Får en väktare som inte är i tjänst gripa någon i en affär?

2020-07-30 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej!Får en väktate som inte är i tjänst gripa en person i en affär? I detta fallet var det så att personen var och handlade och blev gripen av en väktare som inte var i tjänst och fick sin väska gtnomsökt av denna väktare. Väktaren var också där för att handla.
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta huruvida en väktare som inte är i tjänst får gripa en person i en affär. Vad säger lagen? Polismyndigheten kan tilldela vissa yrkeskategorier särskilda befogenheter för att bevaka och hålla ordning på olika platser. En sådan yrkeskategori är skyddsvakter som kan bli tilldelad vissa polisiära befogenheter. Vilka befogenheter ordningsvakter har framgår av lagen om ordningsvakter. En väktare är i regel en person som är anställd på ett bevakningsföretag eller liknande. Väktare har till skillnad från ordningsvakter inte blivit tilldelade några särskilda befogenheter av polisen. Detta betyder att en väktare, varken på jobbet eller ur tjänst inte har någon större rätt att gripa någon eller använda våld än vilken annan medborgare som helst. Den möjlighet en väktare har att på ett lagligt sätt gripa en person skulle vara om han eller hon gör ett så kallat envarsgripande. Ett envarsgripande får enligt 24:7 2 st rättegångsbalken göras när en person ertappar en annan person under utförandet av ett brott som har fängelse i straffskalan. Envarsgripanden är också okej om den som grips är efterlyst. Precis som vem som helst så har väktare också rätt att bruka våld i nödvärn enligt 24:1 Brottsbalken (BrB). Sammanfattning och bedömning Sammanfattningsvis kan sägas att en väktare bara får gripa någon om det utgör ett så kallat envarsgripande. Det framgår inte av din fråga varför väktare ingrep i detta fall. Men om vi utgår från att han ingrep för att han såg person stjäla något så kan det ha varit tillåtet för honom att gripa gärningsmannen. Ringa stöld (tidigare kallat snatteri) har enligt 8:2 BrB fängelse i straffskalan vilket är ett kriterie för att envarsgripande ska vara tillåtet. Om väktare tog gärningsmannen på bar gärning är det troligt att det var ett tillåtet gripande. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

När har en ordningsvakt gått för långt?

2020-06-23 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej!Min sambo blev slagen av en säkerhetsvakt på en nattklubb, där säkerhetsvakten spräckte en av min sambos tänder, gav honom en blåtira och en svullen näsa... Min sambo slog inte tillbaka en enda gång utan frågade varför han blev slagen, han blev då utförd utanför nattklubben och polisen kom för att ta honom till arrest... Hur gör jag för att väcka åtal mot säkerhetsvakten?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Nedan kommer en redogörelse för din fråga.Vad är problemet? Jag tolkar det som att du undrar över hur möjligheterna till att väcka åtal mot en säkerhetsvakt ser ut i de fall då denne använder sig av övervåld. Vid rättsliga frågor om säkerhetsvakter/ordningsvakter är det lagen om ordningsvakter (LOV) samt brottsbalken (BrB) som tillämpas.Ordningsvaktens befogenheter och skyldigheterEndast den får förordnas till ordningsvakt som med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget och har fyllt 20 år (4 § första meningen LOV). Det förstnämnda kriteriet är det som blir aktuellt att ifrågasätta med avseende till ordningsvaktens agerande. Kriteriet är vagt formulerat och således gör man en enskild bedömning från fall till fall för vad som anses som "lämpligt" agerande av ordningsvakten. Utifrån den information jag har fått angiven verkar agerandet ifråga inte ha varit särskilt lämpligt.För att verkställa en åtgärd får en ordningsvakt inte använda strängare medel än förhållandena kräver (8 § första stycket första meningen LOV). Återigen är detta en bestämmelse som talar till nackdel för ordningsvaktens agerande då det rör sig om tydliga skador mot din sambo som icke står i proportion till syftet med ingripandet.Vidare så ska en ordningsvakt, när hen ingriper, se till att åtgärden inte väcker onödig uppmärksamhet eller orsakar större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till dess syfte (8 § andra stycket LOV). Här kan man alltså föra argumentet att skadorna på din sambo är av större olägenhet och att det antagligen hade kunnat undvikas, beroende på hur annorlunda ordningsvakten hade ingripit. Vad kan man göra i dessa situationer? Om vi utgår ifrån att ordningsvakten faktiskt agerat utöver sina befogenheter vid ingripandet mot din sambo så rör det sig om tjänstefel (20 kap. 1 § BrB). En viktig förutsättning för att denna bestämmelse ska komma ifråga är att gärningen inte kan anses som ringa, dvs. att den inte är av obetydlig storlek. En ordningsvakt förordnas av Polismyndigheten. Det är alltså Polismyndigheten som har auktoriteten att återkalla förordnandet (5 och 9 § LOV). Hur man går tillväga för att uppnå detta är helt enkelt genom att göra en polisanmälan. Där finns instruktioner och information om hur anmälan ska göras. Värt att notera är att alla ordningsvakter har ett förordnandenummer som är knutet till deras namn- och personnummer, något som de är skyldiga att uppge. Det kan alltså vara en bra idé att kontakta nattklubben för att ta reda på vem som var i tjänst den kvällen för att underlätta en eventuell utredning. Du kan läsa mer om ordningsvakter här. Hoppas du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan Med vänliga hälsningar,

Får en väktare gripa personer?

2020-05-20 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Var får en säkerhetsvakt eller väktare frihetsberöva en Om en Securitas vakt är anställd på coop eller Ica får den vakten då frihetsberöva mig på en plats som inte tillhör Coop eller Ica
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Först och främst skulle jag vilja reda ut terminologin en aning. Det är nämligen både meningsfullt och viktigt att kunna skilja på tre vanligt förekommande begrepp som många gånger blandas ihop. Anledningen till att detta är meningsfullt är att de tre begreppen är väsentligen väsensskilda i vilka befogenheter och lagrum som yrkeskategorin rör sig inom. 1. Ordningsvakter. Delar i vissa delar befogenheter med polisen och ska fungera som ett komplement till myndigheten och har som huvudsaklig uppgift att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Ordningsvakterna är tjänstemän och arbetar inom ett förbestämt område, det innebär att de enbart är att se som tjänstemän inom sitt förordnande område och sin kompetens som anges på deras förordnande från polisen. Det är polismyndigheten som ytterst ansvarar för utbildning, fortbildning, förordnande och utövande. Så är fallet trots att en ordningsvakt kan arbeta för ett bevakningsföretag t ex Securitas, Nokas eller liknande. Det framgår att personen är ordningsvakt av uniformens färg samt beteckning på bröstet och armarna. Tillämpliga lagar är t ex lag om ordningsvakter, ordningslagen, polislagen, lagen om omhändertagande av berusade personer m.fl. 2. Väktare. Väktare är en grundutbildning för många yrkessorter. Det finns parkeringsvakter, butikskontrollanter, rondväktare, värdetransportörer, hundförare, personskyddsväktare m.fl. Gemensamt är att alla delar samma grundutbildning, alltså väktarutbildningen och sedan byggs kompetensen på med fortbildningar av olika slag. Väktare har alltså ett väldigt brett spektrum av arbetsuppgifter men de är alltid knutna till ett bevakningsföretag och har ingenting med polismyndigheten att göra. Tillämplig lagstiftning är lag om bevakningsföretag, rättegångsbalken m.fl. 3. Vakt. Med detta uttryck avses oftast trygghetsvärdar, entrévärdar och andra som inte passar in i kategorierna ovan för att man inte har en särskilt utsedd utbildning eller befogenheter som kommer från en myndighetsutövning. Detta är alltså ett hittepåord som inte har någon särskild ställning och som ofta används i mannamun för att beskriva allt möjligt man kan lägga in i ordets bemärkelse.Så med det sagt ska vi reda ut din fråga. Det handlar alltså inte om en säkerhetsvakt eftersom sådana inte anställs av Securitas. Troligtvis handlar det om en ordningsvakt eller en väktare. Väktaren kommer inte att vara anställd av en butikskedja utan är anställd på bevakningsföretaget som i sin tur har ett avtal med olika kunder. Hur de avtalen ser ut varierar kraftigt beroende på kundernas behov. Det kan till exempel vara så att många affärer i en galleria går ihop och betalar för en eller flera väktare eller ordningsvakter som de alla har att tillgå när de behöver. Både ordningsvakter och väktare har precis som alla andra medborgare enligt rättegångsbalken 24 kap 7 § 2 st. rätt att gripa en person på bar gärning eller flyende fot om de gjort sig skyldig till brott på vilken fängelse kan följa i straffskalan. Så det beror helt enkelt på om du gjort dig skyldig till ett brott som är belagt med fängelse i straffskalan. Om du gjort det så har personen haft rätt att gripa dig oavsett om du befunnit dig på Coop, ICA, parkeringen eller 2 km bort. Så länge de har ett kontinuerligt efterföljande på dig som kan utgöra "flyende fot" i lagtexten så har de rätt att gripa dig för brottet de sett dig begå. Om väktaren sedan befunnit sig hos en annan kund än vad de skulle gjort enligt det avtal som finns mellan bevakningsföretaget och kunden i fråga är något som varken du eller jag har kunskap om eller tillgång till och är något som ska hanteras av parterna i avtalet och har ingen betydelse för din situation. Hoppas du fått svar på din fråga!

När kan en ordningsvakt använda våld?

2020-04-30 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Om någon hotar en vakt. Får vakten brottar ner personen?
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar när en ordningsvakt har rätt att använda våld, då specifikt om de kan göra detta då de blir utsatta för hot. Nedan kommer jag att redogöra för några situationer där ordningsvakten skulle kunna ha rätt att använda våld. När kan ordningsvakter använda våld? Ordningsvakter har i vissa fall rätt att använda våld. För att de ska kunna göra detta krävs det att det finns stöd i lag (exempelvis polislagen). En ordningsvakt ska i sitt arbete inte använda strängare medel än vad förhållandena kräver när denne verkställer en åtgärd, utan de ska i första hand istället försöka ge upplysningar eller uppmaningar. Alltså, en ordningsvakt ska alltid försöka lösa uppgiften med minsta möjliga användande av våld eller tvång (se 8 § i lagen om ordningsvakter). Det ska tilläggas att ordningsvakter har befogenheter att göra vissa ingripanden, som exempelvis att använda handfängsel och att avvisa, avlägsna eller omhänderta den som stör den allmänna ordningen (se 10a § och 13 § i Polislagen). Rätt till nödvärn I detta fall skulle även nödvärn kunna bli aktuellt. Nödvärn regleras i 24 kap 1 § BrB och kan beskrivas som ett självförsvar som typiskt sett blir aktuellt när någon utsätts för ett brottsligt angrepp. I dessa fall kan man använda våld för att försvara sig, utan att bli straffad för det, trots det våld man använt egentligen skulle kunna vara ett brott (exempelvis misshandel). För att man ska ha rätt till nödvärn får man för det första inte använda mer våld än vad som behövs i den aktuella situationen. Gör man det kan följden bli att man har gjort sig skyldig till ett brott. För det andra finns det vissa situationer då nödvärnsrätt anses föreligga, bland annat då det är fråga om ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person. Alltså man har rätt att försvara sig om någon precis ska eller håller på att angripa en. Har personen gått därifrån, eller finns det inget hot kvar har man inte längre rätt till nödvärn. Envarsingripande Ett envarsingripande regleras i 24 kap 7 § i Rättegångsbalken och innebär en rätt för var och en att frihetsberöva någon som nyss har begått ett brott eller är efterlyst. Det ska vara då vara fråga om ett brott på vilket fängelse kan följa och personen ska ha påträffats på bar gärning eller flyende fot. Då man gör ett envarsingripande har man viss rätt att använda våld (se 29 § som hänvisar till10 § i Polislagen) men det ska bara användas om det verkligen behövs. I första hand ska man använda sig av andra medel. Om vakten som du beskriver har blivit utsatt för hot, skulle det kunna vara fråga om ett olaga hot (4 kap 5 § Brottsbalken), för vilket man skulle kunna göra ett envarsingripande. Sammanfattning Då jag inte har några specifika omständigheter i den situation som du beskriver blir det svårt att ge ett entydigt svar på din fråga. Det kan helt enkelt bero på omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan handla om att ordningsvakten handlade utifrån de befogenheter denne har och därmed har viss rätt att använda våld, att det var fråga om en nödvärnssituation eller ett envarsingripande. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Mvh,

Befogenheter för ordningsvakter, särskilt avvisande, handfängsel och omhändertagande

2020-06-30 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej har några frågor angående PL 13§ - Handfängsel -Straffskalan'Peningsböter och om Envar&Ordningvakt. Så fråga ett angående PL 13§ - Om en ordningsvakt avvisar en från ett område, Hur länge är man då avvisad från platsen?Fråga 2. Handfängsel, Om man får handfängsel på sig av en ordningsvakt, Finns det nån visst tid eller situation där handfängseln måste av?Fråga 3. Om man begår ett brott som har peningsböter i straffskalan, Kan en ordningsvakt göra ett direkt omhändertagande på personen som har gjort sig skyldig till peningsböters brottet, eller hur ska dem agera?Sista frågan angående Envar & Ordningsvakt.Om en stökig situation uppstår, Där en ordningsvakt ber en att backa, måste den som blir tillsagd lyda ordern?Om personen liksom bara är nyfiken på vad som händer, denna person som blir tillagt har inte gjort ett brott.
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att det lagrum du har frågor kring är 13 § Polislagen (1984:387), hädanefter förkortad PL (och de lagrum som anknyter till 13 § PL). Inledningsvis ska det konstateras att 13 § PL även gäller för ordningsvakter (se hänvisningen i 29 § PL). 13 § PL reglerar hur polisen (eller ordningsvakter) kan ingripa mot ordningsstörande folksamlingar (folksamlingar som utgör allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar är undantagna). Fråga 1 ) Om en ordningsvakt avvisar en från ett område, Hur länge är man då avvisad från platsen?Om någon genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna får en polisman (eller en ordningsvakt) när det är nödvändigt för att ordningen ska kunna upprätthållas avvisa personen från området eller utrymmet. Ett avvisande innebär att man får en tillsägelse att lämna platsen eller att man hindras från att ta sig dit. För att man ska kunna avvisa någon krävs det att dennes uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna. Det måste också vara en fråga om en pågående ordningsstörning. Har ordningsstörningen upphört när polisen kommer till platsen eller upphör den efter tillsägelse, får något ingripande inte ske. Det är svårt att besvara hur länge ett avvisande får pågå, då detta är något som säkerligen kan variera från fall till fall. Det kan dock tänkas att det kan pågå så länge som personen stör den allmänna ordningen eller utgör en fara för denna. Fråga 2. Handfängsel, Om man får handfängsel på sig av en ordningsvakt, Finns det nån visst tid eller situation där handfängseln måste av?Ordningsvakters behörighet att använda sig av handfängsel regleras i 10 a § PL (se hänvisning i 29 § PL). En polisman (eller ordningsvakt) får använda handfängsel när denne omhändertar eller på annat sätt inskränker någons rörelsefrihet. För att fängsel ska få användas ska det vara absolut nödvändigt med hänsyn till den frihetsberövades eller annans säkerhet till liv eller hälsa. Även här är det svårt att säga en viss tid, men det kan sägas att är det tillräckligt med mindre ingripande medel (exempelvis att hålla i armarna eller liknande) så ska detta göras istället. Fråga 3. Om man begår ett brott som har peningsböter i straffskalan, Kan en ordningsvakt göra ett direkt omhändertagande på personen som har gjort sig skyldig till peningsböters brottet, eller hur ska dem agera?Det finns flera tillfällen när ordningsvakter omhänderta personer (ex vid berusning etc.) men här kommer jag att svara på din fråga utifrån 13 § PL. För att en person ska kunna omhändertas enligt 13 § PL krävs det, som tidigare nämnts under fråga 1, att dennes uppträdande stört den allmänna ordningen eller utgjort en omedelbar fara för denna. Det ska vara en pågående ordningsstörning, alltså har ordningsstörningen upphört när polisen kommer till platsen eller upphör den efter tillsägelse får något ingripande inte ske. I första hand ska man se om det är en tillräcklig åtgärd att att avvisa eller avlägsna en person som är ordningsstörande. Är det inte det får personen istället tillfälligt omhändertas. Det ska tilläggas att vad gäller ordningsvakter ska de skyndsamt överlämna en omhändertagen person till polisen (se 29 § PL). Fråga 4. Om en stökig situation uppstår, Där en ordningsvakt ber en att backa, måste den som blir tillsagd lyda ordern?Ordningsvakters uppgift är att medverka till att upprätthålla allmän ordning och de lyder under polismyndigheten. Som tidigare nämnt har ordningsvakter getts samma befogenheter som poliser i vissa avseenden, exempel på detta är 10 a § PL och 13 § PL. Enligt 13 § PL har ordningsvakter rätt att avvisa, avlägsna eller omhänderta personer som stör den allmänna ordningen eller är en fara för denna. I detta ligger att ordningsvakter i första hand inte ska använda strängare medel än vad nöden kräver för att verkställa en åtgärd (se 8 § i lagen om ordningsvakter), vilket naturligt sett leder till att man i första hand använder sig av tillsägelser. Alltså, en tillsägelse från en ordningsvakt kan definitivt vara sådant som man behöver följa. Jag hoppas att du med detta fått svar på dina frågor!Mvh,

Får polis omhänderta en person som inte är ordningsstörande?

2020-05-27 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |HejJag har en fråga Ang omhändertagande!Får ordningsvakter omhänderta en person som går inne på göteborgs central utan att denna person varit ordnings störande?
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Två viktiga principer för polis och ordningsväktareTvå viktiga utgångspunkter för både polis och ordningsvakter är behovsprincipen och proportionalitetsprincipen. Behovsprincipen innebär att ett ingripande endast får ske när det är nödvändigt för att avvärja en fara eller en störning. Proportionalitetsprincipen innebär att om ett ingripande behöver göras enligt behovsprincipen, ska endast sådant tvång användas som krävs för att uppnå ändamålet. Proportionalitetsprincipen får till följd att polis och ordningsväktare ska välja det lindrigaste alternativet om det finns flera alternativ som kan uppnå ändamålet (det innebär i många fall att polis och ordningsväktare till en början ska försöka prata personen tillrätta). Dessa två principer framgår av 8 § polislagen.Svar på din frågaMot bakgrund av det som du skrivit i din fråga så finner jag ingen anledning till varför ordningsvakten skulle behöva omhänderta personen, och därför får ordningsvakten inte göra det. Om det däremot är så att ordningsvakten misstänker att personen i fråga exempelvis är på väg att begå ett brott så kan ett tillfälligt omhändertagande vara tillåtet.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får en entrévärd fysiskt avlägsna en person som är för full för att få komma in på klubben/baren?

2020-05-12 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej!Får en entrevärd avlägsna någon från en klubb/bar om personen är exempel för full? Eller måste polis kontakats för att genomföra de?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om en entrévärd har rätt att fysiskt avlägsna en person som han eller hon anser är på påverkad. Vad säger lagen? Vissa yrkeskategorier har i lag fått särskilda befogenheter för att upprätthålla ordning och säkerhet på vissa platser. Exempel på sådana yrken är polis och ordningsvakt. Polisen hämtar många av sina befogenheter ur polislagen och ordningsvakter ur lagen om ordningsvakter. Entrévärdar av den typ jag tolkat det som att du syftar på är typiskt sett anställda av den som äger klubben/baren för att kolla ID på gästerna och för att se till klubbens/barens åldersgräns upprätthålls. Inom ramen för det jobbet har entrévärdar som huvudregel ingen särskild befogenhet att bruka våld mot enskilda, de är med andra ord "civila" precis som vem som helst och får därför bara bruka våld under samma förutsättningar som andra civilpersoner. Det kan till exempel röra sig om att bruka nödvärn enligt 24:1 brottsbalken eller att utföra ett så kallat envarsgripande på någon som ertappas på bar gärning i utförandet av ett brott (24:7 2 st rättegångsbalken) Sammanfattning Svaret på din fråga blir i princip att en entrévärd inte har rätt att bruka våld för att avlägsna en person som är berusad. Som huvudregel måste entrévärden tillkalla ordningsvakt eller polis. I vissa situationer får dock entrévärden bruka våld, till exempel för att försvara sig själv eller någon annan som håller på att utsättas för brott (nödvärn) eller för att gripa någon som han eller hon tog på bar gärning i utförandet av ett brott (envarsgripande). Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Kan man bli ordningsvakt om man inte blivit dömd för brott men däremot varit misstänkt för brott och även blivit åtalad?

2020-04-16 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej, min sambo har tidigare "kriminell" bakgrund där han varit åtalad vid ett flertal tillfällen för grova brott men aldrig blivit dömd, inte ens för en liten sak. Nu har han bytt bana helt och vill utbilda sig till ordningsvakt, dock funderar han på om det ens är möjligt med tanke på att han varit åtalad för ett tiotal brott men aldrig blivit dömd, oskyldig tills annat bevisas tänker jag och anser att han borde ses som oskyldig för dessa brott? Jag vet att länsstyrelsen ställer krav på laglydnad för att bli ordningsvakt, vad innebar det i praktiken? Beställer han hem ett belastningsregister är det ju tomt och han har aldrig blivit dömd för något, är det då okej för länsstyrelsen att neka honom? Tacksam för svar på min kanske otydliga fråga!
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom vem som får bli ordningsvakt, samt vad Länsstyrelsens krav på laglydnad innebär. Därefter kommer jag att försöka utreda vad som gäller i din sambos fall, och ge råd om vad du och din sambo kan göra nu. Vem får bli ordningsvakt?För att få bli ordningsvakt ska man vara minst 20 år, och man ska med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter vara lämplig för uppdraget, se 4 § Lag om ordningsvakter (här). Det är Polismyndigheten som förordnar ordningsvakter, se 5 § 1 st Lag om ordningsvakter (här). Vad innebär Länsstyrelsens krav på laglydnad?Laglydnad kontrolleras genom utdrag ur både belastningsregistret och misstankeregistret. Väktarskolan, som ordnar utbildningar för att bli bland annat väktare eller ordningsvakt uppger på sin hemsida (här) att om man har dömts för brott under de senaste fem åren anses man inte lämplig. Vad gäller i din sambos fall?Eftersom din sambo inte har blivit dömd för brott så kommer belastningsregistret inte visa något. Men för att kunna bli ordningsvakt krävs även utdrag ur Polisens misstankeregister. I misstankeregistret finns uppgifter om personer som är skäligen misstänkta för brott, se 1 § Lag om misstankeregister (här). Vilka brott som omfattas framgår av 3 § Lag om misstankeregister (här). En uppgift i registret skall gallras om en förundersökning har avslutats utan att åtal väckts med anledning av misstanken, om åtal som har väckts med anledning av misstanken har lagts ned, om domstol har meddelat dom eller beslut som vunnit laga kraft med anledning av misstanken eller den misstänkte har godkänt strafföreläggande som har utfärdats i anledning av misstanken eller när en begäran om överlämnande eller utlämning har avslagits eller, om den har bifallits, överlämnandet eller utlämningen har verkställts. Detta framgår av 13 § Lag om misstankeregister (här). Eftersom din sambo har varit åtalad för brott flera gånger kan det hända att han därför inte är lämplig, eftersom utdrag ur misstankeregistret krävs. Dock beror det på vilka brott det gäller och hur lång tid tillbaka i tiden det ligger. Vad du och din sambo kan göra nuJag skulle rekommendera att din sambo försöker kolla om hans bakgrund kan bli ett problem. Han kan kontakta polisen och ställa frågor rörande misstankeregistret. Han kan även ta kontakt med Länsstyrelsen och fråga hur bedömningen av laglydnad går till, alternativt fråga någon anordnare av ordningsvaktsutbildning hur de skulle ställa sig till detta. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,