Faderns möjligheter vid graviditet

2017-07-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag vill inte ha barn och hon är gravid men innan hon blev gravid, har hon legat inne på låst avdelning för hon är psykiskt sjuk och har självmordstankar och hon bor fortfarande hemma och är 26år. Hon bor hemma för hon inte kan ta hand om sig själv aldrig bott själv och slarvar med tabletterna redan och hon jag vill verkligen inte skaffa barn med hon och det kommer inte sluta bra för barnen att växa upp i den miljön. Vi använde både kondom och hon har P-stav. Problem med humöret sen innan. Finns där inget jag kan göra? För detta vill jag verkligen inte och detta skapar bara mer kostnader för samhället.
Josefine Dahlqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt abortlagen är utgångspunkten att kvinnan äger rätten till sin egen kropp och själv får bestämma om hon vill behålla barnet eller inte. Abort får inte ske utan kvinnans samtycke.Om du tror att det vore bäst för er båda att avsluta havandeskapet så är det du kan göra att försöka prata med henne och hennes anhöriga och försöka få henne att ändra sitt beslut. Annars får du försöka tänka på att många anser att barn är en gåva och källa till glädje och att det säkert finns många som vill ge barnet ett bra liv.Vänligen

Har BRF rätt att tillträda lägenhet för VVS-underhåll?

2017-07-24 i Bostadsrätt
FRÅGA |Finns det informationsblad, som juridiskt tvingar lägenhetsinnehavaren att ge Brf tillstånd att kunna spola rörsystemet.
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår av bestämmelser i bostadsrättslagen (BRL) vilka typer av reparationer och underhåll som åligger bostadsrättsföreningen, samt när och hur föreningens företrädare har rätt att komma in i lägenheten för att utföra dem.Bostadsrättsföreningen ansvarar för att hålla lägenheten, marken och huset i gott skick, i den mån ansvaret inte vilar på bostadsrättshavaren (7 kap. 4 § BRL). Bostadsrättshavaren ansvarar inte för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och de tjänar fler än en lägenhet (7 kap. 12 § BRL). Det är alltså föreningen som ansvarar för sådana reparationer.Bostadsrättsföreningen har rätt att kräva tillträde till lägenheten för att utföra arbete som föreningen ansvarar för. Föreningen måste dock se till att bostadsrättshavaren inte drabbas av större olägenhet än nödvändigt (7 kap. 13 § BRL).Utifrån bostadsrättslagens bestämmelser kan man alltså konstatera att det inte krävs några särskilda informationsblad för att en bostadsrättsförening ska få rätt att tillträda en lägenhet för att utföra underhåll på rörsystemet. Föreningen har nämligen enligt lag rätt att få tillträde för det ändamålet. Eftersom föreningen ska undvika att orsaka olägenheter för bostadsrättshavaren bör dock denne meddelas i god tid i förväg. Informationsblad är förstås mycket användbara för att förvarna bostadsrättshavaren om att föreningen behöver tillträda lägenheten. Det är dock bostadsrättslagens bestämmelser som juridiskt tvingar bostadsrättshavaren att bereda föreningen tillträde, inte själva informationsbladen.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Underhåll av vägservitut

2017-07-24 i Servitut
FRÅGA |Underhåll av väg vid officialservitut.Har en härskande fastighet med officialsevitut avseende väg rätt att underhålla densamma utan att be om lov från den tjänande fastigheten? T.ex. kan den härskande fastigheten gå med trimmer och ta ned högt gräs på ömse sidor av vägen, klippa gräs/växtlighet som växer mitt på vägen, kapa grenar och sly som hindrar användande av vägen, avlägsna nedfallna träd som blockerar vägen, snöröja vägen etc.
André Kalldal |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline! Det framgår inte riktigt av din fråga om det rör sig om ett avtalsservitut eller ett officialservitut, så jag kommer i mitt svar redogöra för vad som gäller generellt. Inledningsvis ska jag säga att det är vad som står i inskrivningen av servitutet eller av avtalet som gäller vad avser skötseln. Om det inte står reglerat där, gäller följande. Har ingen överenskommelse om underhåll av servitutet slutits, gäller som huvudregel att det är den härskande fastigheten som nyttjar vägen som ansvarar för dess underhåll. Om båda använder vägen till lika stor grad, vilar ansvaret på båda. Den tjänande fastigheten får åläggas med ansvar för underhåll när det rör sig om underhåll av väg, men har det inte gjorts så gäller att ansvaret ligger på den härskande. Det är således en skyldighet hos den härskande fastigheten och hen får alltså gå dit och klippa gräset utan att behöva gå till den tjänande fastighetens och be om lov innan det klipps gräs, skottas snö osv. Detta gäller även enligt Lantmäteriets generella rekommendationer. Med vänliga hälsningar,

Bokningsvillkor när inget har avtalats

2017-07-24 i Avtal
FRÅGA |Hej! Bokade en liten campingstuga för ett tag sedan. Bokade av den 6 dagar innan och då säger campingen att de tänker skicka en faktura på hela kostnaden om inte stugan blir uthyrd igen. Kan de göra så? Jag har lusläst deras hemsida och det finns inga avbokningsregler där. Jag har bett dem som äger campingen att hänvisa mig till de reglerna så jag får se att jag har missat infon och betalar fakturan. Men de säger att jag borde begripa att många campingar under högsäsong har dessa regler. Jag har pratat med flera campingar som Inte har så och de som har de reglerna står infon på deras hemsidor. Kan jag bestrida fakturan eller har campingen rätt i det här fallet?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du beskriver att campingen inte har publicerat några avbokningsregler på sin hemsida och att personalen endast hänvisar till hur andra campingar brukar hantera liknande situationer. Jag tolkar detta som att campingen inte hade några uttryckliga villkor angående avbokning när du bokade stugan. Sådana standardvillkor kan vara antingen giltiga eller ogiltiga beroende på omständigheterna, men i mitt svar på din fråga utgår jag alltså från att inga sådana villkor funnits.Kärnfrågan i ditt fall handlar om avtalstolkning. När du bokade en campingstuga ingick du ett avtal med campingen om att den skulle tillhandahålla dig stugan mot betalning. Ni har dock olika uppfattningar om avtalets exakta innebörd, särskilt avseende avbokning. När man tolkar avtal brukar man i första hand försöka utröna den gemensamma partsviljan, det vill säga vad parterna avsåg att avtalet skulle innebära. I ditt fall kan dock knappast någon gemensam partsvilja utrönas eftersom ni redan från början tycks ha haft olika uppfattningar om avbokningsvillkoren.Avseende vissa typer av avtal finns det lagstadgade regler som gäller när inget annat har avtalats. Det finns dock inga sådana lagregler som är tillämpliga vid uthyrning av campingstugor. Såvitt jag vet finns det inte heller några vägledande rättsfall angående avbokning av campingstugor eller liknande rum eller logi.Slutligen kan dock vägledning hämtas även i branchpraxis och liknande etablerade handlingsmönster. När inget annat har avtalats, och tillämpliga regler saknas, är det nämligen upplysande att undersöka vilka villkor som brukar tillämpas bland liknande anläggningar inom branchen. Campingen torde inte kunna kräva att strängare villkor ska tillämpas än vad som är brukligt för liknande situationer, eftersom ni inte har avtalat om det.Jag har själv inte tillräckligt god insikt i campingbranchen för att avgöra vad som är praxis, men man brukar kunna söka viss ledning i uttalanden från branchorganisationer. Den svenska branchorganisationen för camping- och stugföretagare heter SCR Svensk Camping. Enligt de bokningsvillkor som SCR tillämpar för bokningar via sin egen hemsida ska campinggästen få 25 % av det avtalade beloppet tillbaka om avbokning sker 2-7 dagar före tillträde.Mot bakgrund av detta torde campingen enligt min bedömning ha rätt att kräva att du betalar en delsumma, men inte hela beloppet. Det bör även tilläggas att det är campingen som har bevisbördan för att du är betalningsskyldig. Om campingen vill kräva dig på ett större belopp en vad du anser är skäligt är det alltså campingen som måste bevisa att det finns en rättslig grund för kravet.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Skilsmässa och att göra giftorättsgods till enskild egendom

2017-07-24 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej!!!Jag gifte mig men min make två år sedan men gifträttgods.Därefter köpte jag en lägenhet som är bara mitt namn på avtalet och bara jag betalar allt (månadsavgift,bolån,skatt,försäkring,dvs).Vi har en dotter 11 månader gammal.Min fråga är om vi skiljer oss, har han rätt att få halv lägenhet?hur kan jag bytta äktenskapet till enskild egendom?Är möjligt att bytta bara lägenheten till enskild egendom?Tack så mycket för svaret!
Josefine Dahlqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Med att ni har giftorättsgods tolkar jag det som att du menar att ni inte har ett äktenskapsförord. Att ni inte har ett äktenskapsförord innebär att vid en framtida skilsmässa så skulle alla era egendomar inklusive lägenheten som du köpte vara giftorättsgods. Vid en framtida skilsmässa så skulle man först göra avdrag för eventuella egna skulder på giftorättsgodset, sedan läggs giftorättsgodset som blir över ihop och delas på två. Enligt huvudregeln så skulle alltså din make få rätt till värdet av halva lägenheten efter skuldtäckning. Om ni istället skulle skilja er nu efter två år så skulle särskilda regler bli tillämpliga. Staten har velat skydda personer från att en make skiljer sig till pengar. Genom skevdelningsregeln i 12 kap 1 § äktenskapsbalken så har man gjort en giftorättstrappa som innebär att man inte når upp till rätten till hälften av andre makens egendom förrän efter 5 års äktenskap, eller efter tex tre år av äktenskapsliknande förhållanden och två år som gifta. Vid en skilsmässa efter två års äktenskap så skulle alltså 2/5 av giftorättsgodset ingå i en bodelning. Om ni levt under äktenskapsliknande förhållanden i ett år innan ni gifter er så skulle 3/5 av giftorättsgodset ingå. Enligt förarbeten så gäller inte skevdelningsregeln för bostad och bohag som är köpt för gemensam användning, det delas på hälften. Om lägenheten är er gemensamma bostad så skall alltså dess värde efter skuldtäckning delas på hälften vid skilsmässa. Om lägenheten inte är er gemensamma bostad, så blir skevdelningsregeln tillämplig även på bostaden.LösningOm du vill att din make vid en eventuell framtida skilsmässa inte ska få rätt till delar av lägenheten så kan du skriva ett äktenskapsförord där det står att lägenheten ska vara din enskilda egendom. Du kan också välja att skriva ett äktenskapsförord där det står att all din egendom ska vara din enskilda egendom. Om ni vill att din makes egendom ska vara enskild så kan ni skriva det med. Man kan dock inte skriva ett äktenskapsförord utan att den andre maken går med på det. För att äktenskapsförordet ska bli giltigt krävs att både du och din make skriver på, det ska också skickas in till skatteverket.Lycka till!Vänligen Josefine

Avhysa före detta sambo som vägrar flytta?

2017-07-24 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |hej har en vän som ska flytta och i sin tur hyra ut sitt hus till mig och min sambo. dessvärre har han en föredetta flickvän som bor kvar och vägrar flytta bostaden är hans egendom sedan ca 20 år tillbaka och dom var intimt tillsammans i ca ett år mellan 2015-2016 så de tillhör inte sambolagen men frågan är då hur ska han/vi få henne att flytta så hon vägrar att göra detta genom att hävda besittningsrätt och samboboende. vi har ett skrivet kontrakt på huset att vi hyr det av honom med inflyttning den 7/8-17 och hon har bara sin adress där och har haft vetskap om att hon måste flytta innan dess. kan han/vi avhysa henne på något sätt? hon betalar ingen hyra bara sina egna räkningar som inte har med hushållet att göra.
Cecilia Knutsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Omfattas din vän och hans före detta flickvän av sambolagen? För att omfattas av sambolagen krävs inte att man varit tillsammans en viss tid utan sambo är man när man stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushål, se 1 § sambolagen. Då före detta flickvännen är skriven på huset, alltså har sin adress där, och bodde där tillsammans med din vän samtidigt som de hade ett parförhållande är min bedömning är att de under tiden de var ett par räknades som sambor i lagens mening och att de därför omfattas av sambolagen. Vem har rätt till huset?När ett samboförhållande upphör ska bodelning ske om någon av samborna begär det, se 8 § sambolagen. I bodelningen ska man dela lika på det som utgör samboegendom. Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, se 3 § sambolagen, alltså sådant de köpt tillsammans för gemensamt bruk. I 5 § sambolagen står vad som utgör gemensam bostad. Då din vän redan ägde huset sen tidigare när han och flickvännen blev sambo utgör huset inte samboegendom och flickvännen har ingen rätt till huset, varken äganderätt eller besittningsrätt. När nu samboförhållandet har upphört ska därför flickvännen flytta ut.Vad kan ni göra om hon vägrar? Om före detta flickvännen vägrar att flytta ut kan din vän ta kontakt med domstolen som då utser en bodelningsförrättare. Bodelningsförrättaren gör då en bedömning över vem som har rätt till huset och eventuellt gemensamt bohag och fattar ett beslut kring fördelningen av detta. Din vän får då alltså ett beslut från bodelningsförrättaren som säger att han har rätt till huset. Beslutet kan han sen skicka till Kronofogdemyndigheten och begära att beslutet ska verkställas. Kronofogden kan då hjälpa till med att tvinga flickvännen att flytta ur huset. Hur ansöker man om en bodelningsförrättare? För att ansöka om en bodelningsförrättare lämnar man in sin ansökan till tingsrätten. När man lämnar sin ansökan tillkommer en ansökningsavgift på 900 kronor. Tingsrätten utser då en bodelningsförrättare åt det före detta paret. Förutom ansökningsavgiften tillkommer kostnader för bodelningsförrättarens arbete (arvodet). Dessa kostnader ska samborna dela på, se 17 kap. 7 § 2 st. äktenskapsbalken. Mitt råd är därför att i första hand se till att före detta flickvännen får denna information för att förhoppningsvis få henne att självmant flytta ut, så de slipper dessa onödiga kostnader. Mer information om bodelningsförrättare hittar du här.Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Byta boende och skola vid gemensam vårdnad

2017-07-24 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej!Har en son på 15 år som jag och mitt ex har delad vårdnad om,Han har efter en dom hos tingsrätten sitt boende hos mig och umgänge med sin far,Hans far har varit besvärlig och haft stora krav hela tiden sen 2011 och nu tycker han att pojken skall byta skola till sin fars hem kommun för att sonen tycker att han inte skall behöva hjälpa till med vardags sysslor i hemmet.Vad kan jag och bör jag göra tycker pojken skall gå grund skolan färdigt och sedan flytta dit han vill!mMen vad kan jag göra rent juridiskt?Med vänlig hälsning Ledsen mamma
Josefine Dahlqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Juridiskt sett så skall barnets bästa vara avgörande vid alla beslut som rör barn. Hänsyn ska också tas till barnets vilja med hänsyn till ålder och mognad (6 kap 2a § föräldrabalken). Jag förstår det på dig som att ett byte av skola till faderns kommun också skulle inkludera ett byte av boende. Rent juridiskt har ni redan ett domstolsbeslut på att din son ska bo hos dig och det gäller. Om boendet ska ändras så måste ni båda vara överens om det eller så får ditt ex gå till domstol. När det gäller skolsituationen så har ni delad vårdnad vilket innebär att ni gemensamt ska besluta om skolfrågor. I takt med barnets stigande ålder och utveckling ska ni också ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål (6 kap 11 § föräldrabalken). Eftersom din son är 15 år så bör ni beroende på mognad ta viss hänsyn till vad han vill. Samtidigt ingår i vårdnadshavarens roll att ge barnet en god fostran (6 kap 1 § föräldrabalken). Att en 15-åring ska hjälpa till med vardagssysslor kan tänkas ingå i denna fostran. Sett till barnets bästa så kan det också vara tryggt och bra för er son att få gå kvar i grundskolan och inte behöva starta om i en ny skola med nya lärare och klasskamrater. Försök resonera med ditt ex, han bör ju vilja vad som är bäst för er son med. Jag föreslår att du pratar med din son om innebörden av att byta skola. Fundera också över boendesituationen, ni har fått ett domstolsbeslut om boende hos dig av en anledning. Om vardagssysslorna är haken så kan du och din son kanske prata om vikten av att hjälpa till i hemmet, fråga hur mycket hans kompisar hjälper till hemma och försök hitta en kompromiss. Om det känns okej för dig att han söker till en gymnasieskola i sin fars kommun och även flyttar dit- i framtiden- förklara det.Om du upplever att ni har problem med att kommunicera och komma fram till en lösning så rekommenderar jag att du vänder dig till socialnämnden i din kommun. Enligt lagen har ni rätt att få stöd och hjälp av socialnämnden vid vårdnadsfrågor och socialnämnden ska verka för att barnets bästa blir uppfyllt (6 kap 14a § föräldrabalken).Lycka till!Vänligen

Advokat i Halmstad

2017-07-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Undrar!Om min sons ex barnens mamma kallar honom till rättegång ,dom har haft delad vårdnad i ca 1 1/2 åroch det har fungerat bra.När min son kräver ena barnbidraget efter 1år och 4 månader,så blir hon arg och drar in advokat.Helt plötsligt säger hon att min son är aggressiv att hon är rädd för honom, men ändå kommer hon ochhämtar barnen själv.Jag hjälper min son att passa barnen i bland på söndagar då han måste åka till jobbet och då skickar hon andra att hämta barnen.Vet ni någon bra advokat i Halmstad som sysslar med vårdnadstvist.Tacksam för svar.
André Kalldal |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline! Först och främst vill jag beklaga situationen din son handlat i. Följer ni länken här nedan kommer ni till advokatsamfundets sökfunktion och de advokatbyråer som angett att de hanterar familjerättsärenden i Halmstad. https://www.advokatsamfundet.se/Behover-du-advokat/Sok-advokat/Sokresultat/?firstname=&lastname=&companyname=&postalcity=&areaoflaw=3201&country=&spokenlanguage=&sortingcity=6901 Advokater i allmänhet arbetar under strikta riktlinjer från advokatsamfundets regler om god advokatsed. Det är svårt att säga att någon är bättre än de andra, så med tanke på de höga krav som ställs är det upp till er att välja på de sju som är i listan i länken. Jag önskar er lycka till! Med vänlig hälsning,