Vilka befogenheter har en kontrollant i kollektivtrafik?

2020-11-07 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej jag åkte nyligen med spårvagn i Göteborg och köpt biljett i automaten ombord och hade alltså papoersbiljett.Jag lider av stark ptsd, ångestproblematik, socialfobi.Kontrollanter går ombord och med min problematik försöker jag gå av trots köpt biljett men blir stoppad och ombedd visa biljett. När jag börjar leta efter min biljett går den inte att hitta, medans jag letar efter den börjar nu fler kontrollanter ställa sig runt mig och jag börjar få panik och försöker förklara min situation och sjukdomsbild så gott jag kan. Vid nästa hållplats slänger jag mig i rejäl panik av vagnen och blir fasthållen av flertalet kontrollanter. Jag blir ombed visa legitimation vilket jag inte har med mig. Att bli omringad och till viss del fasthållen för med min problematik att jag mår extremt dåligt och försöker bryta mig loss och blir nu nedbrottat av minst 3 kontrollanter. Polis anländer snart till platsen och lugnar situationen och lugnar mig så gott det går när jag fått lite utrymme och tid lyckas jag hitta min biljett som åkt in i en reva i linningen på jacka och får således inga böter. Incidenten har fått mig att må mycket sämre sedan dess och jag undrar helt enkelt om kontrollanterna i det här fallet agerat inom sina befogenheter och lagens utrymme eller begått något brott.Mvh
Oscar Friedrich |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan som att du undrar om kontrollanterna agerat inom sina befogenheter, och om en kontrollant med lagligt stöd kan be en resenär att visa legitimation, alternativt hålla fast denne i väntan på polis. Regler om kontrollanters befogenheter finns i lag om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik. Regler om bedrägeri och annan oredlighet finns i 9 kap. brottsbalken (BrB). Regler om häktning och anhållande finns i 24 kap. rättegångsbalken (RB).Det är bedrägeri att resa utan giltig biljettAtt resa utan giltig biljett är ringa bedrägeri, och kan leda till böter eller fängelse (9 kap. 2 § andra stycket BrB). Eftersom ringa bedrägeri kan leda till fängelse, har en kontrollant möjlighet till ett envarsgripande, om gärningsmannen påträffas på bar gärning (24 kap. 7 § andra stycket RB). Den gripne ska överlämnas till polisman skyndsamt. För att en kontrollant ska påträffat dig på bar gärning, måste kontrollanten exempelvis följt efter dig och uppmärksammat att du inte betalat för biljetten när du steg på spårvagnen. Om du uppvisar en falsk biljett eller ett ogiltig färdbevis blir du också tagen på bar gärning, vilket ger kontrollanten befogenhet att hålla kvar dig på platsen tills dess att en polis kommer dit. Vad händer om jag inte blir tagen på bar gärning?Den som reser med kollektivtrafik och inte kan uppvisa giltig biljett, kan bli förpliktigad att betala en tilläggsavgift (1 § lag om tilläggsavgift i kollektivtrafik). Tilläggsavgift kallas i vardagligt språkbruk för böter. Detta är felaktigt då tilläggsavgift är en så kallad administrativ sanktionsavgift. I lagen framgår ingenstans att en kontrollant har rätt att kräva att passagerare uppger namn, personnummer eller visar legitimation. En kontrollant har däremot befogenhet att avvisa en resenär med ogiltig biljett, eller som vägrar betala tilläggsavgift, från färdmedlet (5 § lag om tilläggsavgift i kollektivtrafik).SammanfattningDet är inget brott att råka tappa bort sin biljett eller att vägra att visa upp biljetten, vilket innebär att kontrollanterna inte hade rätt till ett envarsgripande i fallet. Eftersom du inte begått något brott, då du hade en giltig biljett, hade kontrollanterna inte rätt att hålla fast dig och brotta ner dig i väntan på polis. Kontrollanterna hade inte heller rätt att avkräva dig på legitimation, sådan rätt har endast polisman. Kontrollanterna kan ha begått olaga frihetsberövande genom sitt agerande (4 kap. 2 § BrB). Däremot är det osannolikt att kontrollanterna blir dömda för olaga frihetsberövande, eftersom brottet kräver uppsåt (1 kap. 2 § första stycket BrB).Hoppas detta var svar på frågan, annars får du gärna återkomma till oss!Med vänliga hälsningar

Vilket lagstöd använder polisen gällande väktare angående batong(expander)

2020-10-27 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Vilket lagstöd använder polisen för att förbjuda väktare som får bära batong(expander) i tjänsten. Men inte, när dom jobbar som arrestvakter..?
Ranya Eliassi |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Polismyndigheten får meddela föreskrifter om vilken typ av utrustning ordningsvakter får eller ska ha. Ordningsvaktsförordningen 9 §. Detta har rikspolisstyrelsen gjort genom föreskrifterna RPS FAP 692-1. Här framgår av 9 kap. 2 § att handfängsel ska ingå i ordningsvaktens utrustning. I 9 kap. 3 § föreskrivs att ordningsvakten får bära batong, men bara batonger som uppfyller vissa krav som ställs upp i en bilaga till föreskrifterna.När det gäller väktares befogenheter så finns regler om detta i föreskrifterna FAP 573-1 PMFS 2017:10 utfärdade av rikspolisstyrelsen.Enligt dessa föreskrifter så får väktare bära gummibatong som uppfyller de krav som ställs i bilaga 7 i föreskrifterna. 9 kap. 2 §. Expanderbar batong får bäras av väktare som har genomgått viss utbildning eller fått ett förordnande av myndighet. Detta framgår av samma paragraf.Ordningsvakter får alltså bära batong om den uppfyller vissa krav och handfängsel måste ingå i ordningsvaktens utrustning. Väktare får bära batong under vissa förutsättningar, dessa förutsättningar skiftar beroende på vilken typ av batong som används. De föreskrifter som jag har hänvisat till finns på polismyndighetens hemsida.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig igen om du har ytterligare frågor eller om du vill ha något i svaret förtydligat.Hälsingar,

Entrévärdens vs. ordningsvaktens jobb

2020-10-09 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Jag står som ordningsvakt på krogen och kontrollerar legitimation på gästerna enligt7 kap. 2 § RPSFS 2012:17. Min kollega som är entrevärd kontrollerar med legitimation pga att en värd arbetar under en så kallad ställningsfullmakt från arbetsgivaren och upprättar genom detta civilrättsliga avtal med besökarna.En ordningsvakt kan inte pga att de är myndighetspersoner göra civilrättsliga avtal med besökare Fråga: Kan en ordningsvakt arbeta själv på krogen , utan en entrévärd, för att kontrollera legitimationer och undersöka medhavda väskor??Vilken lag stödjer sig ordningsvakten på då??
AnnaSara Jarius |Hej och tack för din fråga! Det är svåra frågor du ställer och något som vållar diskussioner i branschen. Detta är den enskilt största anledningen till att entrévärdarna finns, för att sköta dessa arbetsuppgifter. I praktiken tror jag dock inte att det sällan dragits till sin spets. De flesta besökare brukar acceptera att få sin väska klappad på och att man ska kunna visa att man har åldern inne. I FAP.en som du hänvisar står uttryckligen: "Vad som sägs i 7 kap. 1–2 §§ hindrar inte att en ordningsvakt exempelvis frågar den som avser att besöka en restaurang om han eller hon har legitimation i syfte att kontrollera ålder." Detta innebär såklart, som du påpekar, inte att ett civilrättsligt avtal kan uppkomma. Misstänker du tydligt att personen är minderårig kan du avvisa hen enligt polislagen 13 § för att förhindra straffbelagd handling, alltså att personen går in och dricker alkohol. Är de däremot i sällskap med sina föräldrar kanske det inte är lika klart eftersom det ansvaret då åvilar föräldrarna. Det blir till syvende och sist en fråga för krögaren! Släpper du in personen utan att hen har visat giltig legitimation går det ju alltid att få ut den igen om det är så att krögaren inte vill att de ska kvarstanna. Så då går vi över till väskorna. Återigen, att klappa eller känna PÅ en väska är något en entrévärd ska göra. Det ska inte en ordningsvakt befatta sig med. Detta räknas i lagens mening som en kroppsvisitation. En skyddsvisitation däremot får utföras av ordningsvakten men förutsätter, som du säkert vet, ett frihetsberövande av något slag, t ex LOB, envarsgrip i RB 24:7 eller om personen ska avlägsnas eller omhändertas enligt PL 13. Väskor omfattas alltså inte i regel av skyddsvisitationen som ju syftar till att säkerställa att personen inte har vapen eller farliga föremål på sig. Det huvudsakliga syftet med att känna på folks väskor innan de går in är att de inte får ha med sig medhavd alkohol in. Absolut inte för att leta efter vapen för att ett frihetsberövande ska kunna verkställas säkert! Detta är ett problem som i slutändan tillfaller krögaren och dennes alkoholtillstånd och är inte en av ordningsvaktens huvudsakliga uppgifter. Om en person däremot påträffas inne i lokalen med att dricka medhavd alkohol, då kan ordningsvakten ingripa såklart och har då lagstöd genom att personen brutit mot alkohollagen 8 kap. 24 §. Så, kan en ordningsvakt arbeta själv och utföra dessa uppgifter? Ja, kan kan man säkert men bra skulle jag inte säga att det är! Men händer det i praktiken? Absolut! När ordningsvakterna arbetar ensamma utan entrévärdar så sitter man i en klart sämre sits, vilket behöver påtalas för krögaren som måste få en förståelse för varför det blir snett, att ordningsvakterna har andra syften och funktioner som inte ska blandas ihop med det civilrättsliga. I värsta fall kan en tjurig krögare då byta ut ordningsvakten mot en annan som går med på hens krav. Och är inte det egentligen bättre än att arbeta för en krögare som kan sätta en i trubbel och inte går att samarbeta med? Hoppas du fått svar på din fråga och jobba säkert!

Väktare och befogenhet att föra bort någon från offentlig plats

2020-09-27 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej jag har jobbat som ordningsvakt i många år men slutade 2016 och blev förvånad igår.Jag kom med tåget till Uppsala från Stockholm och skulle vänta på bussen hem i ca 15 min så jag satte mig på en bänk bakom hållplatsen. Efter ett par minuter ände jag mig och lutade mig mot armstödet och satte upp benen dock inte fötterna på bänken.Genast kom en väktare och skrek åt mig att sätt dig upp annars blir du avhyst varav jag vänligen svarade att jag väntar på bussen och är varken påverkad eller störande på något vis. Då fick jag till svar att man får inte ligga på bänkarna det står på en skylt inuti byggnaden där resecentrum ligger, varav jag gick in och läste trivselreglerna där det stod att man ska inte skräpa ner på toaletter, ligga på golv eller soffor i vänthallen. Jag ringde polisen för att höra vad som gäller och dom tyckte att det verkade konstigt då det även var kväll och ingen rusning samt att jag inte störde någon. Jag återvände till väktaren som då befann sig på pressbyrån och berättade vad jag fått för information och att stationen är en offentlig plats likaså området utanför varpå han svarade att när jag befinner mig på området så bestämmer han över mig och kan avvisa mig när som helst? Bara undrar om det är så i dagsläget och vilken befogenhet han egentligen har? När jag utbildade mig så fick vi lära oss att alltid försöka lösa saker genom en diskussion i första läget. Besviken! Mvh Mats Liljeros
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vilka befogenheter en väktare har att avvisa någon från en offentlig plats. Det kortfattade svaret på frågan är att en väktare och en ordningsvakt har skilda befogenheter, och att väktare inte har någon lagstiftad rätt att föra bort någon från en offentlig plats. Denna tvångsåtgärd är dock tillgänglig för ordningsvakter, men bara under vissa förutsättningar. Dessa förutsättningar innefattar delvis att någon genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen (13 § Polislagen). Även om personen var ordningsvakt var inte ditt beteende ett sådant att det skulle givit denne någon befogenhet att avlägsna dig från platsen. I och med att du skriver att personen var väktare hade han ingen lagstadgad rätt att föra bort dig från platsen. En väktare som försöker föra bort dig eller någon annan från en offentlig plats gör sig istället skyldig till brottet olaga frihetsberövande på vilket fängelse kan följa (4 kap. 2 § Brottsbalken), i att denne "för bort eller spärrar in någon eller på annat sätt berövar hen friheten". Vänligen,

Väktares skyldighet att ingripa

2020-11-07 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Min kompis är misstänkt för stöld I klädbutik. Hon var på lindex med sin kille o barnen o skulle handla kläder. Polisen kommer då fram o vill se legitimation på henne för att hon är misstänkt för stöld då en väktare ska ha sett henne 2 veckor innan. Väktaren gjorde inget och sa inget till henne den dagen då han anser att han såg henne i butiken 2 veckor tidigare. Hade han skyldighet att ingripa då han ansåg att hon stal i butiken?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En väktare har ingen lagstadgad skyldighet att ingripa direkt vid händelsen. Denne kan göra bedömningen att det är bättre att anmäla ärendet till polis. Till saken hör att en väktare egentligen inte har några större befogenheter än en privatperson - dvs de får bara gripa någon om de tar dem på bar gärning (RB 24:7 2st). Det kan möjligen ses som olämpligt att inte ingripa. Det är trots allt väktarens jobb att bevaka egendomen och hindra stöld. Jag hoppas det svarar på din fråga. Om inte får du gärna ställa fler frågor till oss på Lawline!

får en ordningsvakt neka mig inträde?

2020-10-17 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Kan en ordningsvakt neka en att komma in för att man hamnat i ett bråk som är obevisat vems fel det var 2 veckor tidigare?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst är avgörande för din fråga var ordningsvakten har nekat dig att komma in, och i andra hand på vilka grunder.En ordningsvakt lyder under Polismyndigheten och ska medverka till att upprätthålla allmän ordning (1§ lag om ordningsvakter). Vid ett ingripande får denne inte lov att använda strängade medel än förhållandet kräver, eller väcka onödig uppmärksamhet eller orsaka större olägenhet än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet med ingripandet (8§ lag om ordningsvakter). Har ordningsvakt nekat dig inträde till ett privat område, exempelvis en restaurang eller klubb, har denna ganska vid befogenhet att göra detta, och på uppdrag av ägaren behöver man sällan heller ange varför. Undantag från detta är om nekandet kan vara grundat i någon av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen, så som etnicitet eller könsöverskridande identitet (1 kap.1§ diskrimineringslagen). Jag skulle därför säga att en ordningsvakt generellt skulle ha rätt att neka dig inträde på en klubb eller liknande, på ganska fri grund, så länge det inte är diskriminering i grunden. Ägare (och ordningsvakter som agerar genom dem) har utifrån detta rätt att själv avgöra vem de vill ha i sina lokaler.Annat gäller om det är en offentlig plats, där man har rätt att fritt vistas (1 kap. 2§ ordningslagen). Exempel på detta är allmänna vägar, torg, parker, allmän kollektivtrafik och liknande. Då har ordningsvakter snävare befogenhet, men får då avlägsna folk som uppträder störande eller utgör en fara för allmänna ordningen på ett visst område (13§ polislagen med stöd av 29§ 3st polislagen).Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Vilket lagstöd används när någon blir avvisad för fylla?

2020-10-06 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Är själv ordningsvakt men funderar på en lagtext. Får en ordningsvakt avvisa en ej ordningsstörande men berusad person från krogen. Tänker på att ett avvisande ingår i PL 13 hot mot allmän ordning och en ordningsvakt inte tillhör det allmänna utan är myndighetsutövande. Enligt alkohollagen så är det den som serverar som ansvara för att gästen inte blir för berusad. Frågan uppkom då det i vaktrapporterna som skickas efter avslutat pass skall redovisas hur många som AVVISATS pga fylla. Vilket lagstöd används?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för din fråga!Om ordningsstörningarDet råder lite delade meningar inom ordningshållningen vad som utgör en ordningsstörning enligt polislagen (PL) 13 §. Vissa anser att en person som är märkbart berusad per definition är en ordningsstörning eftersom de ofta uppvisar ordningsstörande beteenden såsom att ragla, kräkas, gå in i andra gäster, spilla och vara högljudda och ibland hotfulla. PL 13 § säger (i förlängningen genom PL 29 §) att en ordningsvakt har rätt att avvisa, avlägsna eller tillfällig omhänderta en person som: 1. Stör den allmänna ordningen 2. Utgör en omedelbar fara för den allmänna ordningen eller 3.Om åtgärden behövs för att en straffbelagd handling ska kunna avvärjas (på svenska = för att en straffbelagd handling inte ska inträffa).En person som är märkbart berusad men inte ännu är en direkt ordningsstörning kommer alltså med stor sannolikhet att utgöra en ordningsstörning inom kort och därmed en omedelbar fara för den allmänna ordningen. I alla fall är det ofta en praktisk tolkning som sällan ifrågasätts. AlkohollagenDet som ibland kan skilja sig är då som du påtalar en person som är berusad men ännu inte ordningsstörande (även om jag nog personligen kan ifrågasätta om en sådan person verkligen är så berusad att man borde reagera på den alls). Frågan blir då om personen är så pass berusad att hen inte längre ska vistas i krogmiljö. Här kommer en annan lagstiftning nämligen ifråga vilken är alkohollagen (AL). Enligt AL 3 kap. 8 § så får inte alkohol lämnas ut till den som är märkbart påverkad. Lagrummet är belagt med straffansvar enligt AL 11 kap. 9 § och är straffbart genom oaktsamhet, t ex genom att inte kontrollera vem det verkligen är som ska dricka den alkohol som ges ut. Både böter och fängelse finns i straffskalan. Det innebär alltså med en viss juridisk akrobatik att om en person är så pass berusad att den utgör en risk för att personalen på platsen med uppsåt eller oaktsamhet kommer att ge ut mer alkohol till en person som lagligen inte ska dricka mer så har man rätt att avvisa personen med hänvisning till PL 13 §. Den berusade personen innebär alltså en risk för att personalen ska begå brott men det går ju inte att avvisa personalen. Personalen kan heller inte rimligtvis ha koll på t ex 1000 personer på ett stort ställe och samtliga av dessas berusningsgrad. Ordningsvaktens uppdragDet blir istället ordningsvakternas uppgift som, precis som du säger, har till huvuduppdrag att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Ju fler märkbart berusade personer på liten yta = sämre allmän ordning och säkerhet. Då behövs egentligen inte alkohollagen som stöd även om den finns där. Här ska ju t ex legalitetsprincipen, proportionalitetsprincipen, ändamålsprincipen m.fl. vara vägledande. Man ska inte göra inskränkningar i medborgarnas frihet om man inte har lagstöd, man använder lagstödet på rätt sätt utifrån vad lagstiftaren tänkt och inte kan lösa det på ett annat sätt. Varför rapportera?När man pratar om fylla bland både ordningsvakter och poliser kan tänkas att man ibland uttrycker sig lite slarvigt och kallar allt för "fylla" trots att man kanske använt sig av olika grunder för avvisandet. Det har sina förklaringar. En förklaring är såklart att polisen är förmän och ordningsvakterna har rapporteringsplikt men det finns även andra anledningar till varför man för statistiken. Det handlar inte om den enskilda personen som fått sin frihet inskränkt genom tvångsmedlet utan om hur hög fyllan varit på en plats, hur polis ska utforma kraven för hur många ordningsvakter som behövs på platsen och hur kommunen ska utforma alkoholtillståndet. För det krävs inga fler uttömmande lagstöd utan bara antalet ingripanden.Den springande punkten är att det tvångsmedel som PL 13 § innebär baserar sig oftast på en persons berusningsgrad vare sig det är genom att utgöra en risk genom ytterligare alkoholservering eller genom ordningsstörande beteende. Oavsett använder man PL 13 § för att lösa problemet vilket gör att alla avvisade och avlägsnade hamnar i PL 13 § - potten för kvällen.Hoppas detta besvarar din fråga och jobba säkert!

Får en väktare som inte är i tjänst gripa någon i en affär?

2020-07-30 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej!Får en väktate som inte är i tjänst gripa en person i en affär? I detta fallet var det så att personen var och handlade och blev gripen av en väktare som inte var i tjänst och fick sin väska gtnomsökt av denna väktare. Väktaren var också där för att handla.
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta huruvida en väktare som inte är i tjänst får gripa en person i en affär. Vad säger lagen? Polismyndigheten kan tilldela vissa yrkeskategorier särskilda befogenheter för att bevaka och hålla ordning på olika platser. En sådan yrkeskategori är skyddsvakter som kan bli tilldelad vissa polisiära befogenheter. Vilka befogenheter ordningsvakter har framgår av lagen om ordningsvakter. En väktare är i regel en person som är anställd på ett bevakningsföretag eller liknande. Väktare har till skillnad från ordningsvakter inte blivit tilldelade några särskilda befogenheter av polisen. Detta betyder att en väktare, varken på jobbet eller ur tjänst inte har någon större rätt att gripa någon eller använda våld än vilken annan medborgare som helst. Den möjlighet en väktare har att på ett lagligt sätt gripa en person skulle vara om han eller hon gör ett så kallat envarsgripande. Ett envarsgripande får enligt 24:7 2 st rättegångsbalken göras när en person ertappar en annan person under utförandet av ett brott som har fängelse i straffskalan. Envarsgripanden är också okej om den som grips är efterlyst. Precis som vem som helst så har väktare också rätt att bruka våld i nödvärn enligt 24:1 Brottsbalken (BrB). Sammanfattning och bedömning Sammanfattningsvis kan sägas att en väktare bara får gripa någon om det utgör ett så kallat envarsgripande. Det framgår inte av din fråga varför väktare ingrep i detta fall. Men om vi utgår från att han ingrep för att han såg person stjäla något så kan det ha varit tillåtet för honom att gripa gärningsmannen. Ringa stöld (tidigare kallat snatteri) har enligt 8:2 BrB fängelse i straffskalan vilket är ett kriterie för att envarsgripande ska vara tillåtet. Om väktare tog gärningsmannen på bar gärning är det troligt att det var ett tillåtet gripande. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,