Missad väjningsplikt; grund för återkallelse av körkort?

2021-03-04 i Trafik och körkort
FRÅGA |Kan mitt körkort återkallas för jag missade väjningsplikten vid en korsning som ledde till en kollision från höger sida . Min bil och jag blev påkörda.
Peter Pargell |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Du har väjningsplikt mot fordon som närmar sig från höger (3 kap. 18 § trafikförordningen). Ett körkort kan återkallas p.g.a. många olika omständigheter, men det krävs antingen att du ur en medicinsk synpunkt inte är lämpad att köra bil eller att det föreligger bristande personlig lämplighet. Bristande personlig lämplighet kan föreligga om du har gjort dig skyldig till något trafikbrott. Att du inte hörsammat väjningsplikten är inte i sig tillräckligt för att du ska bli av med ditt körkort utan det krävs att andra omständigheter väger in. Att missa att väjningsplikten gäller vid en korsning är att bryta mot en regel som är väsentlig ur trafiksäkerhetssynpunkt 5 kap. 3 § körkortslagen). Men för att detta ska utgöra skäl till att återkalla ditt körkort får överträdelsen inte vara ringa. Det har i domstol förekommit allvarligare förseelser än den du beskriver i din fråga vilka inte har lett till att körkortet blivit återkallat (se exv. RÅ 1987 ref 105 där en busschaufför inte följde väjningsplikten). Jag skulle därför säga att din förseelse inte utgör grund till att återkalla ditt körkort. Med det sagt vill jag också stryka under att svaret har tagit utgångspunkt i de uppgifter som förekommer i din fråga. Hoppas att du har fått svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen om det skulle vara något annat du undrar över!

Krav för pass och medborgarskap

2021-03-04 i Migrationsrätt
FRÅGA |Är en person som är född i England, som alltid bott i England och som alltid haft svenskt pass och personnummer betraktad som svensk medborgare? Personen har aldrig bott i Sverige men familjen bor här?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!jag förstår din fråga som att du undrar om de faktum att man har ett svenskt pass, trots att man aldrig bott i Sverige, medför att man är svensk medborgare. Vad gäller idag i Sverige?Inom svensk rätt gäller idag blodsprincipen, man får alltså medborgarskap utifrån vilket medborgarskap föräldrarna har. I Sverige gäller att barn som är födda efter 1 april 2015 blir svensk medborgare automatiskt från födseln om någon av föräldrarna är svenska medborgare, oavsett i vilket land barnet föds. Barn som är födda före 1 april 2015 men efter 1 juli 2001 är automatiskt svenska medborgare då barnet är fött av en kvinna som är svensk medborgare.Svenskt pass Vad gäller svenskt pass så kan man ansöka om pass om man är svensk medborgare. Medborgarskapet måste kunna styrkas när man ansöker. Polismyndigheten måste utreda om man är svensk medborgare, även om man är bosatt i Sverige, om det inte är helt klart för dem.Slutsats = Om man har erhållit ett svenskt pass och har ett svenskt personnummer så är man att anse som svensk medborgare. Detta har troligen skett att personens föräldrar har varit svenska medborgare och att man har anmält detta till svenska myndigheter. Hoppas att de var svar på din fråga!

Kört mot rött ljus - vad händer nu?

2021-03-02 i Trafik och körkort
FRÅGA |hej!Jag är 27 år gammal, blev nyss av med körkortet.Jag har kört mot rött ljus i ullevigatan i Göteborg, jag körde enligt hastighet som var 60/h. Jag var tveksam vid orange ljuset. Jag såg att det fanns en bil bakom mig men kunde inte veta att det en polisbil. Jag ville inte göra panikbroms för att undvika att krocka med någon bakifrån samt att jag trodde att jag hinner då en eller två sekunder innan jag passerat trafiksignalen. I polis rapport står det att det var 10 meter innan trafiksignalen vilket innebär att det är omöjligt att stanna bilen när man kör vid 60/h . Jag har aldrig gjort en överträdelse någonsin men just idag var det en jobbig dag, har fått dåliga nyheter osv. jag har en prövotid som går ut 11e november 2021. Jag är väldigt beroende av mitt körkort då jag kör en familjemedlem ofta till vårdbesöken samt att jag var i stort behov av körkortet i jobbet. Vad är det bästa jag kan göra utav saken? vad tycker ni. extremt tacksam för svar.
Jack Wali |Hej!Först och främst: tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att polisen, på grund av att du har kört mot rött ljus, omhändertagit ditt körkort. Jag förstår att du är i en svår sits just nu och jag ska försöka hjälpa dig så bra jag bara kan.Hade polisen rätt att ingripa mot dig i trafiken?Polisen har rätt att omhänderta ditt körkort om du gör dig skyldig till en trafikförseelse som de bedömer kan leda till att Transportstyrelsen återkallar ditt körkort (Körkortslagen 5 kap. 7 §). Ett exempel på en sådan förseelse kan vara det som nu har skett i ditt fall – du har kört mot rött ljus (KörkL 5 kap. 3 § p.4.). Polisen har alltså handlat i enlighet med lagen, de har inte gjort något fel. Att du inte kände till att det var just en polisbil som var bakom dig spelar ingen roll. Tanken är ju att trafikreglerna ska följas dygnet runt, även när polisen inte övervakar trafiken. Den andra förklaringen som du anger, om sträckan, är kanske något som du diskuterade med polismannen eller poliskvinnan på plats. Tyvärr är det en förklaring som polisen i vart fall inte köpte.Vem är det som bestämmer om du får behålla ditt körkort?Även om det är polisen som omhändertagit ditt körkort är frågan om du kommer få behålla ditt körkort ännu inte slutligt avgjord. Det är Transportstyrelsen som fattar beslut om ditt körkort ska återkallas eller lämnas tillbaka till dig (KörkL 7 kap. 2 § 1 st. 7 p.). Jag förstår att du är orolig för vad som kommer hända och därför kan det vara värt att nämna att Transportstyrelsen ska utreda ditt fall så snart som möjligt (KörkL 7 kap. 5 §). Polisen skickar in ditt körkort och all övrig dokumentation inom 48 timmar. Du ska alltså inte behöva vänta mer än högst några veckor. Dröjer det längre än så tycker jag du själv borde kontakta myndigheten via telefon. Det ligger ju såklart i ditt intresse att få detta utrett så snabbt som det bara går.Att du har en prövotid ändrar inte Transportstyrelsens bedömning i sakfrågan på något vis utan det är själva konsekvensen som blir hårdare. I stället för spärrtid behöver du då tyvärr ta om körkortet på nytt.Vad är det bästa du kan göra nu?Det finns alltså en möjlighet för dig, vilket jag hoppas, att du får tillbaka ditt körkort. Du skriver att du har ett stort behov av körkortet i jobbet. Jag känner inte till vad du jobbar med men är det till exempel så att ditt jobb – inte bara underlättas av att du har körkort utan rent av kräver att du har det – är det något som talar för att du får behålla ditt körkort. Det är givetvis något som du ska skriva med i ditt yttrande till Transportstyrelsen. Skicka samtidigt in så mycket handlingar som möjligt, som styrker ditt behov av körkort. Det kan till exempel vara ditt anställningsavtal där beskrivningen av ditt jobb framgår. Ett annat förslag är att du berättar om det inträffade för din chef, skickar med hans kontaktuppgifter till Transportstyrelsen så han kan intyga ditt behov av körkort. Den förklaringen som du anger om sträckan, som jag inte riktigt förstår mig på och inte heller polismannen eller poliskvinnan, tror jag du gör bäst i att låta bli att nämna.I sista hand, om du är villig att dra det så långt, och om Transportstyrelsen skulle besluta att återkalla ditt körkort, finns det en till möjlighet. Det är att du överklagar deras beslut till allmän förvaltningsdomstol. Beslutet att återkalla körkort är nämligen överklagbart (KörkL 7 kap. 2 § p. 7).Till sist vill jag bara försäkra mig om att du inte ger dig ut i trafiken under tiden som ditt ärende utreds, vilket det tycks finnas risk för på grund av att du har ett sådant stort behov av körkortet i vardagen. För gör du det begår du brottet olovlig körning, då inte bara av normalgraden utan dessutom grovt brott (Lagen om straff för vissa trafikbrott, 3 §).Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline med en ny fråga.Varmaste hälsningar,

Vad menas när det står "dock" i lagtext?

2021-03-02 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |I lag texten om utökad frigång står det att utökad frigång får beviljas om 1. " minst halva tiden, dock minst tre månader avtjänats. Vad menas i detta fall med DOCK minst tre månader? väldigt diffust skriven lag som bör förtydligas. Tacksam för svar.
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Låt oss bryta ner lagtexten du hänvisar till (11 kap. 5 § andra stycket fängelselagen) och ta en del i taget. Första delen är, sedd för sig, inte svårbegriplig. Den säger att minst halva tiden av fängelsestraffet måste ha avtjänats för att utökad frigång ska kunna beviljas. Om fängelsestraffet totalt var på ett år, måste alltså sex månader ha avtjänats för att utökad frigång ska kunna beviljas. Den andra delen lyder "dock minst tre månader". Den ska förstås som ett villkor för den första delen. Om halva tiden vore kortare än tre månader är villkoret för beviljande därmed inte uppfyllt: åtminstone tre månader måste avtjänas innan utökad frigång kan beviljas. Om fängelsestraffet totalt var på fyra månader vore det alltså inte tillräckligt att hälften, det vill säga två månader, avtjänats. Beviljande blir i det fallet först aktuellt efter ytterligare än månad, så att totalt tre månader avtjänats. Tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Vilka bestämmelser finns utöver lagar?

2021-03-04 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!På Åklagarmyndighetens hemsida står ang Rättsordning att det menas; Ett lands alla rättsregler, dvs. lagar och andra bestämmelser som alla måste följa.Vad ingår i "andra bestämmelser"? Kan det vara domar?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Utöver lagar, som stiftas av riksdagen finns även förordningar och föreskrifter samt allmänna råd. Förordningar stiftas av regeringen (8 kap. 1 § RF). Föreskrifter och allmänna råd ges ut av myndigheter (8 kap. 11 § RF). Föreskrifter är bindande, medan allmänna råd är rekommendationer som inte bindande. Domar är ett exempel på en rättskälla som kan användas som vägledning för hur framtida rättsfall ska bedömas, men de är inte bindande och är inte heller att se som bestämmelser. Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på nytt!Vänliga hälsningar,

krav för vapenlicens

2021-03-02 i Polis
FRÅGA |Vad gäller för vapenlicens?Hej! Jag undrar vad som gäller för att ansöka om vapenlicens. Jag är ganska intresserad av vapen och undrar därför vilka vägar som finns för att kunna få vapenlicens. Jag vill gärna skjuta på bana men har också ett samlingsintresse. 1: Vilka vapen är tillåtna? 2:Vilka vapen kräver vilka licenser? 3: Hur får man ens vapenlicens? 4: och vad är skillnaden mellan att få vapenlicens via jägarexamen och att vara medlem i en skytteklubb?Tack!
Oscar Rudén |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelser om vapeninnehav och licenser finns i vapenlagen. Skillnad vapenlicens och jägarexamen – Att ta en jägarexamen innebär inte att man automatiskt får vapenlicens. Man måste efter jägarexamen söka vapenlicens likväl. Vilka vapen omfattas av licens - Vapenlagen tar framförallt sikte på det som i folkmun betraktas som skjutvapen. Det vill säga ett vapen som skjuter projektiler med hjälp av krutladdningar eller med hjälp av gas (1 kap. 2 § vapl). Detta innebär att alla gevär, pistoler etc. omfattas av licens. Vilka krav finns det?Ett grundkrav för att få tillstånd s.k. vapenlicens är att man är 18 år. Undantag finns för vissa effektbegränsade vapen exempelvis om det är avsett för målskjutning (2 kap. 1 § 2 st vapenlagen). Ett krav som måste uppfyllas för att ansökan ska bli godkänd är att du är en aktiv medlem i en skytteförening. Att vara aktiv innebär att du ska ha varit medlem minst 6 månader, samt blivit godkänd på ett särskilt skjutprov hos föreningen (gäller endast om ansökan gäller enhandsvapen). Hur ansöker jag om vapenlicens för målskytte?Ansökan görs till Polismyndigheten (2 kap. 2 § vapenlagen). En bedömning görs huruvida personen som ansöker är lämplig. Ett avslag kan göras exempelvis om personen tidigare har begått ett allvarligare brott. Vid ansökan ska ett intyg från föreningen lämnas om att ett medlemskap finns samt om det eventuella skjutprovet. Ytterligare information - Tillstånd att inneha skjutvapen får meddelas endast om det skäligen kan antas att vapnet inte kommer att missbrukas." (se här). För att bedöma risken för missbruk av vapnet gör polisen en kontroll i olika register om man är registrerad för brott eller annan misskötsamhet.I Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen (RPSFS 2009:13) så uttalar polisen bland annat att: En förutsättning för tillstånd till innehav av vapen bör vara att sökanden gjort sig känd som pålitlig, omdömesgill och laglydig. Brister han eller hon i något av dessa avseenden bör tillstånd inte meddelas. Vidare uttalar man att: En sökande som mer generellt eller regelbundet åsidosätter lagar eller förordningar bör inte meddelas tillstånd att inneha vapen. Detta bör gälla även om det är fråga om flera i och för sig mindre allvarliga brott eller förseelser, som inte medfört svårare påföljd än böter, men som tyder på en bristande respekt för gällande författningar.Vad innebär detta för dig – Det finns som ovan ett antal krav för att få erhålla vapenlicens. Alla vapen som benämnas som skjutvapen omfattas av licens. Man kan gå vägen via polismyndigheten så som anges i vapenlagen, och som konstaterat innebär inte en jägarexamen en automatisk licens utan man måste som vanligt söka licens via polisen enligt vapenlagen. Hoppas att de var svar på din fråga!

Vad är ett polisiärt kännetecken?

2021-03-02 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej, Tänkte bara höra om det är lagligt att ha stoppljus, alltså det röda och blåa som polisen använder sig utav i framrutan, om man inte använder det.
Carl Hansen |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tillämplig lag på din fråga är Lag (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon. Lagen reglerar vilka kännetecken som inte får användas på motorfordon. Till exempel får inte Polismyndighetens och Säkerhetspolisens heraldiska vapen eller något annat som lätt kan förväxlas med ett sådant vapen inte användas och heller inte ordet polis, 1 § ovan nämnda lag.Det finns alltså inte enligt min mening något problem med att ha stoppljus i framrutan och särskilt om man inte använder det. Självfallet ska man visa hänsyn i trafiken - skulle den slås på och blända trafikanter kan det vara ett brott.Hoppas att du fick svar på din fråga. Har du följdfrågor är du välkommen att åter höra av dig.Med vänliga hälsningar,

Har jag sämre chanser att få sjukersättning beviljad om jag blivit arbetslös efter ansökan?

2021-03-02 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej. Jag ansökte om sjukersättning på 50% 30/1-20.Efter att efter 4 månader fick besked av min dåvarande handläggare, som skulle göra det, att hon inte hade tid. Jag har fått avslag från FK. Min nya handläggare upptäckte, tyvärr för sent, att handläggare ang. sjukersättning inte tagit med all dokumentation, utlåtande från den medicinska rådgivare som ansåg att jag inte kommer att kunna arbeta mer än jag gör.Eller gjorde eftersom jag vid 62 års ålder blivit uppsagd p.g.a arbetsbrist. Får avgångsvederlag till 30/4-21 och är inskriven på Arbetsförmedlingen. Min ansökan ligger hos Förvaltningsrätten vilket den gjort sen 22/9-20. Och nu undrar jag om mina chanser att få ansökan beviljad blivit sämre av att vara arbetslös? Och jag tänkte skicka in en ansökan om förtur, vilket jag har fått reda på att jag kan göra, och vill veta hur jag bäst får till den? Vad ska jag trycka på? Mvh
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Relevant lagar för din fråga är följande:-Socialförsäkringsbalken (SFB)-Lagen om förtursförklaring i domstol (LOF) Jag kommer nu att dela in mitt svar under två olika rubriker för att besvara dina två frågor.Försämras dina chanser att få sjukersättning av att du är arbetslös?Det viktiga för din fråga är inte huruvida du har ett arbete nu eller inte, utan hur din situation såg ut när ditt försäkringsfall inträffade. Med det menas tidpunkten då din arbetsoförmåga ansågs nå den grad och varaktighet som behöves för rätten till ersättning, alltså vid den tidpunkt du ansågs uppfylla kraven för sjukersättning. När jag längre fram i svaret skriver om tidpunkten för försäkringsfallet så syftar jag på den tidpunkten.För att ha rätt till en sjukersättning behöver du vara försäkrad och ha en långvarig arbetsoförmåga (33:2 SFB), jag kommer här under att gå igenom vad som krävs för att du ska räknas som försäkrad.Om du vid tidpunkten vid ditt försäkringsfall arbetade i Sverige (6:2 SFB) var du försäkrad för sjukersättning (6:6 p.5) från och med första dagen av anställningstiden, om du till exempel drev eget företag var du försäkrad från och med den första dagen du påbörjade ditt arbete (6:8 SFB). Om du utöver det hade en fastställd pensionsgrundande inkomst för minst ett år av de fem åren som löpte innan ditt försäkringsfall inträffade (33:2-3 SFB) uppfyllde du kraven för att räknas som försäkrad för en inkomstrelaterad sjukersättning.Det viktiga är således att kraven uppfylldes vid tidpunkten för ditt försäkringsfall, inte i dagsläget. Om du uppfyllde kraven då men har blivit arbetslös nu påverkar det inte dina chanser till en godkänd sjukersättning, utan bedömningen skall göras mot huruvida du var försäkrad vid tidpunkten för ditt försäkringsfall.En pensionsgrundande inkomst är något som beräknas av skatteverket baserat på de inkomster du som försäkrad har och som är pensionsgrundande (59:2 SFB). Inkomster du får av en anställning eller om du får ut en inkomst av att till exempel driva eget är pensionsgrundande inkomster (59:3 SFB), dina pensionsgrundande inkomster räknas sedan samman till en summa, du får dock inte räkna med pensionsgrundande inkomster som överstiger 7,5 prisbasbelopp (59:4 SFB). En pensionsgrundande inkomst fastställs för dig varje år som du har varit försäkrad och haft inkomster som överstiger 42,3% av prisbasbeloppet (59:5 SFB), vilket år 2021 motsvarar cirka 20 134 kronor per år.Det innebär att om du vid tidpunkten för försäkringsfallet arbetade i Sverige och hade en inkomst av ditt arbete där du hade en årsinkomst som översteg minst (cirka, prisbasbeloppet ändras varje år) 20 134 kronor under minst ett år av de fem åren som löpte innan försäkringsfallet så var du försäkrad för en inkomstrelaterad sjukersättning.Om du till exempel inte arbetade vid tidpunkten för försäkringsfallet finns det några regler som gör att du ändå kan vara försäkrad:-Om du skyddade din sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) genom att till exempel studera med studiemedel eller genom att vara anmäld till arbetsförmedlingen och stå till arbetsmarknadens förfogande (6:10 SFB).-Om du slutar arbeta finns det en efterskyddstid då försäkringen fortfarande gäller, för inkomstrelaterad sjukersättning är den tiden ett år efter att du slutat arbeta (6:8 SFB).-Om du ges sjukersättning när försäkringen ska upphöra att gälla är du sedan berättigad att behålla sjukersättningen så länge du i övrigt uppfyller kraven för sjukersättning (6:9 SFB).Här kommer en kortare sammanfattning av vad som krävs för att du ska räknas som försäkrad vid tidpunkten för ditt försäkringsfall:-Du behöver ha arbetat i Sverige vid tidpunkten-Du behöver ha haft en pensionsgrundande inkomst om minst cirka 20 134 kronor per år, under minst ett av de fem senaste åren innan tidpunkten för ditt försäkringsfall.-En pensionsgrundande inkomst är kortfattat din årsinkomst från ditt arbete-Det viktiga är att du uppfyllde kraven vid tidpunkten då din arbetsoförmåga nådde den varaktighet och grad som krävdes för att du skulle anses uppfylla de medicinska kraven för sjukersättning = tidpunkten för ditt försäkringsfallSvar: Således försämras inte dina chanser till att få en sjukersättning godkänd av att du efter tidpunkten för försäkringsfallet har blivit arbetslös.Vad ska jag trycka på i en ansökan om förtur?En ansökan om förtursförklaring i domstol kan bli beviljad av domstolen om hanteringen av ditt ärende eller mål oskäligen har fördröjts (1§ LOF). Trots att du verkar ha koll på hur du ska göra en ansökan börjar jag ändå med att berätta hur ansökan skall göras, ifall det är så att du inte vet hur du går tillväga. För att ansöka om detta ska du skriva en skriftlig ansökan som du skickar in till den förvaltningsdomstol som handlägger ditt ärende/mål. I din ansökan bör du ge en god motivering till varför ditt mål bör ges förtur. En ansökan om förtur skall behandlas skyndsamt vilket innebär att du kan förvänta dig ett snabbt svar på din ansökan (2 § 3st LOF). Jag kommer nu att gå igenom vilka kriterier som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om förturen skall godkännas eller avslås (1 § 2 st LOF):-Hur komplicerat ditt mål/ärende är-Hur du har agerat under handläggningen av ditt mål/ärende-Hur försäkringskassan och domstolen har handlagt målet/ärendet-Vad det betyder för dig att få förturNu kommer jag att djupare förklara vad dessa kriterier innebär med hjälp av underrubriker som jag döper till samma sak:Hur komplicerat ditt mål/ärende ärDesto mer komplicerat ditt mål/ärende är desto längre handläggningstid kan anses som skälig. Det innebär att du bör trycka på att ditt mål/ärende är ett okomplicerat ärende/mål som därav bör kunna handläggas inom en kortare handläggningstid. Du bör då även förklara varför ditt mål/ärende enligt dig är ett okomplicerat mål/ärende.Hur du har agerat under handläggningstiden av ditt mål/ärendeOm du själv har varit sen med att skicka in handlingar till försäkringskassan eller domstolen så innebär det att det är okej med en längre handläggningstid för ditt mål/ärende. Om du istället har lämnat in alla handlingar i tid utan några problem så att försäkringskassan och domstolen har givits de allra bästa förutsättningarna för att snabbt kunna handlägga ditt mål/ärende så bör du trycka på det, för det är till din fördel i denna fråga.Hur försäkringskassan och domstolen har handlagt målet/ärendetHär skulle jag rekommendera dig att trycka på att din första handläggare inte hade tid med ditt ärende och att den andra handläggaren upptäckte (försent) att den första inte hade tagit med all dokumentation i ditt ärende. Förklara vilka olägenheter det har givit dig och att det eventuellt finns en möjlighet att ärendet hade kunnat givits ett positivt besked redan av första handläggaren om hen haft tid och tagit med all dokumentation i ditt ärende. Ta helt enkelt upp allt som du upplevt att försäkringskassan har gjort som enligt din upplevelse har varit ineffektivt samt även vad domstolen eventuellt har gjort som har upplevt som mindre effektivt.Vad det betyder för dig att få förturHär måste du förklara vad det skulle betyda för dig att få förtur i ditt mål/ärende. I din fråga har du inte angivit något om den saken varav det är svårt för mig att säga vad du bör trycka på här. Några exempel kan dock vara om du till exempel upplever att din ekonomi blir belastad av att du inte har ett besked kring din eventuella sjukersättning, eller om du upplever en inre stress av att behöva vänta på ett besked eller om eventuella andra försäkringar inte kan handläggas förens du fått ett slutgiltigt besked kring sjukersättningen, så kan du trycka på det.Tänk på att allt du skall skriva givetvis skall vara sant, du ska således inte trycka på något om det inte är sant i just ditt fall utan detta är enbart exempel, tips och råd som du kan anamma om dem faktiskt stämmer för dig.I övrigt är det viktigt för dig att veta att du inte kan överklaga ett nekande av förtur, utan det besked du får angående förut är det slutgiltiga (2 § LOF). Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga, om inte annat så hoppas jag på att kunna reda ut dina eventuella frågetecken på ditt uppföljande samtal som du har betalat för. Jag kommer att ringa dig onsdag den 3/3 cirka klockan 15:30, om tiden inte passar eller om du har några andra funderingar är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se för ändamålet.Med vänliga hälsningar,