Dömd i Danmark-Svenska belastningsregistret

2016-05-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Om man blir dömd för brott i utlandet (Danmark) kommer det synas i svenska belastningsregistret? Och om det skulle vara ett straff som innefattar fängelse som man fått beviljat att avtjänas i Sverige, syns det i belastningsregistret? Tack på förhand
Stina Jansson |Hej, och tack för din fråga.Regler om det svenska belastningsregistret finns i lagen om belastningsregister, som du hittar här.En dom som meddelas i utlandet registreras i det svenska belastningsregistret om domen kommer från ett land som är anslutet till Interpol eller Europol, och om domen avser en person som är svensk medborgare eller som har hemvist i Sverige. Detta framgår av 4§ i den ovan nämnda lagen, se här.Eftersom att Danmark är ansluten till både Interpol och Europol så innebär det att, om en person blir dömd och ålagd påföljd för brott där, detta kommer att registreras i det svenska belastningsregistret, förutsatt att personen som blir dömd är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige. Som enskild har man rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig själv. Sådana uppgifter ska lämnas ut på begäran utan avgift en gång per kalenderår. Mer information om hur man kan gå tillväga för att få ett sådant registerutdrag finns polisens hemsida, se här.Hoppas att detta gav dig svar på din fråga och tack igen för att du vände dig till Lawline.Vänligen,

Kan god man vägra en gåva?

2016-05-04 i God man & förvaltare
FRÅGA |Min mamma har en så kallad "god man" och min mamma är frisk nog att kunna förstå, ta ansvar och veta vad hon gör. Nu vill min mamma ge mig pengar till en bil i gåva eftersom jag precis fått mitt körkort. Det är nämnvärt att min mamma inte lider av några ekonomiska problem vilket innebär att hon kan köpa mig en bil flera gånger om utan att det skulle drabba hennes ekonomi negativt. Den gode mannen vägrar bevilja detta men istället så föreslår den gode mannen ett förskott på arvet vilket jag nekar till eftersom ett arv inte känns som en gåva och är för personligt för att kunna nyttjas på detta sätt. Får den gode mannen neka min mamma att ge mig pengar till min första bil? vilka alternativ finns i så fall?
Måns Axnér |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Bestämmelser om s.k. godmanskap finns i föräldrabalken (FB) 11 kap., se här. Har gode mannen rätt att vägra?Den gode mannen får som huvudregel inte binda den hjälpbehövande till rättshandlingar utan dennes samtycke. Din mor måste således samtycka till de rättshandlingar den gode mannen föreslår för att de ska vara bindande för henne, enligt en stark huvudregel. Endast om din mor är ur stånd att lämna sitt samtycke till en viss rättshandling, t.ex. på grund av sjukdom, kan den gode mannen med bindande verkan ingå avtal m.m. utan att först inhämta samtycke, se FB 11 kap. 5 §. Ingår den gode mannen rättshandlingar utan att inhämta samtycke, är rättshandlingen således inte bindande.Om den gode mannen och huvudmannen (i det här fallet din mor) har olika uppfattningar om hur man ska förfara i en viss fråga, gäller vanligtvis principen att huvudmannens uppfattning blir avgörande. Detta följer av att godmanskap formellt inte inverkar på huvudmannens rättshandlingsförmåga; denne har fortfarande rätt att ingå avtal m.m. Det ligger också i linje med uppfattningen att den gode mannen inte ska agera som annat än ett biträde åt huvudmannen. Det sagda innebär i ditt fall, att din mor bör rättsligt sett bör ha rätt att bestämma huruvida du ska få pengar till en ny bil eller inte. Jag kan dock inte med full säkerhet ge ett klart svar, eftersom jag inte har någon information kring hur godmanskapet har förordnats - det kan vara väldigt varierande: allt från att ombesörja försäljning av en fastighet till att gälla all egendom. Förskott på arv?Arvsordningen bygger på tanken att föräldrar vill behandla sina barn ekonomiskt likvärdigt, totalt sett. Denna tanke ligger bakom bestämmelsen i ärvdabalken (ÄB) 6 kap. 1 § (se här), där det stadgas en utgångspunkt för att en gåva till sina barn utgör förskott på arv. Om din mor inte vill att pengarna till bilen ska räknas som förskott på arv, måste hon därför uttryckligen ange det, för att pengarna inte ska avräknas vid ett framtida arvskifte. Alltså: om inget annat anges, kommer gåvan ses på som ett förskott på arv och avräknas vid ett arvskifte. Föreskrivs annat, kan dock gåvan undantas från förskottsreglerna.Hoppas du med detta fick svar på din fråga!Vänligen,

Fråga om återvinning

2016-05-04 i Återvinning
FRÅGA |Hejsan! Om dödsboet säljer huset och sen sätter dödsboet i konkurs. Kan då konkursförvaltaren bryta köpekontraktet och ta tillbaka huset?
Jonas Tärnroth |Hej och tack för din fråga!För konkurser gäller konkurslagen, se här. Din fråga handlar om det som brukar kallas återvinning (att köpet går åter). Den centrala bestämmelsen kring återvinning i detta fall är 4 kap. 5 § konkurslagen. Gåvor återvinns enligt reglerna i 4 kap. 6-13 §§ konkurslagen. I den bestämmelse som är aktuell i detta fall anges fyra rekvisit som ska vara uppfyllda för att återvinning av rättshandling ska kunna ske. Dessa är ett otillbörlighetsrekvisit, ett ondtrosrekvisit, ett insolvensrekvisit och ett skaderekvisit. Nedan följer en närmare redogörelse för rekvisitens innebört.InsolvensrekvisitetMed insolvens menas att gäldenären (dödsboet i detta fall) inte kan betala sina skulder, och att detta tillstånd inte är tillfälligt. Se 1 kap. 2 § 2 st konkurslagen.SkaderekvisitetOm rättshandlingen inte medfört någon skada för borgenärerna, direkt eller indirekt, behöver inte rättshandlingen gå åter. Skada uppstår när rättshandlingen t.ex. avser en försäljning som sker till underpris. Skada uppstår även om en försäljning sker till rätt pris, men att betalningen sedan undanhålls borgenärerna i konkursen. I det senare fallet talar man om indirekt skada, och även sådan är tillräcklig för att uppfylla skaderekvisitet. Om en rättshandling sker till rätt pris och sedan pengarna inte undandras på något sätt blir återvinning inte aktuellt, eftersom att rättshandlingen inte medförde någon skada.OtillbörlighetsrekvisitetRättshandlingen måste vara otillbörlig för att återvinning ska bli aktuellt. Otillbörlighet prövas genom en helhetsbedömning av rättshandlingen. Omständigheter som talar för otillbörlighet kan t.ex. vara att rättshandlingen avser ett betydande belopp, att rättshandlingen vidtogs i nära anslutning till konkursutbrottet, att motparten (köparen i detta fall) varit i uppenbar ond tro (dvs. att denne förstått att konkurs snart utbryter) eller att rätthandlingen allmänt sett är av extraordinär karaktär. Vad som kan tala för otillbörlighet i din fråga är delvis att fastigheten kan vara en stor del av boets behållning i relation till andra tillgångar, samt att försäljningen skett i nära anslutning till konkursutbrottet.I sammanhanget kan det av illustrerande skäl vara i sin ordning att nämna ett par rättsfall på vad som kan anses vara otillbörligt. I NJA 1978 s. 194 ansågs tillgodogörande av medel, ca. 33 000 kr, åt oprioriterad borgenär otillbörligt. Beloppet ansågs enligt högsta domstolen vara "betydande". I NJA 1981 s. 562 ansågs en rättshandling otillbörlig redan pga. beloppets storlek.OndtrosrekvisitetMotparten ska ha insett, eller borde ha insett att gäldenären var insolvent (ej betalningsduglig mot sina borgenärer) och de omständigheter som gjorde rättshandlingen otillbörlig. Exempel: G säljer en fastighet till F. F vet att G är insolvent och kommer att gå i konkurs. F förstår även att fastigheten är den enda stora tillgången som G har. F är då i ond tro.Slutsats: Ja, fastigheten kan återvinnas under förutsättning att ovannämnda rekvisit är uppfyllda. Du får se på de rekvisit jag har redogjort för och försöka utläsa huruvida dessa passar in på de omständigheter som finns i ditt fall.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om ytterligare funderingar uppstår så återkom i kommentarsfältet!Vänligen,

Betydelsen av en patients ålder vid vård enligt LPT

2016-05-04 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Är det någon skillnad mellan en 17åring och 30 åring ifall hen kommer ifråga för Lpt.
Martin Persson Thurén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En person får omhändertas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård)(3 § LPT).Vidare gäller enligt 2 a § LPT att tvångsåtgärder vid vård enligt LPT endast får användas om de står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Är mindre ingripande åtgärder tillräckliga, skall de användas. Det finns således vissa förutsättningar som ska vara uppfyllda för att det ska bli aktuellt med ett tvångsomhändertagande enligt lagen. Lagen har däremot ingen nedre åldersgräns för omhändertagande. Detta innebär att även ungdomar som uppfyller kraven för omhändertagande i LPT kan omhändertas enligt lagen. När det kommer till barn finns det emellertid en mängd hänsynstaganden som måste beaktas innan man beslutar om vård enligt LPT. Enligt svensk lag och FN:s barnkonvention gäller att barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Detta innebär att myndigheterna bör använda sig av alla tillgängliga medel för att undvika att barnet kommer till mer skada än som är nödvändigt. För att besvara din fråga: Enligt LPT görs ingen skillnad på ålder. Däremot aktualiseras en mängd viktiga hänsynstagande när det handlar om omhändertagande av en person som är under 18 år.

Delningsprincipen bostadsrätt

2016-05-05 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej,Min mamma köpte en bostadsrätt 2005 för 510 000 kr. 2015 fick jag den i gåva men jag tog över hennes bostadslån på 260 000 kr. Vid överlåtelsetillfället var min mammas bostad värd 850 000 kr.Vad jag har förstått så kallas detta blandat fång, frågan är bara hur mycket hon ska betala i kapitalskatt?MvhD
Jonas Tärnroth |Hej och tack för din fråga!Ja, det stämmer att det är ett blandat fång. Bostadsrätter beskattas i enlighet med delningsprincipen om förvärvet innefattar en benefik del. Principen innebär att bostadsrätten delas upp i en gåvo- respektive köpdel. I förevarande fall räknas skatten ut enligt nedan.Bostaden var värd 850 000 vid överlåtelsen. 260 000 har erlagts i vederlag. Alltså har 260 000/850 000 = ca. 30% av förvärvet varit ett köp, och resterande del gåva. Din mamma ska ta upp vederlaget som intäkt, och 30% av anskaffningsutgiften får dras av. Kapitalvinsten blir då 260 000 - 153 000 (510 000 x 0,3) = 107 000 kr.Av 107 000 kr i kapitalvinst är 22/30-delar skattepliktigt = ca. 78 500.30% skatt på 78 500 kr = 23 550 kr.Alltså ska din mamma betala ungefär 23 550 kr i skatt.Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänligen

Envarsgripande av orningsman

2016-05-04 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Jag undrar lite grann om det här med Envarsgripande mot ordningsmakten. RB 24:7 tar inte hänsyn till vilken person som utför ett brott utan konstaterar bara att envar har rätt att gripa en person som utför ett brott varpå fängelse finns på straffskalan. Ordningsvakter arbetar efter lagar som exempelvis ger ansvarsfrihet vid användandet av våld samt omhändertagande enligt LOB. Ordningsvakten har även rätten att avlägsna en person från stället.Om du som envar upplever ett oprovocerat omhändertagande, avvisning eller blivit utsatt för våld bör det i lagens mening bland annat klassas som Ofredande: "Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år". Envar borde därför, om denne vill, kunna gripa ordningsvakten för ofredande och därefter kunna bemöta det våld som den utsätts för. Envarsrätten har villfarelse som grund för ansvarsfrihet, personen trodde denne såg ett brott utföras. Envar kan inte förväntas ha koll på (eller lägga värderingar i om denne använder sitt lagstöd korrekt) vilka lagar ordningsvakter använder sig av och kan därmed bara utföra ett gripande utifrån dennes kunskap om vad som är ett brott varpå fängelse finns på straffskalan. Detta scenario är väl knappast vanligt men ur en ren rättslig aspekt, är jag ute och cyklar eller finns det belägg för det jag säger?
Martin Persson Thurén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger finns det en lagstadgad rätt för envar att gripa en person som har begått ett brott där fängelse kan följa, om detta kan ske på bar gärning eller på flyende fot (24 kap. 7 § 2 st. rättegångsbalken). För att envar ska ha rätt att gripa en ordningsvakt krävs det således att denne gör sig skyldig till ett brott med fängelse i straffskalan. Eftersom ordningsvakter lyder under Polismyndigheten och har vissa befogenheter att använda våld vid tjänstgöring kan det vara svårare att avgöra när en ordningsman begår ett brott.Enligt 8 § lagen om ordningsvakter får en ordningsvakt för att verkställa en åtgärd inte använda strängare medel än förhållandena kräver. Han bör i första hand söka vinna rättelse genom upplysningar och uppmaningar. När en ordningsvakt ingriper skall han se till att åtgärden inte väcker onödig uppmärksamhet eller orsakar större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till dess syfte. Bryter en ordningsman mot dessa bestämmelser kan det bli fråga om tjänstefel.Tjänstefel innebär innebär att då någon uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år (20 kap 1 § brottsbalken). Detta innebär således att för tjänstefel finns det fängelse i straffskalan. Läser man vidare i paragrafen finner man det undantag som gäller för vissa tjänstemän. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.Skulle en enskild gripa en ordningsman, och det visar sig att denne ej gjort sig skyldig till något brott där fängelse kan följa riskerar denne enskilde att fällas för brott själv. Beroende på vilket våld som använts vid gripandet kan det här bli fråga om ofredande, misshandel eller våld mot tjänsteman.Med tanke på ordningsvakternas befogenheter att använda våld vid tjänstgöring, deras relativt omfattande utbildning, de konsekvenser som kan följa och det faktum att de lyder under Polismyndigheten skulle jag avråda från att försöka genomföra ett envarsgripande av en ordningsvakt i tjänst. Anser man att en ordningsvakt har använt mer våld än som krävts uppmanar jag till att anmäla ordningsvakten.

Försäkringskassans serviceskyldighet

2016-05-04 i Myndigheter
FRÅGA |Vilken skyldighet har en personlig handläggare på försäkringskassan att svara på mina mail? Jag vågar inte prata med honom på telefon då jag fick en kraftig panikattack och därför bett honom svara via mail. Skickat två mail men inget svar.
Martin Persson Thurén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Försäkringskassan är en svensk förvaltningsmyndighet och hela myndigheten och dess anställda måste följa de bestämmelser som finns i förvaltningslagen (FL). Enligt 4 § FL ska varje myndighet lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Enligt bestämmelsen har alltså Försäkringskassan en serviceskyldighet gentemot dig som privatperson. När du ställer en fråga ska myndigheten besvara den så snart som möjligt. (4 § 2 st. FL). I ditt fall har du önskat ha kontakt med handläggaren via mail. Enligt 5 § 2 st. FL ska myndigheterna också se till att det är möjligt för enskilda att kontakta dem med hjälp av telefax och elektronisk post (mail) och att svar kan lämnas på samma sätt. Handläggaren har alltså en lagstadgad skyldighet att svara på frågor även via mail.I ert fall skulle jag skicka ytterligare ett mail där du påminner handläggaren om dennes serviceskyldighet enligt förvaltningslagen. Anser du att du har blivit felaktigt behandlad av Försäkringskassan eller handläggaren vid handläggningen av ditt ärende kan du klaga hos Justitieombudsmannen, JO. (här)

Skadestånd från fastighetsägare för sveda och värk pga. löst brunnslock

2016-05-04 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |Hej! I söndags ca kl 22 på kvällen när jag slutade mitt arbete och gick mot bilen trampade jag på ett lock till en rensbrunn. Locket satt inte fast utan åkte iväg och jag ramlade ner med högra benet. Knät blev skadat, vridet och det blev besök på akuten. Jag är sjukskriven i två veckor till en början. Jag vet att jag är försäkrad till och från arbetet. Min fråga är om det är möjligt att stämma bostadsbolaget för sveda och värk? För man kan väl ändå tycka att ett brunnslock ska sitta fast? Mina kollegor hade frågat bovärden om locket och fått till svar att det ska vara löst, men de satte fast det samma dag!! Om det är möjligt att göra något, hur går jag tillväga?Vänliga hälsningar
Caroline Orava |Hej, och tack för din fråga.Enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen ska den som med uppsåt eller av vårdslöshet vållar personskada ersätta skadan. Vårdslöshet i juridisk mening anses föreligga om skadegöraren inte uppträtt på samma sätt som en förnuftig och hänsynsfull person av samma kategori skulle ha gjort i skadegörarens ställe. I ditt fall krävs det att fastighetsägaren har underlåtit att se till att brunnslocket var säkert att gå på (eller spärrat av på något sätt) och att en förnuftig och hänsynsfull fastighetsägare skulle ha gjort vidtagit någon av dessa åtgärder. Ju större skada det kan tänkas bli, ju större krav kan ställas på skadegöraren. Ett löst brunnslock kan leda till, och har i ditt fall lett till, personskador. Därför bör man kunna ställa krav på fastighetsägaren att denne skulle ha vidtagit åtgärder för att minska risken för skador, för att kunna undvika skadeståndsansvar. Sådana åtgärder kan till exempel vara att fästa brunnslocket, spärra av området kring brunnen eller sätta upp varningsskyltar. Skadestånd till den som drabbats av personskada omfattar bland annat ersättning för sveda och värk, enligt 5 kap. 1 § första stycket punkt 3 skadeståndslagen. För att begära skadestånd från fastighetsägaren kan du väcka talan i tingsrätten på den ort där motparten (fastighetsägaren) finns. En förklaring för hur man väcker talan och upprättar en stämningsansökan finns på www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/Viktigt att tänka på är att det är du som måste bevisa att dina skador orsakades av det lösa brunnslocket och att det var fastighetsägarens ansvar att se till att det lösa locket inte utgjorde risk för skador. Om du stämmer fastighetsägaren och inte lyckas bevisa detta, och förlorar i tingsrätten, kan du bli skyldig att betala alla rättegångskostnader.Med vänlig hälsning,