Skillnaden mellan skiftat och oskiftat dödsbo samt är det möjligt att "delskifta" ett dödsbo?

2017-03-25 i Arvsskifte
FRÅGA |vad är skillnaden om ett oskiftat dödsbo säljer en bostadsrätt och att de 2 arvingarna säljer efter skifte ??? Kan man "delskifta" ett dödsbo ???
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga och för att du har använt dig av vår expresstjänst.Som jag förstår ditt ärende så har du två frågor och jag kommer att svara på dem var för sig. Dessa är tydligt avgränsade genom rubriker så att du får en enkel översikt. Laghänvisning:Inkomstskattelagen (1999:1229) - Du hittar den här, vidare förkortad "IL". Fråga 1: Vad är skillnaden om ett oskiftat dödsbo säljer en bostadsrätt relativt att arvingarna säljer efter arvsskiftet? - Svar: Skillnaden blir vem som beskattas för eventuell kapitalvinst.Om ett oskiftat dödsbo säljer sin bostadsrätt till någon som inte är dödsbodelägare är det dödsboet som blir skattepliktiga och ska beskatta för eventuell uppkommen kapitalvinst vid försäljningen. Väljer däremot arvingarna att efter arvsskiftet sälja, så är det istället de två arvingarna som personligen får bära skatteansvaret. Egentligen spelar det inte så stor roll, eftersom skattesatsen vid båda tillfällen är densamma, 22% av kapitalvinsten. (Beräkningen görs genom att det som huvudregel är 30% skatt på kapitalvinster, men det finns något som kallas för "kvotering" vilket gör att skattesatsen endast blir 22% vid en försäljning av bostadsrätt, du kan se mer under 65 kap. 7 § IL samt 46 kap. 18§ IL). Det som skiljer är alltså endast vem som får ta ansvaret för beskattningen. Önskar arvingarna sälja bostadsrätten, så skulle jag rekommendera det genom att göra det genom dödsboet. Ett juridiskt ombud kan då lättare hjälpa till med skatteberäkningen vid arvsskiftet, dödsboet får stå för beskattningen och arvingarna slipper tänka på att deklarera eventuell kapitalvinst i sina egna deklarationer. Fråga 2: Kan man "delskifta" ett dödsbo? - Svar: Ja.Normalt sätt omfattar ett arvsskifte hela kvarlåtenskapen. Men det finns möjlighet att genomföra ett delskifte, eller som det även kallas partiellt skifte beträffande viss egendom. De kan alltså välja att exempelvis skifta kontanter som finns på bankkontot hos den avlidna men välja att behålla annan egendom, såsom en bostadsrätt, oskiftad. Det finns alltså inga formella hinder för att genomföra ett "delskifte" av dödsboet. Hoppas att du har fått svar på din fråga men finner du något oklart i mitt svar är du varmt välkommen att kontakta mig på: johan.hakansson@lawline.seAllt gott och trevlig helg,Med vänliga hälsningar

Häva köp gjort av 16-åring

2017-03-25 i Omyndiga
FRÅGA |Hej! Vår son som är 16 år har gott bakom ryggen på oss föräldrar och beställt en grej på nätet som vi inte godkänt. Han har på eget intiativ köpt och hämtat ut ett trim-avgassystem till sin moped för två dagar sedan, vi har sett kvitto på köpet. När vi uppdagade det hade han redan hunnit provmonterat avgassystemet på sin moped utan vår vetskap, gjort sig av med emballaget som det kom i. Varför vi inte märkte av vår sons köp var för att han monterade av det omgående efter provmonteringen, nackdelen är att vår son startade mopeden när han provade och avgassystemet luktat numera oljeblandad bensin.Vår son som vi nu pratat med ångrar det han gjort. Vi håller håller på att övningsköra med bil med vår son som inte förstod konsekvenserna av sitt agerande, att lämplighetsintyget i att få lov att övningsköra med bil blir indraget, om han blir stoppad i en poliskontroll och det visar sig att vår son kör runt med trimdelar. Nu undrar vi om vi har rätt att lämna tillbaka avgassystemet där det kommer ifrån, att vår son får tillbaka pengarna som han betalt för avgassystemet, fast att emballaget är borta. Vi undrar också om företaget som sålde avgassystemet, har de inte skyldighet att ta reda på hur gammal en person är, innan de säljer olagliga grejor till vederbörande.MvhGary Karlsson
Annie Fällström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som huvudregel gäller att alla under 18 år omyndiga och har inte rätt att ingå avtal, se 9 kap 1 § Föräldrabalken (här). Sådana rättshandlingar är ogiltiga om inte vårdnadshavare eller förmyndare ger sitt samtycke. Samtycket behöver dock inte vara uttryckligt utan kan även grundas i att vårdnadshavarens uppträdande har givit den underåriges avtalspart befogad anledning anta att samtycke förelåg.Om vårdnadshavaren exempelvis låter den underårige ha hand om egna pengar kan den underåriges avtalspart anses berättigad att utgå från att samtycke föreligger, om inte särskilda omständigheter talar däremot. En förutsättning för detta presumerade samtycke är att barnet företagit sådana rättshandlingar som kan anses vara en normal handling för barn i aktuell ålder. Som exempel kan nämnas RH 1988:82 där en 13-årig flickas inköp av ett par stövlar ansågs giltigt då de betalats med barnbidragspengar från modern.I ert fall gäller köpet dock olovliga "trim-delar" och det kan inte, med hänsyn till avtalets föremål, anses föreligga något presumerat samtycke som säljaren kan stödja sig på. Avtalet bör därför vara ogiltigt.Som huvudregel vid ogiltiga avtal gäller att vardera avtalspart ska lämna tillbaka vad han mottagit eller, om det inte kan ske, ersätta dess värde. I detta fall har avgassystemet visserligen monterats och emballaget kastats, men varan finns fortfarande i behåll och beroende på dess skick finns en möjlighet att lämna tillbaka den. Skulle avgassystemet inte gå att lämna tillbaka följer det av 9 kap 7 § Föräldrabalken (här) att er son istället blir ersättningsskyldig för den del av varan som "använts till skäligt underhåll" eller annars har varit honom till nytta. Eftersom det köpta inte är av sådan karaktär har ni alltså en chans att få pengarna tillbaka och slippa betala något för det monterade avgassystemet, om det inte skulle gå att lämna tillbaka.För personer som fyllt 16 år finns dock en rätt att disponera över pengar som denne genom eget arbete intjänat själv, se 9 kap 3 § Föräldrabalken (här). Det framgår inte hur mycket trimdelarna kostat men om er son tjänat in pengarna själv kan han köpa dem utan ert samtycke. Av regeln framgår att ni som förmyndare har möjlighet att omhänderta avgassystemet om det kan anses erforderligt med hänsyn till er sons uppfostran eller välfärd, regeln ger er dock ingen rätt att lämna tillbaka systemet och få pengarna tillbaka.Sammanfattningsvis gäller att säljaren inte har någon skyldighet att undersöka er sons ålder vid försäljningen, men riskerar dock att köpet blir ogiltigt då samtycke inte föreligger. Då köpet avser trim-delar är det svårt att konstatera att varan använts till skäligt underhåll eller varit till nytta, varför någon ersättningsskyldighet för er son ej borde uppstå. Har er son köpt trim-delarna för egna intjänade pengar är avtalet giltigt och ni har ingen möjlighet att få pengarna tillbaka.

Förstod inte innebörden av äktenskapsförordet

2017-03-24 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Ifall man har skrivit på en äktenskapsförord och inte vet om vad det innebär kan man ändra på det?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Äktenskapsförord kan normalt sett endast ändras genom att makarna upprättar ett nytt äktenskapsförord som ersätter det gamla. En av makarna kan inte ensidigt frånträda äktenskapsförordet, utan båda makarna måste skriva under ett nytt och skicka in det till Skatteverket för registrering. När det nya äktenskapsförordet har lämnats in till Skatteverket, upphör det gamla att gälla (7 kap. 3 § äktenskapsbalken).Din fråga gäller dock särskilt situationen som uppkommer när ena maken inte förstod vad äktenskapsförordet innebar. Ett äktenskapsförord är en typ av avtal, och avtal kan bara uppkomma om båda parterna avsåg det. Man brukar säga att det ska finnas en gemensam partsvilja och att avtalet ska tolkas utifrån den. Om ena maken inte förstod vad äktenskapsförordet innebar, så hade han eller hon inte heller någon avsikt att bli bunden av det. Enligt ett sådant resonemang kan man alltså hävda att det aldrig förelegat någon gemensam partsvilja och att äktenskapsförordet därför är ogiltigt.I praktiken har dock domstolarna varit skeptiska till en sådan argumentation. Man anser nämligen att den som skriver under ett äktenskapsförord har en skyldighet att förvissa sig om innehållet i det. Svea hovrätt avgjorde år 2013 ett mål som belyser rättsläget (mål nr T 10319-12, 2013-09-26). I målet ansåg den ena maken att deras äktenskapsförord var ogiltigt eftersom hon inte förstått innebörden av det, men hovrätten avslog hennes yrkanden. Äktenskapsförordet var inte otydligt och det var inte bevisat att maken hade blivit vilseledd på något vis. Därför kunde äktenskapsförordet inte ogiltigförklaras. I det fallet förstod inte maken svenska och kunde därför inte själv läsa villkoren i äktenskapsförordet, men det påverkade inte hovrättens bedömning.Sammanfattningsvis har alltså den som skriver under ett äktenskapsförord en skyldighet att förvissa sig om innehållet i det. Äktenskapsförordet kan inte ogiltigförklaras endast eftersom ena maken inte förstått vad det innebär. Bedömningen kan dock bli en annan om innehållet i äktenskapsförordet var otydligt, eller om någon av makarna har blivit vilseledd till att skriva under det.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Fråga om arvsrätt för syskon till sedan 50 år död make

2017-03-24 i Arvsordning
FRÅGA |Min mans 97-åriga faster har avlidit, hennes make avled redan på 50-60-talet. Inga gemensamma eller särkullsbarn fanns i äktenskapet. Fastern har inte gift om sig eller fått andra barn efter detta.Inga av hennes syskon finns heller i livet endast några barn till syskonen, min man, hans syster och en kusin. Bouppteckningsmannen hävdar nu att fasterns (för länge sedan) avlidna makes syskon har arvsrätt. Kan det verkligen stämma? Det handlar om en hel del pengar.Fastern har dessutom skrivit testamente där någon av fd makens släkt inte nämns alls.Ett syskon till fastern emigrerade till USA för länge sen (avliden nu) - hans son går inte att få kontakt med. Ingen vet var den personen finns. idag
Karl Montelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du skriver att fastern hade upprättat ett testamente. Genom att göra det kan man frångå den legala arvsordning som stadgas i ärvdabalken (ÄB), men undantag till egna barns rätt till laglott (ÄB 7 kap 1 §). Som jag förstår din fråga hade fastern inga barn, och då ska kvarlåtenskapen fördelas helt enligt testamentet där den avlidna makens släkt inte nämns alls. Om inget testamente hade funnits skulle barnen till fasterns syskon ha fått dela på hela arvet, vilket jag uppfattar som din man och hans syster (ÄB 2 kap. 2 §). Som jag bedömer situationen har bouppteckningsmannen ingen grund för sitt påstående att den avlidne makens syskon har arvsrätt.Med vänliga hälsningar,

När gallras uppgifter om misshandel ur belastningsregistret?

2017-03-25 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Dömd för misshandel ! Hur länge finns prick i registret? Har bet böter
Sara Bengtsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga återfinns i lagen (1998:620) om belastningsregister (BRL). I 1 § BRL https://lagen.nu/1998:620#P1S1 står det att polismyndigheten ska föra ett belastningsregister. Av 3 § BRL https://lagen.nu/1998:620#P3S1 framgår vad registret ska innehålla uppgifter om. Detta är bl.a. uppgifter om den som genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har ålagts påföljd för brott. Eftersom du är dömd för misshandel så finns det därför uppgifter om detta i ditt belastningsregister. Enligt 9 § BRL https://lagen.nu/1998:620#P9S1 har enskild rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig själv. Dessa uppgifter ska på begäran lämnas ut utan avgift en gång per kalenderår. Du kan således begära ut ditt belastningsregister gratis en gång per år för att kolla vad som står där om dig. Frågan om när uppgifterna, om den misshandel som du är dömd för, kommer att gallras ur registret beror på vilken påföljd du fick i din dom samt om du var under 18 vid tidpunkten för brottet. Du skriver i din fråga att du har betalat böter. Om det är så att du endast fick böter som påföljd kommer uppgifterna enligt 17 § 9 p. BRL https://lagen.nu/1998:620#P17S1 att försvinna ur registret fem år efter domen. Om det istället är så att du t.ex. fick villkorlig dom förenat med dagsböter så gallras uppgifterna enligt 17 § 4 p. a BRL https://lagen.nu/1998:620#P17S1 tio år efter domen, eller fem år efter domen om du var under 18 år vid tidpunkten för brottet enligt 17 § 4 p. b BRL https://lagen.nu/1998:620#P17S1 . Om du vill veta mer om detta kan du gå in och läsa i de lagrum som jag hänvisat till eller på polisens hemsida där de skriver om hur länge uppgifter finns kvar i belastningsregistret, se här. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Kan systematiskt snatteri bedömas som stöld?

2017-03-24 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej, mina kompisar snattar nästan var dag. Jag undrade om hur många ggr man måste snatta för att det ska räknas som stöld. Vi pratade om det i skolan för några år sedan så jag kommer inte ihåg.
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till lawline med din fråga! Att någon snattat många gånger kan inte ligga till grund för att bedöma handlandet som stöld, i enlighet med ett rättsfall från Högsta domstolen. I fallet hade två flickor snattat varor i olika butiker, men det systematiska handlandet kunde inte ligga till grund för att bedöma detta som stöld enligt HD (NJA 2006 s. 524 om du vill läsa mer). Vid bedömningen om handlandet är snatteri eller stöld ska man ta hänsyn till värdet på föremålet som stjäls och sättet det stjäls på (t.e.x. om man använder särskilda verktyg för att plocka bort larm eller använder väskor som gör att larm inte utlöser). Man ska även vid bedömningen ta hänsyn till om tillgreppen är organiserade. Det faktum att någon snattar ofta kan istället ligga till grund för strängare straff, brottsbalken 29:2 och 29:4. Det kan också vara ett skäl för rätten att döma personen till fängelse, brottsbalken 30:4 2st. Rättsläget är dock osäkert, och det förekommer många debatter kring att systematiskt snatteri bör bedömas som stöld. Hoppas du fått svar på din fråga!

Låtsades ringa från Arbetsmiljöverket – Straffbart?

2017-03-24 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Det gäller en väldigt omogen handling jag gjorde nyligen. Min kompis slutade jobba på ett företag som han inte gillade, så vi bestämde oss för att jävlas lite med dem. Jag skulle låtsas ringa från arbetsmiljöverket och säga att en person som tidigare jobbat på företaget (inte min kompis utan hans f.d kollega) anmält dem för dåliga arbetsförhållanden. Jag skrev ett manus som verkade trovärdigt och ringde och pratade med chefen. Vi sa att den här personen sagt att det var dåliga arbetsförhållanden på kontoret och att han blev dåligt behandlad. Chefen tyckte att det lät konstigt, han var väldigt förvånad, och undrade förstås vad det handlade om. Jag sa att vi inte kan ta det över telefon utan att vi kommer berätta mer under inspektionen. Jag sa att vi skulle höra av oss en vecka innan inspektionen. Chefen var tillmötesgående och sa att vi var välkomna och han skulle åka hit från en annan stad där han satt. Insåg senare att det var ett väldigt oschysst skämt, både mot företaget och mot personen vi sa hade anmält. Dessutom såg jag att det är brottsligt att utge sig vara en myndighetsperson. Jag ringde tillbaka och sa att det var ett omoget skämt (det var en annan person som svarade). Min fråga är om jag kan straffas för att ha gjort detta? Är det brottsligt mot företaget eller den f.d anställda trots att jag sagt att det var ett skämt. jag ringde med dolt som sagt men Tele2 skulle förstås kunna spåra numret. Skäms som fan men gjort är gjort. Tack på förhand!
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att utge sig för att arbeta på en myndighet kan i vissa fall vara straffbart. Brottet ifråga kallas föregivande av allmän ställning och regleras i 17 kap. 15 § brottsbalken. Den straffbara gärningen kan bestå i att man obehörigen utger sig för att utöva myndighet, eller att man obehörigen bär ett tjänstetecken, exempelvis uniform. Du har inte burit något tjänstetecken, så frågan i ditt fall är om du har utgett dig för att utöva myndighet.Den första följdfrågan som uppstår är förstås vad som egentligen avses med att utöva myndighet. Begreppet myndighetsutövning är en samlingsterm för olika typer av beslut och åtgärder som är ett uttryck för samhällets maktbefogenheter och som medför rättsliga verkningar för enskilda personer i enlighet med offentligrättsliga regler. Några exempel på personer som utövar myndighet är en polisman som kroppsvisiterar en brottsmisstänkt, en universitetslektor som examinerar en student, en besiktningstekniker som belägger en bil med körförbud eller en handläggare på försäkringskassan som bifaller en ansökan om sjukpenning.Arbetsmiljöverket har ansvar för att utöva tillsyn över svenska arbetsmiljöer och se till att arbetsgivarna rättar sig efter arbetsmiljölagstiftningen. För att kunna utöva den tillsynen har arbetsmiljöverket rätt att få tillträde till arbetsplatser för att göra undersökningar. Om det behövs, kan arbetsmiljöverket till och med ta hjälp av polisen för att bereda sig tillträde till en arbetsplats (7 kap. 5 § arbetsmiljölagen). Detta är en offentligrättslig maktbefogenhet som är att anse som myndighetsutövning.I telefonsamtalet påstod du att du skulle göra en arbetsmiljöinspektion på företaget. Du har därmed utgett dig för att utöva myndighet och således gjort dig skyldig till brottet föregivande av allmän ställning.Straffskalan för föregivande av allmän ställning är böter eller fängelse i högst sex månader. En strängare straffskala gäller om brottet är att anse som grovt, men det kan det knappast anses vara i ditt fall. I och med att du har informerat företaget om att samtalet inte var äkta, har troligtvis ingen nämnvärd skada hunnit ske. Min bedömning är därför att brottet skulle bedömas som relativt lindrigt i ditt fall. Om polisen skulle utreda samtalet och åtal skulle väckas, vilket jag inte tror är särskilt sannolikt, skulle straffet förmodligen bli böter.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Vem ärver avlidet särkullbarns arvslott?

2017-03-24 i Arvsordning
FRÅGA |Vem ärver min make? Min man har två barn från tidigare förhållande, varav det ena barnet är avlidet och saknade egna barn. Vi har sedan två gemensamma barn. Min fråga är vem som egentligen ärver det avlidna barnets del? Det avlidna barnets andra förälder lever.
Annie Karlsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar att utgå från att din man inte har upprättat något testamente. Reglerna om arv hittar du i Ärvdabalken (ÄB).Barn från tidigare förhållande brukar kallas för särkullbarn, och de är i detta fall precis som era gemensamma barn din mans närmsta arvingar - s.k. bröstarvingar. Det innebär att alla fyra barnen befinner sig i det som kallas den 1:a arvsklassen och därmed får ärva först, 2 kap 1 §, 1st ÄB. Alla barnen ska dela lika på arvet, 2 kap 1 §, 2st ÄB. Nu har emellertid ett av särkullbarnen avlidit, och har inte några egna avkomlingar. Så länge det fortfarande finns arvingar kvar i den 1:a arvsklassen ska dessa dela lika på arvet, vilket innebär att de tre återstående barnen får dela lika på det avlidna särkullbarnets arvslott. Det hela kan illustreras genom ett exempel. Säg att din makes kvarlåtenskap uppgår till 100 000 kr. Hans fyra barn ska alltså få 25 000 kr var. Eftersom ett särkullbarn har avlidit och inte har några egna avkomlingar får de tre andra barnen dela lika på de 25 000 kr som särkullbarnet skulle ärvt. Delar vi 25 000 på tre får varje återstående barn ytterligare ca 8 300 kr, vilket ger dem totalt 33 300 kr vardera (25 000 + 8 300). Du som maka ärver hela kvarlåtenskapen med försteg framför era gemensamma barn, 3 kap 1 § ÄB. Era gemensamma barn får alltså inte ut arvet efter deras far direkt, utan först när du dör, 3 kap 2 § ÄB. När det gäller särkullbarnet som finns kvar kan denne däremot välja att plocka ut sitt arv direkt, och behöver alltså inte vänta tills du dör, 3 kap 1 § ÄB.Sammanfattningsvis kan det konstateras att eftersom det avlidna särkullbarnet inte har några egna avkomlingar ska de tre återstående barnen dela lika på dennes lott. Eftersom du var gift med din man ärver du hela hans kvarlåtenskap framför era gemensamma barn, men särkullbarnet som finns kvar kan välja att ta ut sitt arv direkt. Det avlidna särkullbarnets andra förälder har ingen arvsrätt alls eftersom hen inte längre var gift med pappan. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,