Avsäga sig arv

2017-02-19 i Arvsavstående
FRÅGA |Hejsan. Jag tänt höra om man kan avsäga sig/skriva av sig arv från sin far? Vi har aldrig haft kontakt och därmed vill jag inte ha något av honom när han går bort.
Caroline Orava |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Det går att avsäga sin rätt till ett framtida arv enligt 17 kap. 2 § ärvdabalken. För att avsägelsen ska bli bindande måste du skriftligen meddela din far att du vill avsäga dig din arvsrätt efter honom. Eftersom du är bröstarvinge krävs det även i de flesta fall att avsägelsen sker mot ett skäligt vederlag. Vad som är ett skäligt vederlag räknas ut genom att räkna fram hur stor din laglott (hälften av din arvslott) skulle blivit om din far hade gått bort vid tidpunkten för arvsavsägelsen. Huvudregeln är att en bröstarvinge inte kan avsäga sig sin laglottsrätt. I undantagsfall kan den dock uppfyllas genom att någon närstående till arvingen får eller har fått egendom av arvlåtaren till ett värde som motsvarar laglotten.Vänliga hälsningar,

Krävs serveringstillstånd för privat alkoholförsäljning till självkostnadspris för en sluten krets?

2017-02-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej , jag funderar på att ordna pubkvällar i vår fritidsförening. Träffarna kommer att ske i en hyrd lokal och endast medlemmar i föreningen är välkomna. Jag tänkte sälja öl och vin i lokalen till gästerna till i stort sett självkostnadspris. Så min fråga är , är detta lagligt ?
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du om det är lagligt för dig att sälja alkoholdrycker till dina föreningsmedlemmar utan något tillstånd från kommunen.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningNej, det är tyvärr inte lagligt. Servering av alkoholdrycker kräver serveringstillstånd. Det finns ett undantag från kravet, men det är inte tillämpligt i ditt fall. Du måste därför ha serveringstillstånd för att du ska kunna förverkliga dina planer på laglig väg. Din försäljning är annars olaglig.Försäljning av alkoholdrycker till konsumentFör att försäljning av alkoholdrycker ska vara tillåten måste alkohollagen ge dig rätt till det, se 3 kap. 1 § alkohollagen (2010:1622).Som jag förstår det tänker du sälja alkoholdryckerna för att de ska drickas på stället. Sådan försäljning är servering, enligt 1 kap. 11 § andra stycket alkohollagen (2010:1622). Huvudregeln för servering av alkoholdrycker är att du måste ha serveringstillstånd, se 8 kap. 1 § första stycket alkohollagen (2010:1622).Det finns dock ett undantag från kravet på serveringstillstånd i 8 kap. 1 a § alkohollagen (2010:1622). Undantaget innebär att serveringstillstånd inte krävs om alla följande villkor är uppfyllda:1. Serveringen avser ett enstaka tillfälle.2. Serveringen avser för i förväg bestämda personer.3. Serveringen sker utan vinstintresse och till självkostnadspris.4. Serveringen äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker.Undantaget kan alltså användas om du har en enstaka pubkväll där personer bara får komma om de har anmält sig i förväg och du säljer alkoholen till självkostnadspris. Det ska inte vara till ”i stort sett” självkostnadspris, utan det får inte kosta deltagarna något ytterligare kostnad själva inköpskostnaden.Du måste alltså ha serveringstillstånd för att du ska kunna förverkliga dina planer på laglig väg.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med försäljning av alkoholdrycker är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Betydelsen av en efterhandsreservation från en ledamot i en förenings- eller bolagsstyrelse

2017-02-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Kan en ledamot i en styrelse reservera sig mot ett beslut i efterhand?
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du om en styrelseledamot i en association (förening eller bolag) kan reservera sig i efterhand mot ett beslut som ledamoten tidigare stödde.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningDet finns inget förbud som hindrar att en styrelseledamot reserverar sig i efterhand. Rättslig sett har reservationer dock främst betydelse för en ledamots möjligheter att undgå skadeståndsansvar. En efterhandsreservation får sannolikt sett ingen betydelse för ledamotens skadeståndsansvar, som huvudregel. Har efterhandsreservationen dock haft betydelse för beslutet som ledamoten reserverar sig mot kan den dock ha betydelse för ledamotens skadeståndsansvar.Reservationer och skadeståndsansvarNågon egentlig reglering av styrelseledamöters reservationer finns inte i de olika lagarna om bolag och föreningar. Det som finns är en ledamot rätt att få sin avvikande mening antecknad i protokollet, se 8 kap. 24 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) (förkortad ABL); motsvarande bestämmelse för ekonomiska föreningar finns i 6 kap. 8 § tredje stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (här förkortad FL). Som du förstår förutsätter denna rätt att ledamoten vid beslutet hade en avvikande mening, eftersom regeln handlar om protokollet för det styrelsemöte där beslutet togs.Ur rättslig synvinkel har reservationer egentligen bara betydelse för den reserverande styrelseledamotens skadeståndsansvar (för aktiebolag: 29 kap. 1 § ABL. För ekonomiska föreningar: 13 kap. 1 § FL). Om en ledamot reserverade sig mot ett skadeståndsgrundande beslut kan den ledamoten undgå skadeståndsansvar. En reservation som avges någon tid efter beslutet fattades har egentligen inte haft någon betydelse när beslutet fattades. Jag skulle därför säga att det är tveksamt om en sådan reservation verkligen kan skydda den reserverande ledamoten från skadeståndsansvar, förutsatt att ledamoten tidigare stödde beslutet.En efterhandsreservation kan dock möjligen ha betydelse om den på något sätt har haft betydelse för att förändra det äldre beslutet. Exempelvis skulle en efterhandsreservation kunna avges i samband med att den reserverande ledamoten tar upp det gamla beslutet på ett styrelsemöte, för att få styrelsen att ompröva beslutet. I praktiken blir det då en reservation till styrelsens nya beslut om att inte ändra eller frångå det tidigare beslutet.Betydelsen av en efterhandsreservation kan dock variera från fall till fall.Jag har nu huvudsakligen analyserat frågan utifrån ABL:s och FL:s regler, men bestämmelserna för andra associationer är i princip identiska på denna punkt – med undantag för ideella föreningar. När det gäller ideella föreningar måste man läsa stadgarna, eftersom det saknas lagreglering av ideella föreningar.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med reservationer i förenings- eller bolagsstyrelser är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Rätten att ha kvar sin anställning vid övergång av verksamhet till ny arbetsgivare

2017-02-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag är anställd sen 23 år tillbaka på ett aktiebolag med 7 anställda.Bolaget ska nu säljas. Min fråga är: har jag kvar mitt anställningsskydd då den nya ägaren köper befintligt bolag med org.nr och koncept?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom att du skriver att du är anställd i ett aktiebolag är lag om anställningsskydd (LAS) tillämplig i ditt fall (se lagen här). Lagen gäller nämligen arbetstagare i enskild tjänst (1 §).Som huvudregel finns anställningsskyddet kvarNär ett företag byter ägare och de anställda får en ny arbetsgivare har de anställda som huvudregel rätt att få stanna kvar hos företaget (6a § LAS). Det som är avgörande för om de anställda får stanna kvar eller inte är om det skett en övergång av verksamheten. Det anses ha skett en övergång av verksamheten om företaget behållit sin identitet efter överlåtelsen. Då du skriver att org.nr och koncept är detsamma som innan överlåtelsen verkar det som att det skett en överlåtelse av verksamheten.Ett exempel för att visa skillnaden då en övergång av verksamheten inte skett kan vara när man tar över företagets namn men tänker byta ut hela konceptet och syssla med en helt annan verksamhet än det företaget gjort tidigare. I ett sådant fall har det inte skett en övergång av verksamheten och de anställda skulle då inte ha kvar sitt anställningsskydd.Uppsägning kan dock ändå komma att ske i vissa fallSom anställd hos det nu sålda företaget får man inte bli uppsagd enbart på grund av att verksamheten övergår till en ny arbetsgivare. Skulle det däremot vara så att det uppstår en situation då den nya arbetsgivaren har för många anställda kan uppsägning ske på grund av arbetsbrist (7 § LAS).Sammanfattningsvis kan jag säga att av den information som framgår av frågan skulle jag säga att det har skett en övergång av verksamheten och att du har kvar ditt anställningsskydd hos den nya arbetsgivaren.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur många domare måste sitta i en domstol för döma? Är en tingsfiskal en lagfaren domare?

2017-02-19 i Domstol
FRÅGA |Om man i ett tvistemål begär tre domare, måste det då vara tre utsedda av regeringen eller är det ok att en är tingsfiskal?Enligt vad jag kunnat läsa är en tingsfiskal en person som utbildar sig till domare och bör då inte kunna vara en av de tre domarna.Om nu så skett iallafall, är det grund för ogiltigförklarande av dom?
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! En domstol är som huvudregel i tvistemål domför med tre lagfarna domare, enligt 1 kap 3 a § Rättegångsbalken (RB). Det finns dock fall som regleras i förenklad form enligt 42 kap 20 § Rättegångsbalken, vid sådana fall är domstolen domför redan med en lagfaren domare, se 1 kap 3 a § 2 stycket RB. Även i övriga fall, så kan en domstol vara domför redan med en lagfaren domare om det räcker med hänsyn till målets beskaffenhet och svårighetsgrad, 1 kap 3a § 3 stycket RB. Något krav på att parterna samtycker till det finns inte, om det alltså är ett enkelt mål så kan domstolen vara domför med en lagfaren domare även om parterna inte har samtyckt. En lagfaren domare är en domare som utsätts av regeringen, alltså inte någon tingsfiskal. Om det dock är ett mål som egentligen kräver 3 domare eftersom målet ej är av förenklad beskaffenhet. Då kan domen komma att undanröjas av hovrätten enligt 50 kap 28 § RB och återförvisas till Tingsrätten enligt 50 kap 29 § RB för en ny prövning. Domen undanröjs således, men då krävs det att Hovrätten tar upp frågan, det är ingen ogiltighetsgrund i sig. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Om du behöver ytterligare hjälp kan du boka tid med en av de specialiserade jurister som Lawline samarbetar med. Med vänliga hälsningar,

Påföljdsval och straffmätning - Rattfylleri, vårdslöshet i trafik och narkotikabrott

2017-02-19 i Påföljder
FRÅGA |hej har en killkompis till mig på 21 år och är misstänkt för grovt rattfylleri. grov vårdslöshet i trafik och även ringa narkotika brott. min fråga är vad konsekvenserna kan bli om han fälls för samtliga brott. han har sedan tidigare 2 st ringa narkotika brott annars helt fläckfri.
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga tar sikte på påföljdsvalet och straffmätningen vid de brott som du räknat upp. Det är en fråga som i slutändan är upp till domstolen att besluta. Rattfylleri är ett brott som regleras i trafiksbrottlagen (1951:649), TBL. Av 4 § och 4§ TBL framgår det att det för grovt rattfylleri ska dömas till högst 2 års fängelse, den lägre gränsen för grovt rattfylleri ligger på normalgradens översta gräns som utgångspunkt, alltså 6 månaders fängelse. När det gäller grov vårdslöshet i trafik så baseras detta på 1 § TBL, där det stadgas att det för grov vårdslöshet i trafik döms för högst fängelse i 2 år. Normalgraden ligger här på dagsböter, vilket i princip innebär att han kan dömas för dagsböter och upp till 2 års fängelse. När det gäller ringa narkotikabrott så regleras detta i narkotikastrafflagen (1968:64), NSL. Enligt 1 § och 2 § NSL så döms man för ringa narkotikabrott till dagsböter eller upp till fängelse i högst 6 månader. Det kan dock framhävas att grovt rattfylleri normalt måste anses konsumera ett ringa narkotikabrott om detta hänger ihop med rattfylleriet, vilket alltså innebär att han endast döms för grov rattfylleri. Om så inte är fallet så måste brotten bedömas för sig. Det första man måste göra är att avgöra vad som är det konkreta straffvärdet. Det innebär att man ser på straffskalorna som jag nämnde ovan och så tar man hänsyn till såväl förmildrande och försvårande omständigheter. Omständigheterna som kan beaktas räknas upp i 23 kap 2-3 §§ Brottsbalken. Det handlar bl.a. om att man ser på motiv, avsikter och kränkningar. Sedan tar man även hänsyn till praxis på området, alltså om det finns fall som är liknande där man uttalat sig hur bedömningen ska gå till i ett sådan situation som det är fråga om. När man sedan kommit fram till vad det konkreta straffvärdet är, först då går man vidare för att se på vilken påföljd man ska döma till, se 30 kap 4 § Brottsbalken. Där räknas det i 2 stycket upp uttömmande skäl som talar för fängelse. Det handlar då om att man återigen ser på det konkreta straffvärdet som man kom fram till tidigare. Det krävs att straffvärdet är mer än 1 år fängelse så att det ska vara skäl för fängelse. Dessutom ser man på om det är ett återfall i brottslighet och även om det är ett s.k. "artbrott", vilket grovt rattfylleri och narkotikabrott är, vilket alltså utgör skäl för fängelse. I 30 kap 4 § 1 stycket Brottsbalken räknas det upp omständigheter som talar för en annan påföljd än fängelse. Där ser man på s.k. billighetsskäl som knyter an till personen enligt 29 kap 5 § BrB, men även om man passar på en annan påföljd som villkorlig dom eller skyddstillsyn, se 30 kap 7-8 §§ BrB. Om man i ändå kommer fram till att påföljden ska bli fängelse, då gör man en straffmätning, där man väger in olika omständigheter som återfall eller billighetsskäl som inte har beaktats tidigare, se 29 kap 4-7 BrB. Som du märker är det många omständigheter som man måste ta hänsyn till, och utifrån din fråga har jag inte tillräckligt med information om det. Jag rekommenderar att läsa de bestämmelser som jag räknat upp ovan och se på vilka omständigheter som tas upp som försvårande och förmildrande omständigheter och om de är tillämpliga i det här fallet. I det här fallet kommer domstolen förmodligen utgå från asperationsprincipen som innebär att domstolen dömer för en gemensam påföljd för brotten. Man utgår då från en modifierad straffskala, vilket innebär att det döms ut ett högre straff än vad man får för det svåraste brotten, men ett lägre straff än om man bara skulle lägga ihop påföljderna. Det är alltså en fördel för den misstänkte, då man ger honom viss straffminskning. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Muntligt avtal om hyra

2017-02-19 i Hyresavtal
FRÅGA |Detta gäller muntligt avtal. Vi har bokat en stor lokal (Nation) i centrala Uppsala för bröllopsmiddag och fest. Först godkände vi meny och offert redan i Juni 2016 för en lokal 8 Juli 2017, sedan i Oktober ringer de och säger att det har blivit dubbelbokat och ber oss byta datum.Argument: "Det andra paret har bokat före tyvärr och de kan inte byta datum."Vi bokar om allt vad det gäller präst, DJ, bil, fotografering m.m. till 22 Juli 2017. Utan kompensation, de tyckte att de sa till i tid...Andra gången vi godkände lokalen var Okt 2016 som då skulle vara ledig och bokad endast för oss 22 Juli 2017.Sen idag (2017-02-17) säger de att vi får byta lokal för "det andra sällskapet inte kan flytta sitt datum).Det bästa de kan göra är att leta en annan lämplig lokal till oss för samma offert.De föreslår en mindre lokal som de säger rymmer 80 personer!Får man göra så här? De har väl ett muntligt avtal som borde gälla även fast de endast skriver skriftliga avtal endast 2 månader innan.?Vi ska besöka dem nästa vecka och titta på den nya lokalen men behöver veta vad vi kan begära och vad som är rätt,vi har skickat ut inbjudningskort om "fel lokal" och bokad allt runt om kring.Ska vi nöja oss med den lilla lokalen en bit bort med samma offert eller vad är rimligt?Kan vi begära prisavdrag som kompensation? Tack på förhand för svar, mvh blivande man och hustru
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Era möjligheter till kompensation eller rätt att vara i lokalen före det andra sällskapet är beroende av om ni kan bevisa att ni redan ingått ett avtal med uthyraren. Om ni lyckas göra det har ni rätten på er sida och skulle i så fall kunna använda det i en förhandling med uthyraren, eller t o m dra det hela till domstol. Muntligt avtalNär det gäller sådan hyra av lokal mm som ni beskriver finns inga formkrav på att de ska vara skriftliga, med andra ord har ni helt rätt i att även muntliga avtal ska vara gällande (se jordabalken 12 kap 2 §). Om hyresvärden har hyrt ut samma lokal samma datum till två olika sällskap ska det sällskap som först avtalade med hyresvärden anses ha rätt att nyttja lokalen, oavsett vad det andra sällskapet visste eller kände till. Det betyder att om ni kan bevisa att ert avtal ingicks före det andra sällskapet har ni rätt att nyttja lokalen före dem. Problemet med muntliga avtal är att de är just muntliga. Om de inte finns nedtecknade någonstans eller kan bekräftas genom mailväxling eller liknande så blir det svårt att bevisa att det överhuvudtaget finns ett avtal. Om ni däremot har bevis för att ni har ingått ett avtal så kan ni kräva att uthyraren ska prestera sin del av det. Vad ska ni göra?Om ni bara muntligt accepterat offerterna och inte fått någon form av skriftlig bekräftelse på att ni har en deal så finns det dessvärre inte så mycket att göra. Om ni inte kan bevisa att det finns ett avtal så kommer ni inte heller kunna kräva någon form av kompensation. Om det däremot är så att ni kan bevisa att ett avtal ingåtts så skulle ni, om man drar det till sin spets, kunna kräva ersättning från uthyraren i domstol. Om det finns ett avtal och den ena parten inte kan fullgöra sin del så är har ni rätt till ersättning för de kostnader ni lider. Redan första gången det blev fel skulle ni t ex ha kunnat kräva kompensation för att ni blev tvungna att skicka ut nya inbjudningar. Att göra det här till en domstolsprocess är dock tidskrävande och kan komma att bli ekonomiskt kostsamt. Eftersom det är ni som i så fall stämmer uthyraren är det upp till er att bevisa att det finns ett avtal och att ni lidit vissa skador. Ni kan dock ha det i åtanke när ni åker ut till den nya lokalen ni erbjuds, att ni skulle kunna vägra gå med på deras nya offert och kräva dem på ersättning i domstol för att ni har ett avtal sen tidigare som de inte kan fullfölja. Detta gör också att ni skulle kunna pruta ner priset. Om de vägrar går med på en prissänkning kan ni som sagt driva en process mot dem men det är en tidskrävande process och dessutom måste ni hitta en annan lokal för ert bröllop. RekommendationNi har hamnat i en situation som är svår för er. Trots att ni har rätten på er sida kanske det klokaste ändå är att ta en mindre lokal, för att bli av med problemet. Ni kan dock förhandla med "hot om stämning" som argument och om de vägrar skulle ni kunna få ersättning i domstol. Först och främst skulle jag dock sett till att det finns bevis om att ett avtal kommit till stånd, även om det bara finns i mail-form. Hoppas ni fått svar på er fråga!Med vänliga hälsningar,

Barnets folkbokföring

2017-02-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Har ett barnbarn nästan 4 år. Föräldrarna separerade ganska omgående och han har varit skriven hos pappan hela tiden. Dom har delad vårdnad, han går på förskolan i pappans kommun. Mamman bor i en annan kommun 3 mil bort. Nu har pappan köpt ett hus samma kommun som dom redan bor i. Problemet är att mamman vägrar att skriva på flyttanmälan . Kan han bli folkbokförd hos mamman mot pappans vilja?? MVH Orolig annhörig.
William Sandell |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Vad säger Folkbokföringslagen?Barnet skall folkbokföras där han tillbringar sin dygnsvila, 7 §. Barn som vistas omväxlande hos båda sina föräldrar skall folkbokföras där det tillbringar flest nätter.Vad säger Skatteverket?På Skatteverkets hemsida "https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/attvarafolkbokford/boparattadress/barnsfolkbokforing.4.2b543913a42158acf800010284.html" kan du ta del av information av vad som gäller vid barns folkbokföring. Om en förälder flyttat från den ursprungliga bostaden måste en ny bedömning ske av var den övervägande delen av dygnsvilorna tillbringas. Om båda föräldrarna flyttat till nytt boende ska barnet folkbokföras hos den förälder där barnet sover flest nätter. Om barnet sover ungefär lika många nätter hos båda föräldrarna gör Skatteverket en bedömning utifrån barnets totala boendesituation. Ett barns folkbokföring kan inte enbart ändras på grund av att föräldrarna är överens om var barnet ska vara folkbokfört, utan hänsyn skall tas till den faktiska bosättningen.BedömningPå grund av brist på information om hur mycket tid barnet spenderar hos respektive förälder och var barnet till största del tillbringar sin dygnsvila, kan jag inte ge ett direkt svar på din fråga. Se dock till ovanstående text för vägledning.Med vänlig hälsning,