Ringa misshandel eller misshandel av normalgraden och villkorlig dom vid senare brottslighet

2016-02-08 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag har lite ångest. För ett tag bra tag sedan dömdes jag för narkotikabrott av normalgraden (1 gram kokain) och fick villkorlig dom.Efter det har jag gjort bort mig/blivit tagen två ggr. Vid det första tillfället gav jag en kille två st slag med öppen hand i ansiktet på krogen. Kan det bli något annat än ringa misshandel?Vid det andra tillfället slog jag runt tre slag med knuten näve i ansiktet på en kille, han började blöda och fick sår. Är detta misshandel av normalgraden?Vad har jag att vänta mig? Vad är det värsta scenariot?
Erik Claeson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kan slagen med öppen hand bli något annat än ringa misshandel?För att misshandel ska vara aktuellt så måste kroppsskada, sjukdom, smärta eller en känsla av vanmakt varit en konsekvens av ditt handlande (se 3 kap. 5 § Brottsbalken). I det här fallet rör det sig troligtvis åtminstone om smärta, vilket innebär att det kan röra sig om en misshandel. Att avgöra vilken grad av misshandel en viss gärning avser är inte alltid särskilt lätt. Men om man ser till Högsta domstolens praxis i fallen NJA 1967 s 237 och NJA 1996 s 782 kan det konstateras att omständigheterna kring gärningen i fråga är centrala. I båda fallen rörde det sig om ett slag med knuten näve som resulterade i sår som var tvungna att sys. I det äldre fallet fälldes gärningsmannen för misshandel av normalgraden då slaget utdelats oprovocerat, medans gärningsmannen endast blev fälld för ringa misshandel i det senare fallet, då domstolen menade att gärningen provocerats fram. Omständigheterna i övrigt är därför relevanta för bedömningen om detta kan bli något annat än ringa misshandel i ditt fall. Om det inte uppkom någon påtaglig skada och det inte varit helt oprovocerat talar det mesta för att en domstol inte skulle döma grövre än ringa misshandel. Om gärningen inte ens är att ses som ringa misshandel kan ofredande bli aktuellt (se 4 kap. 7 § Brottsbalken).Är knytnävsslagen att räknas som misshandel av normalgraden?Då det enligt din redogörelse uppkommit skada, och det rör sig om flera slag med sluten hand så finns det ett flertal omständigheter som talar emot att gärningen skulle utgöra en ringa misshandel. Även här måste man alltså se till omständigheterna kring händelsen. Hur omfattande var skadan och smärtan slagen resulterat i? Var gärningen provocerad eller oprovocerad? Utifrån den information du lämnat fått låter det dock som att det rör sig om en misshandel av normalgraden, då sår uppstått och det har rört sig om upprepade slag.Vad dessa händelser kan få för konsekvenser:Om någon som begått ett brott och blivit dömd till villkorlig dom begår nya brott efter domen, men innan den villkorliga domens prövotid löpt ut, kan rätten agera på följande tre sätt (se 34 kap 1 § Brottsbalken): De kan besluta att den tidigare påföljden ska gälla även för det nya brottet, det vill säga att det inte blir någon skillnad i straffet. Denna påföljd förordnas dock endast när det gäller nya brott som inte alls eller obetydligt hade påverkat påföljden om brottet bedömts i den tidigare domen, det vill säga väldigt lindriga brott. Den andra möjligheten rätten har är att döma en helt ny påföljd för de nya brotten. Det kan röra sig om böter, fängelse, villkorlig dom och så vidare. Den sista möjligheten domstolen har är att undanröja den tidigare påföljden och istället utdöma ett nytt straff för brotten. I ditt fall torde det främst röra sig om de två senare punkterna, då åtminstone en av de nya gärningarna kan komma att ses som misshandel av normalgraden, och således knappast ett brott som obetydligt hade påverkat valet av påföljd i den nuvarande domen. Vad du har att förvänta dig är väldigt svårt att säga. Det beror på hur rätten bedömer de olika misshandlarna. Det mest sannolika är dock i min mening att det rör sig om en ringa misshandel och en misshandel av normalgraden. Det är då möjligt att rätten beslutar sig att gå efter någon av de två sista punkterna som nämnts ovan. Av dessa är den andra punkten, det vill säga att du får en ny dom emot dig avseende endast misshandlarna (eller kanske bara en av dem) troligtvis det lindrigare för dig. En misshandelsdom kan förvisso resultera i fängelsestraff, men påföljdsvalet kan även komma att bli så lindrigt som endast en varning eller förlängd prövotid.Det värsta scenariot skulle vara att domstolen väljer att undanröja domen enligt den tredje punkten och istället döma ut en ny påföljd för narkotikabrottet tillsammans med de båda nya gärningarna. Om båda händelserna är att räkna som misshandlar av normalgraden så skulle detta kunna innebära ett fängelsestraff på några år, då det även kombineras med narkotikadomen. Dock så får en villkorlig dom endast undanröjas på så sätt som sker i tredje punkten om du fått del av ett åtal för de nya brotten inom ett år från prövotidens slut (prövotiden avser sannolikt två år efter det att domen för narkotikabrottet vunnit laga kraft).Att ett sådant värsta scenario skulle inträffa tror jag dock är osannolikt.Hoppas att detta gav dig svar på din fråga.Brottsbalken hittar du (https://lagen.nu/1962:700)Vänliga hälsningar,

Påverkas vittnesplikten av brottets allvarlighetsgrad?

2016-02-08 i Vittna
FRÅGA |Kan man tvingas till att vittna? Om ja, beror det på brottets allvarlighetsgrad?
Stina Jansson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om att vittna finns i 36 kap. Rättegångsbalken (RB). Du hittar reglerna här.HuvudregelI Sverige har vi s.k. allmän vittnesplikt. Det betyder att den som är kallad till att vittna måste medverka. Vittnesplikten framgår av RB 36:1, se här.Om en person vägrar ställa upp som vittne riskerar denna att få betala vite. Detta är en form av straffavgift som innebär att denna måste betala en summa pengar. Detta framgår av RB 36:7, se här.Undantag till den allmänna vittnespliktenDet finns vissa kategorier av människor som är undantagna från den allmänna vittnesplikten som nämnts ovan. Bland annat undantas makar och släktingar till parten i målet. Detta framgår av RB 36:3, se här.Det saknar däremot betydelse av vilken allvarlighetsgrad brottet är. Det finns inget undantag till den allmänna vittnesplikten som grundar sig i brottets grad av allvarlighet. Den ovan nämnda huvudregeln om allmän vittnesplikt gäller alltså oberoende av hur allvarligt ett brott är. Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vänligen,

Sprida rykten - Förtal

2016-02-08 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, min kompis mor har spridit rykten bland andra föräldrar även skickat runt uppgifter såsom bilder, personuppgifter (namn,adress osv) på en person som de anser säljer droger. Men Personen aldrig någonsin kommit nära droger. kan detta anses vara förtal?
Stina Jansson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om förtal finns i 5 kap Brottsbalken (BrB), se här.HuvudregelDen som lämnar uppgift om en tredje person i syfte att utpeka denna som brottslig eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denna för missaktning kan enligt huvudregeln bli dömd för förtal. Detta framgår av BrB 5:1, se här. Tanken bakom detta förbud är att skydda människans goda namn och rykte. Som utgångspunkt gäller att det saknar betydelse om uppgiften är sann eller inte, då en person som åtalas för förtal inte kan fria sig från ansvar genom att bevisa att de lämnade uppgifterna är sanna.Att sprida rykten om att någon säljer droger kan tänkas omfattas av bestämmelsen, och din kompis mor kan tänkas göra sig skyldig till förtal. Målet med uttalandet från din kompis mor måste dock ha varit att skada denna personens anseende. Det är detta som ligger under att uttalandet ska ha varit ”ägnat att utsätta den utpekade för andras missaktning” som nämns i regeln ovan. Det krävs däremot inte att spridandet av uppgifterna faktiskt skadat personens anseende, utan det räcker att din kompis mors avsikt varit detta. UndantagDet finns två situationer då det inte är straffbart att lämna sådana nedsättande uppgifter om en person som nämnts ovan. Detta framgår av BrB 5:1 2 st, se här. Här förutsätts dock för ansvarsfrihet att de lämnade uppgifterna också är sanna eller att den som lämnat uppgiften kan visa att den hade skälig anledning att tro att de var sanna.Dessa två undantag utgörs av då en person varit skyldig att uttala sig eller då det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken. Exempel på då man kan vara skyldig att uttala sig är då man vittnar i domstol och exempel på då det kan vara försvarligt är då uppgiften lämnas inom familjen. Av vad som framgår av din fråga verkar det inte som att din kompis mor varken haft en skyldighet att lämna dessa uppgifter eller att det annars varit försvarligt. Dessutom, om uppgifterna som lämnats av din kompis mor inte är sanna så minskar möjligheterna ytterligare för att hon skulle omfattas av någon av de ansvarsbefriande undantagen. SammanfattningSammanfattningsvis kan din kompis mor ha gjort sig skyldig till förtal genom att sprida dessa uppgifter om denna personen eftersom att inga undantag verkar vara aktuella. För att din kompis mor ska bli ansvarig krävs att hennes avsikt med uttalandena har varit att utsätta denna personen för andras missaktning.Slutligen kan sägas att förtal är ett s.k. målsägandebrott. Detta innebär att det bara är den personen som blivit utsatt för din mors kompis uttalanden som kan väcka åtal för brottet. Detta framgår av BrB 5:5, se här.Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vänligen,

Beräkning av anställningstid

2016-02-08 i Anställningsformer
FRÅGA |Räknas LAS- poäng för hela anställningstiden om någon har haft en provanställning under ett halvår och nu har en tillsvidaretjänst.?
Lejla Alic |Hej och tack för din fråga till oss på Lawline! Särskilda regler om anställningstid hittar du här.Som utgångspunkt gäller att all den tid då ett anställningsförhållande förelegat, räknas med, om inte annat anges. Det innebär att anställningens art (tillsvidareanställning, provanställning vikariat etc.) och omfattning (hel- eller deltid) inte spelar någon roll- Anställningen behöver heller inte nödvändigtvis vara sammanhängande för att räknas med. Det innebär vidare att uppehåll i arbetet inte påverkar beräkningen av den sammanlagda anställningstiden hos den aktuella arbetsgivaren. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Underhållsskyldighet för barn som går på gymnasiet tills dess att barnet fyllt 21 år

2016-02-08 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Undrar vad som gäller för underhållsbidrag ifall man läser ett fjärde år på gymnasiet (T4). Vet nämligen att underhållsskyldigheten gäller tills att man är över 18 eller tills man avslutat sin gymnasieutbildning?Kan man bli återbetalningsskyldig ifall man tar emot underhållsbidrag för att läsa T4, eller vad är det som gäller i detta speciella fall? Tack på förhand!
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Föräldrars underhållsskyldighet regleras i föräldrabalken. Enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken så har föräldrar underhållsskyldighet för barnet tills dess att barnet fyllt 18 år. Dock framgår det att om barnet går i skolan efter denna tid (alltså grundskola eller gymnasium) så är föräldrarna även underhållsskyldiga under denna tid men max tills det att barnet fyllt 21 år. Dina föräldrar är därmed underhållsskyldiga gentemot dig under ditt fjärde år på gymnasiet förutsatt att du ännu inte fyllt 21 år. För att besvara din andra fråga så kan du inte bli återbetalningsskyldig för att du tar emot underhållsbidrag eftersom detta är en lagstadgad skyldighet som föräldrarna har. Underhållsskyldigheten är till för att i första hand täcka barnets grundläggande försörjning och det är först om föräldrarnas ekonomi tillåter som krav på högre standrad kan ställas. Underhållsskyldigheten fullföljs vanligen genom att föräldrarna betalar barnets mat, kläder och beoende och annars ska föräldrarna betala ett underhållsbidrag. Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga och annars är du välkommen att höra av dig igen!

Utgör huset samboegendom?

2016-02-08 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejJag köpte ett radhus av min bror, han sålde den till mig för marknads pris. Då jag köpte huset dejtade jag en tjej som senare blev min sambo. När banken frågade mig om jag skulle flytta in med någon i huset så va jag dum och sa JA för att dom ville verkligen veta om hon skulle klara av ekonomin inför bolånet. Efter det så flyttade vi ihop och hon stod på halva lånet FAST INTE PÅ HALVA KONTRAKTET, det stod 100% på mig. När vi sedan flyttade in hade hon inte råd att betala avgift eller amortering vilket jag stod 100% för.Nu 3 år efter så ska vi separeras och hon vill att jag ska köpa ut henne då hon inte har sitt namn på kontraktet eller har bidragit med nån amortering eller avgift. Min fråga är: Har hon rätt till att jag köper ut henne eller behöver jag inte gen henne några pengar alls.?!MVH/Karl
Mathilda Andersson |Hej och tack för din fråga!När en samborelation upphör ska det enligt sambolagen göras en bodelning (se här). Det innebär att all samboegendom delas lika efter att varje sambo gjort avdrag för sina skulder som är kopplade till egendomen. Samboegendom består av bostad och bohag. Frågan i detta fall är om bostaden du köpte kan räknas som just samboegendom. Huset blir samboegendom om den utgjort er gemensamma bostad och köpts för gemensam användning. Det är alltså syftet med bostaden som avgör om huset utgör samboegendom, inte vem som står på kontraktet (se 3-5 §§ Sambolagen). I detta fall blir det en fråga om bevisning. Om du kan bevisa att huset inte köptes in för gemensam användning utgör den inte samboegendom och ska inte delas lika. Vad jag kan utläsa ur frågan flyttade din före detta sambo in i huset i samband med dig, samt står med på lånet, detta är enligt mig faktorer som talar för att huset kan komma att utgöra samboegendom. Ovan svar är vad som inryms inom vår gratisrådgivning, behöver du vidare rådgivning rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka.Med vänlig hälsning

Avsluta godmanskap

2016-02-08 i God man & förvaltare
FRÅGA |jag vill inte längre nyttja godman, hur skall jag göra för att avsluta
Angelica Ahlström |Hej! Tack för att du väljer att vända dig till lawline med din fråga. Som jag tolkar din fråga så undrar du hur du ska göra för att inte längre ha en god man. Bestämmelserna om god man regleras i föräldrabalkens 11 kap som du hittar här. Enligt 19 § ska godmanskapet upphöra om en god man inte längre behövs. Ett sådant beslut fattas av rätten eller av överförmyndaren beroende på av vilken anledning personen har en god man, 19b §. Mitt råd är att du vänder dig till överförmyndaren eller överförmyndarnämnden i din kommun. De hanterar frågor som rör godmanskap och kan hjälpa dig med information kring hur du ska göra för att avsluta godmanskapet. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Samäganderätt på bil

2016-02-07 i Alla Frågor
FRÅGA |Mitt dotter(Sandra ) och hennes barns far(Fredrik ) ska separera. Nu till frågan. Dom köpte en bil tillsammans och tog ett billån. Dom har båda brukat bilen och båda har betalat på lånet. Bilen blev dock skriven på Fredrik. Nu vi separationen lösa han billånet genom att använda deras gemensamt hopps hoppsparade pengar. Sandra fick i uppdrag att ordna med försäljning av bilen vecka 5 och sedan skulle dom dela pengarna lika. Denna vecka fick Sandra reda på att Fredrik har sålt bilen för 70.000 kronor...till sej själv
Mathilda Rova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Huvudprincipen för äganderätt är att den som köpt, fått eller ärvt egendomen blir dess ägare. Vem som står som ägare på bilen har inte en stor betydelse. Detta innebär att om båda betalade för bilen så äger de båda bilen. Om bara en av dem betalat för bilen kan det fortfarande finnas förutsättningar för att bilen ska anses som samägd. Kriterierna för att s.k. dold samäganderätt ska föreligga är:(1) en sambo har köpt egendom för gemensamt bruk, (2) att den andre sambon har möjliggjort/underlättat förvärvet genom ett ekonomiskt tillskott, (3) att sambon som köpte egendomen har förstått att syftet med det ekonomiska tillskottet är att det ska föreligga samäganderätt och (4) att det föreligger en gemensam partsvilja att egendomen som inköpts skulle vara samägd.Om dessa kriterier är uppfyllda anses samäganderätt på bilen föreligga och samäganderättslagen (samägL), se här, blir tillämplig. Enligt 1 § samägL stadgas att om flera personer är ägare till en lös sak (som exempelvis bil som i detta fall) har de lika lott om inget annat förhållande kan visas. Vidare framgår det av 2 § att förfogande med den samfällda egendomen ska ske med samtliga delägares samtycke. En delägare av en sak har inte rätt att sälja saken utan de andra delägarnas samtycke enligt 6 § samägL.I detta fall verkar det som att dem båda betalat för både bil och billån, vilket starkt talar för att Sandra och Fredrik samäger bilen. Sandra äger därmed halva bilen. Att han har sålt den utan att samråda med Sandra strider därmed mot lag (6 § samboL). Hur övriga delägare ska gå tillväga i en sådan situation framkommer inte i lag. Dock har det i ett rättsfall NJA 1990 s. 184 konstaterats att övriga delägare har rätt att påkalla domstolens prövning så att de får en dom på hur situationen ska hanteras. Sandra kan därmed göra detta om hon önskar. Jag rekommenderar dock i första hand att de försöka lösa det mellan varandra och köparen. Om hon är nöjd med försäljningen så har hon åtminstone rätt att kräva ut halva ersättningen för bilen. Hoppas mitt svar hjälpte dig! Återkom gärna i kommentarsfältet om det är något mer du undrar över, Vänliga hälsningar,