Konkurrerande verksamhet och lojalitetsplikten

2016-12-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Jag undrar vad som gäller enligt lagen när jag avslutat en anställning med vad jag för gör och inte göra nu om jag väljer att antigen börja ett nytt jobb inom samma bransch eller väljer att starta ett konkurrerande företag. Jag har inga sekretessavtal skrivna i min tidigare anställning. Men när jag pratar med min tidigare arbetsgivare är de nästintill hotfulla i att jag ska vara försiktig med vem jag kontaktar och använder mig av i mitt "know how" jag lärt mig och kommit i kontakt med under min anställning. Hoppas ni förstår vad jag menar. Jag vill känna mig fri att göra vad jag vill och ta kontakt med vem jag vill utan att bli skadeståndsskyldig. Jag förstår att vissa saker jag arbetar med är företagshemligheter som tex, recept eller andra unika saker. men vart går gränsdragningen?
Emma Furwed |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!LojalitetspliktenEn arbetstagare har en del skyldigheter gentemot sin arbetsgivare och en av dessa är den s.k. lojalitetsplikten som följer av anställningsavtalet. Den innefattar bland annat konkurrerande verksamhet, tystnadsplikt och kritikrätt. I rättsfallet AD 1994 nr 79 (Värö Bruksmålet) kommer arbetsdomstolen fram till att det länge har funnits en dominerande uppfattning att det i ett anställningsförhållande krävs att arbetstagaren är lojal mot sin arbetsgivare och att denna lojalitet ingår som ett led av anställningsavtalet.Konkurrensklausuler En konkurrensklausul är ett sätt för arbetsgivaren att förlänga lojalitetskravet för arbetstagaren så att den även gäller efter anställningens upphörande. Emellertid finns en begränsning i Avtalslagens 38 § där det framgår att en person inte är bunden av konkurrensklausulen i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt. Här görs en helhetsbedömning av klausulens skälighet där man även ser om arbetsgivaren har ett berättigat syfte. Med ett berättigat syfte kan vara att skydda bestående kundrelationer om de tillkommit genom aktiv kundbearbetning från arbetsgivarens sida eller att skydda något tekniskt som arbetsgivaren har förvärvat eller utvecklat.Här saknar jag omständigheter om du har ingått en konkurrensklausul eller inte. I det fall du inte har ingått ett avtal om en konkurrensklausul är du efter anställningens uppgörande inte längre bunden av lojalitetsplikten, se rättsfallet AD 1998 nr 101. Företagshemligheter En företagshemlighet är sådan information om affärs- eller driftförhållande i en näringsidkares rörelse som näringsidkarens håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende. Detta framgår av lagen om skydd för företagshemligheter (FHL) 1 § st. 1, se här. Lagen gäller endast obehöriga angrepp på företagshemligheter. Det är således okej att röja en företagshemlighet för att offentliggöra eller inför en myndighet avslöja något som skäligen kan misstänkas utgöra brott och där fängelse kan följa eller som är ett allvarligt missförhållande, FHL 2 § st. 2. Vidare är det okej om man röjer eller utnyttjar en företagshemlighet som man har fått del av i god tro, FHL 2 § st. 3. Den som med avsikt eller oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet hos arbetsgivaren som han har fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han insåg eller borde ha insett att han inte fick avslöja den skall ersätta den skada som uppkommer genom hens förfarande, FHL 7 § st. 1. I andra stycket finns dock ett undantag. I det fall personen har avslutat sin anställning och därefter utnyttjat eller röjt företagshemligheten så kan personen endast åka dit om det finns synnerliga skäl.Vad som avses som ”synnerliga skäl” varierar, men har personen på ett stötande sätt missbrukat sitt förtroende som följer av anställningsförhållandet eller att man som anställd förberett ett överförande av hemlig information till konkurrerande verksamhet kan detta utgöra synnerliga skäl. Även de fall där arbetstagaren har innehaft en särskild förtroendepost hos arbetsgivaren kan få betydelse vid bedömningen om synnerliga skäl föreligger eller inte.Sammanfattning I och med ditt anställningsavtal har du som arbetstagare en lojalitetsplikt som innefattar att du inte får bedriva konkurrerande verksamhet vid sidan av eller läcka information som kan skada din arbetsgivare och dennes verksamhet. Har du ingen konkurrensklausul i ditt anställningsavtal upphör lojalitetsplikten när din anställning upphör. Däremot kan du inte börja röja företagshemligheter i den mån du medvetet har samlat på dig information under din anställning för att sedan använda i en konkurrerande verksamhet efter anställningens upphörande. Gränsdragningen är således inte helt glasklar utan beror på olika omständigheter i det enskilda fallet där man får ta ställning till vilken ställning man hade inom verksamheten, vad man har fått ta del av, hur ens anställningsavtal ser ut etc.RådÄr du medlem i facket råder jag dig att i första hand vända dig till dem. I de fall du vill få ytterligare rådgivning av oss kan du boka in en tid med en av våra jurister på Lawline Juristbyrå, klicka här.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du undrar något mer är du välkommen att kontakta oss igen.Vänligen,

Skadestånd efter skada i butik

2016-12-10 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Besökte ett byggvaruhus i min stad då det uppifrån ett ställage inne på varuhuset föll ner ett antal bräder i huvudet på mig. Påföljden blev att jag blev tvungen att uppsöka vårdcentral där de sydde ett sår i huvudet. Har haft en del huvudvärk och andra besvär efter olyckan och kan inte avgöra om eventuella framtida men eller annat kan uteslutas. Företaget vill betala läkararvode och en symbolisk väldigt liten summa för sveda och värk vilket jag tycker är oacceptabelt. Vad har jag för rättigheter gentemot företaget angående skadeståndskrav.R.Danielsson
Julia Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan, 2 kap. 1 § skadeståndslagen. Byggvaruhuset har vållat dig skada. Förmodligen har detta inte skett med mening, d.v.s. med uppsåt. Därför måste vi fråga oss om byggvaruhuset av oaktsamhet vållat skadan. Det innebär att det ska finnas någon form av skuld för att en person ska kunna bli ersättningsskyldig. Vid rena olyckshändelser brukar därför inte skadestånd utgå. Det krävs även att det finns ett orsakssamband mellan beteende och skada, så kallad adekvat kausalitet. Skadegöraren är därför inte ersättningsskyldig om skadan ändå hade inträffat eller om skadan är en alltför slumpmässig följd av det vårdslösa beteendet.Skadeståndsskyldighet enligt svensk rätt förutsätter som regel att den som orsakar skadan har utfört en positiv handling. Oaktsam underlåtenhet att handla kan dock i vissa situationer leda till skadeståndsansvar. Det krävs då att det funnits en skyldighet att handla för att undvika skadan. Den som t.ex. själv har framkallat en fara för skada anses ha en plikt att handla så att faran undanröjs. I dessa fall talar man inte längre om underlåtenhet i egentlig mening eftersom underlåtenheten föregåtts av en positiv handling. Man kan jämföra med det fallet att man finner en grind öppen utan stänga den jämfört med att man själv öppnar grinden utan att stänga den. I det senare fallet brukar man inte tala om underlåtenhet, vilket man gör i det första fallet. I ditt fall kan man tänka att man lagt plankor på hög höjd där kunder cirkulerar utan att förankra dem väl. Detta innebär att man borde kunna tala om en underlåtenhet som föregåtts av en positiv handling. Man kan i detta förfarande ha varit oaktsam när man inte förankrade plankorna väl vilket sedan orsakade det att de föll ner på dig och skadade dig. Detta innebär att dina möjligheter för att erhålla skadestånd vid en första anblick borde finnas till hands. Enligt 5 kap. 1 § skadeståndslagen omfattar skadestånd för personskada följande:1. sjukvårdskostnad och andra kostnader för den skadelidande, inbegripet skälig kompensation till den som står den skadelidande särskilt nära,2. inkomstförlust,3. fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) eller av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men) samt särskilda olägenheter till följd av skadan.Du skulle alltså kunna kräva de som du till synes redan ha fått. Vilka summor som utgår finns det inga givna garantier för, dessa bedömningar gör domstolen i varje enskilt fall. Du kan utöver sjukvårdskostnader och ersättning kräva också ersättning för eventuell inkomstförlust till följd av skadan och ersättning för stadigvarande men. Detta skulle kunna utgöras av eventuella ärr som stör. Hoppas du har fått svar på din fråga!

Trafikskadeärenden

2016-12-10 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej, Jag undrar vilka lagar och regler som är gällande i särskilda fall av trafikskadeärenden samt var information i frågan återfinns. Jag undrar därtill vad motsattsbegreppet till ramlag är?
Emma Furwed |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Trafikförordningen I Trafikförordningen (1998:1276) finns bestämmelser som reglerar trafik på väg och i terräng. Lagen finner du här. Där i finns bland annat regler om hur en trafikant ska uppföra sig i trafiken, vad man ska göra vid en trafikolycka och regler om hastigheter mm.TrafikskadelagI trafikskadelagen (1975:1410) finns bestämmelser om trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon, se här.Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrottI lagen om straff för vissa trafikbrott finner du bestämmelser om olika trafikbrott som exempelvis, vårdslöshet i trafik, rattfylleri eller olovlig körning. Se här.Ramlag En ramlag är en lag som innehåller grundläggande riktlinjer och mål, men som inte reglerar på detaljnivå. Syftet med en ramlag är att skapa utrymme för flexibilitet i varje enskilt fall. En lag som inte är en ramlag har bestämmelser på detaljnivå och ger mindre utrymme för flexibilitet och frihet. Övrigt Här ovan har jag redogjort för en del lagar som kan vara bra att känna till vid trafikskadeärenden. I detta fall saknar jag omständigheter för att kunna hjälpa dig ytterligare. Vill du få vidare rådgivning kan du ringa in till oss på 08-533 300 04 eller boka in ett möte med en av våra jurister på Lawline Juristbyrå, klicka här. Har du varit med om en trafikolycka kan du även höra av dig till ditt försäkringsbolag och se huruvida de kan hjälpa dig eller inte.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du undrar något mer är du välkommen att kontakta oss igen. Vänligen,

Uppsägning på grund av sjukdom

2016-12-10 i Sjuk
FRÅGA |Jag är sjukskriven halvtid, har varit det en längre tid för smärta. jobbar 50 % och är just nu inskriven hos arbetsförmedlingen går ett arbetsmarknadspolitiskt program för att inte förlora mitt SGI. Har och är sjukskriven i botten. Får ny sjukpenning 30/11 då det gått 3 månader. Min arbetsgivare vill ev säga upp mig , kan dom göra det ? om dom kräver omplacering och inget annat arbete för tillfället skulle passa, kan dom då också säga upp mig? fast jag har sjukintyg. Har fått en viss funktionsnedsättning där jag måste ha mer omväxlande rörligt och inga tunga luft el bära tung. Mitt jobb idag är ganska mycket stillasittande med viss rörlighet, vissa saker på vår avdelning är mer rörligt men det måste fördelas mellan alla oss anställda.
Samuel Lindblad |Hej!Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga.Nedan kommer jag ge dig ett ganska generellt svar eftersom det är svårt att ge ett mer specifikt svar med tanke på att bedömningen sker med hänsyn till det enskilda fallet. För att du som arbetstagare ska bli uppsagd krävs det saklig grund för uppsägningen. Saklig grund är antingen som form av arbetsbrist eller personliga skäl. Detta enligt 7§ i lagen om arbetsskydd. Om man blir uppsagd på grund av sjukdom så är det personliga skäl. En uppsägning pågrund av sjukdom får som huvudregel endast ske om det är en varaktig sjukdom och om arbetsgivaren inte kan erbjuda ett arbete som är av betydelse för arbetstagaren. För att en uppsägning ska ske så måste det föreligga saklig grund. Det är svårt att beskriva vad som utgör saklig grund, med enligt 7§ 2 st, så föreligger inte saklig grund om man kan anse det skäligt att arbetsgivaren ska ha beredit annat arbete hos sig. Arbetsgivaren ska alltså försöka omplacera arbetstagaren innan det anses skäligt med uppsägning.Som arbetstagare har man alltså ett starkt skydd mot uppsägning när det gäller sjukdom. Arbetsgivaren måste bland annat att se till att du blir rehabiliterad som sjuk, arbetsmiljölagen 3 kap 2a §. Hen måste även anpassa ditt arbete så att du har möjlighet att utföra det trots nedsättningen. Att andra arbetstagare på arbetsplatsen ska hjälpa dig med lyft emellanåt är något som man kan kräva som arbetstagare. Andra exempel på åtgärder vore att arbetsgivarens skaffar sig särskild utrustning för lyft eller utbildar dig till andra uppgifter. Om det är för svårt för dig att utföra ditt arbete så kan det i vissa fall bli tvunget för arbetsgivaren att omplacera dig till ett arbete som du torde klara av att utföra. Det måste dock finnas ett sådant arbete tillgängligt. Arbetsgivare måste alltså inte skapa ett arbete för att du ska ha kvar din anställning. Du skriver vidare att mycket av det rörliga på jobbet fördelas mellan er anställda. Det är viktigt att veta att du inte kan kräva att du ska ta över den delen av de andras arbete då sin omplacering inte ska gå ut över andra anställdas jobb. Om arbetsgivaren har uppfyllt vad som krävs av honom, det vill säga: utredning om omplacering, anpassning av arbetet och rehabilitering, så kan det föreligga saklig grund för uppsägning om din nedsättning innebär att du inte kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren. Jag har uppfattat din situation som att du får sjukpenning på 50% och att du arbetar 50%. Din arbetsgivare är inte glad över detta eftersom du egentligen är anställd på heltid, men för honom är det som om du vore anställd på halvtid. Målet för arbetsgivaren ska vara att du i sinom tid ska kunna återgå till dit gamla arbete. Om du däremot fortfarande anses kunna vara till nytta för arbetsgivaren är det inte särskild grund för uppsägning om det är bara är olägligt att du är sjukskriven 50%. Men som jag sa tidigare krävs det en enskild bedömning i det enskilda fallet med hänsyn till alla omständigheter. Men det är sällan en arbetstagare kan bli uppsagd på grund av sjukdom.Det är även viktigt att poängtera att arbetsgivaren kan inte säga upp en del av anställningen. Om du är anställd på 100% så kan inte arbetsgivaren säga upp 50% av anställningen om du motsätter dig detta. Hen måste isåfall säga upp dig helt och hållet.Om du är medlem i facket så bör du ta kontakt med ditt fackförbund för att få hjälp av dem. Arbetsgivaren har i situationer gällande uppsägning en skyldighet till förhandling med facket, 30§ LAS. mvh,

arvsrätt för syskonbarn

2016-12-10 i Efterarv
FRÅGA |Min moster som är gift men saknar egna barn, har avlidit nyligen. Vad händer med arvsrätt för 3 st syskonbarn till min moster o vad händer när hennes man avlider. DVS 2 svar önskas om arvsrätt för oss tre syskonbarn. Sitter hennes man i sk orubbat bo eller.... Tacksam för svar
Anton Magnusson |Hej och tack för du vänt dig till Lawline med dina frågor!Som jag har förstått det så undrar ni dels vad som händer med er mosters arv, dels vad som händer när er mosters make i sin tur avlider. Jag förstår att du är bekymmersam eftersom arvsrätt är komplicerat men jag ska så pedagogiskt som möjligt förklara hur det ligger till.När jag svarar på dessa frågor utgår jag från att det inte finns något testamente från din moster, att era föräldrar är avlidna samt att det inte finns några andra arvingar än de du har nämnt.Fråga 1: Vad händer med arvet när er moster har avlidit?När er moster avlider så säger huvudregeln att en bodelning mellan henne och hennes man ska ske innan arvet kan delas ut. Detta framgår av 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB) (https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1). Syftet med denna bodelning är att makarnas gemensamma tillgångar ska delas lika mellan den efterlevande maken och din mosters dödsbo enligt 9 kap. 5 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K9P5S1). Om makarna inte har någon enskild egendom (enskild egendom kan upprättas bla. genom ett äktenskapsförord) och således äger allt gemensamt i äktenskapet kommer vardera make erhålla 50 % av tillgångarna. Om makarna hade gemensamma tillgångar på 1 miljon ska då varje make erhålla 500 000 kr. De 500 000 kr som din moster erhöll blir då föremål för arv. Enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1)kommer detta arv gå tillbaks till den efterlevande maken eftersom huvudregeln enligt svensk rätt är att den efterlevande maken ärver efter den avlidna makan. Men denna del kommer emellertid bli föremål för något som heter efterarv enligt 3 kap. 2 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). När er mosters man avlider kommer ni som är efterarvingar ärva denna del (mer om det i nästa fråga).Det blir dock ett problem att genomföra en bodelning eftersom den efterlevande maken delar de gemensamma tillgångarna med sig själv. Detta är juridiskt komplicerat men enligt juridisk litteratur så kan inte en bodelning ske endast med den efterlevande maken. Jag ska försöka förklara detta nedan genom att ge ett exempel:Din Moster och Bertil är gifta och har gemensamma tillgångar på 1 miljon. Din moster avlider och således ska en bodelning genomföras och då ska hon och Bertil dela lika på tillgångarna och få 500 000 kr var. Dock blir detta problematiskt eftersom de enda arvingar som finns är Bertil själv och ni syskonbarn som är efterarvingar. Eftersom efterarvingar inte är dödsbodelägare så kommer Bertil vara själv i dödsboet. Då dödsboet ska företräda din moster när det kommer till bodelning kommer Bertil genomföra en bodelning med sig själv, vilket inte är möjligt enligt juridisk litteratur. Det är dock viktigt att kunna fastslå delen som din moster skulle fått genom en bodelning eftersom det blir föremål för ert arv senare när hennes make avlider. Lösningen är att ni som efterarvingarna kan avtala denna del med den efterlevande maken. Alltså ni kan avtala att 50 % av tillgångarna är er mosters. Om ni inte kommer avtala så kan man försöka fastställa din mosters del genom att titta på bouppteckningen som gjordes efter henne, där hennes tillgångar och skulder ska antecknas enligt 20 kap. 4 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K20P4S1).Sammanfattning på fråga 1:När er moster dör ska en bodelning ske för att bestämma hennes andel i äktenskapet, vilket är 50 % av tillgångarna om makarna inte hade någon enskild egendom. Denna del kommer maken senare ärva, således kommer maken sitta i orubbat bo eftersom han kommer äga alla tillgångar. Emellertid kommer ni efterarvingar erhålla er mosters del när den efterlevande maken avlider. Därför är det viktigt att kunna fastställa er mosters del och eftersom någon bodelning inte kan ske i detta fall så kan ni avtala med den efterlevande maken om denna del, om detta inte görs kan ni ta hjälp av bouppteckningen efter er moster.Fråga 2: Vad händer när er mosters man dör?Som jag har skrivit ovan är ni efterarvingar, det framgår av 3 kap. 2 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1) där det står att syskons avkomlingar till den avlidne ska ärva när den avlidnes make i sin tur avlider. Vad ni syskonbarn ska ärva framgår också i paragrafen där huvudregeln är hälften av den efterlevande makens tillgångar. Detta är logiskt då vi kom fram till i förra svaret att 50 % av makarnas tillgångar tilldelades er moster. Jag ger ett exempel nedan:Genom svaret i förra frågan kom vi fram att makarna hade gemensamma tillgångar på 1 miljon. Eftersom de delar lika så erhöll varje make 50 %, emellertid ärvde din mosters man hennes del. Denna del kan han senare inte testamentera bort, utan är reserverad till er efterarvingar. När han senare avlider så har hans tillgångar ökar till 1,2 miljoner. Då ska ni som huvudregel ärva 50 %, vilket är 600 000 kr. Detsamma gäller om hans tillgångar har minskat till 800 000 kr, då ska ni som huvudregel också ärva 50 %, vilket är 400 000 kr.Eftersom ni är tre syskonbarn kommer varje syskonbarn ärva 1/3 enligt 2 kap. 2 § 2 st ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P2S2). Om ni tillsammans som i exemplet ovan kommer få totalt 600 000 kr kommer varje syskonbarn få 200 000 kr.Sammanfattning på fråga 2:Eftersom ni är syskonbarn är ni berättigade till efterarv och det är som huvudregel 50 % av den efterlevande makens tillgångar vid hans död. Den totala summa ni ärver ska ni dela på 3 eftersom ni är tre syskonbarn.Ytterligare rådgivning:Om du vill veta mer om hur ett avtal mellan er och er mosters man ska utformas för att fastställa er mosters del av de gemensamma tillgångarna tipsar jag dig att kontakta vår telefonservice för vidare rådgivning. Anledningen till detta är att det blir svårt att göra detta i ett internetsvar där jag inte har all information, inte vet vilka tillgångar de har samt att vi på gratisavdelningen inte är pratiktiserande jurister inom ett specifikt rättsområde.Telefonrådgivning:08-533 300 04Öppetider: Mån-ons kl. 10.00−16.00Hoppas detta svar gav klarhet!Med vänlig hälsning

Omsättning- och anläggningstillgångar

2016-12-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Hur påverkar både OT och AT en verksamhet och resultatet?
Julia Gustafsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Omsättningstillgångar (OT) och anläggningstillgångar (AT) är som de ger uttryck för tillgångar i verksamheten, de utgör såväl kostnader som värden i verksamheten. OT och AT förekommer på flera ställen i ett företags årsredovisning där man redovisar för hur verksamheten går. I balansräkningen, som är ett företags finansiella ställning vid en given tidpunkt, finns två delar, tillgångssidan är den ena och skulder och eget kapital är den andra sidan. OT och AT förekommer på tillgångssidan till de skattemässiga värdet som återstår efter det att man gjort avskrivningar på tillgångarna (OT- 17 kap. inkomstskattelagen, AT - 18-20 kap. inkomstskattelagen). Avskrivningar innebär att man sprider ut kostnaden för tillgången över tillgångens livstid. På skuldsidan finns den delen av de skattemässiga avskrivningarna på OT och AT som överstiger de planenliga avskrivningarna. Den här mellanskillnaden redovisas öppet som en kreditpost under skuldsidans post obeskattade reserver. Syftet med dessa obeskattade reserver är att man ska kunna jämna ut skattebelastningen mellan resultatmässigt goda och dåliga år. När företaget har goda år med höga vinster utnyttjas avsättningarna till olika reserver. På så sätt påverkar OT och AT resultatet genom sin redovisning i balansräkningen. Resultaträkningen är en rapport över intäkter och kostnader under en viss period och mynnar ut i årets resultat för verksamheten. I resultaträkningen får avskrivningarna man under året gjort på OT och AT tas upp som kostnad. Detta påverkar resultatet negativt. I resultaträkningen finns också en post för återförande av den obeskattade reserven på de sättet som beskrevs ovan, nämligen att man vid goda år kan betala av dessa och på så sätt påverka resultatet negativt och på så sätt minska den summa som sedan går till beskattning.Ovan har bara behandlat redan befintliga OT och AT i en verksamhet. Köper man en ny OT, exempelvis utökar sitt lager eller en ny AT, exempelvis en maskin till verksamheten hamnar denna som en tillgång i balansräkningen. Eftersom de just ska råda balans i balansräkningen kommer kostnaden för inköpet av tillgången hamna på skuldsidan som en skuld. I resultaträkningen är inköpet av tillgången en kostnad som kommer påverka resultatet negativt. Att binda upp företagets kapital i tillgångar är inte alltid bra för ett företags kortsiktiga förväntade betalningsförmåga. En hög likviditet fungerar också som en buffert för att minska risken vid oväntade situationer som kan drabba företagets ekonomi. En alltför hög likviditet kan däremot vara ogynnsam eftersom dessa pengar inte förräntas på bästa sätt, eller inte alls. Likviditeten ökas med hjälp av god lönsamhet, minskning av varulager det vill säga omsättningstillgångar samt avyttring av anläggningstillgångar.Hoppas du har fått svar på din fråga!

Rätt till bostad vid en sambobodelning

2016-12-10 i Bodelning
FRÅGA |Min vän har en lägenhet som hennes mamma är borgenär på, min väns pojkvän har bott i hennes lägenhet med sin dotter (från ett annat förhållande) helt plötsligt gör han slut och säger att han ska ta hennes lägenhet (han är så vitt jag vet skriven där) har han enligt sambolagen rätt till detta då han har ett barn? Tacksam för svarMvh Robert
Anna Hovstadius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett samboförhållande upphör ska en bodelning ske på begäran av någon av samborna. Detta framkommer av sambolagen 8 § (här). I en sambobodelning ingår endast egendom som utgör samboegendom. Enligt sambolagen 3 § (här) är sådan egendom sambors gemensamma bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning. Det vill säga ägde din vän bostaden innan samlevnaden kommer bostaden inte att ingå i en bodelning. Om din vän och hennes sambo istället förvärvade bostaden för gemensam användning utgör bostaden samboegendom och kommer att ingå i en bodelning. Av SamboL 16 § 2 st. (här) framkommer att den sambo som har bäst behov av bostaden ska få rätt till den. Detta under förutsättning att det med hänsyn till omständigheterna anses skäligt.BehovsbedömningFör att bedöma vem som har bäst behov av bostaden ska hänsyn tas till om någon av samborna har vårdnaden av barn. Denna omständighet anses väga tungt och tillmäts i många fall en avgörande betydelse. Då din väns sambo har barn utom samboförhållandet är sannolikheten stor att han anses ha störst behov av bostaden. Andra faktorer som har betydelse är ålder och hälsa samt vem som har lättast att få tag på annan bostad. Då inga sådana omständigheter framgår av frågan kan jag inte göra en närmare bedömning.SkälighetsbedömningVid en skälighetsbedömning ska omständigheter som talar emot övertagande vägas mot den ena sambons behov. Sådana omständigheter är till exempel om din vän skulle stå som ägare på bostaden och göra en ekonomisk förlust om bostaden skulle övergå till hennes sambo.Samlad bedömningMin bedömning är att din vän har rätt till bostaden om hon ägde den innan samlevnaden. I annat fall skulle utgången troligtvis bli den motsatta, då omständigheten att hennes sambo har barn troligtvis skulle bli avgörande i en behovs- och skälighetsbedömning. Den person som övertar den gemensamma bostaden ska köpa ut sin fd. sambo genom att betala motsvarande värde i pengar. Detta framkommer av 17 § SamboL (här). Personen som övertar bostaden ska alltså kompensera sin fd. sambo med lägenhetens halva värde.Om din vän och hennes sambo inte lyckas komma överens om vem som ska få rätt till bostaden och annan samboegendom vid en bodelning kan de ansöka om en bodelningsförrättare i tingsrätten. Behöver de hjälp med sådan ansökan kan de boka tid hos en jurist som är specialiserad på bodelning på denna länk.__________________________________________________________________________________________Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Är situationen fortfarande oklar är du välkommen att återkomma i kommentarsfältet.Med vänliga hälsningar,

Lån vid äktenskapsskillnad

2016-12-09 i Bodelning
FRÅGA |Hej det är så att vi ska skiljas och vi har tagit lån men jag står skriven på lånen. Hur blir det när vi skiljer oss. Kan jag kräva något av henne?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett äktenskap upplöses ska enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (här) i regel en bodelning genomföras. I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods, men makarna får undanta viss egendom från bodelningen, bland annat personliga presenter och föremål som maken har uteslutande för sitt personliga bruk. I 10 kap. äktenskapsbalken (här) stadgas vilken egendom som ska ingå i bodelningen. Bodelningen sker i två steg; först en andelsberäkning och sedan en lottläggning. Förfarandet vid dessa steg regleras i 11 kap. äktenskapsbalken (här).Vid andelsberäkningen får först och främst makarna räkna av så mycket från sitt giftorättsgods att det täcker de skulder de hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes. Skulder som är att hänföra till enskild egendom får dock räknas av endast i den mån de saknar täckning i den enskilda egendomen. Det återstående giftorättsgodsets värde slås sedan ihop och delas lika mellan makarna. När andelarna har beräknats ska giftorättsgodset fördelas mellan makarna genom lottläggningen. Vid lottläggningen har makarna rätt att i första hand få sin egendom på sin lott. Den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har dock rätt att få den egendomen i avräkning på sin lott och den make som har mest giftorättsgods kan välja att kompensera den andra maken med pengar istället för att överlämna egendom.Eftersom jag inte känner till egendomsförhållandena i ditt fall, kan jag inte uttala mig om hur stor andel av giftorättsgodset du har rätt till eller vilken egendom du kan ha rätt att få på din lott. Angående dina lån kan du dock troligtvis avräkna dem från ditt giftorättsgods, vilket medför att din andel i boet blir större.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,