Säga upp tidsbegränsat anställd

2017-11-17 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |HUR SKA ETT BESKED OM UPPSÄGNING PGA ARBETSBRIST SE UT?Arbetstagaren har skrivit ett Enskilt Anställningsavtal med Arbetsgivaren där båda parter kommit överens om att Ingen Uppsägningstid ska gällaAnställningen ska upphöra 2018-05-31Vad ska "UPPSÄGNINGSDATUM" vara ?"SISTA ANSTÄLLNINGSDAG" blir det 2018-05-31?"BESKED OM NÄR UPPSÄGNINGEN ÄR MOTTAGEN" Spelar det någon roll i och med att Ingen Uppsägningstid ska gälla?Om arbetstagare är föräldraledig vid uppsägningen. Har det någon betydelse/inverkan i detta fall?
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår det som att arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om en tidsbegränsad anställning, en så kallad allmän visstidsanställning. Dessa nämns 4-5 § lagen om anställningsskydd (LAS). Anställningen ska upphöra den 31 maj 2018 utan någon förevarande uppsägningstid. Det är viktigt att påpeka att en tidsbegränsad anställning som den här inte kan upphöra i förtid om inte arbetstagaren grovt åsidosatt sina skyldigheter och blir avskedad.I LAS nämns uppsägningstid i 11 §, men det gäller enbart tillsvidareanställningar. I 4 § 2 st ser vi att "en tidsbegränsad anställning upphör utan föregående uppsägning vid anställningstidens utgång". Det krävs med andra ord inte att någon uppsägningstid iakttas. Däremot ska ett besked lämnas till den som är visstidsanställd om att anställningen inte kommer att fortsätta efter det datum då anställningen upphör minst en månad i förväg, 15 §. Det gäller dock endast om arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren mer än tolv månader under de senaste tre åren. Om arbetstagaren har varit anställd mer än tolv månader och besked inte lämnas kan arbetstagaren kräva skadestånd enligt 38 §. En person med tidsbegränsad anställning behöver alltså inte ges besked om uppsägning. Man behöver inte fylla i några uppsägningsdatum eller sista anställningsdagar. Om personen har varit anställd mer än 12 månader ska dock ett skriftligt besked lämnas senast en månad i förväg. Hur ett sådant besked ska se ut framgår av 15-17 §. Eftersom det rör sig om en tidsbegränsad anställning spelar inte föräldraledighet någon roll (vilket det hade gjort om det rört en tillsvidareanställning, 11 § 8 st). Hoppas du har fått svar på din fråga! Om jag har tolkat omständigheterna fel så får du gärna återkomma i kommentarsfältet så ska jag försöka ge ett tydligare svar. Med vänliga hälsningar,

Två olika beslut från myndighet

2017-11-17 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej!Om en person får ett muntligt besked om beviljad sjukersättning för att sedan få ett annat beslut där man får avslag. Gäller det första muntliga beslutet enligt lagen om gynnande beslut?Försäkringskassan säger att ett muntligt beslut inte gäller i detta fall pga att beslutet lämnats på ett servicekontor av en person som inte har rätt att ta beslut. FK menar även att beslutet inte var taget när beslutet om bifall lämnades. Vi fick även en skriftlig anteckning av personen på servicekontoret om att FK beviljat sjukersättning. Så vi fick både muntligt och skriftligt besked om att sjukersättning beviljats. Man ska väl inte drabbas så här för att FK säger att deras personal gjort fel? Ett meddelande om beslut om att sjukersättning är beviljad borde väl gälla även om FK säger att deras personal gjort fel?Vad än FK har för skäl så fick personen ett muntligt besked om att sjukersättning beviljats. Kan FK verkligen få lämna beslut hit och dit när det gäller en sådan här viktig fråga? Mvh
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Myndigheter kan själva bestämma om de ska meddela beslut muntligt eller skriftligt. De beslut som meddelas muntligt är lika mycket värda som de besluten som meddelas skriftligt.I det här fallet har du först blivit muntligt meddelad av Försäkringskassan att du har beviljats sjukersättning. Eftersom det rör sig om ett gynnande beslut så ska naturligtvis detta beslut gälla. Det muntliga beslutet måste dock meddelas av en person som är behörig att fatta beslut, exempelvis en handläggare vid försäkringskassan. De personer som arbetar på servicekontoren är oftast inte handläggare och har därför ingen rätt att fatta beslut. Om du däremot har en skriftlig anteckning som anger att du har beviljats sjukersättning så bör du visa upp denna anteckning för försäkringskassan och be dem att förklara sig. Ifall denna anteckning har skrivits av en person som inte är behörig att fatta beslut så kommer denna anteckning inte att ha någon verkan.Huvudregeln är alltså att det beslutet som har meddelats först är bindande. Det första beslutet var gynnande och det andra beslutet var sämre än det första. Gynnande beslut får inte ändras till något sämre beslut. Det skulle endast vara tillåtet att meddela ett sämre beslut ifall det första beslutet exempelvis fattats på felaktiga grunder eller av en obehörig person.Om du vill så skulle du skulle kunna överklaga försäkringskassans beslut eller eventuellt vända dig till förvaltningsrätten.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Formkrav för köp av bostadsrätt

2017-11-17 i Bostadsrätt
FRÅGA |Vad är kravet när man skall köpa bostadsrätt, vad gäller övre åldersgräns.Aktuellt är att det börjar bli för många äldre människor i vår förening redan när man efterfrågar om att hyra. många förfrågningar har vi från allt från +90 åringar
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ett köp av en bostadsrätt ska vara giltigt ska det upprättas skriftligt och skrivas under av säljaren och köparen. Köpehandlingen ska innehålla uppgifter om vilken lägenhet som köpet avser samt lägenhetens pris (6 kap. 4 § bostadsrättslagen (BRL)).En bostadsrätt får även endast upplåtas till en köpare som är medlem i bostadsrättsföreningen (1 kap. 3 § BRL). Om köparen vägras medlemskap i bostadsrättsföreningen anses köpet ogiltigt (6 kap. 5 § BRL). Fråga om att anta en medlem i bostadsrättsförening ska avgöras av föreningens styrelse med hänsyn till bland annat de villkor för medlemskap som anges i föreningens stadgar (2 kap. 1 § BRL). Den som har köpt en bostadsrätt får dock inte vägras inträde i bostadsrättsföreningen om de villkor för medlemskap som anges i stadgarna är uppfyllda och föreningen skäligen bör godta köparen som bostadsrättshavare (2 kap. 3 § BRL)Som svar på din fråga anges det inte i lagen någon övre åldersgräns för att köpa en bostadsrätt. Att en köpare är runt 90 år borde inte heller ses som ett godtagbart skäl till att neka medlemskap i en bostadsrättsförening.Med vänliga hälsningar

Bestrid faktura från hantverkare

2017-11-17 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej. En muntligt överenskommelse med snickare ang pris på arbete har gjorts. Vid faktureringen tillkommer en kostnad för inhyrd entreprenör som snickaren ansåg sig måsta ta in, utan förfrågan till mej som kund. Har ett SMS där snickaren påstår sig ha "missat" en grej vid syn innan prisuppgift gavs till mej.Fråga: Har jag rätt att bestrida fakturan som är högre än det överenskomna priset?Med vänlig hälsning
Erik Johansson |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Utgångspunkten är att avtalat pris gäller. Kan det inte bevisas att avtal träffats om visst pris gäller istället att skäligt pris ska betalas. Den är den som påstår att priset har avtalats som också har att bevisa detta. i vissa fall kan en näringsidkare ha rätt till pristillägg, men då måste näringsidkaren påtala att priset kan komma att öka, i förhand för konsumenten så denne kan ta ställning i frågan. 38 §, 8 § KtjLFöljande gäller alltså i ditt fall:– Det pris ni har kommit överens om gäller som utgångspunkt– kan du inte bevisa att ni har träffat en överenskommelse så riskerar du aldrig att behöva betala mer än skäligt pris– att näringsidkaren "missat" en grej är inget som du i det här fallet ska behöva bära risken för. Hoppas du fått svar på din frågaMed vänlig hälsning

Inseminationsgivares rätt till fastställelse av faderskap och vårdnad?

2017-11-17 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej.Jag är gravid efter många försök via heminsemination som en vän/kollega har ställt upp på. Vi har försökt i ca 9 månader och äntligen lyckades det. Han är pensionär och har sex barn sedan tidigare och två har han aldrig träffat, en är adopterad och en biologisk är bortadopterad och de övriga två har brytit kontakten med honom. Vi har alltid varit överens om att han inte skulle anta en papparoll utan jag skulle bli ensamstående med egen vårdnad. Nu vill han skrivas som pappa i papperna och ha delad vårdnad, kan jag neka honom det lagligt? Jag har inga problem med att de skulle umgås men vill absolut inte ha delad vårdnad med honom.Vill väldigt gärna ha svar! Tack :)
Mathilda Rova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om insemination hittar du i 6 kap i lagen om genetisk integritet. När det kommer till just faderskap och vårdnad om ett barn regleras detta i Föräldrabalken (FB). För att spermadonatorn skulle kunna bli fastställd som fader till barnet krävs att en talan väcks om det enligt FB 3 kap. 5 §. Dock är det enbart barnet som kan väcka en talan om det. Det innebär att barnet själv eller någon av föräldrarna i egenskap av ställföreträdare får väcka talan. Spermadonatorn kan därför inte väcka talan för att fastställas som pappa till barnet. Således kommer du på den vägen vara skyddad från att donatorn försöker förklaras pappa till barnet. Då du inte är gift när barnet föds kommer du automatiskt få ensam vårdnad. Om nu faderskapet senare fastställs innebär det inte automatiskt att fadern har rätt till vårdnad om barnet. Mannen kan när han blivit registrerad som rättslig fader av socialtjänsten föra talan om att domstolen förordna om gemensam vårdnad. När det gäller vårdnad om barn, boende och umgänge så är det barnets bästa som särskild vikt ska fästas vid, speciellt behovet av nära och god kontakt med båda föräldrarna. Det är en bedömningsfråga för domstolen av huruvida ni kommer att kunna samarbeta i frågor som rör barnet. Kommer domstolen fram till att ni verkligen inte kan samarbeta, det krävs ganska stora problem för detta, kommer domstolen ge den av er som är bäst lämpad vårdnaden. Denna person kommer troligtvis, utan att veta något om era livsförhållanden vilket starkt påverkar, vara du som mor och befintlig vårdnadshavare.Med vänliga hälsningar,

Samägd fastighet – går det tvinga fram försäljning?

2017-11-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Min man och hans två bröder äger tillsammans en stuga, 1/3 var. Min man vill bli utköpt men de övriga bröderna ställer massa orimliga krav. De vill att min man, innan köpet har blivit klart, ska betala för drift men inte ha tillgång till stugan. De är inte heller överens om priset. Kan min man, själv, bestämma att stugan ska säljas på exekutiv auktion eller vilka regler gäller. Det finns inga avtal eller skrivelser ang stugan.Tacksam svar!
Erik Johansson |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Det bästa och enklaste är naturligtvis att bröderna försöker komma överens. Går inte detta och din man vill sälja stugan så kan han använda sig av reglerna i samäganderättslagen Lagen föreskriver att när två eller fler personer gemensamt äger en fastighet så är utgångspunkten att beslut fattas tillsammans och i samförstånd. 2 § samäganderättslagenKan delägarna av fastigheten inte enas så är det möjligt att vända sig till den lokala tingsrätt där fastigheten är belägen. Tingsrätten utser då en förvaltare som kan hjälpa till att medla och sköta annat praktiskt beträffande fastigheten. 3 § samäganderättslagenKvarstår problem även efter medlingsförsöken går det att tvinga fram en försäljning genom att fastigheten säljs på offentlig auktion. Detta är endast möjligt ifall annat inte har avtalats mellan delägarna. Så verkar dock inte vara fallet i din fråga. 6 § samäganderättslagenEn offentlig auktion ska hållas så snart det är möjligt. 10 § samäganderättslagenHoppas du svar på din fråga och att det löser sig i ert fall. Om du vill ha mer hjälp, t.ex. genom att sätta igång ett förfarande som jag beskriver ovan, så går det bra att vända sig till info@lawline.seMed vänlig hälsning

Vad blir straffet för ringa stöld från butik?

2017-11-17 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |HejJag blev tagen för vad polisen kallade för ringa stöld, hade tagit ca 850 kr från en butik och 630 kr från en Annan butik. Allt gick fort och fick lite av en blackout medans jag gjorde det, nån typ av impuls kom upp och jag kunde inte stoppa den, något jag går på terapi för har problem med det i andra samanhang i vardagen.Vad kommer hända? Dem sa böter men kollar runt och ser mest folk som säger att de blir fängelse.Detta har bara hänt 1 gång och är rädd att mina föräldrar kommer se de brevet som skickas hem.Är 19 år och bor fortfarande hemma, har det redan jobbigt hemma och funderar mycket på fall det är värt att leva under dem omsättningarna jag har hemma så om dem ser brevet är jag rädd att de kommer gå utför. Vad kommer hända och vad ska jag göra
Cecilia Lenman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ringa stöld (som tidigare benämndes snatteri) är den mindre allvarliga varianten av stöld (8 kap. 2 § brottsbalken). Gränsdragningen mellan ringa stöld och stöld baseras vid butiksstöld huvudsakligen på värdet av det som tillgripits och gränsen är enligt praxis 1000 kr. Högsta domstolen har i ett rättsfall (NJA 2006 s. 524) uttalat att även om det sammantagna värdet av butikstillgrepp i en serie tillgrepp avsåg värden till ett belopp som översteg snatterigränsen är detta inte tillräcklig för att tillgreppen ska rubriceras som stöld. Eftersom värdet av det du tillgrep vid var och en av tillgreppen inte översteg 1000 kr är det brottet ringa stöld som kan komma ifråga.Straffskalan för ringa stöld är böter eller fängelse i högst sex månader. Det är dock klart vanligast med ett bötesstraff och risken för att du ska dömas till fängelse är enligt min bedömning liten, eftersom jag utgår från att du inte dömts för liknande brott tidigare.Eftersom du är över 18 år ska polisen inte kontakta dina föräldrar. Däremot är det troligt att du kommer att få ett brev hem, antingen angående ett strafföreläggande eller, om åklagaren väljer att väcka åtal, en kallelse till rättegång.Om du får en blankett angående strafföreläggande kan du enligt Åklagarmyndigheten välja att godkänna eller inte godkänna föreläggandet. I brevet som följer med föreläggandet står det vilket datum som du senast måste svara. I svaret anger du om du godkänner eller bestrider föreläggandet. Om du inte svarar kan åklagaren komma att istället väcka åtal vid tingsrätten. Det enklaste sättet att godkänna föreläggandet är att betala hela det belopp som står på det bifogade inbetalningskortet. Du behöver då inte skriva under något godkännande, eftersom föreläggandet är godkänt genom betalningen.Om du istället får en kallelse till rättegång ska du skriva under denna och skicka tillbaka med svarspost. Utfärdas ett strafföreläggande eller om du döms för snatteri kommer detta att antecknas i belastningsregistret. Hur länge du finns med där beror på vilken påföljden blir.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Skulder vid bodelning

2017-11-17 i Bodelning
FRÅGA |När man ska skiljas efter 1.5 år och jag har lån på Nordea sen innan! Jag lånade 50000kr till åt honom för han stod hos kronofogden och ville bli av med lånen?
Marcus Anstrin |Hej och tack för att ni vänder er med er fråga till Lawline!Vid skiljsmässa ska bodelning göras. Skulderna kommer att beaktas vid bodelningen enligt nedan.Enligt Äktenskapsbalken 9:1 ska, när makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning, när ett äktenskap upplöses. Bodelning behövs dock inte, om makarna har endast enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken. Det råder även avtalsfrihet vid äktenskapsskillnad vilket innebär att man får avtala vilken egendom som ska tillfalla vilken make. Vid det fall man ej kommer överens om en bodelning, skall domstolen på ansökan av make förordna någon att vara bodelningsförrättare, ÄktB 17:1. Denne kommer att göra en bodelning med utgångspunkt i hur egendomsförhållandena var vid talan om äktenskapsskillnad väcktes, ÄktB 9:2 - detta kallas för kritisk tidpunkt. Man ska då beakta och räkna med både tillgångar och skullder, som därefter räknas ihop och delas lika mellan makarna, enligt huvudregeln. Vid äktenskapsskillnad ska skulder räknas av från en makes giftorättsgods i den omfattning detta räcker. Då skulderna härleds till makens enskilda egendom ska dessa dock täckas med enskild egendom. Vid det fall att makens enskilda egendom inte räcker till ska maken få vidare täckning ur sitt giftorättsgods. Detta är sedermera, med utgångspunkt av den kritiska tidpunkten.Vid skiljsmässa ska samtliga skulder från båda makarna tas i beaktning vid bodelningen.Hoppas att svaret hjälpte dig, ha en fortsatt trevlig dag!