Läggs en brottsutredning ner om beslagtaget gods lämnas tillbaka till den bestulne?

2016-09-26 i Förundersökning
FRÅGA |jag är misstänkt för snatteri, nu efter tre månader efter händelsen fick jag endast ett beslut om beslag från polisen. I beslutet framgår det att varorna som beslagtogs skall återlämnas till butiken. det framgår även att man kan överklaga beslutet till tingsrätten ifall man inte är nöjd.Jag blev aldrig förhörd vid brottsplatsen. Har inte fått någon anmälan heller från polisen. Min fråga är nu ifall ärendet är nedlagt genom att man återlämnar föremålet? eller kommer en förundersökning inledas? kan polisen ta ett beslut endast genom att gå butikskontrollantens förhör?
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Så fort det finns anledning att anta att ett brott har begåtts ska polis eller åklagare inleda en förundersökning, rättegångsbalken (1942:740) (RB) 23:1 1 st. Det är i princip bara om en utredning från början skulle framstå som utsiktslös som en förundersökning inte behöver inledas, se RB 23:1 2 st. Som du beskriver situationen är du redan misstänkt för att ha begått ett snatteri. Polis och åklagare har alltså anledning att inleda en förundersökning för att utreda om du eller någon annan skäligen kan misstänkas för brottet, se RB 23:2. En polisman får ta stöldgods i beslag även om en förundersökning inte kommit så långt att någon skäligen kan misstänkas för brottet, se RB 27:1 1 st. Som du angett är du enbart ”misstänk” vilket är en lägre misstankegrad än ”skäligen misstänk”. Att du inte fått mer information i ärendet beror just på att misstankegraden mot dig ännu inte är så stark. Om utredningen kommer så långt att du bli ”skäligen misstänkt” för snatteri kommer du vid ett förhör att underrättas om misstanken, se RB 23:18 1 st. Jag tolkar din situation som att en förundersökning redan pågår hos polis och eventuellt åklagare. Du ska inte tolka beslutet om att det beslagtagna godset lämnas tillbaka till den bestulne som ett tecken på att ärendet är nedlagt. Dock tycker jag inte du ska gå omkring och oroa dig heller. Polisen kan mycket väl fatta beslut om att inleda en förundersökning efter ett förhör med en butikskontrollant. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Bostadsrättsförenings möjlighet att vägra medlemskap

2016-09-26 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej, Får en BRF neka medlemskap pga av för låg inkomst när lägenheten ges i gåva?
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om bostadsrätter återfinns i bostadsrättslagen; nedan BRF, se här.I 2 kap. 3 § BRF heter det att "den som en bostadsrätt har övergått till får inte vägras inträde i föreningen, om de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna är uppfyllda och föreningen skäligen bör godta honom som bostadsrättshavare."Med "övergått till" avses inte bara köp utan även andra fång. Rätten för en förening att vägra inträde gäller alltså även vid gåva. För vissa fång, t.ex. överlåtelse till make eller andelsöverlåtelse, finns dock särskilda bestämmelser i 2 kap. 4 -7 §§ BRF.Om du vill veta hur stort utrymmet är för en bostadsrättsförening att vägra inträde med hänsyn till låg inkomst kan hänvisas till mitt svar i följande länk: här.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Ansökan om äktenskapsskillnad, äktenskapsförord och bodelning

2016-09-26 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej!Min man och jag har nyligen skilt oss och delat upp alla tillgångar mellan oss. Vi har ett äktenskapsförord registrerat hos Skatteverket. Hur avregistrerar man det? När jag letade info om detta på nätet hittade jag också info om att man måste meddela Skatteverket att man har gjort en bodelning. Måste man det? Vi har bara fört över pengar till våra egna konton och är överens om fördelningen. Räcker inte det?Hälsningar
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om äktenskapsskillnad och bodelning hittar du i Äktenskapsbalken (ÄktB).När man önskar upplösa ett äktenskap krävs det att man gör en ansökan om äktenskapsskillnad till tingsrätten i den ort där en av makarna har sin hemvist, se ÄktB 5:1 samt 14:3. I samband med skilsmässa skall en bodelning göras där makarnas giftorättsgods skall fördelas, se ÄktB 9:1 st. 1 samt 10:1. Om makarna endast har enskild egendom och ingen av dem begär att få ta över visst bohag eller bostad av den andre så behöver de dock inte göra en bodelning.Vad som skall vara giftorättsgods och vad som skall vara enskild egendom kan makarna gemensamt avtala om genom ett äktenskapsförord som då styr vilken egendom som skall fördelas vid bodelningen, se ÄktB 7:2 st. 1 p. 1 samt 7:3. Äktenskapsförordet är alltså avgörande för själva bodelningen, när denna sedan är slutförd så kommer äktenskapsförordet inte längre ha någon funktion eftersom det är ett avtal som rör äktenskapet, vilket nu är upplöst. Det finns därför ingen anledning att avregistrera ett äktenskapsförord. Äktenskapsförord kan endast ändras i den mån makarna under äktenskapet upprättar ett nytt äktenskapsförord och får detta registrerat, se ÄktB 7:3 st. 1 sista meningen. Bodelningen upprättas gemensamt av makarna och får utformas så som de önskar, dock skall den vara skriftlig och skrivas under av båda, se ÄktB 9:5. Bodelning i samband med skilsmässa behöver inte anmälas till skatteverket, det är istället ansökan om skilsmässan som registreras. Makarna får dock registrera bodelningshandlingen hos skatteverket om de vill, se ÄktB 13:6. Ni kan läsa mer om bodelning och hur denna kan registreras på skatteverkets hemsida här.Däremot om makarna vill göra en bodelning under äktenskapet så måste först en anmälan göras till skatteverket innan bodelningshandlingarna kan upprättas, se ÄktB 9:1 st. 2. Hoppas att mitt svar var till din hjälp!Du är också välkommen att vända dig till Lawline igen.Vänliga hälsningar.

Samarbete i gemensam vårdnad

2016-09-26 i Barnrätt
FRÅGA |Min dotter har separerat och dom har en son på år och har gemensam vårdnad. Pappan anser att han kan göra som han vill den veckan han har pojken och vill överhuvudtaget inte han nån kontakt alls med mamman.Vad är de som gäller
Nina Erlandsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller vårdnadens utövande finns regler om detta i 6 kap Föräldrabalken (1949:381). Av 11 § framgår att vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Därefter gäller det att i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. När barnet står under vårdnad av två vårdnadshavare ska detta enligt 13 § gälla föräldrarna gemensamt. Är föräldrarna inte överens kan beslut ifråga om sådant som har ingripande betydelse för barnets framtid inte tas, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. Föräldrarna kan endast ta egna beslut ifråga om den dagliga omsorgen och om sådant som tillhör den faktiska vårdnaden. Det kan handla om vilka kläder barnet ska bära, vilken mat barnet ska äta, vilka sovtider som gäller och andra liknande förhållningsregler i hemmet. Av din fråga framgår inte hur gammalt barnet är, men det gäller som tidigare nämnt att ta större hänsyn till barnets önskemål i takt med barnets stigande ålder. Viktigt att notera är dock att barnets bästa alltid ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad boende och umgänge, vilket framgår av 6 kap 2a §. Kommunikation mellan din dotter och barnets pappa är alltså en förutsättning för att den gemensamma vårdnaden om barnet ska fungera. Föräldrarna måste ha en förmåga att kunna samarbeta i frågor som rör barnet. I annat fall kan din dotter ansöka om ensam vårdnad hos tingsrätten. Tingsrätten får då göra en utredning/prövning av barnets bästa. Målet är alltid gemensam vårdnad, men om tingsrätten skulle besluta om ensam vårdnad innebär detta att föräldern själv kan få rätt att bestämma i juridiska frågor utan den andra förälderns medgivande. Trots detta har båda föräldrarna rätt till umgänge med barnet. Hoppas du fått svar på din fråga!Mvh

Giftorätten vid arv

2016-09-26 i Bodelning
FRÅGA |Ärver min fru huset fast hon inte står på lagfarten, om jag skulle dö. Vi har inga gemensamma barn, men jag har två sedan tidigare och hon har ett sendan tidigare.
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken; nedan ÄB, se här.Din fru ärver inte dig ö.h.t eftersom att du bara har särkullbarn och ni inte har några gemensamma barn. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid som förälders bortgång, se 3 kap. 1 § ÄB. Dina barn kommer således att få ut sitt arv direkt, din fru ärver inte dig.När du går bort ska en bodelning göras. I denna delas allt giftorättsgods lika mellan makarna. Detta sker för att utröna hur mycket som efterlevande make ska få av giftorättsgodset. Den del som faller på dig i bodelningen kommer dina barn att ärva. Att du äger fastigheten och står på lagfarten har ingen betydelse såvida inte fastigheten är enskild egendom. Fastigheten delas i bodelningen om den är giftorättsgods, och hälften av dess värde kommer då tillfalla din fru. Om ingen (din fru eller dina barn) har den ekonomiska kapaciteten att lösa ut den andre, kommer fastigheten att behöva försäljas för att värdet ska kunna delas.Dina barn ärver det värde som du har genom giftorätten i fastigheten. Hela fastigheten ärvs alltså inte av dina barn om fastigheten inte är enskild egendom.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Rätt till laglott som särkullbarn

2016-09-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Gift par,båda har 2 särkullsbarn,inga gemensamma barn.Vad händer om ena partnern går bort?Vi bor en högt värderad lägenhet och om ena partnern går bort så är det svårt att bo kvar om särkullsbarnen kan ärva.Kan man göra nåt för att partnern inte behöver sälja bostad för att lösa ut barnen?
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken; nedan ÄB, se här.Särkullbarn har alltid vid sin förälders bortgång rätt att i vart fall få ut sin laglott. Om inget testamente föreskriver annat har de dessutom rätt att få ut sin arvslott direkt. Arvslotterna består av hela förälderns kvarlåtenskap. Laglotten är hälften av arvslotten, se 7 kap.1 § ÄB. Efterlevande make ärver inte såvida det finns särkullbarn och inga gemensamma barn, se 3 kap. 1 § ÄB.Det ni kan göra i detta fall är att skriva ett inbördes testamente där ni föreskriver att den efterlevande maken ska ärva hela den först avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Vid båda makarnas död ska sedan kvarlåtenskapen efter båda fördelas mellan särkullbarnen på respektive sida. Vid sådant testamente måste särkullbarnen klandra testamentet för att kunna få ut endast sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Testamentet minskar således den summa som måste ges till särkullbarnen om de kräver ut sin laglott, och chansen finns att de försitter tiden begäran om jämkning av testamentet senast måste ges in, dvs. sex månader, 7 kap. 3 § 3 st ÄB. Vidare kan ni det inbördes testamentet skriva att ni önskar att särkullbarnen väntar med att få sitt arv tills dess båda makarna har gått bort. Det finns dock ingen juridisk skyldighet för särkullbarnen att följa en sådan önskan.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Samboavtal

2016-09-26 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej,En fråga angående samboavtal.Kan ett samboavtal reglera ägandeförhållandena så att den ena parten äger huvuddelen av bostaden säg 80/20 eller delas det alltid 50/50. Jag äger mitt hus sedan 10 år tillbaka. Nu har jag sambo och vi planerar att bygga om huset i en uthyrningsdel samt en del där vi bor själva.Investeringen i ombyggnationen är tänkt att vi skall dela ca 1.000.000:- (Huset är i nuläget värderat till 5.200.000:- ) Jag vill att detta skall tas hänsyn till vid en ev. separation och utforma samboavtalet därefter.Är det möjligt?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 1 § Sambolagen (2003:376) (SamboL) (https://lagen.nu/2003:376#P1S1) avses med sambor två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande med gemensamt hushåll.Sambolagen säger att bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk (samboegendom) ska delas lika vid en bodelning, se 3 och 8 §§ SamboL (https://lagen.nu/2003:376#P3S1) och (https://lagen.nu/2003:376#P8S1). Den bostad som du införskaffat för 10 år sedan anses alltså inte som samboegendom och kommer därför inte ingå i en bodelning vid en eventuell framtida separation så länge du inte vid förvärvet av bostaden hade som syfte att ni två skulle bo där tillsammans.Det faktum att ni tillsammas lägger in pengar för ombygnation av bostaden kommer troligen inte påverka vem som har juridisk rätt till bostaden vid en bodelning. I ett rättsfall, NJA 1986 s. 513, likställde man den ekonomiska vinningen vilken följer av en ombyggnation eller renovering, med en gåva till husets ägare. För att inte omfattas av sambolagen krävs det att man skriver ett samboavtal, se 9 § SamboL (https://lagen.nu/2003:376#P9S1). Kanske vill ni, trots sambolagens bestämmelser om att endast bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk ska delas lika vid bodelning, dela på bostaden. Genom ett samboavtal kan man själv specificera och bestämma t.ex. en viss summa som ena sambon ska garanteras vid en försäljning av bostaden eller hur vinst i en framtida separation ska fördelas procentuellt mellan samborna. Det finns inget krav på att man måste avtala om att bodstaden ska delas med hälften och det går alltså att bestämma att den ena sambon ska ha rätt till huvuddelen av bostaden.De formkrav som finns för att ett samboavtal ska anses giltigt är att avtalet är skriftligt utformat samt undertecknat av båda samborna, se 9 § 2 st. SamboL (https://lagen.nu/2003:376#P9S2). Om det skulle vara så att ni vill gå efter sambolagens bestämmelser, alltså att bostaden inte ska delas så rekomenderar jag att ni iallafall upprättar ett avtal som talar om att du är ägare av bostaden. Sambolagen reglerar nämligen inte äganderätten utan bara vad som ska ingå i en bodelning eller ej. Ett avtal som reglerar äganderätten kan skydda dig från utmätning/konkurs hos din sambo. Framgår det tydligt att viss egendom tillhör dig och inte din sambo kan Kronofogden aldrig göra anspråk på den egendomen. Det är alltid en en god idé att vara övertydlig och upprätta avtal som talar om exakt hur ni vill ha det.Jag hoppas att ovanstående har gett svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Uppsägning av hyresrätt innan tillträdesdagen

2016-09-26 i Hyresavtal
FRÅGA |Om man skrivit på ett kontrakt till en hyresrätt men ångrar sig innan man flyttat in, gäller uppsägningstiden iallafall?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag antar i mitt svar att det handlar om ett bostadshyresavtalFrågor kring hyresavtal för bostäder regleras i Jordabalken (JB), här. Regler om bostadshyresavtal finns i 12 kap. JB, även kallat hyreslagen. Av 12 kap. 5 § 1 st. JB (https://lagen.nu/1970:994#K12P5S1) framgår att hyresgästen som huvudregel alltid har rätt att säga upp hyresavtalet med tre månaders uppsägningstid. Hyresavtalet upphör då vid det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen. Om annan uppsägningstid har avtalats gäller överenskommelsen endast till förmån för hyresgästen. Ett avtal om längre uppsägningstid än tre månader behövs endast iakttas av hyresvärden, en bostadshyresgäst har (som tidigare nämnt) alltid rätt att säga upp hyresavtalet med tre månaders uppsägningstid enligt 12 kap. 5 § 1 st. JB (https://lagen.nu/1970:994#K12P5S1). Regeln är tillämplig även före inflyttning.I undantagsfall kan hyresgästen säga upp hyresavtalet med omedelbar verkan. Några situationer som ger hyresgästen rätt att säga upp hyresavtalet utan någon uppsägningstid regleras i 12 kap. 6 § 1 st. JB (https://lagen.nu/1970:994#K12P6S1). Det som krävs är då exempelvis att hyresrätten inte kan användas som bostad. Ur din beskrivning framgår inte att det föreligger någon rätt till omedelbar uppsägning, vilket betyder att du måste beakta uppsägningstiden om tre månader.Jag hoppas att ovanstående har gett svar på din fråga.Vänliga hälsningar,