitt svar hjälpte dig! Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Böter på gratisparkering?

2016-08-24 i Anbud och accept
FRÅGA |HejKan jag få böter på en gratis parkering?Står absolut inget annat, endast gratis parkering, jag var på resa. Mvh Anki
Vega Schortz |Hej Anki, Kul att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Om det inte finns någon som helst annan information på parkeringsplatsen än att det är en ”gratis parkering” kan du inte få böter för att stå där och inte ha betalat parkeringsavgift. Jag antar att ett av skälen till att du valde att ställa bilen just där var för att parkeringen var ”gratis”. Hade parkeringen kostat pengar hade detta varit en uppgift som framgick genom skylt vid parkeringsplatsen samt intilliggande parkeringsautomat. Om du då parkerat där utan att betala hade du begått ett avtalsbrott i.o.m. att villkoret för att få stå på platsen hade varit att du betalar. I detta fall har du inte brutit mot något avtalsvillkor. När du parkerade, alltså när avtalet ingicks, framgick inte att avtalet var villkorat av att du betalade för parkeringen. Avtalsvillkor måste framgå vid avtalstillfället för att vara giltiga och kan inte komma i efterhand, se 30 § 2 st. och 36 § 1 st. avtalslagen. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,