Olovligt förfogande - tillvägagångssätt när utlånad egendom inte lämnas tillbaka

2017-05-27 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Jag var tvungen att byta boende i november och under tre dagar var man bostadslös tills man fick tillgång till sitt nya boende. Hade då katter som en gammal vän fick passa. Men denne vägrar återlämna dessa och har kämpat för dem i över ett halvår. Vi bor inte på samma ort och har själv ej körkort. Därför gjorde vi upp en deal att han skulle komma med katterna helgen efter. Men detta var nu över ett halvår sedan. Jag har ägarbevis på katten, är det lönt att anmäla detta och kommer man återfå sin katt? Att åka dit och hämta den med hjälp av skjuts fungerar ju enbart om personen i fråga öppnar dörren och ger mig katten. Ej så man kan klampa in och ta den utan hans tillåtelse. Vänlig hälsning, M
Alexandra Lantz |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. Din fråga berör ett potentiellt brott, och finns därför reglerad i Brottsbalken (BrB). Med hänvisning till de uppgifter som du har lämnat i din fråga, ingick du och vännen ett muntlig avtal, när ni kom överens om att vännen skulle få passa dina katter. Då avtalet inte på något sätt verkar ha omfattat att din vän under några omständigheter skulle kunna få behålla dina katter permanent, är din vän skyldig att lämna tillbaka katterna till dig. Gör han inte det, kan hans beteende ses som ett olovligt förfogande enligt BrB 10:4. Med utgångspunkt i de omständigheter som du har angivit om ditt fall, verkar ni i er överenskommelse inte ha reglerat hur katterna ska lämnas tillbaka. Du bör därför rimligtvis inte kunna kräva att din vän ska återlämna katterna genom att köra hem dessa till dig. Detta oavsett om han skulle ha körkort och således ha lättare att ta sig till dig. Din väns återlämningsskyldighet bör däremot omfatta att han inte får försöka hindra dig från att hämta hem katternaMed detta sagt, bör det nämnas att det aldrig är lagligt för dig att på eget bevåg gå in i din väns hus för att på eget bevåg ta tillbaka dina katter utan din väns samtycke. Skulle du göra detta kan du göra dig skyldig till både hemfridsbrott (BrB 4:6), samt till självtäkt (BrB 8:9). I din situation rekommenderar jag istället att du först och främst än en gång uppmanar din vän att hålla katterna tillgängliga för dig att hämta hem. Förklara för vännen att eran överenskommelse inte omfattade att han skulle få behålla katterna och att han juridiskt sett är skyldig att utlämna dessa till dig. Skulle din vän trots detta vägra att lämna tillbaka katterna, har du möjlighet att vända dig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om sk särskild handräckning. Du kan läsa mer om särskild handräckning HÄR. Begär du handräckning, kan du åberopa de ägarbevis du har för katterna. För att få igenom en handräckning måste nämligen du som sökande kunna bevisa att katterna är dina. Andra bevis du skulle kunna använda är t ex foton. Slutligen, skulle du vilja kan du polisanmäla din vän för olovligt förfogande om han fortsättningsvis vägrar att lämna tillbaka katterna. Även i detta fall måste du kunna bevisa att katterna är dina och för att din vän ska kunna dömas krävs det dessutom att det i rätten kan bevisas att han försökt undanhålla katterna från dig med mening. Jag rekommenderar dig därför att först pröva de två ovanstående alternativen innan du överväger en polisanmälan.Jag hoppats att detta har givit svar på din fråga, och om du undrar över något mer är du välkommen att skicka in en fråga till oss igen. Vänligen,

Ansvarsgrunderna för skadestånd

2017-05-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag undrar om jag är berättigad till ett skadestånd? Jag undrar vad ansvarsgrunderna är för ett skadestånd samt vilka förutsättningar som krävs för att ett skadestånd ska ske ut ifrån dem? När jag läser om skadestånd så står det nästan alltid något om dolus eller culpa.. vad är det för något?
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Skadeståndsansvar kan endast uppkomma under förutsättning att var och en av de ansvarsgrunderna som i ett särskilt fall uppställs kan anses uppfyllda. Så snart någon av gällande ansvarsgrunderna inte kan anses uppfyllda kan skadeståndsutredningen sålunda avslutas med slutsatsen att skadeståndsansvar ej föreligger.För att du ska anses vara berättigad till skadestånd så måste du ha lidit en skada.- Denna skada ska ha uppkommit genom en aktiv handling som skadevållaren företagit eller genom ansvarsgrundande passivitet från skadevållarens sida.- Det måste även finnas ett orsakssamband mellan skadan och skadevållarens handling eller ansvarsgrundande passivitet.- Skadevållaren får heller inte ha handlat under en ansvarsfrihetsgrund, dvs, under exempelvis nödvärn, nöd, samtycke eller liknande.Den svenska skadeståndsrätten erkänner fyra olika skador:- Personskada,- Sakskada,- Ren förmögenhetsskada och- Kränkning.Dolus och culpa (latin) är två begrepp som brukar användas inom skadeståndsrätten när man talar om hur en skada har uppkommit. Dolus innebär uppsåt/avsikt. Dvs. att man har haft avsikt att ta sönder eller skada någon. Culpa innebär oaktsamhet/vårdslöshet. Dvs. att man har råkat ta sönder eller skada någon pga. att man varit klumpig eller inte tillräckligt uppmärksam eller försiktig. Man ska alltså konstatera ifall skadan har uppkommit genom uppsåt eller vårdslöshet.Alla skador behöver inte ha uppkommit genom uppsåt eller vårdslöshet. I vissa fall gäller ett strikt ansvar för skadevållaren. När strikt ansvar gäller så brukar uppsåt eller vårdslöshet inte spela någon roll. Hund- och kattägare har exempelvis strikt ansvar över de skador som deras husdjur orsakar. Det måste anges specifikt i någon lag ifall strikt ansvar gäller. I detta fall så anges det strikta ansvaret för hund- och kattägare genom 19 § i lagen om tillsyn över hundar och katter.När man har konstaterat att det föreligger en skada som har uppkommit så bör man även kunna nämna vilken skadetyp det rör sig om. Dvs. är det en personskada, sakskada, ren förmögenhetsskada eller kränkning? Man måste kunna nämna vilken skadetyp det rör sig om eftersom förutsättningarna som måste vara uppfyllda för skadeståndsansvar är olika för olika skadetyper. Det framgår dock inte av din fråga specifikt vad som har hänt och vilken typ av skada du har lidit.Personskada enligt skadeståndslagen 2 kap 1 §Är en fysisk eller psykisk skada som uppstår på människokroppen. Exempelvis utslagna tänder, brutet ben, depression, chocktillstånd. Skadeståndet ska inte bara täcka den fysiska eller psykiska skadan. Skadeståndet ska även täcka alla ekonomiska kostnader som uppkommer pga. den fysiska eller psykiska skadan på människokroppen. Exempelvis transport till och från sjukhus, sjukhusbesök, medicin, inkomstförluster pga. frånvaro från jobb.Sakskada enligt skadeståndslagen 2 kap 1 §Är en fysisk skada som uppkommer på fast eller lös egendom. Exempelvis nedbrunna byggnader, krossade fönsterrutor, repor på bilar, förgiftade djur, stulna pengar. Även estetiska skador som inte försämrar egendomens brukbarhet och förlust av egendom (permanent eller tillfälligt) är sakskador. Skadeståndet ska täcka kostnader som uppstår pga. sakskadan. Exempelvis reparationskostnader, transportkostnader, driftstopp i verksamheten.Ren förmögenhetsskada enligt skadeståndslagen 1 kap 2 § och 2 kap 2 §Är en ekonomisk skada som inte beror på eller uppstår i samband med personskada eller sakskada. Ren förmögenhetsskada är en fristående ekonomisk skada. Ex. på rena förmögenhetsskador är försämrat rörelseresultat, inkomstförluster, bedrägerier eller andra kostnader som av någon anledning uppkommer utan att någon drabbats av skada på person eller sak.Kränkning enligt skadeståndslagen 2 kap 3 §Detta begrepp är i skadeståndslagen omfattande och svårfångat. En kränkning är en känsla eller känslor som uppstår hos en människa pga. en annan persons handlande eller underlåtenhet. Det handlar om negativa känslor som exempelvis rädsla, förnedring, skam, obehag. Kränkningar kan förekomma vid allvarliga brott som misshandel eller sexualbrott men även i det vardagliga livet.- Vid personskada så måste skadan ha uppkommit genom uppsåt eller vårdslöshet.- Vid sakskada så måste skadan ha uppkommit genom uppsåt eller vårdslöshet.- Vid ren förmögenhetsskada så måste skadan ha uppkommit genom ett brott (exempelvis bedrägeri).- Vid kränkning så måste skadan ha uppkommit genom ett brott som varit riktad mot en person eller dennes frihet, frid eller ära. För att det ska vara möjligt att göra en skadeståndutredning måste det finnas minst ett presumtivt ansvarssubjekt. Det måste vara möjligt att utpeka ett presumtivt ansvarssubjekt, dvs. någon/några (fysiska eller juridiska personer) som är tänkbara misstänkta ansvariga för skadan. Om ett presumtivt ansvarssubjekt inte finns läggs skadeståndsutredningen ner eftersom skadeståndsansvaret inte kan riktas mot någon ansvarig.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Äktenskapsskillnad (Skilsmässa) när ingen make är folkbokförd i Sverige

2017-05-26 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Kan vi skiljas i Sverige är svenska medborgare men folkbokförda på Malta?
Alexandra Lantz |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Din fråga som handlar om äktenskapsskillnad (skilsmässa) finns reglerad i Äktenskapsbalkens (ÄB) femte kapitel. Enligt ÄB 5:1 har två makar som är överens om att skiljas rätt till detta. Om någon av makarna begär det, ska dock en betänketid på minst sex månader först löpa innan skilsmässan kan gå igenom. En betänketid ska även löpa för det fall att någon av makarna bor tillsammans med ett barn under 16 år som står under den makens vårdnad. För det fallet att endast en av makarna skulle vilja skiljas, har den maken rätt att ta ut skilsmässa, men då först också efter att betänketid löpt (ÄB 5:2). Med hänvisning till vad som anges i lagen, finns det alltså inga hinder för den som vill skiljas att i slutändan få igenom en äktenskapsskillnad. Den enda tröskeln som lagen ställer upp för vissa situationer är kravet på betänketid. Betänketiden kan dock inte mot någon av makarnas vilja sätta stopp för en skilsmässa, utan endast skjuta upp en sådan. I din situation innebär detta således att faktumet att du och din make är folkbokförda på Malta inte berövar er möjligheten att skiljas i Sverige. För att påbörja er skilsmässa, måste en ansökan om äktenskapsskillnad ges in till domstolen. Eftersom ingen av er är folkbokförda i Sverige, ska ansökan ges in till Stockholms tingsrätt (var dock någon av er den 1 november år 2016 folkbokförda i någon svensk ort, ska ansöka lämnas in till tingsrätten för denna ort). Är ni båda överens om skilsmässa, fyller ni i en blankett om gemensam ansökan om äktenskapsskillnad och skickar in. Är ni inte överens, får den make som vill skiljas istället fylla i och skicka in en blankett om ansökan om stämning rörande äktenskapsskillnad. Blanketter och mer information hittar ni på Sveriges Domstolars hemsida HÄR.Skulle er situation vara sådan att lagen kräver att betänketid löper innan skilsmässan kan gå igenom (se ovan), kommer betänketiden att börja löpa när ni gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad hos rätten, alternativt när den ena makens stämning om äktenskapsskillnad delges den andra maken (ÄB 5:3). Att observera är att ert äktenskap inte automatiskt kommer att upplösas vid betänketidens slut, utan minst en av er måste efter betänketiden göra ett yrkande om att er skilsmässa ska fullföljas. Jag hoppas att jag har lyckats svara på din fråga och om du skulle fundera på något annat är du mer än välkommen att skicka in en fråga till oss igen. Skulle ni i framtiden behöva hjälp med bodelning eller dylikt, kan vi hjälpa er med det HÄR. Vänligen,

Sekretess mellan myndigheter

2017-05-26 i Sekretess
FRÅGA |Om jag anser jag har sekretesskyddade uppgifter, t.ex. journal, får kommun och skola använda det som dom vill. Skicka till andra vårdinrättningar och myndigheter?
Anna Ståhlklo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om offentlighet och sekretessBestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar finns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). I första hand innehåller lagen undantagen från den i tryckfrihetsförordningen stadgade offentlighetsprincipen vilken innebär att den offentliga sektorns verksamhet ska vara öppen för insyn och kontroll genom allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar. Lagen innefattar alltså bland annat förbud för att röja uppgift, vare sig detta sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt (1 kap. 1 § 2 st. OSL). Sekretess ska inte vara mer långtgående än vad som är absolut nödvändigtSekretessen är utformad så att den inte ska bli mer långtgående än vad som är absolut nödvändigt för att skydda ett visst intresse det vill säga intresset som föranlett bestämmelsen. Av den anledningen begränsas sekretessen av ett så kallat skaderekvisit. En skadeprövning från myndigheten är därmed nödvändig i varje fall då man ska ta reda på om huruvida sekretess föreligger eller ej. Det finns två typer av rekvisit som avgör när sekretess föreligger det ena (så kallade raka rekvisitet) innebär att sekretess föreligger om det kan antas att en viss skada eller ett visst men uppkommer om uppgiften röjs - här är offentlighet huvudregel. Det andra rekvisitet (omvända skaderekvisitet) innebär att sekretess gäller, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan skada eller men - här är sekretess huvudregel. Olika sekretessbestämmelser gäller på olika områdenNär det gäller en enskilds intresse gäller sekretessen ofta den enskildes personliga förhållande som exempelvis en persons adress eller sjukdomstillstånd. Olika sekretessbestämmelser gäller inom olika myndigheter varför jag nedan redogör för de jag tror i ditt fall är aktuella. Sekretess inom skolanOm vi börjar med sekretessen inom skolan förutsätter jag att du går gymnasiet där uppgift som gäller en enskilds personliga förhållande i elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Här är alltså huvudregeln att sekretess råder (23 kap. 2 § 1 st. OSL). Sekretess gäller vidare för uppgift om en enskilds personliga förhållanden och uppgifter som hänför sig till ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier men här bara om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. Här är alltså huvudregeln offentlighet och offentlighet gäller alltid avseende olika beslut som har fattats i ett ärende (23 kap. 2 § 2 st. OSL). Sekretess inom hälso- och sjukvårdVad gäller den medicinska grenen av skolväsendets elevhälsa det vill sägs skolsköterska gäller istället bestämmelserna i 25 kap. OSL som också gäller för all verksamhet som avser hälso- och sjukvård. Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården (och alltså även hos skolsköterska) för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (25 kap. 1 § OSL). Sekretess mellan myndigheterSekretess gäller inte bara i förhållande till enskilda utan också i förhållande till andra myndigheter (8 kap. 1 § OSL). Anledningen till detta är att hemliga uppgifter inte ska nå en större krets än vad som är absolut nödvändigt. Det finns dock några undantag ifrån detta. Ett undantag är att sekretess inom den medicinska grenen av skolväsendet inte hindrar att uppgift lämnas till en annan myndighet som också bedriver hälso- och sjukvård (25 kap. 11 § 1 st. 1 p. OSL). Det framgår dock av doktrin att även om ingen sekretess gäller mellan hälso- och sjukvårdsmyndigheter i samma kommun eller landsting, ska normalt en patient uttryckliga önskemål om att hans eller hennes journal inte ska lämnas till en annan hälso- och sjukvårdsmyndighet i kommunen eller landstinget respekteras. Vidare gäller att sekretess inom hälso- och sjukvården inte hindrar att en uppgift om en enskild lämnas till en annan myndighet inom hälso- och sjukvården eller till socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne inte har fyllt 18 år, fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård (25 kap. 12 § OSL). Sekretessen kan också brytas om det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas (25 kap. 14 § OSL). Hur du går vidare med din frågaSom du förstår finns det ganska mycket reglering på området och det är svårt att ge dig ett konkret råd om hur du ska gå vidare med din fråga med det lilla jag vet. Huvudregeln är normalt sett vad gäller journaler ingenting som får lämnas vidare utan samtycke från den enskilde. Undantag kan dock göras inom hälso- och sjukvård bland annat när det gäller en myndighet inom samma kommun. Önskar du tydligare vägledning råder jag dig till att höra av dig igen med mer information och exakt mellan vilka myndigheter ärendet berör. Tveka inte att höra av dig igen ifall du har fler frågor! Offentlighets- och sekretesslagen hittar du här.Vänliga hälsningar,

Efterlevande make skänker bort större delen av sin egendom innan sin bortgång

2017-05-26 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Min syster har avlidit och ca 3 månader senare avled även hennes make. Dom hade inga gemensamma barn och inga särkullbarn. Vi är två syskon som är efterarvingar och hennes makes närmaste arvingar är två brorsbarn.Vid bouppteckningen efter min syster begärde hennes make "med stöd av 12:2 ÄktB att som sin andel vid bodelningen få behålla sitt giftorättsgods" vilket antecknades som en att-sats i bouppteckningen. Strax efter min systers bouppteckning skänkte maken en fritidsfastighet, värderad till en miljon kronor, till dom båda brorsbarnen. Fastigheten utgjorde ca 75 % av tillgångarna.I bouppteckningen efter maken fanns alltså inte fastigheten upptagen som en tillgång. Att fördelas mellan de fyra arvingar återstod 25 % huvudsakligen banktillgodohavanden. Dessa hade dessutom minskat i storleksordningen 20 % vid bouppteckningen för maken. Kan maken i detta fall skänka bort 75 % av tillgångarna med hänsyn till HD's Mål nr T57002-11 meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 punkt 16, som anger att max en fjärdedel av tillgångarna får skänkas bort.
Zorba Hållsten |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kortfattat svarNej, maken bör inte kunna skänka bort 75 % av sina tillgångar med tanke på att du och ditt syskon har rätt till efterarv efter er syster. Enligt 3 kap. 3 § ärvdabalken bör ni därför föra talan om att gåvan ska återgå och att ni på så sätt kan erhålla ert efterarv. Utförligt resonemangUtgångspunkten när någon i ett äktenskap går bort är att en bodelning ska ske. Bodelningen innebär att allt giftorättsgods (i princip all egendom makarna äger, i den mån egendomen inte är enskild) ska läggas samman och sedan delas lika mellan makarna. Den egendom som den efterlevande maken får i bodelningen är dennes med full äganderätt och den egendom som tillfaller den avlidne makens dödsbo ska läggas samman med dennes ev. enskilda egendom och sedan ligga till grund för arvskifte. Genom att din systers make åberopade 12:2 ÄktB så innebar det att vid bodelningen så behöll vardera make sitt giftorättsgods, alltså lades allt inte samman och delas på två i detta fall. Din systers man ärvde sedan henne enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB), denna egendom ärvde han med fri förfoganderätt. Som syskon så är ni efterarvingar till er syster, vilket innebär att när er systers man gick bort så har ni som utgångspunkt rätt till hälften av hans kvarlåtenskap, 3 kap. 2 § ÄB. Men eftersom er systers make åberopade 12:2 ÄktB så blev fördelningen troligen annorlunda än hälften vardera, varför ni istället bör ha rätt till så stor andel som er systers arv till hennes make bestod av i förhållande till makens totala egendom. Exempelvis om er syster hade 500 000 kr efter bodelningen som er systers make ärvde och han då hade totalt 2 000 000 kr i egendom så ska ni erhålla andelen 500 000 / 2 000 000 = 25 % av er systers makes kvarlåtenskap. Eftersom din systers make har gett bort fritidshuset så kan 3 kap. 3 § ÄB blir tillämplig som innebär att om han genom gåvan orsakat väsentligt minskning av sin egendom så ska ni som efterarvingar ersättas för detta. Om det inte finns tillräckligt med egendom kvar i boet för att ersätta detta så finns det en möjlighet att yrka återgång av gåvan.Det mål du hänvisar till kallas även för NJA 2013 s. 736 och innebär precis som du säger att om egendomens värde minskat med i alla fall en fjärdedel (25 %) så har efterarvingarna rätt till ersättning enligt 3 kap. 3 § ÄB. Eftersom gåvan var otillbörlig (översteg gränsen på 25 %) så ska man först och främst försöka ersätta efterarvingarna (du och ditt syskon) från det som finns kvar i boet, alltså den egendom som makens arvingar egentligen skulle ha ärvt. Men om det inte räcker så kan det vara så att gåvan måste lämnas tillbaka. För att gåvan ska lämnas tillbaka krävs dock att den eller de som mottog gåvan insåg eller borde ha insett att gåvan vållade efterarvingarna skada (ond tro). Talan om detta måste väckas inom fem år från det att gåvan mottogs.Min rekommendation är alltså att ni först och främst tar reda på hur stor andel ert efterarv utgörs av. Som sagt ovan är det troligen inte 50 % av den avlidne makens kvarlåtenskap eftersom det skedde en fördelning enligt 12:2 ÄktB. Om ni inte kan få full utdelning på ert efterarv från kvarlåtenskapen så bör ni väcka talan om att gåvan ska återgå, dvs. att din systers arvingar lämnar tillbaka fritidsfastigheten. Om det blir tvist om detta kommer ni att behöva visa att gåvomottagarna var i ond tro, dvs. att de insåg eller borde ha insett att gåvan i värde översteg efterlevande makens andel i boet eller, om så ej var förhållandet, att gåvan med hänsyn t.ex. till förut givna gåvor dock inkräktade på vad som skulle tillkomma arvingarna efter den först avlidne.Om vederlag för gåvan till en del utgått enligt första stycket, kan återgång krävas endast till täckning av återstoden.Ifall du behöver hjälp att väcka en sådan talan så hjälper vi dig gärna med detta. Om du önskar sådan hjälp eller har ytterligare funderingar ang. detta kan du kontakta mig på zorba.hallsten@lawline.seMed vänlig hälsning,

Arvsrätt efter farmor

2017-05-26 i Arvsordning
FRÅGA |hej jag undrar om arvsrätt efter min farmor, min far är död och jag har endast en halvsyster.Delas det inte lika mellan oss får jag mindre när min far avlidit?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB) som du kan se här. Jag uppfattar det som att din halvsyster också är din fars barn och kommer därför besvara frågan utifrån det.Arvsrätt efter din farmorSom barn har man arvsrätt efter sina föräldrar och finns det flera barn ärver varje barn lika mycket (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär att din far hade arvsrätt efter din farmor, men då din far inte är i livet är det istället du och din syster som ärver i eran fars ställe. Att ni ärver i er fars ställe kallas istadarätt. Du och din halvsyster har alltså arvsrätt efter eran farmor.Storleken på arvetStorleken på arvet beror på om din farmor hade några fler barn, det vill säga din fars syskon. Arvet efter din farmor ska delas lika mellan de eventuella syskonen (eller deras barn om något syskon är avlidet) men om din far var enda barnet delas arvet lika mellan dig och din halvsyster.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Delad vårdnad gällande beslut om barnens skolgång

2017-05-26 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej !Har gemensam vårdnad över en 5 och en 6åring, växelvis boende varannan vecka sedan decembermånad. Vi föräldrar har flyttat mer centralt ca 11 km från tidigare förort där ena barnetnu går i F-klassen.Barnen är numera folkbokförda hos mig. Dom har haft ett stabilt boende sedan februarihos mig. Modern har just skaffat sig en lägenhet 100m från där vi bor.Jag har nu ordnat en ny skolplats där 7åringen har fått möjligheten att börja skolan till hösten, skolan är 20mfrån mitt hem och 80m från mammans nya adress. Det är dessutom en mycket bra skola.Jag vill genomföra flytten till den nya skolan som är närmare barnens hem men modern vägrar att skriva på, hon vill att 7åringen skall börja första klass i förorten där hon går klart F-klassen till sommaren.Vardagen påverkas negativt enligt mig på så sätt att det blir ett onödigt pendlande på ca45 minuter varje dag(25 för modern då hon arbetar åt rätt riktning). Värdefull tid som kan användas till något bättre. Eftersom barnen nu har nya hem centralt så är det bra om dom börjar skolan i anslutning tillsitt boende, det blir dessutom lättare för barnen att bygga upp ett socialt nätverk nära deras nya hem.Som ensamstående med två små barn blir det ju svårare att tillgodose barnens behov av att leka med klasskompisar efter skolan om dom stannar kvar på förorten. Dessutom ligger mitt arbete åt andra hållet i förhållande med förorten. Hur kan jag flytta barnen utan moderns medgivande?
Jessica Konduk |Hej,Tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Jag beklagar din situation. Din fråga rör familjerätt och regler om vårdnad, boende och umgänge till barn finns främst i Föräldrabalken, (FB). Den utgångspunkt man ska följa vid alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge är principen om ”barnets bästa”. Denna princip är stadgad i FB 6 kap 2a §. och ska vara avgörande vid alla beslut. I samma paragraf sägs bland annat att en nära och god kontakt med båda föräldrarna ska vara särskilt viktig vid bedömningen av vad som är bäst för barnet. Vidare sägs att hänsyn ska tas till vad barnet vill. Ju äldre barnet är och ju mer moget det anses vara, desto mer vikt läggs vid vad barnet säger sig viljaGemensam vårdnad Du har skrivit att ni har delad vårdnad därför måste ni som en utgångspunkt i egenskap av vårdnadshavare fatta beslut gemensamt för att en åtgärd i fråga om era barns personliga angelägenheter ska kunna komma till stånd. Om någon av er motsätter sig en åtgärd så innebär det att den inte kan genomföras, vilket framgår av FB 6 kap 13 § första stycket. Skulle någon av er dock vara frånvarande på grund av exempelvis sjukdom så får den andra vårdnadshavaren ensam fatta beslut under förutsättning att det vore olägligt att skjuta upp fattandet av beslutet. Byte av skolaEftersom byte av skola är av ingripande betydelse för barnet så får inte en vårdnadshavare ensam fatta beslut i frågan, även om den andre vårdnadshavaren är frånvarande, såvida inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. Villkoret ”uppenbarligen” ställer med andra ord upp höga krav för att en vårdnadshavare ensam ska kunna fatta beslut i frågan om val av skola i en sådan situation (FB 6 kap 13 § andra stycket).Då ni båda är vårdnadshavare och dina barns moder vägrar gå med på att låta barnen byta skola så kan inte bytet genomföras. Dessvärre finns inga lagstadgade möjligheter att tvinga någon vårdnadshavare till något denne inte vill. Möjliga lösningar för att få till ett byte av skolaEn lösning är att ni vänder er till kommunens tjänst för samarbetssamtal för att nå fram till enighet i frågan, vilket framgår av FB 6 kap 18 § första stycket och Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap 3 § första stycket, punkt 1. En annan, mer drastisk, lösning är helt enkelt att du väcker talan för att få till stånd en ändring i vårdnaden så att du anförtros ensam vårdnad och kan på egen hand fatta beslut om barnens skolgång (FB 6 kap 5 § första och tredje styckena). Vad som är barnets bästa är avgörande för rättens bedömning i en sådan fråga. När rätten avgör vad som är barnets bästa så är den skyldig att ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad (FB 6 kap 2 a § första stycket och FB 6 kap 2 a tredje stycket). I vårdnadsfrågan ska rätten fästa särskilt avseende på vårdnadshavarnas samarbetsförmåga rörande barnen (FB 6 kap 5 § andra stycket). Om ert samarbete i fråga om aspekter som inte har med er sons skolgång löper problemfritt så kan det tala emot att det vore för barnens bästa att du får ensam vårdnad. Sammantaget går det inte att definitivt uttala sig om vilken bedömning rätten kommer att göra, med hänseende till att vad som är barnets bästa avgörs från fall till fall.SvarI nuläget går det inte för en vårdnadshavare att ensam besluta över var barnen går i skola eftersom ni har delad vårdnad. Viss hänsyn ska tas till barnens egna önskningar om var de vill gå i skola men de förhållandevis för unga för att deras åsikt ska kunna väga tungt. Den enda juridiska lösningen om du ensam vill kunna bestämma över var barnen går i skola är att du får ensam vårdnad. Det finns möjlighet att avtala om att en av er ska ha vårdnaden om barnen enligt FB 6 kap. 6 §. Ett sådant avtal ska godkännas av socialnämnden. När de gör en bedömning av om de ska godkänna avtalet eller inte utgår de ifrån vad som är bäst för ert barn. Utgångspunkten brukar generellt vara att barn har ett behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Generellt sätt brukar det sägas att gemensam vårdnad är vad som är bäst för barn men det kan se annorlunda ut i enskilda fall om samarbetssvårigheterna mellan vårdnadshavarna är stora.Rekommendation Jag rekommenderar att du anlitar en familjerättsjurist ifall du ger dig in i en vårdnadstvist men eftersom detta är en drastisk lösning enbart av orsaken att få till ett byte av skola anser jag att du i första hand bör försöka medla genom kommunens samarbetsavtal. Hoppas att du fått svar på din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta mig på min mail: jessica.konduk@lawline.se Om du vill anlita ett juridiskt ombud får du gärna kontakta mig på mailen så hänvisar jag dig vidare till Lawlines juristbyrå.Vänligen,

Fel i vara - konsumentköp

2017-05-26 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej! Jag har köpt en helt ny bil och efter en månad upptäckte jag ett fel i växellådan som gör bilen att skakar lite fram o bak (ryckning i bilen). Jag har anmält felet till bilfirman och de lovade att reparera eller fixa felet eftersom bilen har två år garanti. Tills idag har jag lämnat bilen tre gånger till verkstaden för samma fel för att de har inte kunnat ta reda på vad som är orsaken eller felet på bilen. Det enda de säger till mig är att de ska analysera och prova tills de kommer fram till felet. Som jag sagt är det ca tre månader de håller på och inte kommit fram till något. Ville fråga om jag har rätt att ångra köpet och lämna tillbaka bilen? Tack
Malin Brännström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer i följande svar utgå ifrån att du är en fysisk person som handlar för ändamål som faller utanför näringsverksamhet. D.v.s. att du är en konsument enligt 1 § 5 st. Konsumentköplag (1990:932) (KköpL).En vara ska i fråga om art, kvalitet och andra egenskaper stämma överens med vad som följer av avtalet, 16 § 1 st. KköpL. Varan är felaktig om den avviker ifrån detta, 16 § 3 st. KköpL. Som konsument ska man kunna förvänta sig att en ny bil man köper hos en bilhandlare ska fungera. Din bil är behäftad med fel eftersom att det finns ett fel i växellådan som gör att bilen skakar. Frågan om en vara är behäftad med fel ska bedömas med hänsyn till dess beskaffenhet när den avlämnades. Säljaren svarar för fel som funnits vid denna tidpunkt även om felet visar sig först senare, 20 § KköpL.Ett fel som visar sig inom sex månader efter det att varan avlämnades ska anses ha funnits vid avlämnandet om inte annat kan visas eller om det är oförenligt med varans eller felets art, 20 a § 1 st. KköpL. Eftersom att felet på din bil visade sig inom en månads tid anses felet ha funnits från början.Om varan är felaktig får köparen kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller ersättning för att avhjälpa felet eller häva köpet, 23, 24, 26-29 §§ KköpL. För att få häva bilköpet måste felet varit av väsentlig betydelse, 29 § KköpL.Köparen får inte åberopa att varan är felaktig om han inte lämnar säljaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet. Detta kallas för reklamation. Meddelande som lämnas inom två månaders tid efter det att köparen märkt felet ska alltid anses ha lämnats i rätt tid, 23 § 1 st. KköpL. Reklamation måste ske inom 3 år från det att köparen tog emot varan, 23 § 3 st. KköpL.Genom att läsa din fråga förstår jag att du redan tagit kontakt med bilhandlaren och att de lovat att laga växellådan eftersom att du har en garanti på bilen. Eftersom att du har lämnat bilen till verkstaden tre gånger och bilen ännu inte blivit reparerad har du rätt att välja påföljd enligt Konsumentköplagens regler. Det är inte rimligt att du ska behöva lämna in en helt ny bil till verkstaden så många gånger utan att få den lagad. Eftersom att säljaren redan erbjudit sig att reparera bilen (utan resultat) antar jag att du helst begär omleverans (d.v.s. en annan bil) eller hävning. Hävning betyder att du lämnar tillbaka bilen och får tillbaka det du betalat för bilen. För att få häva köpet måste felet vara av väsentlig betydelse. Med väsentlig betydelse menas exempelvis problem med att ta sig till sitt arbete p.g.a. man inte haft tillgång till sin bil. Hoppas att du fick svar på din fråga. Vänligen,