Krav på att bära batong som väktare eller ordningsvakt?

2021-04-10 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Får man jobba utan batong som väktare o ordningsvakt?
Isak Henriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att du undrar om det finns ett krav på att bära batong när man arbetar som väktare eller ordningsvakt.Huvudregeln är att det är förbjudet att bära batong på allmän plats. Lag om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål 1 § (kallad knivlagen). Enligt andra stycket i §:n gäller undantag för poliser och ordningsvakter som har denna typ av utrustning i sin tjänst.Polismyndigheten får meddela föreskrifter om vilken typ av utrustning ordningsvakter får eller ska ha. Ordningsvaktsförordningen 9 §, vilket gjorts i form av föreskrifterna RPS FAP 692-1. 9 kap. 3 § stadgar att ordningsvakten får bära batong, men bara batonger som uppfyller vissa krav som ställs upp i en bilaga till föreskrifterna.Regler om väktares befogenheter finns i föreskrifterna FAP 573-1 PMFS 2017:10 utfärdade av rikspolisstyrelsen.Enligt dessa föreskrifter får väktare bära gummibatong som uppfyller de krav som ställs i bilaga 7 i föreskrifterna. 9 kap. 2 §. Expanderbar batong får bäras av väktare som har genomgått viss utbildning eller fått ett förordnande av myndighet. Detta framgår av samma paragraf.Ordningsvakter får alltså bära batong om den uppfyller vissa krav och handfängsel måste ingå i ordningsvaktens utrustning. Det finns alltså inget krav på att varken ordningsvakter eller väktare ska bara batong. Däremot får de bära batong.Jag hoppas detta besvarar din fråga.

Ordningsvakt och ADD - kvalifikationskravet för att bli ordningsvakt

2021-03-30 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Tjena! Har ADD och var sugen på att bli polis. Såklart så är detta inte möjligt. Men undrade vad lagem säger om väktare med ADD? Tack i förhand.
Arina Chwich Dumitrascu |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 1 kap § 4 Lag (1980:578) om ordningsvakter anges det vilka kvalifikationskrav som gäller för den som vill bli ordningsvakt. Bestämmelsen ger uttryck för att endast den som är lämplig med hänsyn till laglydnad och andra omständigheter samt har fyllt 20 år kan omfattas av kvalifikations kravet. Fokus här ligger på laglydnad. Med laglydnad menas du ska vara ostraffad och inte förekomma i polisens misstanke och brottsregister. Du ska inte ha blivit dömd för något brott inom de senaste fem åren. Det är främst de fem senaste åren som ligger till grund för om du ska antas eller inte till utbildningen.Polismyndigheten är den institut som ger vidare föreskrifter kring utbildningen för ordningsvakter och kraven för att bli ordningsvakt. Du kan läsa mer om det på deras hemsida här. Även här hittade jag en bra sammanställning av de riktlinjer som gäller för kraven för att bli ordningsvakt. Utifrån lagens bestämmelse om kvalifikationskrav och de andra riktlinjerna bör inte en ADD diagnos vara det avgörande för ett negativt utfall när man söker sig in på utbildningen för att bli ordningsvakt. Däremot kommer man genomgå olika tester som för att avgöra lämpligheten för yrket.Hoppas detta svar var till hjälp! Har du fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Kan ordningsvakter utfärda kontrollavgifter?

2021-02-27 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |jag har fått ett nytt jobb som ordningsvakt på pendeltåg och en av frågorna under intervjun var om jag hade några problem att utfärda kontroll avgift till personer som reser utan giltigt färdbevis. så min fråga är får ordningsvakter utfärda kontrollavgifter eller går det emot deras huvuduppgift att upprätthålla allmänna ordningen?
Philip Stocker |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! På uppdrag av offentligt samfund som beviljats rätt att ta ut kontrollavgift, kan bistånd ges av ordningsvakter vid kontrollen av biljetter enligt 6a § Lag om kontrollavgift i kollektivtrafik. Detta innebär att ordningsvakter ibland kan ge bistånd till kontrollörer vid kontroll av biljett. En passagerare måste visa upp sin biljett på begäran av en ordningsvakt som bistår vid kontrollen, enligt 8§ lag om kontrollavgift i kollektivtrafik. Om passageraren inte visar upp giltig biljett, kan ordningsvakten anmäla saken till kontrollören för påförande av kontrollavgift. Ordningsvakten får dock själv inte påföra kontrollavgiften. En ordningsvakt som bistår vid kontrollen har rätt att också lämna behövlig hjälp vid gripande, avlägsnande eller överlämnade till polisen, enligt 11§ lag om kontrollavgift i kollektivtrafik. En ordningsvakt som bistår vid kontrollen kan också avlägsna en passagerare utan biljett från ett trafikmedel. Sammanfattningsvis innebär detta att ordningsvakter kan bistå vid kontrollen av biljett, men får själva inte påföra kontrollavgifter. Om du har fler frågor eller något var otydligt, är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Det finns även möjlighet att boka tid hos någon av våra jurister på lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,

Hur länge står brott med fängelse som straffpåföljd med i belastningsregistret?

2021-01-02 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej! Jag är dömd för ekobrott och har suttit av min tid på 8 månader. Min undran är, hur länge finns min prick kvar och är de helt kört att söka till ordningsvakt/väktare eller inom blåljus.
Hellin Gültekin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom straffpåföljden du fick var fängelse kommer den att finnas med i belastningsregistret i 10 år enligt 17 § p.1 Lag om belastningsregister. Brottet kommer att finnas med i register i 10 år efter frigivningen. Det finns inte en konkret lag angående om det är möjligt att söka till utbildning som ordningsvakt/väktare. Kraven för att bli ordningsvakt finns på polismyndighetens hemsida, där kan du läsa mer specifikt om utbildningen. Generellt är kraven att du ska vara 20 år, laglydig och lämplig för uppdraget. Laglydigheten definieras som att man inte ska ha blivit dömd för något brott inom de fem senaste åren samt att man inte får vara med på polisens misstanke- och brottsregister. Kraven för väktare är i stort sett likadana, dock är åldersgränsen 18 år och man ska "i stort sett vara ostraffad". Väktarutbildningen ges inte exklusivt av polismyndigheten, ett tips är att leta information om vilka som ger utbildningen och fråga hur stor roll det spelar att du suttit inne för ett ekobrott. Du kan alltid kolla med polismyndigheten hur läget ser ut för yrken inom blåljus, de gör möjligtvis skillnad på brott man suttit inne för när de gör en lämplighetsprövning eller kollar i registret det är inget som konkret är reglerat i lag. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ett senario om en vakt

2021-03-31 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga ang ordningsvakter.Ett senarioÄr det så att om en person dagligen går på göteborgs central hela tiden när denne ser ordningsvakter försöker undvika dem och vänder om och går åt ett annat håll för att slippa stöta ihop med dem.Vaktern uppmärksammar detta och börjar följa efter/har uppsikt över denna person och helt plötsligt slutar de med detta.Beror det på att de har tröttnat på personen ifråga eller är det för att de samlar sig för att göra ett större gemensam utrustning möt personen i fråga?
Maryam Naqqar |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår inte riktigt vad ditt senario går ut på, är det så att vakterna följer efter denna person som försöker undvika de. Handlar frågan om att väktarna kroppsvisiterar denna misstänkte personen? Ordningsvakt eller väktare? Först bör det nämnas att det finns befogenhetsskillnader mellan en ordningsvakt och en väktare. Enligt polislagen 29 § får ordningsvakter vidta vissa åtgärder i samma utsträckning som poliser. Det gäller bland annat att omhänderta någon som stör den allmänna ordningen (13 §). En väktare har i princip inte mer befogenheter än vem annan som helst i samhället.Kroppsvisitation: Att känna igenom någons kläder är att utföra en kroppsvisitation (RB 28 kap 11 § tredje stycket). Enligt polislagen 19 § får en person i samband med ett gripande kroppsvisiteras av säkerhetsskäl (t ex känna efter vapen) eller för att fastställa identitet. Det gäller alltså även ordningsvakter eller någon som genomför ett envarsgripande (polislagen 29 §). Kroppsvisitation i syfte att beslagta ett föremål kräver att en polis gör det (RB 28 kap 13 §).Återkom gärna om du har ytterligare frågor!Hälsningar,

Nödvärn mot ordningsvakt

2021-03-17 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Om en ordningsvakt kommer fram och rör mig utan att jag har gjort något , har jag rätt att försvara mig med våld?
Rebecca Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du har funderingar kring rätten att agera i självförsvar mot en ordningsvakt. Tyvärr vet jag inte vilken grad av beröring du menar i din fråga, jag väljer därför att besvara den som om du menar en lättare beröring, som att lägga handen på din axel. Detta eftersom inga missförstånd ska uppkomma där du tolkar mitt svar som att du alltid får agera i självförsvar mot en ordningsvakt. En ordningsvakts befogenheter att bruka våld. Det är i första hand viktigt att ha i åtanke att en ordningsvakt har befogenhet att bruka våld i vissa situationer, genom t.ex. avlägsnande. En ordningsvakt får dock inte använda mera våld än vad som krävs för den enskilda situationen och i huvudregel gäller att våld endast får användas när andra medel, så som upplysning eller uppmaning, är otillräckliga (8 § Lag om ordningsvakter (LOV)). I 10 § andra och fjärde punkten Polislagen (POL) framkommer de situationer en ordningsvakt får bruka våld mot en person. T.ex. vid avlägsnande eller i de fall personen stör den allmänna ordningen och tillfälligt ska omhändertas. Dessutom får en ordningsvakt ta till våld för att belägga en omhändertagen person med fängsel. (10 § första stycket andra punkten, andra stycket POL).Detta innebär inte att ordningsvakten får gå fram till dig hur som helst och bruka våld, handlingen ska föregås av upplysningar eller uppmaningar. Våldet ska alltså ske som en sista utväg. (8 § LOV)Rätten till självförsvarRätten för självförsvar gäller även i de fall en ordningsvakt är gärningspersonen. Du har alltså alltid rätt att förvara dig med våld i en nödvärnssituation. För att en nödvärnssituation ska anses föreligga ska ditt agerande vara en reaktion på ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på din person samt ska nödvärnshandlingen inte anses oförsvarlig med hänsyn till angreppets beskaffenhet och övriga omständigheter. (24 kap. 1 § Brottsbalken (BrB)). SammanfattningDu har alltid rätt att agera i självförsvar, oavsett vem det är som utför en gärning mot dig. Problemet uppstår i att en ordningsvakt har en utökad rättighet att bruka våld och det är i regel svårt att avgöra om en nödvärnssituation föreligger i dessa fall. Därför bör du i regel inte agera i självförsvar mot en ordningsvakt om ordningsvakten inte agerat uppenbart oriktigt. Det är också viktigt att komma ihåg att ditt agerande i nödvärn inte får överskrida vad som är befogat baserat på situationen. Alltså, en hand på axeln skulle inte medföra att du får knuffa undan vakten, då våldet du tar till inte kan jämföras med våldet vakten tar till. Medan om vakten obefogat och helt utan förvarning kommer fram till dig och tar ett hårt tag i din arm skulle ett bortknuffande kunna innebära ett befogat handlande. Detta är förvisso mycket beroende på omständigheterna och utan omständigheten kan jag inte säga hur en domstol skulle döma eftersom ordningsvakten har sin utökade rättighet till att bruka våld. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Vad har en väktare för befogenheter?

2021-01-11 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej, en vän till mig har blivit nersparkad och hotad av en Securitas väktare. Denna väktare anser att han sett ett större gäng ungdomar smälla fyrverkerier och då börjat jaga dem. Dem har inte siktar fyrverkerierna mot någon utan enbart skjutit upp de i luften och väktaren har inte kunnat se exakt vem som smällt raketerna utan bara att denna grupp gjort det. När han sedan börjar jaga dessa 10-15 ungdomar kommer han ikapp min vän och sparkar honom bakifrån så han ramlar och trycker ner honom på marken. Han säger "ska jag bryta benen på dig eller" samtidigt som han håller fast min vän. När jag får reda på detta tar jag mig direkt till platsen och frågar denna väktare hur han har rätt att göra så. Väktaren menar på att han rätten att göra det och eftersom stämningen sedan blir lite aggressiv tillkallar han polis till platsen varpå polisen säger till mig mig att en väktare har större befogenheter än en privatperson. Jag frågar då polisen vilka befogenheter han har som en privatperson inte har och då kan han inte riktigt svara på det. Min fråga är alltså när en väktare får använda våld och hota någon på det sättet jag beskrev. -Det är alltså inte en ordningsvakt som situationen handlar om utan en väktare, personen som blev utsatt är också 13 år om det skulle spela någon roll.
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Precis som du har uppmärksammat måste man skilja mellan väktare och ordningsvakter när det kommer till din frågeställning. Anledningen till det är att väktare är privata aktörer medans ordningsvakter, precis som poliser, fyller en statlig funktion. Som snart kommer att framgå är därför väktare, som våldsutövare att betrakta, jämställda med privatpersoner medans ordningsvakter lyder under regelverket för det statliga våldsmonopolet. I mitt svar har jag först redogjort för regleringen omkring ordningsvakter respektive väktare, därefter följer en kort sammanfattning och hur denna reglering förhåller sig till händelseförloppet du beskrivit i din frågeställning.OrdningsvakterEn lämplig utgångspunkt för regleringen omkring ordningsvakter är vår grundlag. I regeringsformen anges att ingen får frihetsberövas utan lagstöd (2 kap 20 § RF). Detta stadgande innebär att staten inte får gripa eller på annat sätt inskränka din eller någon annans rörelsefrihet utan att gripandet eller frihetsberövandet har stöd i lag. Detsamma gäller bl.a. kroppsvisiteringar och andra kroppsliga ingrepp.En ordningsvakt arbetar som sagt under polismyndigheten och är en del av statens våldsmonopol. Om en ordningsvakt begränsar någons rörelsefrihet krävs det alltså lagstöd för det. Detta lagstöd finns bland annat i polislagen 10 a §, 13 § och 29 §. I dessa bestämmelser anges bl.a. att ordningsvakter under vissa omständigheter får använda handfängsel, samt omhänderta och avvisa människor från vissa platser. Detta är befogenheter som väktare och privatpersoner saknar.VäktareVäktare som arbetar på uppdrag av privata bevakningsföretag utgör inte en del av staten. Inte heller har väktare någon särskild lagstadgad befogenhet av staten att använda våld. Härav ska ingripanden och annat våld av privata väktare inte bedömas utifrån de regler som gäller för ordningsvakter eller poliser. Privata väktare måste istället följa samma regler som privatpersoner. Svaret på frågan om när en väktare får använda våld är alltså densamma som svaret på frågan när en privatperson får använda våld.Att använda våld eller hålla fast någon är som utgångspunkt brottsligt, detta kan utgöra misshandel eller olaga frihetsberövande (3 kap 5 § och 4 kap 2 § BrB). Utför man en våldshandling som kan utgöra misshandel eller olaga frihetsberövande kan det trots allt vara tillåtet, om agerandet sker i nödvärn eller i nöd (24 kap 1 § och 4 § BrB). Det sagda innebär att en väktare bl.a. får använda våld i självförsvar eller mot någon som är på väg att skada egendom eller en annan person genom brott eller olyckshändelse. Därutöver får väktare, precis som privatpersoner, använda sig av så kallade envarsgripanden (24 kap 7 § andra stycket RB). Envarsgripande innebär att vem som helst får gripa en person som, på bar gärning eller flykt, blir påkommen att utföra ett brott som har fängelse i straffskalan. Därutöver får vem som helst gripa den som är efterlyst för brott. I bägge fall ska personen snarast möjligast överlämnas till närmaste polis.En sista anmärkning är att väktare har samma rättsliga skydd som ordningsvakter och poliser när det kommer till brottsstadgandet om våld om tjänsteman. Även om väktare i strikt mening inte är statliga tjänstemän utgör det alltså våld mot tjänsteman att angripa en väktare i dennes tjänst (17 kap 1 § och 5 § BrB samt 7 § lag om bevakningsföretag).SammanfattningVäktare får alltså inte använda sig av våld i längre utsträckning än vad en privatperson får. Som jag förstår din frågeställning orsakade din kompis varken en nöd- eller nödvärnssituation. Fanns det en överhängande risk för att fyrverkerierna skulle orsaka en brand eller liknande hade det dock kunnat vara tal om en nödsituation – men valet att tillgripa våld som en första åtgärd är enligt min bedömning oproportionerligt utifrån den redogörelse som du har lämnat. Beträffande möjligheten att göra ett envarsgripade krävs det att väktaren tog honom på bar gärning, eller i flykt från ett brott som har fängelse i straffskalan. Att avfyra fyrverkerier kan vara ett brott mot ordningslagen, 3 kap 7 § och 22 §, men brottet kan endast ge böter. Härav var ett envarsgripande inte heller berättigat. Sammantaget gör jag därför bedömningen att väktaren sannolikt gick utanför sina befogenheter vid tillfället.Hoppas du fick svar på din frågeställning!

Vilka befogenheter har en kontrollant i kollektivtrafik?

2020-11-07 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej jag åkte nyligen med spårvagn i Göteborg och köpt biljett i automaten ombord och hade alltså papoersbiljett.Jag lider av stark ptsd, ångestproblematik, socialfobi.Kontrollanter går ombord och med min problematik försöker jag gå av trots köpt biljett men blir stoppad och ombedd visa biljett. När jag börjar leta efter min biljett går den inte att hitta, medans jag letar efter den börjar nu fler kontrollanter ställa sig runt mig och jag börjar få panik och försöker förklara min situation och sjukdomsbild så gott jag kan. Vid nästa hållplats slänger jag mig i rejäl panik av vagnen och blir fasthållen av flertalet kontrollanter. Jag blir ombed visa legitimation vilket jag inte har med mig. Att bli omringad och till viss del fasthållen för med min problematik att jag mår extremt dåligt och försöker bryta mig loss och blir nu nedbrottat av minst 3 kontrollanter. Polis anländer snart till platsen och lugnar situationen och lugnar mig så gott det går när jag fått lite utrymme och tid lyckas jag hitta min biljett som åkt in i en reva i linningen på jacka och får således inga böter. Incidenten har fått mig att må mycket sämre sedan dess och jag undrar helt enkelt om kontrollanterna i det här fallet agerat inom sina befogenheter och lagens utrymme eller begått något brott.Mvh
Oscar Friedrich |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan som att du undrar om kontrollanterna agerat inom sina befogenheter, och om en kontrollant med lagligt stöd kan be en resenär att visa legitimation, alternativt hålla fast denne i väntan på polis. Regler om kontrollanters befogenheter finns i lag om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik. Regler om bedrägeri och annan oredlighet finns i 9 kap. brottsbalken (BrB). Regler om häktning och anhållande finns i 24 kap. rättegångsbalken (RB).Det är bedrägeri att resa utan giltig biljettAtt resa utan giltig biljett är ringa bedrägeri, och kan leda till böter eller fängelse (9 kap. 2 § andra stycket BrB). Eftersom ringa bedrägeri kan leda till fängelse, har en kontrollant möjlighet till ett envarsgripande, om gärningsmannen påträffas på bar gärning (24 kap. 7 § andra stycket RB). Den gripne ska överlämnas till polisman skyndsamt. För att en kontrollant ska påträffat dig på bar gärning, måste kontrollanten exempelvis följt efter dig och uppmärksammat att du inte betalat för biljetten när du steg på spårvagnen. Om du uppvisar en falsk biljett eller ett ogiltig färdbevis blir du också tagen på bar gärning, vilket ger kontrollanten befogenhet att hålla kvar dig på platsen tills dess att en polis kommer dit. Vad händer om jag inte blir tagen på bar gärning?Den som reser med kollektivtrafik och inte kan uppvisa giltig biljett, kan bli förpliktigad att betala en tilläggsavgift (1 § lag om tilläggsavgift i kollektivtrafik). Tilläggsavgift kallas i vardagligt språkbruk för böter. Detta är felaktigt då tilläggsavgift är en så kallad administrativ sanktionsavgift. I lagen framgår ingenstans att en kontrollant har rätt att kräva att passagerare uppger namn, personnummer eller visar legitimation. En kontrollant har däremot befogenhet att avvisa en resenär med ogiltig biljett, eller som vägrar betala tilläggsavgift, från färdmedlet (5 § lag om tilläggsavgift i kollektivtrafik).SammanfattningDet är inget brott att råka tappa bort sin biljett eller att vägra att visa upp biljetten, vilket innebär att kontrollanterna inte hade rätt till ett envarsgripande i fallet. Eftersom du inte begått något brott, då du hade en giltig biljett, hade kontrollanterna inte rätt att hålla fast dig och brotta ner dig i väntan på polis. Kontrollanterna hade inte heller rätt att avkräva dig på legitimation, sådan rätt har endast polisman. Kontrollanterna kan ha begått olaga frihetsberövande genom sitt agerande (4 kap. 2 § BrB). Däremot är det osannolikt att kontrollanterna blir dömda för olaga frihetsberövande, eftersom brottet kräver uppsåt (1 kap. 2 § första stycket BrB).Hoppas detta var svar på frågan, annars får du gärna återkomma till oss!Med vänliga hälsningar